Jump to content

Schützenpanzer Puma


Recommended Posts

Eurospike LR är inbunden i eldledningsdatorn i Puma och kan dessutom skjutas Fire-and-forget (Det var därför man byggde in en IFF i Puman).

 

Av uppenbara politiska skäl så ser Bundeswehr inget samband med sina fordonsbenämningar och Wehrmachts dito.

 

Marder hade seriösa problem med framkomligheten när den uppgraderades till 1A3-standarden. Den kunde inte följa Leoparderna längre och detta är viktigt för att kunna använda den tyska doktrinen fullt ut, Beweglichkeit! Dessutom som tidigare sagt så är den 40 år gammal, kan inte skjuta Milan under pansarskydd, har inte C2I-systemen FuInfoSys eller FAUST, saknar minbälte, klenare bepansring bak och på sidorna som inte tål 30mm AKAN, ingen AC, dyra reservdelar eftersom lagret på dessa börjar bli tomt och de måste nytillverkas, saknar bombletskydd...listan kan göras lång.

 

se min post här

Link to post
Share on other sites
  • Replies 105
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Absolut. Anledningen är att Puma inte får vara bredare än 3,71m för då passar den inte på Marinens skepp och båtar eller järnvägsvagnar. Ursprungligen fanns det en bepansringsnivå B just för att hålla den smalare än 3,71m vid sjötransport. Dock lyckades man få ner storleken på C så mycket att den inte blev bredare än 3,7m och då struntade man såklart i B-nivån.

Link to post
Share on other sites

Se bilden - är det inte märkligt att ett såpass modernt fordon, med skydd mot 10 kg minor, inte har bättre "strukturellt" skydd mot detonationer underifrån? Soldaterna sitter nära golvet, och har fötterna direkt på golvet.

Ett fordon med bättre "strukturellt" skydd har (bland annat) stolarna upphängda i taket, och fotstöd fästa i stolarna, för att minska skaderisken vid mindetonationer.

Link to post
Share on other sites

Inte en enda pinal är monterad i golvet. Allt är tak- eller väggmonterat. Fotstöd skippades p g a att det blev hart när omöjligt att få in en soldat av normal längd sittandes bekvämt med den maxgräns man hade att gå efter.

 

Men det är en intressant fråga du ställer.

Edited by Borussia
Link to post
Share on other sites
Inte en enda pinal är monterad i golvet. Allt är tak- eller väggmonterat. Fotstöd skippades p g a att det blev hart när omöjligt att få in en soldat av normal längd sittandes bekvämt med den maxgräns man hade att gå efter.

 

Men det är en intressant fråga du ställer.

 

Intressant med det strukturella tänkandet du nämner.

Men jag misstänker ändå att fordonet lider av ett slags eftersläpning från kalla kriget - försök att minska träffytan, bland annat genom att hålla nere höjden, har å andra sidan lett till viss sårbarhet inuti fordonen (se ovan). Jämför gärna med de erfarenheter USA dragit i Irak, vilket lett till att många fordon byggs höga, mycket markfrigång, v-formad undersida, mm, för att minska effekten mot IEDs och minor.

Link to post
Share on other sites

Begränsningen i höjd har nog snarare med måtten på insidan av en A400M att göra skulle jag tro.

 

När du säger USA antar jag att du syftar på RG-33 och andra MRAPs? Betänk att alla dessa är markant lättare än Puma och dessutom hjulgående. Detta gör att de är tvungna på ett annat sätt än en Puma att köra på vägarna och därmed ökar såklart risken för minor, IEDs och EFPs. Jämför förlustsiffrorna för Stryker med M-113, M-113 har inte alls samma problem eftersom man helt sonika skiter i vägarna. Då blir det också svårare för motståndet att gissa sig till var de ska placera sina laddningar.

 

IMHO bör man hursomhelst inte sätta för stor tilltro till minskyddade lastbilar. Visst de fyller en funktion för snabba och/eller low-profile insatser. Dock skulle jag aldrig släpa med något dylikt till Irak.

Link to post
Share on other sites

Jo, anpassningen till A400M gör säkert sitt till för Pumans yttermått. Jämför gärna med den tidigare, bisarra, begränsningen av pansarfordon till C130, vilket gjorde dem ganska tunnhudade.

Om man inte är världens enda supermakt, anser jag att man borde skippa det mesta av flyganpassningen för pansarfordon (tyngre än Galten), eftersom de ändå lär gå med fartyg. (Då är det bättre att minska insatstider genom kontraktering av rederier, uppbyggnad av containerlager i lämplig utskeppninhshamn, yrkessoldater...) Finns det verkligen något scenario där Tyskland kommer att skapa en stor luftbro med A400M för Puma? Hur är det då med den logistiska svansen med bränsle, reservdelar, lastbilar att frakta bränslet med - kommer de också att flyga? Annars kommer ju inte Pumorna särskilt långt...

 

Japp, det var olika MRAPs jag syftade på. Utan att det här behöver spåra ur i en tråd om hjul vs band, mm - de flesta bakhåll med IEDs i Irak genomförs väl i urbana områden, där fordonen kanaliseras till olika, kanske lätt förutsägbara vägar, inte minst när pansarfordon eskorterar lastbilskonvojer. Därmed borde det inte spela så mycket roll om det är M113, Stryker, MRAP eller Puma; man kommer ändå att utsättas för minor/IEDs.

 

Har du förresten mer om "lessons observed" från Irak angående M113 vs Stryker?

Link to post
Share on other sites

Vaddå "tidigare"? Se bara det nu aktuella FCS, samma krav! :rockon:

 

Tja, principiellt håller jag delvis med dig angående flyganpassningen. En faktor som vi inte kan beräkna bort är dock att vissa europeiska stater vill hålla alla möjligheter öppna, så även tyskarna. Den tyska doktrinen föreskriver att man måste ha möjligheten att kunna ta ett brohuvud via luftlandsättning och sedan förstärka detta via främst sjötransporter. Därav de inköp som gjorts de senaste åren av 60+ Airbus A400M, fler Wiesel och Mungo till de två luftlandsättningsbrigaderna, fyra Fregatter F-125 samt fyra EinsatzGruppenVersorger.

 

Du har rätt, låt oss inte låta denna trååd gå vidare vad gäller andra fordon än Puma.

Edited by Borussia
Link to post
Share on other sites
Specifikationer

 

Vikt: 31,5 ton (43 ton med extra bepansring)

Längd: 7,4m

Bredd: 3,7m (med extra bepansring)

Höjd: vagnen 1,99m respektive tornet 3,1m

Besättning: 3 + 6 soldater

Beväpning: Mauser MK30-2 30mm Automatkanon, Heckler & Koch MG4 5,56mm Kulsputa, Dubbla Pansarvärns-robotar av typen Eurospike LR, 76mm Granatspruta.

Motor: MTU V10, modell 892, diesel, 1073 hk eller 800 kw

Räckvidd: 600km

 

Saxat från min blogg @ klauk.se

 

Tackar för en bra tråd!

 

Någon koll på Pumans framkomlighet utanför väg?

31,5/43 ton börjar närma sig stridsvagnsvikter, är mycket!

Link to post
Share on other sites
Med tanke på motorkapaciteten i fordonet 1073hk, torde det vara bra framkomlighet för puman, strv122 har väl 1200hk på 67 ton om ja inte är ute helt o cyklar =/

Jo det är du nog....

1500 hk på 62500 kg enligt faktasidan på SoldF.

/martinator

Link to post
Share on other sites

Det handlar ju mycket om fjädring, marktryck och hästkrafter när vi pratar terräng. Marktrycket är högre än för t ex CV90 och Bradley och det kommer ge en viss begränsning, men inte mer än Leo2. Fjädringen, trots att den är mig veterligen det första fordonet med frikopplade bandaggregat, är inte helt ny. Jag körde en prototyp i början på 90-talet och den funkade förvånansvärt bra. Jag antar att den har vidareutvecklats sedan dess.

 

Summa sumarum har jag svårt att tro att den inte kommer ha tillräcklig med framkomlighet i terräng.

Link to post
Share on other sites

I och med uppgrederingen av Marder till 1A3/A4 och senare A5 mellan 1989-2001 steg vikten med nästan 10 ton. Med en motor på blott 400kw har den inte en sportmössa att hänga med Leo2, varken i terräng eller på väg. Maxhastigheten ligger runt 60 km/h bara. Fjädringen är inte konstruerad för vikten heller.

 

Detta ledde till att Komp och Bat-chefer fick problem med snabba rörelser* i de olika stridsövningscentrum, och flera gånger fick man bita i gräset mot jänkarnas OPFOR-bat. Därför påbörjades också utvecklingen av Marder 2 strax efter att Marder 1A3 kom ut på trupp. Man var "tekniskt" nöjd, men förlusten av vissa taktiska moment kunde inte accepteras. Sålunda behövdes ett nytt fordon, Puma.

 

*= Läs: Blitzliknande rörelser som stötar, flankmanöver, bakre områdes-strid (heter det förmodligen inte på svenska?) etc.

Link to post
Share on other sites

En vanlig vagn har torsionsstavar på tvären i botten av chassit. i var ände av dessa sitter "bärarmar" som i sin tur bär "rullhjulen" som roterar på bandet, bärarmarna är sedan fjädrade individuellt. I ett frikopplat aggregat finns det en extra skena/bärram mellan stavarna och armarna. Armarna (och därmed hela bandaggregatet) har således ingen fysisk direktkontakt med vagnen som sådan. Då skenan tar det mesta av vibrationer som uppstår så minskar matrialförslitning och fortplantning av vibrationer till själva vagnen. Dessutom gör det att vagnen blir tystare då chassit inte agerar "resonanslåda" för bandaggregatet. Och så ger det lite extra skydd såklart.

 

Hoppas du förstog vad jag menade, jag har lite svårt att förklara det hela på svenska eftersom jag inte kan facktermerna på annat tyska.

Edited by Borussia
Link to post
Share on other sites
Med tanke på motorkapaciteten i fordonet 1073hk, torde det vara bra framkomlighet för puman, strv122 har väl 1200hk på 67 ton om ja inte är ute helt o cyklar =/

 

Mja, motorkapacitet är verkligen inte allt då man pratar framkomlighet, titta bara på Bv206.

Vagnens tyngdpunkt, marktryck och fjädring/dämpning spelar stor roll.

 

Det handlar ju mycket om fjädring, marktryck och hästkrafter när vi pratar terräng. Marktrycket är högre än för t ex CV90 och Bradley och det kommer ge en viss begränsning, men inte mer än Leo2.

 

Summa sumarum har jag svårt att tro att den inte kommer ha tillräcklig med framkomlighet i terräng.

 

Leo2 har enligt min erfarenhet en mycket sämre framkomlighet än t.ex. CV90, speciellt då man börjar titta på mjuka underlag så som myr och snö.

Jag är fortfarande något förvånad över den höga vikten, tycker att det lilla, obemannade, tornet borde göra sitt till.

 

Borussia:

Har du någon koll på hur mycket motorpaketet väger?

Link to post
Share on other sites

Jag tycker att denna (titta på bärhjulen) skvallrar om vissa problem med en framtung vagn -> tung motor och transmission...

 

En vagn som är framtung torde också få problem om underlaget börjar bli mjukt, den borde lätt börja gräva ned sig.

 

Banden här tycker jag är misstänkt lika Leos.

Inte för att jag har så värst stor koll på dem, men de ser bra tung ut, och inte så värst aggresiva heller. Jämför med Bradleys.

Link to post
Share on other sites

Tyskarna har ju nu en gång för alla bestämt sig för att pansarskytte måste vara väl bepansrat. Bara titta på Marder som ursprungligen skulle samverka med leo 1. Att man nu kommer med en ny tung vagn är ganska naturligt... den är byggd för dagens behov, att försvara Tyskland och detta i samverkan med leo 2 och inte för att lufttransporteras till en gullig FN insats...

Link to post
Share on other sites

@GeBe Javisst är den framtung, helt korrekt. Men den är inte konstruerad för norrländska myrar, på myrarna tar sig fordon med lägre vikt och marktryck säkerligen bättre fram. Banden är samma på Leo2, Puma och Stridsfordon 90, alla tillverkade av Diehl Bodensee-GeräteTechnik. Aggresiva? Hur menar du?

 

@Stella Mja, fast dom är faktiskt tänkta att lufttransporteras till en av Luftlandsättningsbrigaderna tagen flygplats/väg, också.

Link to post
Share on other sites
Banden är samma på Leo2, Puma och Stridsfordon 90, alla tillverkade av Diehl Bodensee-GeräteTechnik.

En liten petitess.

Strf 90 har inte såna band.

De är möjligen tillverkade av Diehl men dom är inte av dubbelpads-typ.

Sen tror jag inte att Puma har likadana band som Leo, liknande möjligtvis men är dom lika breda?

 

The Swede :D

Link to post
Share on other sites
@GeBe Javisst är den framtung, helt korrekt. Men den är inte konstruerad för norrländska myrar, på myrarna tar sig fordon med lägre vikt och marktryck säkerligen bättre fram. Banden är samma på Leo2, Puma och Stridsfordon 90, alla tillverkade av Diehl Bodensee-GeräteTechnik. Aggresiva? Hur menar du?

 

@Stella Mja, fast dom är faktiskt tänkta att lufttransporteras till en av Luftlandsättningsbrigaderna tagen flygplats/väg, också.

 

Ja man kan ju oxå lufttransportera en Leo 2:a om så vore fallet.. men det är ju inte så många flygplans typer som klarar en Puma vad jag förstått.. Man kan ju knappt påstå att den är optimerad för lufttransport..men vaddå man har ju weisel som backup : )

Link to post
Share on other sites
Sen tror jag inte att Puma har likadana band som Leo, liknande möjligtvis men är dom lika breda?

 

The Swede :)

 

Tycker också de ser smalare ut, men Puman kanske är större än vad jag föreställer mig. Å andra sidan verkar den ju inte vara jättemycket större än Strf 90, om man tänker på bilderna där man ser köttstaketet i bollhavet, för att citera en på forumet känd TV-personlighet.

Mardern har ju också samma typ av band, dvs liknande dem på Leo 2 m.fl, fast mindre, så det kanske är samma typ av band.

 

/E

Link to post
Share on other sites
Hoppas du förstog vad jag menade, jag har lite svårt att förklara det hela på svenska eftersom jag inte kan facktermerna på annat tyska.

 

Om jag tolkar en bild jag hittade på nätet rätt, så sitter alltså bägge bandaggregaten med hjulupphängning ihop som en enhet, och mongterat på denna enheten sitter chassiet, som hytten på en lastbil, i ett elastiskt montage. Verkar både skrymmande och viktkrävande, men borde ju leda till möjlighet att få bättre mintålighet samt underlätta reparationer efter t.ex just en minsprängning.

 

/E

Link to post
Share on other sites
Banden är samma på Leo2, Puma och Stridsfordon 90, alla tillverkade av Diehl Bodensee-GeräteTechnik.

En liten petitess.

Strf 90 har inte såna band.

De är möjligen tillverkade av Diehl men dom är inte av dubbelpads-typ.

Sen tror jag inte att Puma har likadana band som Leo, liknande möjligtvis men är dom lika breda?

 

The Swede :)

 

Helt Korrekt. Mitt fel.

 

Alla tillverkas av Diehl men är inte av samma typ :happy: . Har inga data på om banden är samma på Leo2 och Puma, ska se vad jag kan gräva fram.

Edited by Borussia
Link to post
Share on other sites
Leo2 har enligt min erfarenhet en mycket sämre framkomlighet än t.ex. CV90, speciellt då man börjar titta på mjuka underlag så som myr och snö.

Jag är fortfarande något förvånad över den höga vikten, tycker att det lilla, obemannade, tornet borde göra sitt till.

Det är möjligt, men cv90 hänger likförbannat inte med leoparder i anfallsstrid på hård mark.

Link to post
Share on other sites
En vanlig vagn har torsionsstavar på tvären i botten av chassit. i var ände av dessa sitter "bärarmar" som i sin tur bär "rullhjulen" som roterar på bandet, bärarmarna är sedan fjädrade individuellt. I ett frikopplat aggregat finns det en extra skena/bärram mellan stavarna och armarna. Armarna (och därmed hela bandaggregatet) har således ingen fysisk direktkontakt med vagnen som sådan. Då skenan tar det mesta av vibrationer som uppstår så minskar matrialförslitning och fortplantning av vibrationer till själva vagnen. Dessutom gör det att vagnen blir tystare då chassit inte agerar "resonanslåda" för bandaggregatet. Och så ger det lite extra skydd såklart.

 

Hoppas du förstog vad jag menade, jag har lite svårt att förklara det hela på svenska eftersom jag inte kan facktermerna på annat tyska.

 

Lite hjälp på traven är du värd, mycket intressant!

 

 

"bärarmar" = Pendelarmar

"rullhjul" = Bärhjul

 

 

I övrigt intressant konstruktion. Finns det fler vagnar med frikopplat bandagg?

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




×
×
  • Create New...