HUR ska Sverige kunna försvaras?

[AndréW]

Hej!

Med tanke på Sveriges numerär och exemplet från tex Ukraina. Vår landmassa är som bekant hyfsat stor vilket under kalla kriget tvingade oss att ha en numerärt stor armé på mellan 400-700 tusen man. Idag har vi regementen som utbildar 35 (!) personer om året. Vi har enligt Försvarsmakten knappt två brigader. (rätta mig om jag har fel här) en mindre trupp bestående av hemvärn och sedan ingenting. Hur skulle vår så kallade armé egentligen fungera? Ska vi be den lede Fi att gå i samlad trupp mot kungl. huvudstaden och som i fornstora dagar och formera sig i kvadrater?  Med en ÖB som behöver 10 år på sig att skrapa ihop tre brigader blir man milt sagt lite undrande.  Kort sagt. Varför gör vi inte som Finland?  - Åtminstone? 

[henke]

Det är en ganska omfattande fråga som kräver ett ganska utförligt svar. Försvarsmaktens Militärstrategiska doktrin beskriver hur det är tänkt att fungera.

https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/2-om-forsvarsmakten/dokument/doktriner/msd-22.pdf

 

MIN PERSONLIGA REFLEKTION

Sedan 1994 har den politiska och militära ledningen ansett att en invasion har varit totalt utesluten. Ryssland betraktades inte som ett hot på överskådlig tid och det ansågs länge att "Sverige skulle aldrig anfallas enskilt".

Trots att vi inte formellt var med i NATO trodde vi ändå att vi skulle få hjälp.

Långtbortistandoktrinen, som Tolgfors var förespråkare för under 00-talet, innebar att vi skulle delta med trupp där FN ville runt om i världen och bygga samarbeten med vänligt sinnade nationer.

 

Det kan jämföras med att hoppas på att ha en helförsäkring för bilen genom att spela golf med VD:n på försäkringsbolaget utan att formellt teckna och betala en försäkringspremie.

 

Det rådde en strategisk time-out.

Efter det kalla krigets slut upphörde i princip de civila myndigheternas uppgifter inom totalförsvarsplaneringen och invasion betraktades som uteslutet.

 

Att sedan Georgien 2008 och Ukraina 2014 anfölls ensamma och inte fick adekvat hjälp av omvärlden, och därmed motbevisade tesen om att Ryssland aldrig skulle anfalla ett enskilt land, var något ingen ville kännas vid trots liknande deltagande i olika PFP-samarbeten, etc.

 

Men 2015 blev det alltför uppenbart för de flesta att läget inte var så stabilt som man velat låtsas och nationellt fokus återkom till viss del. Värnplikten, som legat "vilande" sedan 2008, började förberedas för att återinföras.

 

 

Försvarsmakten har i mycket också fått styra sina inköp efter vad vår försvarsindustri velat kunna exportera.

Det är därför vi sitter på över 100 flygplan, vilket är mer än grannländerna (Finland 64, Danmark 48, Norge 57), medan vi nästan inte har något artilleri. Kriget skulle ju helst aldrig komma till vår mark.

 

Det svenska upplägget med marknadshyror för förråd, bunkrar, etc. har premierat att slänga allt som inte behövs eller i värsta fall sälja för spottstyver för att få lägre lokalkostnader till Fortifikationsverket.

Ryssen ska ju ta sig över en pöl för att kunna anfalla oss och det är inte helt enkelt. Därför har vi ubåtar, vilket varken Finland eller Danmark har.

 

Sverige köpte dessutom dyra högteknologiska system som Stridsvagn 122 och Stridsfordon 90 i början av 90-talet till fullpris, medan Finland under 00-talet kunde köpa liknande eller bättre till mycket förmånliga priser från bland annat Nederländerna när alla trodde på evig fred.

 

Vi är inte ensamma utan i princip hela Västeuropa har rustat ner sina försvar de senaste 25 åren och därmed är Putins kritik om ökat NATO-hot mot Ryssland helt utan saklig grund.

 

Finland har en annan historia och har inte haft samma försvarsindustri; de har sparat på gammalt och köpt nytt när det varit ett bra tillfälle. Så jobbar inte Försvarsmakten och FMV.

[AR123456789]

22 hours ago, AndréW said:

Hej!

Med tanke på Sveriges numerär och exemplet från tex Ukraina. Vår landmassa är som bekant hyfsat stor vilket under kalla kriget tvingade oss att ha en numerärt stor armé på mellan 400-700 tusen man. Idag har vi regementen som utbildar 35 (!) personer om året. Vi har enligt Försvarsmakten knappt två brigader. (rätta mig om jag har fel här) en mindre trupp bestående av hemvärn och sedan ingenting. Hur skulle vår så kallade armé egentligen fungera? Ska vi be den lede Fi att gå i samlad trupp mot kungl. huvudstaden och som i fornstora dagar och formera sig i kvadrater?  Med en ÖB som behöver 10 år på sig att skrapa ihop tre brigader blir man milt sagt lite undrande.  Kort sagt. Varför gör vi inte som Finland?  - Åtminstone? 

För att fienden (Ryssland) ska kunna ta sig hit och slåss mot vår armé behöver de antingen ta sig genom norra Finland, alternativt landsätta trupp sjö- och luftvägen över Östersjön. Det förstnämnda innebär krig även med Finland, det sistnämnda är mer eller mindre det svåraste man kan göra, särskilt när man måste göra det utan att sänkas/skjutas ner av vårt moderna och relativt starka flygvapen, eller (för fartyg) torpederas av våra ubåtar. I praktiska hänseenden är Sverige en ö.

 

 Därför är våra militärstrategiska förutsättningar annorlunda än Finland, som har en mycket lång landgräns mot Ryssland. Detta är alltså delvis förklaring på varför vi inte nödvändigtvis måste göra som Finland.

 

Dessutom är den ryska kapaciteten långt mindre än den sovjetiska under Kalla kriget. Förutom att Sovjet då hade en mycket större krigsmakt på alla områden än vad Ryssland har idag, ingick också andra Östersjöländer som Östtyskland och Polen i Warzawapakten, alternativt var en del av Sovjetunionen (Baltikum), vilket gjorde att förutsättningarna för sjöinvasion var långt mycket bättre då än idag. Detta gör också behovet av en stor armé som ska kunna täcka hela ytan mindre idag, jämfört med under Kalla kriget.

 

Det markhot vi ser framför oss mot Sveriges territorium är inte storskaliga invasioner med hundratusentals man utan snarare begränsade överraskande anfall där man försöker ta terrängavsnitt för att framgruppera t ex luftvärn för att "låsa av" Östersjön, här brukar man ofta nämna Gotland som det givna målet, men det går också att tänka sig andra platser. Ett annat potentiellt hot är också kuppanfall mot huvudstaden för att försöka åstadkomma snabb systemkollaps och tvinga oss gå med på krav. Fienden kommer inte sätta in några massiva truppstyrkor utan förlitar sig på snabbhet och överraskning. Tänk t ex ryska operationen mot Hostomel flygplats vid början av invasionen av Ukraina. Mot sådant försvarar man sig inte främst med en gigantisk värnpliktsarmé utan med mindre, snabbt gripbara, välövade förband som kan mobiliseras och sättas in fort (dvs våra stående förband), i kombination med lokala förband som kan vara på plats inom några timmar (dvs hemvärnet).

 

Dessutom är Sverige nu NATO-medlem. Vi slåss inte ensamma utan tillsammans med allierade. Den striden kommer i första hand stå i Finland, Polen och Baltikum.

 

Allt detta sammantaget är anledningarna till att Sverige inte behöver en lika stor armé som under Kalla kriget. Det ska också läggas till att även om siffrorna på 700000 man låter imponerande, så var mycket stora delar av dessa arméförband klent utrustade. T ex saknade vårt infanteri splitterskyddade fordon under hela Kalla kriget, förutom (delar av) pansarskytteförbanden.

 

Därmed inte sagt att vårt försvar idag är bra dimensionerat (det är det inte), eller att nedrustningen inte blev till ett säkerhetspolitiskt fiasko - bägge dessa är sanna och upprustningen av försvaret är av högsta vikt. Men vi ska absolut inte tillbaka till Kalla krigets köttberg.

 

Försvarsbeslutet år 2000 hade många tokigheter men dess övergripande dimensionering av armén på sex mekaniserade brigader (samt en massa fristående bataljoner, t ex stadsskytte, jägarförband osv) känns som en rimlig nivå. Tyvärr stannade man ju inte där iom FB04 och FB08, men hade man gjort det tror jag vi hade suttit i en mycket bättre sits idag.

Edited April 2, 2024 by AR123456789

[madman]

Så hur löser man då snabbast en del av dessa problem? En del planer är på väg men går på tok för sakta. Nu verkar ju ÖB:s plan vara att vi bara ska behålla en brigad följt av andra enklare förband kvar i Sverige. Så deras utrustning behöver förbättras.

 

Jag förordar även snabbare förband som kan återta eller förhindra vissa fästen. Jag tolkade det till att Livgardet skulle få den rollen med skydd för huvudstaden etc.

 

Den bättre skyddade PATG360 kunde fylla den rollen. Med att vi köper fler PATG360 som redan en del är bättre beväpnade som AMV35 och ett antal Nemo samt med RS6 med AMP etc. fyll sedan upp dem på tre reducerade bataljoner.

 

Två bataljoner med PATG360 till Livgardet. Följt av tyvärr Patg300. Mekbataljon 71 har redan ett kompani med Patg360. Fyll det kompaniet med CV90. Bygg sedan upp en reducerad bataljon med Patg360. Så brigaden blir en förstärkt brigad. Sikta på att de övriga två brigaderna knyts mot mekskytte med Patg360.

 

Armen behöver även rakart snarast för att bygga upp artilleriet. Då vi valt att sälja ARCHER etc. Och väntan på 48 st ARCHER på lastbil.

 

De två rakart demo bör redan komma till 2025. Då det tar tid med HIMARS. Så köp in 2-4 st K239 eller PULS. För att snabbare bygga upp rakart. De kan knytas till divisionsartilleriet. Följt av 4-6 st HIMARS om vi anser de fyller rollen bättre. Jag har även förordat 12 st beg K9 till Norrland. För att lösa denna brist. Då våra grannländer har dem. De lättare förbanden med bl.a. Patg300 kunde även förses med BV410 och 120 mm grk. För att stärka upp artilleriet.

 

I mitt tycke behöver marinen snarast från 2025 minst ett fartyg till. Då fartyg ska genomgå Remo etc. Enklaste och billigaste lösningen skulle vara minst två beg patrullbåtar. Diskussion har redan förts om olika alternativ. Så köp in fyra av dessa för att avlasta. Och patrullbåtar av Stockholms-klass upprustas som light korvetter med RBS15. 

 

En del fartyg skulle behöva bättre luftförsvar. Så köp in Mistral 3 och lösning liknande manuella Simbad. Stinger hade väl en bättre lösning med glasfiberhuv. Som passar våra förhållande bättre. Även armen kunde få Mistral 3 och anpassade lösningar för fordon. I väntan på luftvärn för brigader.

 

Om vi istället för två nya RBS15KA köper in fyra så skulle kustförsvaret öka bättre. Planerar vi bättre kan även rakart fylla den rollen. Följt av en planerad ubåt till, som just nu inte är nödvändigt. Då två A26 kommer så småningom.

 

Flygets lösning förstår jag inte riktigt. Men nu verkar de vilja satsa på en fortsatt lösning med inhemskt flyg. Så det lämnar jag därhän. Då jag inte delar denna lösning. Det var bra att man behåller ett antal JAS39C/D. 

 

Finland har en bättre helhetslösning. Som också kostar mindre än Sverige lösning. Då de även har nöjt sig med bättre begagnat. Vi siktar på för få avancerade lösningar istället. Sedan har vi kostsamma ubåtar till skillnad mot Finland. De såg också tidigare än vårt försvar att det behövdes större mer avancerade fartyg.         

Edited April 3, 2024 by madman