Jump to content

Försvarsmakten: Tema luftförsvar


Recommended Posts

Man brukar säga att marinens ytstridsfartyg kan slåss i tre dimensioner; under ytan, på ytan och mot luftmål. Under fyra hektiska dagar i Hanöbukten låg fokus på den sistnämnda, luftförsvar. Även om ett fartyg kan hantera hot i alla dimensioner samtidigt är det rationellt och lämpligt att fokusera och samla fartyg och målflyg samtidigt. Därför övade korvetter från Tredje- och Fjärde sjöstridsflottiljen i Hanöbukten under den gångna veckan.

Lufthot är ett i högsta grad påtagligt hot för örlogsfartyg i ett litet hav som Östersjön. Attackflyg kan enkelt nå nå hela området. Visbykorvetternas huvudbeväpning mot lufthot är idag den utmärkta allmålskanonen som håller absolut toppklass. Dock har fartygen varit förberedda för luftvärnsrobot ända sedan leverans, något som nu äntligen föreslås bli verklighet i och med Försvarsberedningens rapport.En luftvärnsrobot tillför, förutom längre räckvidd än pjäsen, en bättre förmåga att skydda andra fartyg eller ett område i närheten.

Luftförsvar -mer än själva vapnet

Att träna luftförsvar är betydligt mer än själva bekämpningen av hotet, vare sig det är ett flygplan, helikopter eller en inkommande sjömålsrobot. Det är i högsta grad en strid om signaturer och motmedel. Visbykorvetterna har en mycket låg signatur, såväl för radar som värme och en rad andra. Det gör dem svåra att upptäcka och för en sjömålsrobot svårare att låsa på. Ett annat sätt att förvåra för en angripare är motmedel. Facklor och remsor kan avfyras för att försöka lura målsökaren och få den att missa. Fartyget kan själv föreslå en kombination av dessa åtgärder för att göra luftförsvaret så effektivt som möjligt.

2

Människan bakom maskinerna

I slutändan är det ändå fartygets besättning som ska fatta en massa beslut på kort tid och som är nyckeln.Som alltid i en besättning är samarbete och förutbestämda rutiner avgörande. Under övningsveckan stegrades svårighetsgraden för besättningarna. Man skulle försvara sig samtidigt som man fällde minor. De anfallande flygplanen var flera och störde korvetternas radar samtidgt som de simulerade lågflygande anfallande robotar. För besättningarna innebär det långa och intensiva dagar i full stridsutrustning som kroppsskydd och hjälm. Magnus Almqvist är fartygschef på HMS Karlstad:

– Man är rejält trött efter en sån här dag till sjöss när man hela tiden måste vara alert och snabbt fatta rätt beslut. Jag är dock väldigt nöjd med hur besättningen har löst uppgifter i allt mer komplexa situationer.

Läs hela inlägget här >>

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.



×
×
  • Create New...