Jump to content

Försvarsmakten: Unika arter räddas av pansarfordon


Recommended Posts

När kompanier rycker fram över Revingehed med vrålande motorer är det svårt att tänka sig området som ett miljöparadis. Men faktum är att den övningsaktiviteten bidrar till att skapa något åt det hållet. Övningsfältet i Skåne är ett av landets mest artrika områden.

Nyss dundrade stridsvagnar, stridsfordon och pansarterrängbilar i hundratal fram över Revingehed. En scen som står i bjärt kontrast till vyn vi möter idag under vårt besök på övningsfältet. Spåren av mänsklig aktivitet är förvisso tydliga. Främst genom de djupa spår som fordonen rev upp i den nyss avslutade övningen Sydfront 21. Men trots att heden nu förefaller stilla och fridfull sjuder det av liv – till del just tack vare de djupa spåren.

Den brutala markbehandlingen blottlägger nämligen sanden vilket gynnar sandlevande djur, som den hotade strandpaddan, förklarar Jörgen Nilsson, naturvårdsförvaltare från Länsstyrelsen Skåne. När spåren från fordonen fylls med vatten kan grodorna föröka sig där.

Bandfordonen gör alltså miljön en tjänst när de river upp marken. 

– Utan dem skulle området till slut täckas av gräs så att de sandlevande djuren inte längre kan leva här, konstaterar Jörgen.

Han är här tillsammans med P 7:s miljöhandläggare Carina Kristensson och konsult Per Nyström från Ekoll AB. Syftet med besöket är att dokumentera Sydfronts inverkan på växter och djur.

Artikast i landet

Södra skånska regementet P 7:s övningsfält på Revingehed är ett av landets artrikaste områden där du kan hitta många hotade djur och växter. Såväl udda insekter och groddjur som ovanliga växter som klubbfibbla och hedblomster. 

Den inspekterande trion konstaterar att inga stora skador skett och att de restriktionskartor som skapades inför övningen har respekterats.

– Utifrån dem lade vi in fågelskyddsområden och annat på övningskartorna. Vi utbildade även deltagarna, lokalt och centralt, berättar P 7:s Carina Kristensson.

För Försvarsmaktens räkning är det viktig av flera skäl att djur- och växtliv frodas på Revingehed även efter en storövning. Dels ska nationella miljömål uppfyllas, dels behöver området vara attraktivt för besökare då inga övningar hålls där. På så sätt kan den militära verksamheten leva sida vid sida med civilsamhället.

P 7:s miljöarbete styrs av ÖMAS (Övnings- och MiljöAnpassad Skötselplan). Inom ramen för den finns en handlingsplan för att säkra biologisk mångfald och kulturlandskapet på Revingehed samtidigt som det hålls övningar. Planen är ingen låst papperskonstruktion, utan uppdateras löpande av Fortifikationsverket, länsstyrelsen, kommuner, Naturskyddsföreningen, arrendatorer och miljökonsulter. 

Möten hålls två gånger per år, med Försvarsmakten som sammankallande. Ofta vidtas åtgärder i samsyn mellan parterna, även om det inte sällan krävs ett givande och tagande för att nå beslut. Ett exempel är de dammar som anlagts för grodor och paddor. De måste vara tillräckligt djupa för att djuren ska trivas. Samtidigt måste de vara säkra för fordon och personal på övningsfältet, så att de inte fastnar om de råkar köra ner i dammen.

– Jag upplever det som att vi har en bra dialog, även när vi inte är helt överens, säger Jörgen Nilsson från länsstyrelsen.

Räknar hannar

Vid en av dammarna sätter sig Per Nyström på huk, och sitter sedan alldeles stilla under några minuter. Han arbetar för projektet Semiaquatic Life (se faktaruta intill) som har finansierat dammen, och lyssnar nu efter ljud från bland annat lökgrodor och ätlig groda. Men hjälp av ljuden kan han räkna antalet hannar.

– Vi letar också ägg efter strandpadda. Ibland flyttar vi äggen, om den pöl de lagts i håller på att torka ut, berättar han.

Per vittnar om en ”stor förändring under de senaste tio åren” i fråga om Försvarsmaktens miljömedvetande. De har bland annat hjälpt till att lokalisera platser för våtmarker och restaureringar, säger han.

En stund senare hittar vi Jörgen Nilsson på knä i sanden. Han kollar status hos solitära bin och skalbaggar som exempelvis rödtoppebiet och gul frölöpare.

– I sand finns ofta djur som inte är så konkurrenskraftiga och som inte skulle överleva i andra miljöer. Här kan de gömma sig och föröka sig.

Att de två miljöarbetarna hittar så många olika djur ses som en bekräftelse av att samspelet mellan djurliv och militär verksamhet fungerar. Sand är dessutom något som för samman en del udda djur och militär verksamhet.

– Om detta i stället vore skog eller äng skulle regementet vara under hårt tryck från människor som vill bygga sommarstugor eller andra civila verksamheter, säger Per Nyström. 

Miljöprojekt på övnings- och skjutfält

Sandlife: Revingehed och flera andra övnings- och skjutfält ingick i de delvis EU-finansierade Sandlife som under åren 2012–18 arbetade med att restaurera värdefulla sandmarker i södra Sverige. 

Semiaquatic Life: Revingehed och Ravlunda skjutfält är två av elva områden som inom ramen för det EU-finansierade Semiaquatic Life arbetar med att återställa och förbättra bevarandestatusen för grod- och kräldjur samt vatteninsekter i södra Sverige, Danmark och norra Tyskland.

Läs hela inlägget här >>

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...