Jump to content
Sign in to follow this  
Perman

KNM Helge Ingstad kolliderar och förliser - 2018-11-08

Recommended Posts

Fartygschefen på KNM Helge Ingstad känner ingen skuld eller skam över det som skett. Han anser inte heller att han gjort fel när han låg och sov vid kollisionstillfället. Försvarsbloggaren Skipper (som själv är eller har varit fartygschef på HMS Stockholm) har tidigare kommenterat på twitter om att han, i samma situation med vaktbyte av bryggpersonalen mitt i natten i ett trafiktätt sjöområde inomskärs, utan tvekan skulle ha befunnit sig på bryggan för att övervaka.

 

Skipssjefen på KNM «Helge Ingstad»: Slik opplevde han det dramatiske havariet

 

/Per

Edited by Perman
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Alltså jag är ju lekman i ämnet men har åtminstone själv en motorbåt som jag åker med på somrarna.

Man kan ju inte sluta förundras över hur man som styrman eller liknande på bryggan på Helge Ingstad de närmaste 1-2 minuterna innan kollisionen kan underlåta sig att INTE styra åt något håll för att undvika kollision?

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 hour ago, Chassi said:

Alltså jag är ju lekman i ämnet men har åtminstone själv en motorbåt som jag åker med på somrarna.

Man kan ju inte sluta förundras över hur man som styrman eller liknande på bryggan på Helge Ingstad de närmaste 1-2 minuterna innan kollisionen kan underlåta sig att INTE styra åt något håll för att undvika kollision?

 

 

Det kan nog förklaras av att man trodde sig vara närmare sjömärkena på styrbordssidan än vad man var, och därför ansåg sig inte kunna gira mer åt styrbord än ett par grader. I själva verket så var det ett ca 900 m brett utrymme mellan tankern och sjömärket som var fritt. Att man i slutsekunderna innan kollisionen inte försökte gira undan mer måste ha att göra med att man fortfarande uppfattade tankern som ett stationärt föremål (möjligen pga. däcksbelysningen som var tänd på tankern).

 

Jag är nog mer förvånad faktiskt över att man inte gjorde några ansatser överhuvudtaget att sänka farten när tankern gjorde flera anrop med krav om att Ingstad skulle gira styrbord för att undvika kollision. De sista anropen från tankern var ju närmast desperata. Då om inte förr borde det varit uppenbart för bryggpersonalen att situationen höll på att eskalera med rasande fart, och då sänker man väl farten? Speciellt när man också avsåg att passera väldigt nära det som man trodde var ett stationärt föremål?

 

Nåt som inte heller fått en fullständig förklaring är hur dessa enorma skador kunde uppstå på styrbordssidan av skrovet på fregatten. Det står ganska klart att styrbords bogankare på tankern måste vara inblandat. Om detta hade varit helt upphissat i stuvningsposition så tror jag inte att fregatten fått dessa stora uppslitande skador i skrovet. Möjligen stora skador i överbyggnaden och bucklat skrov men knappast de katastrofala skrovskador som nu uppkom. M. a. o. i vilken position var detta ankare och varför?

 

/Per

Edited by Perman
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hur djupt låg tankern då, ligger den djupt är det ju inte heller särskilt långt upp till ankaret?

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
12 hours ago, Chassi said:

Hur djupt låg tankern då, ligger den djupt är det ju inte heller särskilt långt upp till ankaret?

 

 

Jag vet inte men enligt enigmatik här på forumet så var tankern inte fullastad (trots pressuppgifter om motsatsen). M. a. o. så ska tankern kanske haft bättre manövreringsförmåga och inte heller legat så djupt i vattnet som hittills framkommit i pressen. Dock så är ju detta andrahandsuppgifter som sagt.

 

marinetraffic har bra bilder på tankern: Photos of SOLA TS (MMSI: 248020000)

 

En ytterligare faktor som kan ha bidragit till de omfattande skrovskadorna är om fregatten krängde häftigt åt babord vid kollisionsögonblicket. Då kan hon så att säga ha "blottat buken för ankaret" om uttrycket tillåts. Ett kanske inte helt otänkbart förlopp.

 

/Per

Edited by Perman
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
21 hours ago, Perman said:

 

Jag vet inte men enligt enigmatik här på forumet så var tankern inte fullastad (trots pressuppgifter om motsatsen). M. a. o. så ska tankern kanske haft bättre manövreringsförmåga och inte heller legat så djupt i vattnet som hittills framkommit i pressen. Dock så är ju detta andrahandsuppgifter som sagt.

 

marinetraffic har bra bilder på tankern: Photos of SOLA TS (MMSI: 248020000)

 

En ytterligare faktor som kan ha bidragit till de omfattande skrovskadorna är om fregatten krängde häftigt åt babord vid kollisionsögonblicket. Då kan hon så att säga ha "blottat buken för ankaret" om uttrycket tillåts. Ett kanske inte helt otänkbart förlopp.

 

/Per

Ifølge de opplysningene jeg sitter med skal Sola TS hatt en last på 625 000 fat med råolje i kollisjonsøyeblikket. Det utgjør en vekt på  vel 85 000 tonn. Den totale lastekapasiteten på skipet er oppgitt til 112 939 tonn.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
44 minutes ago, enigmatik said:

Ifølge de opplysningene jeg sitter med skal Sola TS hatt en last på 625 000 fat med råolje i kollisjonsøyeblikket. Det utgjør en vekt på  vel 85 000 tonn. Den totale lastekapasiteten på skipet er oppgitt til 112 939 tonn.

 

Ok, då var hon om inte fullastad så i alla fall ganska mycket. Då antar jag att ankaret kunnat orsaka dessa stora skador i skrovet även om det var stuvat/upphissat. Man kan ju undra var det tog vägen. Sjönk det till botten eller blev det inbäddat i skrovet på nåt sätt?

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites
11 hours ago, Perman said:

 

Ok, då var hon om inte fullastad så i alla fall ganska mycket. Då antar jag att ankaret kunnat orsaka dessa stora skador i skrovet även om det var stuvat/upphissat. Man kan ju undra var det tog vägen. Sjönk det till botten eller blev det inbäddat i skrovet på nåt sätt?

 

/Per

Jeg vet ikke om ankret ble revet av eller ikke. Uansett er det vanskelig å forklare skrogskadene uten at det har hatt en sentral rolle. Jeg tipper at det kan ha vært på vei opp,da det ofte gjøres på den måten på større skip som forlater en fortøyning. Det igjen sansynliggjør at ett eller flere ankre kan og ha blitt brukt under fortøyningen, hvis skipet er lenger enn kaianlegget det lå ved. Selve lastekaien syntes å ligge ett godt stykke fra land på Sture, så her burde det ha vært både dybde og manøverrom for å bruke anker. Ankret kan og ha blitt brukt i å snu skipet 180 grader, noe som kan forklare at det ikke var heist helt opp.

 

Hvis det er store skader under vannlinjen syntes jeg det er litt vansklig å forklare hvis ankret har vært fullt oppheist.Har virkelig fregatten krenget så mye på så kort tid?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det är sant att om ankaret hade varit helt upphissat och stuvat i ankarklyset så hade det inte varit så lätt att riva loss det från fartyget. Inte med sträckt ankarkätting och kättingmaskineriet låst. Däremot om det hängde i kättingen så är det lätt att tänka sig att det har rullat eller släpats utmed fregattens skrov tills kättingen brustit. Jag tror nog fortfarande att skadorna inte blivit lika stora om ankaret varit stuvat/upphissat. Jag antar att ingen skuld kan läggas på tankerns kapten för att inte ankaret varit helt upphissat, men det måste åtminstone vara av stort intresse för haverikommissionen att få veta exakt hur dessa katastrofala skador uppkom.

 

Ang. radarsimuleringen så verkar det som om tankern hann sänka farten något och även hade börjat svänga något åt babord för att undvika kollision. Fregatten däremot verkar varken ha försökt sänka farten eller svänga undan, något som stärker misstanken att man in i det sista fortfarande trodde att tankern var ett stationärt föremål.

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Sunken Norwegian frigate nearly ready for salvage as all torpedoes detonated

 

Quote

"The navy said the torpedoes could have been repaired but it decided to detonate them to avoid any risk of injury to personnel."

 

NavyLookout på twitter (Norwegian Navy divers remove British-made Stingray Anti-submarine torpedoes from the wreck of Helge Ingstad for disposal)

 

/Per

Edited by Perman
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Som jag förutspådde tidigare så överväger nu Norge bl a överväga att behålla Skjold-klassen längre än till 2025:

 

Fregatt-forliset: Slik vil forsvarsministeren erstatte tapet av KNM «Helge Ingstad»

 

Försökt Googlat till svenska:

 

Quote

 

Fregatt förlisningen: Hur försvarsministeren kommer att ersätta förlusten av KNM «Helge Ingstad»
 

Norge överväger att förlänga livet för de snabba Skjoldkorvetterna, men överväger också att öka antalet ubåtar som köps från Tyskland.
Norges proprietära snabba missil båtar i Skjoldklassen kan få förlängt liv som en partiell ersättning för den havererade KNM "Helge Ingstad", försvarschefen bekräftar VG.
Tisdagen möter försvarsministern Frank Bakke-Jensen (H) i Stortinget att informera landets valda representanter om förlisningen i Hjeltefjorden norr om Bergen i november.
Här är hans preliminära förslag till hur fregattförlusten kan ersättas - särskilt i en situation där KNM "Helge Ingstad" anses vara för skadad att bygga om.
* Dagens snabba Skjold-klass förlänger livslängden. De är planerade att fasas ut före 2025, men livslängden kan förlängas. De kommer att ge ökad kapacitet, men saknar anti-ubåt vapen och anti-flygvapen.
* Öka användningen av marinens nya logistikskepp KNM "Maud", som är på väg från Daeewo varvet i Sydkorea. Detta kommer att vara marinens största skepp, och kommer att kunna ge de återstående fyra fregatterna ökad funktion.

* Sjöfarten kan ansluta till pågående fregattköp i andra NATO-länder. Att hyra in ett fartyg anses vara föråldrat.

* Det övervägs att förvärva en annan båtklass än fregatt eller korvett - här finns flera spännande byggprojekt både utomlands och i Norge.

* Öka antalet ubåtar som ska köpas. Från 2025 till 2032 kommer det att finnas fyra tyska byggda ubåtar - det totala priset kommer att uppgå till cirka 30 miljarder kronor. HDW-212 är 57 meter lång och är byggd av ThyssenKrupp Marine Systems i Kiel.
super~~POS=TRUNC

Marinens brist på ytfartyg var temat när försvarsministern informerade stortinget om Ingstad skeppsbrott Tisdag: Efter 2025 kan Marinen bestå faktiskt av endast fyra stridsfartyg, plus ubåtar.

Sjö- sex båtar Skjold klass kallad kustkorvetter, och ersatte de tidigare motortorpedbåtar Hauk-klassen 2012. Båtarna är byggda i fiberarmerad plast, är formad som en katamaran och använder luftkudde tekniken under gång. Maxhastigheten är inställd på 60 knop - över 110 km/t.

Kommer att bli av med

Båtarna verkade dock ha ett ganska kort livslängd på kusten. Redan år 2016 bestämdes att Försvarsmakten skulle bli av med dem - och avveckla den ganska dyra båten från 2025.

Med förlusten av fregatten KNM "Helge Ingstad" skulle flottan då bestå av endast 4 - 4 ytfartyg som passar till strid efter 2025.

Förläng livslängden

Försvarsdirektör Haakon Bruun-Hanssen höll sin årliga adress i Oslo Militära Förening i slutet av januari. Efter talet talade han till VG om alternativa lösningar för flottan efter förlusten av "Helge Ingstad".

Han öppnar för att förlänga Skjoldklassens liv efter förlusten av ett fregat förra hösten.

- Ja, förstås. Utmaningen är antalet fartyg i förhållande till uppdraget, för att upprätthålla närvaro i norr. Skjoldklassen är i aktiv tjänst idag, och de kommer inte att vara för evigt. Men på kort sikt är det en av möjligheterna att behålla dem. Det är uppenbart, sade Bruun-Hanssen.

Marinens allra senaste fartyg, logistikfartyget KNM "Maud", är nu på väg från varvet i Korea och till Norge för att vara beredd på aktiv service.
- Kommer KNM "Maud" att öka kapaciteten hos flottan?

- Ja, så vi kan hålla fregatterna, och även Skjold-klassen i havet, längre åt gången, med bränsleförsörjning och andra saker. Så det hjälper verkligen vår uthållighet, säger försvarschefen.

 

 

 

/Per

Edited by Perman
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

KNM Helge Ingstad (eller det som en gång var) nu tillbaka på marinbasen Haakonsvern:

 

HNoMS Helge Ingstad salvage a success as frigate arrives at Haakonsvern naval base

 

UPDATE:

 

Målet är nu att få fregatten flytande inom 5 till 6 veckor. 1400 av 2500 komponenter har hittills räddats:

 

Forsvaret om Helge Ingstad: – Fokus nå er å berge mest mulig verdier

 

Norska marinen överväger tydligen alternativen att behålla Skjold-klassen förbi 2025 och/eller beställa en femte ny ubåt. Även om inte fregatten kan ersättas med ett liknande fartyg så borde väl nån typ av bestyckad OPV kunna anskaffas som partiell ersättning? Kanske behålla ett fartyg av kustbevakningens patrullfartyg av Nordkapp-klass efter att de ersatts eller bygga om nåt annat av kustbevakningens fartyg till OPV?

 

 

/Per

 

Edited by Perman
  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites

NRK har en samlingssida om alla artiklar rörande KNM Helge Ingstad

https://www.nrk.no/nyheter/fregatten-knm-_helge-ingstad_-1.14284192

 

Det verkar som man ännu inte bestämt sig för om fartyget skall skrotas eller restaureras. 

Man har beställt prefabricerade stålplattor för att laga skovet. 

https://www.nrk.no/hordaland/denne-baten-skal-flyte-igjen-om-seks-uker-1.14456580

 

Hittills har bärgningen kostat ungefär 640 miljoner NOK, men allt är inte med i räkningen. 

 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

HNoMS Helge Ingstad flyter igen:

 

Norwegian frigate HNOMS Helge Ingstad returns to water

 

Jag tror hon kommer att skrotas och då pratar jag inte bara om skador pga. vatteninträngning. Behandlingen som skrovet utsattes för när bogserbåtarna försökte trycka upp henne mot land bådar nog inte gott vad gäller skrovets struktuella integritet.

 

/Per

 

 

Edited by Perman
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
On 4/15/2019 at 5:38 PM, Perman said:

HNoMS Helge Ingstad flyter igen:

 

Norwegian frigate HNOMS Helge Ingstad returns to water

 

Jag tror hon kommer att skrotas och då pratar jag inte bara om skador pga. vatteninträngning. Behandlingen som skrovet utsattes för när bogserbåtarna försökte trycka upp henne mot land bådar nog inte gott vad gäller skrovets struktuella integritet.

 

/Per

 

 

 

Marinen har forhørt seg om stålprisen på verdensmarkdet. Hvordan det skal tolkes vet jeg ikke. Men de fleste kommentarer går i retning av  ekstra ubåter, å øke antall P-8 fra 5 til 6 og ekstra besetning på nye KNM Maud. I tillegg til den ene som er frigjort for fregattene. Kystkorvettene er det mer taust om. Mønstret er at det tenkes mer effekt i målet, mer seilingsdøgn og utnyttelse enn dødtid i havn. En ny forsvarsplan kommer uansett, så da vil ekstra kapasitet nok komme på bordet. Den tekniske og kostnadsmessige evalueringen av Ingstad kommer i mai, så da vet vi mer.

 

Bergingen har så langt kostet 720 mill.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tack för info! Om nu antalet kvalificerade ytstridsfartyg reducerats så kanske man skulle titta på att förstärka närskyddet för KNM Maud? Speciellt om man nu ändå vill satsa på extra eller större besättning. 4 st Protector RWS låter inte särskilt imponerande för ett så stort och viktigt fartyg. 1-76 mm pjäs med DART ammunition och kanske även nåt lättare lv-robotsystem som SIMBAD-RC vore kanske lämpligt i så fall. Det skulle delvis kunna mildra de negativa effekterna av KNM Helge Ingstads frånvaro. Fler ubåtar tror jag skulle bli för dyrt, och ersätter knappast inte en robotfregatts egenskaper. Ytterligare en P-8 MPA låter som ett intressant alternativ.

 

Två patrullfartyg av Reine-klass överfördes 2013 från norska kustbevakningen till marinen, och anledningen ska enligt wiki ha varit förseningen av leveransen av KNM Maud. Kommer dessa att återföras till kustbevakningen nu i och med leveransen av KNM Maud?

 

/Per

  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites
On 4/24/2019 at 12:41 PM, Perman said:

Tack för info! Om nu antalet kvalificerade ytstridsfartyg reducerats så kanske man skulle titta på att förstärka närskyddet för KNM Maud? Speciellt om man nu ändå vill satsa på extra eller större besättning. 4 st Protector RWS låter inte särskilt imponerande för ett så stort och viktigt fartyg. 1-76 mm pjäs med DART ammunition och kanske även nåt lättare lv-robotsystem som SIMBAD-RC vore kanske lämpligt i så fall. Det skulle delvis kunna mildra de negativa effekterna av KNM Helge Ingstads frånvaro. Fler ubåtar tror jag skulle bli för dyrt, och ersätter knappast inte en robotfregatts egenskaper. Ytterligare en P-8 MPA låter som ett intressant alternativ.

 

Två patrullfartyg av Reine-klass överfördes 2013 från norska kustbevakningen till marinen, och anledningen ska enligt wiki ha varit förseningen av leveransen av KNM Maud. Kommer dessa att återföras till kustbevakningen nu i och med leveransen av KNM Maud?

 

/Per

Nei, Reine klassen fortsetter å serve Minedykkerkommandoen og Ubåtvåpnet. Disse vil operere i Logistikkvåpnet langs kysten, mens KNM Maud server Fregattvåpent i Norskehavet og ved internasjonale operasjoner.

 

Jeg tror ikke det er noen direkte sammenheng mellom tapet av Ingstad og bevæpningen av Maud. Få eller ingen logistikkfartøy har noe kraftigere skyts enn 20 mm automatkanon. Som fra gammelt av var beregnet på patruljefly  og helikoptere, eller mot angrep fra lettere bevæpnete platformer nære land. Pirater i våre dager...Ute på havet er isolasjon og havets enorme utstrekning mer enn god nok beskyttelse, hvis skipet ikke opererer under paraplyen til en task force. Det er mulig at andre lover gjelder i Østerjøen med mindre overflate og større trafikk. Det har nok også noe med det å gjøre at Vesten alltid har vært overlegen til sjøs, Derfor har f.eks russiske støttefartøy større og mer variert bevæpning. En stor kanon på fordekket vil forøvrig ha liten mening på ett skip med lav manøverevne,

 

Ett tankfartøy vil nok også unngå kamp av naturlige grunner, derfor er det ikke noe poeng å bevæpnet det med tyngre våpen enn strengt.tatt nødvendig.

 

Når det gjelder ubåter er det en mulighet som gjelder nå og må sees mot NATO,s 2% krav. To ubåter til kan og anskaffes langt rimligere enn de første fire. Forsvarsjefen har selv sagt at flere ubåter står høyest på ønskelisten. Helst skulle han ha estattet seks ULA med seks 212CD. Men så er han jo selv ubåtmann..

 

 

 

Edited by enigmatik
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
19 hours ago, enigmatik said:

Nei, Reine klassen fortsetter å serve Minedykkerkommandoen og Ubåtvåpnet. Disse vil operere i Logistikkvåpnet langs kysten, mens KNM Maud server Fregattvåpent i Norskehavet og ved internasjonale operasjoner.

 

Jeg tror ikke det er noen direkte sammenheng mellom tapet av Ingstad og bevæpningen av Maud. Få eller ingen logistikkfartøy har noe kraftigere skyts enn 20 mm automatkanon. Som fra gammelt av var beregnet på patruljefly  og helikoptere, eller mot angrep fra lettere bevæpnete platformer nære land. Pirater i våre dager...Ute på havet er isolasjon og havets enorme utstrekning mer enn god nok beskyttelse, hvis skipet ikke opererer under paraplyen til en task force. Det er mulig at andre lover gjelder i Østerjøen med mindre overflate og større trafikk. Det har nok også noe med det å gjøre at Vesten alltid har vært overlegen til sjøs, Derfor har f.eks russiske støttefartøy større og mer variert bevæpning. En stor kanon på fordekket vil forøvrig ha liten mening på ett skip med lav manøverevne,

 

Ett tankfartøy vil nok også unngå kamp av naturlige grunner, derfor er det ikke noe poeng å bevæpnet det med tyngre våpen enn strengt.tatt nødvendig.

 

Når det gjelder ubåter er det en mulighet som gjelder nå og må sees mot NATO,s 2% krav. To ubåter til kan og anskaffes langt rimligere enn de første fire. Forsvarsjefen har selv sagt at flere ubåter står høyest på ønskelisten. Helst skulle han ha estattet seks ULA med seks 212CD. Men så er han jo selv ubåtmann..

 

 

 

 

Ok, jag respekterar dina åsikter men tycker ändå beväpningen är lite klen på KNM Maud. Kan ha att göra med, som du säger, att jag ser det ur ett Östersjö perspektiv. En medelsvår allmålskanon kanske var att ta i.

 

Vad gäller ubåtar så verkar norska marinen dra lite åt samma håll som den svenska. Hellre fler ubåtar än att ersätta fregatten, medan den svenska marinen verkar föredra en tredje A26 hellre än satsning på nya ytstridsfartyg. Inte för att inte förstår vad en modern AIP ubåt är kapabel till, men det måste väl finnas en balans också mellan de marina systemen? Den israeliska marinen är väl den mest extrema i det här fallet där man nästan bara har satsat på ubåtssystemet de senaste åren.

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites
20 hours ago, Perman said:

 

Ok, jag respekterar dina åsikter men tycker ändå beväpningen är lite klen på KNM Maud. Kan ha att göra med, som du säger, att jag ser det ur ett Östersjö perspektiv. En medelsvår allmålskanon kanske var att ta i.

 

Vad gäller ubåtar så verkar norska marinen dra lite åt samma håll som den svenska. Hellre fler ubåtar än att ersätta fregatten, medan den svenska marinen verkar föredra en tredje A26 hellre än satsning på nya ytstridsfartyg. Inte för att inte förstår vad en modern AIP ubåt är kapabel till, men det måste väl finnas en balans också mellan de marina systemen? Den israeliska marinen är väl den mest extrema i det här fallet där man nästan bara har satsat på ubåtssystemet de senaste åren.

 

/Per

Ja, den kan jo virke slik, men SeaProtector kan både utstyres med med 40 mm granatkaster og Hellfire, den siste med viss modifikasjoner. Både den amerikanske flåtetankeren i Henry Kaiser klassen og søsterskipene i Tide klassen har grovt sett tilsvarende bevæpningsnivå som Maud. Sistnevnte riktignok med Phalax. En begrensende faktor er jo at disse skipene opererer i reserveflåten der  70-80% av mannskapet er sivilt. Men  det er mulig Maud får ytterlige bevæpning etter som man vinner erfaring og trusselnivået endres. 

 

Ja, ubåter regnes ofte som ett strategisk våpensystem med evne til å påvirke striden fra begynnelse til slutt på en avgjørende måte. Itillegg er de gode etterretningsplattformer i fred. Det finnes derfor ikke noen naturlig samvirke eller balanse som mellom stridsvogner, artilleri og infanteri. Ubåter er autonome og overflatemarinen har ofte som primærrolle å jage fiendes ubåter. Det er derfor slutt på den tiden da store sjøslag mellom overflateskip definerte sjøkrigen. I dag ville  Jyllandslaget foregått mellom overflateskip og ubåter, der sistnevte har overtaket.Unntaket er hangarskipene, men de har først og fremst en maktprojekteringsrolle rettet mot land. Men også der er støtteskipenes hovedrolle ASW, på annenplass kommer gjerne luftforsvar. For mindre nasjoner med kystlinje vil ubåten gjerne være førstelinjen i invasjonsforsvaret, slik det var for Sverige og Norge i 50 år.Jeg vil påstå at ubåtvåpenet var viktigere for Sverige enn Flygvapnet. Sistenevte kunne fienden slite ned, men med Sveriges ubåter ville det vært andereldes.

 

Det er  derfor ikke så rart at også Sverige prioriterer ubåter, nå når trusselen igjen har blitt territoriell.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

I avvaktan på ett beslut om KNM Helge Ingstad's framtid så utför man bara nödvändiga reparationer:

 

Vil bruke færrest mulig ressurser på Helge Ingstad før en beslutning er tatt

 

Intressant att komponenter med aluminium verkar ha skadats i större omfattning jämfört med komponenter utan aluminium.

 

/Per

 

 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
3 hours ago, Perman said:

Intressant att komponenter med aluminium verkar ha skadats i större omfattning jämfört med komponenter utan aluminium.

 

Gissar att det beror på galvanisk korrosion.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ifølge en rapport som legges frem på onsdag vil det koste mer 12 mrd Nok å reparere KNM Helge Ingstad. Da kan nyprisen på ett nybygg av samme klasse fort komme på 8 mrd.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
35 minutes ago, enigmatik said:

Ifølge en rapport som legges frem på onsdag vil det koste mer 12 mrd Nok å reparere KNM Helge Ingstad. Da kan nyprisen på ett nybygg av samme klasse fort komme på 8 mrd.

 

Det låter riktigt korkat. Är det samma personer som räknat på detta som påstod att en förlängning av tvärbanan på Andöya skulle kosta över 3 miljarder??

Share this post


Link to post
Share on other sites
On 5/14/2019 at 12:43 AM, JakobS said:

 

Det låter riktigt korkat. Är det samma personer som räknat på detta som påstod att en förlängning av tvärbanan på Andöya skulle kosta över 3 miljarder??

 

Umiddelbart er det grunn til å reagere. Men hvis antall timer som går med til først å sanere skipet og deretter bygge det opp igjen ligger 20-30 % høyere enn et nybygg, kan beløpet stemme. I tillegg kommer kostnader til prosjektering og manglende skalafordeler ved å anskaffe  og integrere utstyr.

Edited by enigmatik

Share this post


Link to post
Share on other sites
On 5/15/2019 at 5:33 AM, enigmatik said:

 

Umiddelbart er det grunn til å reagere. Men hvis antall timer som går med til først å sanere skipet og deretter bygge det opp igjen ligger 20-30 % høyere enn et nybygg, kan beløpet stemme. I tillegg kommer kostnader til prosjektering og manglende skalafordeler ved å anskaffe  og integrere utstyr.

 

i følge rapporten er skadene ombord i fregatten totale. Lite kan brukes om igjen, men det ligger et reservedels potensial verdt 100 - 400 millioner i skipet, fratrukket stålprisen. Kostnadene ved vraking stipuleres til omlag 100 millioner.

 

Kostnadene ved å rehabilitere skipet ligger på 12-14 mrd, og prisen på ett nybygg vil være 11-13 mrd. Begge alternativer vil ha en tidsramme på 5 år, men ett nybygg vil ha en mindre risiko. Den norske ØB (FSJ) har derfor anbefallt at skipet ikke skal rehabiliteres. Gapet i kapasiteter skal derfor dekkes på andre måter, noe man vil komme tilbake til senere.

Edited by enigmatik
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Norska regeringen har nu beslutat att det är lämpligare att avyttra KNM Helge Ingstad än att reparera henne. Kostnaden att reparera henne hade blivit 12-14 miljarder NOK och ett nytt fartyg skulle kosta 11-13 miljarder NOK:

 

KNM Helge Ingstad blir ikke reparert

 

Tilstandsrapport for KNM Helge Ingstad

 

Att ersätta fartygets kapacitet vad gäller luftförsvar kan jag inte tänka mig är ekonomiskt möjligt. Vill man ersätta ubåtsjakt- och ytstridskapaciteten så kan man beställa ytterligare ett P-8 Poseidon ubåtsjaktflygplan alt. ytterligare en ubåt. Kanske i kombination med att man behåller Skjold-klassen ytterligare några år. Inhyrning/inköp/överföring av ett enklare patrullfartyg borde också vara möjligt för att om möjligt vidmakthålla havsövervakningskapaciteten.

 

/Per

 

 

Edited by Perman
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Sign in to follow this  



  • Similar Content

    • By enigmatik
      Norge skal kjøpe opptil 22 AW 101 som nytt SAR helikopter.
       
      http://www.stavangeravisen.com/art.asp?id=75157
    • By enigmatik
      Gripen slått ut nok engang. For kostbar.
    • By Zimme
      Enligt NSD så har flygledningen tappat kontakten med en norsk C-130 Herkules som skulle ha landat i Kiruna.
      http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=6787586
    • By Pluton24
      Nu när jag ändå tänker på det. Norska Försvarets Snödräkt. Hur stor är L versionen? Pratade med en kille på MalmöAirsoft som sa att han kunde använda Storlek L även fast han i vanliga fall hade XXL och det med varma kläder på. Dock sger han inte hur pass tight det satt.
    • By enigmatik
      En utredning anbefaller at Norge anskaffer panserjagere basert på CV90 med 120mm kanon og ubemannede tårn. Med dette vrakes alle oppdateringer av Leo 2A4. Panserjagere vil få overlegen engasjementsegenskaper sammenlignet med bemånnede tårn og vil kunne nedkjempe konvensjonelle stridsvogner som regnes som tregere og mindre egnet til å finne og bekjempe mål. Alikevel holdes døren litt på gløtt for Leo 2A7, mens A5 syntes helt ute av bildet.  A5 var inntil helt nylig det foretrukne valget. CV 90120 T syntes heller ikke aktuell
×
×
  • Create New...