Jump to content

SSG 120 på Strb 90


SERG. B

Recommended Posts

Precis. Det var tröghetsnavigeringen jag syftade på, och huruvida man kan bruka den till sjöss (vi hade ofta problem med den på vanliga vägar :( ). Artikeln syftar väl främst på det AMOS-utrustade cv90-chassit. Hela fordonet måste anpassas för att tröghetsnavigeringens mätningar skall vara exakta.

Edited by 1317
Link to comment
Share on other sites

Som 1317 säger så syftar länken på den vagnen som skapas när man sätter tornet på en CV90.

Frågan i den här tråden handlade om båtvarianten, hör inte hört något officiellt om den ännu.

 

Mina kunskaper om amf=0 men inte fasen kan väl tröghetsnavigering funka i vatten?

 

/Vc_90 Vc under org&metod-försöket 00/01

 

EDIT:stavning

Edited by Vc_90
Link to comment
Share on other sites

Varför skulle inte tröghetsnavigering funka på fartyg? Det funkar ju på flygplan, ubåtar, stridsfordon etc..

 

Trodde tröghetsnavigering först användes på fartyg, innan de andra tillämpningarna ..

 

/E

 

Edit: sökte lite på nätet:

www.sperry-marine.com/mk39mod3/images/MK39MOD3.pdf

http://www.fas.org/man/dod-101/sys/ship/we...ps/an-wsn-7.htm

http://science.howstuffworks.com/gyroscope3.htm

Edited by Erik_G
Link to comment
Share on other sites

Om det är strömt/blåsigt och fartyget/flygplanet/roboten glider borde ju det också ge utslag på accelerometrarna. Detta hastighetsvärdet kan ju sen jämföras med hastighetsvärdet från fordonets hastighetsmätare i luft/vatten och på så helt enkelt få reda på att det är strömt eller med/motvind. Nåt som kan vara bra att veta..

 

Kan inte så mycket om INS-system själv, men de har blivit mindre och pålitligare iochmed att man bytt ut de mekaniska gyrona mot lasergyros, vilket kanske rent av är förutsättningarna för att de ska få plats och funka i små vibrerande stridsfordon.

 

/E

Link to comment
Share on other sites

Min tveksamhet kom främst ifrån vissa praktiska omständigheter kring 1118-bilen (tror att den hette så) som vi hade. Den måste hela tiden uppdateras vid fältmätpunkter etc. Själva POS:en är också kopplad till 11:bilens motor och styrsystem osv. Vad jag förstått så är tröghetssystemet alltså beroende utav mer än rörelser för att göra en exakt mätning. Hur lått/svårt detta anpassas till en båt har jag inte den blekaste om.

 

Detta är vad jag snappat upp under min GU, så nån som vet något om hur systemet *egentligen* fungerar kanske kan klara upp det :baskerKav:

Link to comment
Share on other sites

Min tveksamhet kom främst ifrån vissa praktiska omständigheter kring 1118-bilen (tror att den hette så) som vi hade. Den måste hela tiden uppdateras vid fältmätpunkter etc. Själva POS:en är också kopplad till 11:bilens motor och styrsystem osv. Vad jag förstått så är tröghetssystemet alltså beroende utav mer än rörelser för att göra en exakt mätning. Hur lått/svårt detta anpassas till en båt har jag inte den blekaste om.

 

Detta är vad jag snappat upp under min GU, så nån som vet något om hur systemet *egentligen* fungerar kanske kan klara upp det  :baskerKav:

eh.. om det är rek 11 bilen du pratar om så är den inte inkopplad till styrning, motor motsv. den använder ett gyro för att känna av om bilen rör sig.

däremot borde det somsagt vara svårt att ha en pos på ett fartyg om man vill följa säkI, posen moste som sagt uppdateras vid fältmätpunkter (EXAKT X,Y)

Link to comment
Share on other sites

Hmm kunde svära på att jag hört nåt befäl prata om det :baskerKav:

 

Gyrot är jag medveten om, men det måste väl innefatta mer än en POS i en 11-bil? Hur som helst var det ett jävla hallå när REK-gruppen lyckades köra sönder sin bil, och det var inte tal om att bara flytta över POS:en eller nåt sådant pga att den var så pass integrerad i bilen osv.

Link to comment
Share on other sites

Men asså grabbar, tröghetsnavigering uppfanns för att användas på fartyg. Det funkar, tro mig. Annars får väl nån :huh: -boy bekräfta.

Hur navigerade man annars (i modern tid) innan GPS kom? Karta, kompass och octant?

Jag är mer faschinerad över att man fått ner INS-systemen så pass i storlek och gjort dem så driftssäkra att man kan ha dem i stridsfordon. Men nu för tiden är ju inte INS-system mekaniska, utan hjärtat består ju av lasergyros.

 

mvh

Erik, trögnavigerad..

Link to comment
Share on other sites

Som varande :/ -boy så skall jag kommentera Erik, här.

 

Oktanten var det några hundra år sedan man använde, det som används vid astronavigation sedan 1700-talet är sextanten. Fram till efter VKII så var den tillsammans med astronomiska tabeller och en kronometer, enda sättet att fastställa positionen långt från land. Efter kriget dök det upp ett antal system ( Decca, Loran mfl ) som byggde på ett nät av radiosändare som krysspejlas, vilket gjorde att positionen kunde bestämmas även om man inte såg himlakropparna. Decca systmet stängdes av härom året eftersom GPS har tagit över helt, trots att det inte är mer än drygt tio år sedan det blev kommersiellt gångbart. En ordsak är att GPS:en ger dig din postion direkt i önskat kartdatum utan att du måste räkna eller använda speciella sjökort.

 

I sikte av land kan du alltid krysspejla, optiskt eller med radar.

 

Tröghetsnavigering har används ett tag till sjöss, speciellt ombord på kärnvapenubåtar som behöver hålla reda på sin position under en period av upp till 60 dagar utan att sticka upp någonting över vattenytan. En ubåt är idealisk eftersom den inte påverkas av vågrörelser på de djup de normalt opererar på.

Link to comment
Share on other sites

En hel SSG120 på en strb90 verkar lite väl saftigt, men kanske en AMOS månne

SSG120 och AMOS är två namn på samma sak.

Du kanske menar Grkpbv 90120 som är benämningen på SSG120/AMOS på stridsfordon 90-chassi.

 

The Swede

Link to comment
Share on other sites

Hmm kunde svära på att jag hört nåt befäl prata om det  :D

 

Gyrot är jag medveten om, men det måste väl innefatta mer än en POS i en 11-bil? Hur som helst var det ett jävla hallå när REK-gruppen lyckades köra sönder sin bil, och det var inte tal om att bara flytta över POS:en eller nåt sådant pga att den var så pass integrerad i bilen osv.

POS2 systemet använder sig av ringlasergyron (mer än ett), accelerationsmätarer i alla tre axlar samt en exakt klocka.

 

Systemet arbetar normalt efter den mycket enkla principen hastighet=tid * acceleration och eftersom sträcka = hastighet * tid så kan systemet alltså klura ut förflyttningar i alla tre led. Talar man sen om var den var från början så hittar den riktigt hyfsat rätt.

 

I 1118 fallet så stöttas posen av en extra hastighetsgivare som ska vara kopplad till ett icke drivande hjul. Hur man nu har löst det på en 11:a vetti f-n.

 

På haubits är det fruktansvärt noga hur posen är monterad då den också tjänar som sikte. Ett par strek fel blir mycket på 27 KM.

Link to comment
Share on other sites

SSG120 och AMOS är två namn på samma sak.

:banana:lol::ak::D:banana:banana:banana:banana

 

Jag får rätta The Swede ang pansar!!!

 

Swede>>

SSG120 är det svenska benämningen på hela vagnen inkl chassi.

Bara tornet heter AMOS. Det står lite luddigt på mss hemsida men så är fallet!

 

*korkar upp bubbeldrickan*

 

Lite om AMOS

Link to comment
Share on other sites

I Sverige benämns projektet SSG120.
[/b]

 

Från sidan du själv länkade Swede....

 

Jag må vara fårskallig men jag vidhåller att att projektet/metodsförsöksvagnen benämns SSG120, och att tornet benäms AMOS.

 

Hela vagnen benämns grkpbv90120

 

/Vc_90

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...