Jump to content

Förslag till bättre förmåga i gråzonen. Vad tycker ni?


Guest Sergeant Möpkvist

Recommended Posts

Guest Sergeant Möpkvist

Hur kan vi med små medel öka försvarets tröskelverkan? Jag har en idé till förmågeökning inom gråzonsproblematiken som borde vara extremt kostnadseffektiv, men jag vill gärna få era synpunkter!

 

Mitt förslag är att de mekaniserade brigaderna i Skövde och Revinge tillförs varsin infanteribataljon (befintliga patg 360), med fokus på gråzonsproblematik och strid i bebyggelse. Dessa bemannas med nuvarande yrkessoldater från mek.förbanden som, om nödvändigt, får omskolning till denna nya roll. Samtidigt kan brigadens "tyngre delar" (strv 122, strf 90, etc.) nedgraderas till en lägre beredskap och bemannas av värnpliktiga och reservister. Ev personalbrister ”skjuts över” på de tyngre förbanden med lägre sannolikhet till stridskänning medan befintlig, stående personal fokuseras mot det mer sannolika (redan pågående?) gråzons-scenariot.

 

Den kommande brigaden i Kungsängen tillförs en ny serie patg 360.

 

Fienden kommer inse, att varje insats av gråzons-karaktär kommer bemötas av professionella infanteriförband i splitterskyddade fordon med snabb reaktionstid. Chansen till en lugn och välordnad mobilisering ökar när stående förband parerar de första stötarna. Pressen på att mobilisera Hemvärnet minskar, och värnpliktiga går i strid först om konflikten eskalerar till fullskaligt krig. Härmed minskar omställningen av samhället i det tidiga konfliktskedet.

 

Eller omvänt, är det inte ett slöseri att binda upp våra få, stående krigsförband till den mindre sannolika uppgiften pansarstrid? När ett gråzonsscenario verkar så mycket mer närliggande? Kanske räcker det med ett stående mek.förband i Boden? Eller har jag missat något väsentligt? Kom gärna med synpunkter! 

Link to comment
Share on other sites

Sådana tankebanor är inte tillräckligt förankrat i vårt försvar. Men det kanske ändras om några år. Där Europa inklusive USA ser dess fördel med dessa kavalleriförband som även är lättare och delvis sämre. Men mer ekonomiskt för ett försvar. Där de snarare skulle vara ett komplement till våra tyngre vapen och fordon. 

 

Jag ser att vissa av dessa AMV behöver även utrustas med både lättare och tyngre beväpning. För att kunna möta lättare insatsförband. Och inte bara strid i bebyggelse.

 

Så visst kan man köpa nya AMV. Men då med bättre beväpning och fördela dem då med befintliga. Så att man till början åtminstone får tre kompanier med bättre beväpnade AMV. De andra tre kompanierna skulle bara få några bättre vapen med VS i form av M240LF 30x113 mm som även har provats på Galten. Som med Galten kunde utgöra spaningsförband. Samt dubbel VS med ksp och granatspruta. De tyngre kompanierna kunde även få några AMV35 torn och ett par Nemo. Inklusive några fordonsburna GRK till de lättare kompanierna.

  

Förbanden behöver även handburna tyngre vapen i form av GRG, RB 57 inklusive annan pvr och manpads för luftförsvar främst mot hkp. Där eventuellt MMP och Mistral kan bli aktuella för försvaret.

 

Skåne och Revinge kunde bidra med ett varsitt CV 90 kompani till Mälardalen. Om de istället får en förstärkning av AMV förband. Då stridsgruppen/lätta brigaden ska kunna göra insatser runt städer, flygplatser och hamnar. Där den tydligen även ska kunna förstärka Gotland med bara sina AMV och tksp. För att istället kanske få ett CV90 kompani.

 

För att förstärka Mälardalen bättre så skulle den även kunna få bättre beväpning i form av lätta strv. Eller med tre kompanier med strv 122. För att dessa ska utgöra tre stridsgrupper.

 

Men tyvärr så långt tror jag inte man är beredd att gå. 

 

 

Edited by madman
Link to comment
Share on other sites

On 8/9/2021 at 5:37 PM, Guest Sergeant Möpkvist said:

Hur kan vi med små medel öka försvarets tröskelverkan? Jag har en idé till förmågeökning inom gråzonsproblematiken som borde vara extremt kostnadseffektiv, men jag vill gärna få era synpunkter!

 

Mitt förslag är att de mekaniserade brigaderna i Skövde och Revinge tillförs varsin infanteribataljon (befintliga patg 360), med fokus på gråzonsproblematik och strid i bebyggelse. Dessa bemannas med nuvarande yrkessoldater från mek.förbanden som, om nödvändigt, får omskolning till denna nya roll. Samtidigt kan brigadens "tyngre delar" (strv 122, strf 90, etc.) nedgraderas till en lägre beredskap och bemannas av värnpliktiga och reservister. Ev personalbrister ”skjuts över” på de tyngre förbanden med lägre sannolikhet till stridskänning medan befintlig, stående personal fokuseras mot det mer sannolika (redan pågående?) gråzons-scenariot.

 

Den kommande brigaden i Kungsängen tillförs en ny serie patg 360.

 

Fienden kommer inse, att varje insats av gråzons-karaktär kommer bemötas av professionella infanteriförband i splitterskyddade fordon med snabb reaktionstid. Chansen till en lugn och välordnad mobilisering ökar när stående förband parerar de första stötarna. Pressen på att mobilisera Hemvärnet minskar, och värnpliktiga går i strid först om konflikten eskalerar till fullskaligt krig. Härmed minskar omställningen av samhället i det tidiga konfliktskedet.

 

Eller omvänt, är det inte ett slöseri att binda upp våra få, stående krigsförband till den mindre sannolika uppgiften pansarstrid? När ett gråzonsscenario verkar så mycket mer närliggande? Kanske räcker det med ett stående mek.förband i Boden? Eller har jag missat något väsentligt? Kom gärna med synpunkter! 

Det som du benämner som gråzonsscenario, alltså där fienden ännu inte uppträder med reguljära förband eller alltför öppna krigshandlingar, bemöts lämpligast med egna special- och säkförband, underrättelsetjänst osv samt hemvärn och inneliggande värnpliktskull. En stående skyttebataljon i lätta pansarfordon är överdimensionerad för den uppgiften.

Link to comment
Share on other sites

42 minutes ago, madman said:

Sådana tankebanor är inte tillräckligt förankrat i vårt försvar. Men det kanske ändras om några år. Där Europa inklusive USA ser dess fördel med dessa kavalleriförband som även är lättare och delvis sämre. Men mer ekonomiskt för ett försvar. Där de snarare skulle vara ett komplement till våra tyngre vapen och fordon. 

 

Jag ser att vissa av dessa AMV behöver även utrustas med både lättare och tyngre beväpning. För att kunna möta lättare insatsförband. Och inte bara strid i bebyggelse.

 

Så visst kan man köpa nya AMV. Men då med bättre beväpning och fördela dem då med befintliga. Så att man till början åtminstone får tre kompanier med bättre beväpnade AMV. De andra tre kompanierna skulle bara få några bättre vapen med VS i form av M240LF 30x113 mm som även har provats på Galten. Som med Galten kunde utgöra spaningsförband. Samt dubbel VS med ksp och granatspruta. De tyngre kompanierna kunde även få några AMV35 torn och ett par Nemo. Inklusive några fordonsburna GRK till de lättare kompanierna.

  

Förbanden behöver även handburna tyngre vapen i form av GRG, RB 57 inklusive annan pvr och manpads för luftförsvar främst mot hkp. Där eventuellt MMP och Mistral kan bli aktuella för försvaret.

 

Skåne och Revinge kunde bidra med ett varsitt CV 90 kompani till Mälardalen. Om de istället får en förstärkning av AMV förband. Då stridsgruppen/lätta brigaden ska kunna göra insatser runt städer, flygplatser och hamnar. Där den tydligen även ska kunna förstärka Gotland med bara sina AMV och tksp. För att istället kanske få ett CV90 kompani.

 

För att förstärka Mälardalen bättre så skulle den även kunna få bättre beväpning i form av lätta strv. Eller med tre kompanier med strv 122. För att dessa ska utgöra tre stridsgrupper.

 

Men tyvärr så långt tror jag inte man är beredd att gå. 

 

 

Tror du att tyngre utrustning och beväpning för dessa föreslagna snabbinsatsförband gör att de blir mer effektiva på att hantera den gråzonsproblematik som trådskaparen pratar om? Jag har väldigt svårt att tro att Mistral gör till eller från när det gäller att bekämpa fientliga sabotage- och underrättelseförband.

Link to comment
Share on other sites

17 hours ago, AR123456789 said:

Tror du att tyngre utrustning och beväpning för dessa föreslagna snabbinsatsförband gör att de blir mer effektiva på att hantera den gråzonsproblematik som trådskaparen pratar om? Jag har väldigt svårt att tro att Mistral gör till eller från när det gäller att bekämpa fientliga sabotage- och underrättelseförband.

Som det framgår så tyckte jag hans lösning inte var tillräcklig. Då han ville låsa upp motsvarande två bataljoner från Skåne och Revinge som skulle lösa saker i gråzonen.

 

Om man däremot gjorde motsvarande halva styrkan till även motsvarande kavallerikompanier med bättre beväpning. Så fyllde de en bättre funktion. Där jag även räknade in stridsgrupp Mälardalen. Som har till uppgift att förstärka Gotland. Då de nu bara kan erbjuda AMV med tksp. Som jag inte tycker är tillräckligt vid en förhöjd hotbild eller angrepp.

 

Även fast sådana styrkor börjar byggas upp i Europa. Inklusive styrkor från USA. Så skrev jag att sådant inte är tillräckligt förankrat de närmaste åren inom vårt försvar. Då de givetvis är sämre än våra tyngre förband. 

 

Jag nämnde även förslag på andra vapen. Mistral 3 kan numera användas mot UAV, snabbgående farkoster som båtar etc. Inklusive andra flygande föremål. Där många ser lösningen mot UAV är bara med våra tksp.   

Edited by madman
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You are posting as a guest. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



  • Similar Content

    • Guest Holger3D
      By Guest Holger3D
      Finns det garage i Sverige där vi har typ stridsfordon uppställda i reserv eller har vi bara de fordon som används under utbildningen
    • By Perman
      http://svenska.yle.fi/artikel/2014/01/26/forsvaret-behover-mer-pengar-att-fungera
       
       
       
      Kommer Sverige och Norge vara de enda nordiska länderna som fortsätter nedrusta (Sverige dock i högre grad) trots Rysslands pågående upprustning?
       
      /Per
    • By henke
      Exklusiv provläsning för SoldF av de första 45 sidorna.
      Ladda ner provläsningen (PDF)
       

       
      HANDLING
       
      Rickard Häll, operatör i Sveriges hemliga specialförband Särskilda Skyddsgruppen, har bestämt sig för att dö.
      Händelserna i Kongo under Operation Artemis skakade om honom på ett sätt han inte varit beredd på. Efter att ha drabbats av posttraumatiska ångestproblem och sagt upp sig från jobbet som varit hans liv finner han sig ensam och deprimerad i ett samhälle som inte har en tydlig plats för någon med hans färdigheter.
       
      Hans syster Sandra, nybliven journalist, fattar ett lika oväntat som ovälkommet beslut. I ett försök att göra sig ett namn har hon beslutat sig för att resa till Bagdad för att följa maktöverlämnandet sommaren 2004.
      Hon vet inte vad hon ger sig in på men Rickard vet av egen erfarenhet precis hur farligt där är. I en stad full av motsättningar, där konflikter löses med våld och där civila västerlänningar är lovligt byte kommer hans syster inte ha en chans. Inte på egen hand.
      Hans samvete tvingar honom att lägga sina planer åt sidan, ta anställning vid en privat säkerhetsfirma och ännu en gång möta kriget.
      Rickard kastas in i en värld utanför lagen. En våldsam värld där cash is king och där lojalitet hänger på vem som betalar bäst. Hans värsta farhågor besannas när Sandras nyfikenhet placerar henne i blickfånget för en internationell liga av krigsprofitörer.
       
      FÖRFATTAREN
      Författaren Chris Berg är en pseudonym. Författaren har valt att skriva under pseudonym av flera skäl, främst privata, men också för att hålla isär sin yrkesroll som läkare och sitt författarskap.
       
      Värnplikten genomfördes som robotspecialist och gruppsjukvårdare i Kungsängen runt millennieskiftet.
       
      Köp boken
      (Priserna är de som gällde 2014-08-30, reservation för eventuella förändringar)
       
      Pocket
      Direkt av författaren 85 kr +frakt
      Adlibris 128 kr (Fri fakt)
      Bokus 117 kr (Fri frakt)
       
      E-bok
      Direkt av författaren 30 kr
      Adlibris 47 kr
      Bokus 49 kr
       
       
      Inlägget är inte sponsrat utan vi gör detta då vi tror våra besökare finner det intressant och för att vi vill stödja författare som skriver om nutida militära konflikter där Försvarsmakten och/eller svenska soldater utgör en betydande del av handlingen.
    • By Pup0929
      Hej på er!
      Jag har funderat om att göra GMU trots mina snart 30 år fyllda. Men det som skon klämmer på är ekonomin..
      Någon som vet om det går få någon sorts dispens hos bank vid amorteringar på privatlån?
      Jag har ett privatlån som ska betalas varje månad och det blir ju lite svårt med 4500kr(?) ersättning att pröjsa både hyra,telefonräkning och annat+ detta banklån. Hyran på lägenhet kan man ansöka om bidrag för, vad jag förstått..
       
      Någon "äldre" som gjort GMU som kan komma med några tips hur ekonomin ska gå ihop?
      Kan inte tänka mig att ALLA är unga och bor hemma hos föräldrar utan en enda fast räkning i månaden, eller har sambo som drar in alla pengar medans man är borta på utbildningen.
       
      Eller är enda utvägen att skjuta på mönstring och GMU 1 år och spara tamejfan allt som bara går så jag har råd att betala räkningar under 9-11 månader som utbildningen är på?
       
      Tack på förhand  
       
       
    • By PVT Holm
      Hur stort numerär skulle HV mobilisera vid ofred och oroliga tider? Alltså inte det teoretiska numeräret utan hur många skulle inställa sig? Finns det beräkningar på det?
×
×
  • Create New...