Jump to content

Recommended Posts

Hallå kamrater,

 

Öppnar detta konto med en undran från en nyfiken, blivande rekryt. Fullgjorde min prövning under gårdagen och gjorde bra ifrån mig. Toppbetyg på i-test och hårsmån från full pott i styrka och kondition, god syn, hörsel och hjärta. Inget att klaga på. Mitt sköra ego tog sig däremot ett törn av psykologens bedömning på två blygsamma fyror. Lite snopet tyckte jag då jag fick känslan av att vi hade ett öppet och ärligt samtal utan några större kontroverser. Nåväl, fick höra på omvägar att det mycket väl kunde bero på att min motivation inte sträckte sig längre än till en tjänst i Hemvärnet och att värdet sattes därefter. Men magkänslan säger att det var något mer, men vad kan jag inte svära på. Om detta kan vi bara spekulera förstås.

 

När jag senare under dagen pratade med några informatörer så var de ivriga på att sporra mig till att söka någonting mer utmanande än Hemvärnet. Jag har förstått att det till viss del handlar om att de vill rekrytera kompetent folk till K- och T-tjänster. Samtidigt fanns det något lätt föraktande i deras beskrivning av hemvärnstjänsterna. Att det var där som de som var pliktiga men inte hade klarat testerna hamnade. Begåvningsreserven. Och jag då som betraktar mig själv som en man som inte backar för en utmaning blev förstås lite orolig. Här får jag faktiskt tacka den gode psykologens bedömning då mina alternativ begränsades. Jag hade nog inte kunnat motstå frestelsen att ta en mer avancerad tjänst om den skulle ha erbjudits, fast det hade ställt till det såväl karriärsmässigt, ekonomiskt och relationellt.

 

Det finns förstås inget att göra åt det nu och det är väl gott så. Jag fick ju faktiskt den tjänst jag hade i åtanke när jag klev in på rekryteringskontoret (nästan, ville stridssjukvård men de verkade vara slut eller en lämp.nivå över - högst oklart). Min fråga är vad ni andra anser om Hemvärnet? Då menar jag i första hand utbildningsmässigt som en del av värnplikten. Antingen har ni gjort den själva, känner någon eller kommit i kontakt med dem på annat sätt. Var skulle ni säga att kompetensnivån och motivationen ligger, generellt såväl som hos enskilda rekryter?

 

Phileo,

Denys

Link to comment
Share on other sites

Tycker du verkar lite inne på det själv också, men ändå: viktigt här att skilja mellan Hemvärnet generellt å ena sidan, och den direktutbildning gentemot Hemvärnet som finns idag och de rekryter som genomför den å andra sidan.

 

I Hemvärnet i stort har du mer eller mindre ett tvärsnitt av den manliga (och i ökande grad kvinnliga) befolkningen i åldersspannet 20-55+, med folk från alla yrkesgrupper representerade, och med vitt skilda militära erfarenheter, alltifrån de som precis gjort sin GMU, över de som varit med i firman länge och åkt på flera utlandsmissioner osv, till de som gjorde lumpen för 20+ år sedan. Det är därför mycket svårt att ge en "generell" bild av kompetensnivå och motivation i hela organisationen, den skiljer sig stort från förband till förband, t om ner på gruppnivå. Du har allt från folk som är riktigt kompetenta (relativt våra uppgifter) till enstaka tomtar som man ibland undrar hur de ens knyter skorna - dock är den sistnämnda kategorin ovanlig, iaf i mitt förband.

 

Vad gäller den direktutbildning mot Hemvärnet som finns idag, så vill jag först betona att min egen erfarenhet är begränsad. Den inskränker sig till de jag träffat på inom mitt hemvärnsförband, som har en sådan bakgrund - vilket inte är många! - samt till vad jag hört och sett andra berätta.

 

Vet att många har framfört att några månaders utbildning inte räcker för att tillräckligt befästa de kunskaper man ska ha som soldat, man hinner helt enkelt inte få in vanan. En nymuckad f.d rekryt som kommer in i ett hemvärnsförband borde egentligen kunna ge ett nettobidrag redan från början, där dennes färska kunskaper kan användas för att hjälpa andra att höja sin egen nivå, men vad jag hört (och även, i begränsad omfattning, sett själv) så blir det ofta tvärtom med dessa soldater som bara haft några månaders utbildning, dvs de måste ofta "läras upp" ytterligare på samma sätt som de som kommer in i hemvärnet efter lång tids frånvaro från militär verksamhet, vilket inte är ett gott tecken. Det ska liksom inte finnas några tveksamheter om hur man genomför ansatsvis framryckning om man gjort sin utbildning för mindre än ett år sen...

 

Å andra sidan - jag gjorde lumpen på ett icke-stridande förband och hade bara stridsutbildning under GSU samt under 2-3 ytterligare "skjutveckor" under befattningsutbildningen, så mina egna kunskaper i strid var knappast bättre när jag gick med i HV (dessutom 15 år efter genomförd värnplikt), och jag duger ändå bra i mitt förband. Det är inte så att man inte gör nytta eller inte behövs, bara för att man har gjort en kortare utbildning gentemot hemvärnet. Men jämfört med någon som genomfört en längre utbildning (ffa i stridande befattning) är det, enligt min begränsade erfarenhet, en mycket påtaglig skillnad.

 

Ett annat bekymmer som varit mer specifikt för mitt förband (storstadsregion) är att det inte verkar genomföras någon utbildning alls i SIB som en del av grundutbildningen mot Hemvärnet.

Edited by AR123456789
Link to comment
Share on other sites

En viktig distinktion förstås. Fortsättnings syftar jag enbart på direktutbildningen mot hemvärnet via GMU (ej GU-F).

 

Mer träning är förstås alltid bättre i militära sammanhang, det har jag förstått. Samtidigt låter det oroväckande att det är så illa ställt med de rekryter som måste ”läras upp” redan efter muck. Om det är en ren tidsfråga kan det vara förlåtligt, men beror det mer på utbildningens kvalitet eller rekryternas förmåga är det värre. I din erfarenhet AR123456789, på vilka områden har rekryterna brustit?

Edited by Denys Zagreus
Link to comment
Share on other sites

Begåvningsreserven är de som får höga betyg/testresultat men går utbildning/får tjänst som det inte behövs några höga resultat att klara -- men typiskt sett nåt attraktivt med hög konkurrens att komma in på.

Eller så kan det t ex vara ett värnpliktssystem där många hamnar där de egentligen är överkvalificerade, för att det är de tjänsterna som finns tillgängliga.

Link to comment
Share on other sites

Se där! Man lär sig något nytt varje dag. Från Wikipedia:

 

Quote

Begåvningsreserv är en grupp personer som anses ha potential att utvecklas till elit, till exempel inom sport, på ett företag eller i den akademiska världen. Uppskattningen av begåvningsreserven är en uppskattning av humankapitalet, och visar på organisationens möjligheter att möta framtida utmaningar.

[...]

Ibland används begreppet felaktigt pejorativt.

 

Har du något exempel på en sådan tjänst, griffon?

Link to comment
Share on other sites

Har som sagt begränsad personlig erfarenhet men det har varit ett rätt tvekande/osäkert uppträdande i strid (och i fält generellt) på ett sätt man inte riktigt förväntar sig av personer som nyligen gjort militärtjänst. Det är helt förståeligt att nån som inte stått i grönkläder på 15-20 år inte längre har koll på skillnaden mellan skyttesvärm och skyttelinje, men när man muckade för mindre än ett år sedan borde det inte finnas sådana problem. Där förväntar iaf jag mig att man ligger på en högre nivå redan i utgångsläget.

 

Hur mycket av det som beror på individen respektive på utbildningen vet jag inte, har träffat på alldeles för få för att uttala mig om det. Men jag kan tänka mig att det är en kombination - om man är välmotiverad och intresserad och visar framfötterna under utbildningen så kommer man säkert tillgodogöra sig mycket och komma ut som en välfungerande hemvärnssoldat; om man har inställningen att bara "klara sig igenom" så är det kanske inte fallet, framför allt när utbildningen är så pass kort - med en längre utbildning så hinner nog mer kunskap tränga in även hos mindre motiverade/intresserade individer.

 

Men jag har inte stött på så många ännu då utbildningen är så pass ny, det lär komma in fler nu under de närmaste åren och då får vi se om mina inledande intryck befästs eller förändras.

Edited by AR123456789
Link to comment
Share on other sites

12 hours ago, Denys Zagreus said:

Har du något exempel på en sådan tjänst, griffon?

T ex var det så att man tog ut folk till befälsbefattningar baserat på utbildningsnivå i st f mönstringstestresultat (fast de måste förstås vara godkända för befattningen). Och så gjorde man så att man placerade de svårplacerade först vilket ledde till att rätt många tjänster i snitt var besatta med aningen överkvalificerade individer.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



  • Similar Content

    • By OP91
      Hejsan, jag ska efter 10 år söka in till Mönstring igen.
      Jag har hållit igång med styrketräning och nu har jag börjat träna iför mönstringen igen, då jag verkligen behöver förbättra min kondition igen.
      Jag är Signalist i Hemvärnet 20e HV bataljon som Stabssingalist,  tänkte bara se över vad ni har för tips på träning.
      Jag har en gedigen grundstryka då jag tränar Powerlifting/Strongman, och har nu gett mig på ett 6 månaders träningsprogram som SOG rekommenderar inför deras uttagning. 
      https://jobb.forsvarsmakten.se/siteassets/pdf/sog/traningsprogram-infor-uttagningstester---specialforbanden.pdf
      Jag personligen tycker det låter som en bra träning då jag gillar lite utmaning.

      Mvh Oskar
    • By Private Haze
      Jag har en kanadensisk lärare som har mycket liten eller ingen verklighetsförankring gentemot Sverige. Vi satt och pratade med denna lärare idag och det kom på tals att vi skulle göra lumpen nu när vi tagit studenten. Han började genast fråga saker som, hur många som gjorde det och så vidare. Jag sade att det varje år utbildades 15000 värnpliktiga i Sverige. Sedan sa jag att förut skulle alla göra. Som den frågvise människan han är frågade han när det upphörde... jag kunde inte ge något riktigt svar men sade att för 20 år sedan gjorde det flesta manliga 19 åringarna lumpen.
       
      Det jag undrar är om detta var ett bra antagande eller om jag var helt ute och cyklade. När skulle ni säga att värnpliktskullarna började sjunka så att mer och mer inte fick göra lumpen? Jag kan tänka mig att FB92 och FB00 tog bort ganska många värnpliktstjänster... men jag väntar på svar från proffsen...
    • By Perman
      Cornucopia:
       
       
      BREAKING: Amerikanska Gröna baskrarna stationerade heltid i Sverige - tränar hemvärnet i gerillakrigföring mot rysk ockupation
      (https://cornucopia.cornubot.se)
       
      /Per
    • By Rauta
      Jag vet inte om det är rätt forum att lägga tråden i? Men de senaste dygnet har ett av arméns regementen varit lite i ropet. Sveriges Television har gjort ett litet inslag, och det har rapporterats i nyhetssändningarna om före detta värnpliktiga rekryter som beskriver sin utbildningstid i mindre smickrande ordalag.
       
      Jag vet såklart inte vad jag ska tro om den här lilla nyheten. Att få en bra och rättvis bild av ett skeende från ett par minuters tv inslag i Aktuellt är inte helt enkelt. Samtidigt tror jag naturligtvis inte killarna och tjejerna ljuger heller. Men nog om det, jag ville mest diskutera sånt här i ett större perspektiv.
       
      Jag gjorde inte min värnplikt vid ett jägarförband, men även jag kunde se tendenser av dåligt ledarskap och dålig utbildningspedagogik när jag låg inne. Eller snarare inte då. Först många år senare som vuxen började jag fundera över kulturen på kasern, och över vissa befäl. Det är nu hyfsat många år sedan, över 20 år faktiskt sedan jag lämnade in paltorna på förrådet och klev ut i det civila mörkret. 
       
      Men det jag tänker tillbaka på är vissa befäl som var så oerhört spydiga i brist på bättre uttryck. Ärligt och nyfiket ställa frågor som var relaterade till utbildningen och tjänsten besvarades med nedsättande trams. I stället för vettiga svar? 
       
      -Jaa vad tror Exempelson själv, hur skulle det se ut om.. ..höhöh!  Kompisarna skrattade sen åt en, för att man hade ställt en ”dum” fråga, som till råga på allt knappt blivit besvarad. Man lärde sig snabbt att inte fråga, och inte visa framfötterna för mycket inför vissa befäl. Såg eller hörde också exempel på vad som tangerar mobbning av vissa värnpliktiga. 
       
      Det här har retat mig lite i efterhand. Som nittonåring reagerade jag inte. Trodde det va nåt som hörde till. Och det var det väl också?
       
      Är jag ensam om att ha reagerat på sånt? Över lag hade vi fantastiskt bra befäl ändå. Men det fanns undantag
       
       
    • By ante13
      Fick Amfibiesoldat som prelimärt beslut om vart jag skulle göra min värnplikt, har nu blivit ombytt till skyttesoldat på livgardet, Kungsängen.
      Bör man vara missnöjd då jag ville bli amfibiesoldat innan eller finns det likheter mellan dessa två? 
×
×
  • Create New...