Jump to content

Försvarsmakten: 60 civila redo för strid


Recommended Posts

Från kontoret till eldställningen. Ännu fler civilanställda vid förbanden i norr har utbildats för att få en konkret bild av vad deras krigsplacering kan komma att kräva av dem. – Nu vill jag göra värnplikten. Jag har verkligen fått upp ögonen för hur roligt det är, säger 20-åriga Caroline Danielsson, ekonom på Artilleriregementet.

"Eld!".
Befälets skrik bryter sensommarens tystnad på Dagsådalens skjutfält utanför Östersund. Ljudet följs av ett dussin skarpskjutande automatkarbiner. En samlad vägg av kulor viner iväg över ett öppet fält mot inkommande fiendemål.

De kamouflagemålade skyttarna ligger placerade i en linje av eldställningar i skogen. Bara några dagar tidigare hade de flesta aldrig tidigare hanterat ett vapen. Till vardags hör de hemma i kontorsmiljö, förråd eller i verkstäder – långt från upphettade karbinpipor.

Men under elva dagar har de civilanställda fått bli soldater i den grundläggande soldatutbildningen för civila, GSU, under ledning av Fältjägargruppen i Östersund. Deltagarna har övat på färdigheter som behövs i deras krigsplaceringar om kriget eller krisen kommer till kontoret.
– Utbildningen har gått över förväntan. Den här gruppen har ett stort spann. Den yngsta gick ut gymnasiet för två år sedan, medan de äldre bara har några år kvar till pension, säger kapten Peter Kardin, övningsledare vid Fältjägargruppen.

Sedan 2018 har närmare 60 anställda vid Försvarsmaktens förband i norr genomfört GSU. Tre av utbildningarna har skett i Östersund och en har genomförts i Artilleriregementets regi i Boden. De två senaste grupperna utbildades i augusti. Kapten Kardin bedömer att ett hundratal finns kvar att utbilda.

Kapa resurserna

Det finns obekväma skäl till varför utbildningen är viktig. Den samlade erfarenheten från moderna konflikter är att civilanställda ofta blir först att hamna i skottlinjen.
– Om jag skulle vara motståndare hade jag inte gett mig på pansarförbanden först. Däremot skulle jag ge mig på depån och personalen som jobbar med drivmedelsförsörjningen. Kapar jag bort detta så kommer inte stridsvagnarna framåt, säger Peter Kardin.

Ett av de viktigaste målen med utbildningen är att deltagarna ska kunna genomföra försvarsstrid inom 100 meters avstånd i en stridsställning. Det har lett till en komprimerad utbildning i snabbt men säkert tempo vars tyngdpunkt ligger på vapenhantering. Efter flera heldagar på skjutbanan i tung stridsutrustning förväntades deltagarna kunna avlägga ett godkänt skytteprov. Ett mål som alla klarade i år.
– Skjutningen var roligast. Bara att nu kunna hantera mitt vapen är en trygghet, säger Emma Danielsson, till vardags administratör vid jägarbataljonen i Arvidsjaur.

Toalettstädning och katastrofblödningar

Dagarna innehåller mer än bara skytte. De nyblivna soldaterna har fått öva flera viktiga moment vid en potentiell krissituation. Exempelvis att stoppa katastrofblödningar och att släpa skadade kamrater över stubbar och stenar i skogen.
För att förberedas inför kemiska attacker har deltagarna fått genomföra ett så kallat täthetsprov. I provet har de fått vistas i ett moln av tårgas iförda skyddsmasker som de själva tagit på sig.

Dessutom har alla fått smaka på soldatens vardag. Tillsammans med andra rekryter har de skrubbat logementets toaletter och lärt sig att bära uniformerna rätt. Under två fältdygn har de fått sätta upp 20-mannatält och snarka tätt ihop med schemalagd eldpost.

Alla vardagliga moment har gett en förståelse för soldaternas levnadsvillkor och vikten av att allt runt omkring dem fungerar. Allt från att utrustningen är korrekt till att ventilationen fungerar på logementet.
– Samma sak med maten. Om soldaten blir utan mat, eller får dålig mat, så är soldaten hungrig och presterar sämre. Alla dessa bitar har varit en viktig del i vårt tänk. Att ge civila en möjlighet att få en ökad förståelse för soldatens vardag och på sikt för krigets krav, säger Peter Kardin.

Många har fått en nyvunnen hänsyn för soldaternas möjligheter till återhämtning.
– Jag kommer alltid att tänka efter lite extra innan jag besöker förbanden under deras återhämtning, säger Anneli Strand, miljöhandläggare vid garnisonsstödsenheten på I 19.

"Jag vill göra värnplikten"

Flera av deltagarna tycker att utbildningen överträffade deras förväntningar. För 20-åriga Caroline Danielsson, ekonom på Artilleriregementet, kan de elva dagarna ha varit framtidsavgörande.
– Innan jag åkte ville 50 procent av mig genomföra värnplikten. Nu är jag till 80 procent säker. Jag vill göra värnplikten. Jag har verkligen fått upp ögonen för hur roligt det är, säger hon.

Läs hela inlägget här >>

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.



×
×
  • Create New...