Jump to content
Sign in to follow this  
Perman

KNM Helge Ingstad kolliderar och förliser - 2018-11-08

Recommended Posts

Fartygschefen på KNM Helge Ingstad känner ingen skuld eller skam över det som skett. Han anser inte heller att han gjort fel när han låg och sov vid kollisionstillfället. Försvarsbloggaren Skipper (som själv är eller har varit fartygschef på HMS Stockholm) har tidigare kommenterat på twitter om att han, i samma situation med vaktbyte av bryggpersonalen mitt i natten i ett trafiktätt sjöområde inomskärs, utan tvekan skulle ha befunnit sig på bryggan för att övervaka.

 

Skipssjefen på KNM «Helge Ingstad»: Slik opplevde han det dramatiske havariet

 

/Per

Edited by Perman
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Alltså jag är ju lekman i ämnet men har åtminstone själv en motorbåt som jag åker med på somrarna.

Man kan ju inte sluta förundras över hur man som styrman eller liknande på bryggan på Helge Ingstad de närmaste 1-2 minuterna innan kollisionen kan underlåta sig att INTE styra åt något håll för att undvika kollision?

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 hour ago, Chassi said:

Alltså jag är ju lekman i ämnet men har åtminstone själv en motorbåt som jag åker med på somrarna.

Man kan ju inte sluta förundras över hur man som styrman eller liknande på bryggan på Helge Ingstad de närmaste 1-2 minuterna innan kollisionen kan underlåta sig att INTE styra åt något håll för att undvika kollision?

 

 

Det kan nog förklaras av att man trodde sig vara närmare sjömärkena på styrbordssidan än vad man var, och därför ansåg sig inte kunna gira mer åt styrbord än ett par grader. I själva verket så var det ett ca 900 m brett utrymme mellan tankern och sjömärket som var fritt. Att man i slutsekunderna innan kollisionen inte försökte gira undan mer måste ha att göra med att man fortfarande uppfattade tankern som ett stationärt föremål (möjligen pga. däcksbelysningen som var tänd på tankern).

 

Jag är nog mer förvånad faktiskt över att man inte gjorde några ansatser överhuvudtaget att sänka farten när tankern gjorde flera anrop med krav om att Ingstad skulle gira styrbord för att undvika kollision. De sista anropen från tankern var ju närmast desperata. Då om inte förr borde det varit uppenbart för bryggpersonalen att situationen höll på att eskalera med rasande fart, och då sänker man väl farten? Speciellt när man också avsåg att passera väldigt nära det som man trodde var ett stationärt föremål?

 

Nåt som inte heller fått en fullständig förklaring är hur dessa enorma skador kunde uppstå på styrbordssidan av skrovet på fregatten. Det står ganska klart att styrbords bogankare på tankern måste vara inblandat. Om detta hade varit helt upphissat i stuvningsposition så tror jag inte att fregatten fått dessa stora uppslitande skador i skrovet. Möjligen stora skador i överbyggnaden och bucklat skrov men knappast de katastrofala skrovskador som nu uppkom. M. a. o. i vilken position var detta ankare och varför?

 

/Per

Edited by Perman
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hur djupt låg tankern då, ligger den djupt är det ju inte heller särskilt långt upp till ankaret?

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
12 hours ago, Chassi said:

Hur djupt låg tankern då, ligger den djupt är det ju inte heller särskilt långt upp till ankaret?

 

 

Jag vet inte men enligt enigmatik här på forumet så var tankern inte fullastad (trots pressuppgifter om motsatsen). M. a. o. så ska tankern kanske haft bättre manövreringsförmåga och inte heller legat så djupt i vattnet som hittills framkommit i pressen. Dock så är ju detta andrahandsuppgifter som sagt.

 

marinetraffic har bra bilder på tankern: Photos of SOLA TS (MMSI: 248020000)

 

En ytterligare faktor som kan ha bidragit till de omfattande skrovskadorna är om fregatten krängde häftigt åt babord vid kollisionsögonblicket. Då kan hon så att säga ha "blottat buken för ankaret" om uttrycket tillåts. Ett kanske inte helt otänkbart förlopp.

 

/Per

Edited by Perman
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
21 hours ago, Perman said:

 

Jag vet inte men enligt enigmatik här på forumet så var tankern inte fullastad (trots pressuppgifter om motsatsen). M. a. o. så ska tankern kanske haft bättre manövreringsförmåga och inte heller legat så djupt i vattnet som hittills framkommit i pressen. Dock så är ju detta andrahandsuppgifter som sagt.

 

marinetraffic har bra bilder på tankern: Photos of SOLA TS (MMSI: 248020000)

 

En ytterligare faktor som kan ha bidragit till de omfattande skrovskadorna är om fregatten krängde häftigt åt babord vid kollisionsögonblicket. Då kan hon så att säga ha "blottat buken för ankaret" om uttrycket tillåts. Ett kanske inte helt otänkbart förlopp.

 

/Per

Ifølge de opplysningene jeg sitter med skal Sola TS hatt en last på 625 000 fat med råolje i kollisjonsøyeblikket. Det utgjør en vekt på  vel 85 000 tonn. Den totale lastekapasiteten på skipet er oppgitt til 112 939 tonn.

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites
44 minutes ago, enigmatik said:

Ifølge de opplysningene jeg sitter med skal Sola TS hatt en last på 625 000 fat med råolje i kollisjonsøyeblikket. Det utgjør en vekt på  vel 85 000 tonn. Den totale lastekapasiteten på skipet er oppgitt til 112 939 tonn.

 

Ok, då var hon om inte fullastad så i alla fall ganska mycket. Då antar jag att ankaret kunnat orsaka dessa stora skador i skrovet även om det var stuvat/upphissat. Man kan ju undra var det tog vägen. Sjönk det till botten eller blev det inbäddat i skrovet på nåt sätt?

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites
11 hours ago, Perman said:

 

Ok, då var hon om inte fullastad så i alla fall ganska mycket. Då antar jag att ankaret kunnat orsaka dessa stora skador i skrovet även om det var stuvat/upphissat. Man kan ju undra var det tog vägen. Sjönk det till botten eller blev det inbäddat i skrovet på nåt sätt?

 

/Per

Jeg vet ikke om ankret ble revet av eller ikke. Uansett er det vanskelig å forklare skrogskadene uten at det har hatt en sentral rolle. Jeg tipper at det kan ha vært på vei opp,da det ofte gjøres på den måten på større skip som forlater en fortøyning. Det igjen sansynliggjør at ett eller flere ankre kan og ha blitt brukt under fortøyningen, hvis skipet er lenger enn kaianlegget det lå ved. Selve lastekaien syntes å ligge ett godt stykke fra land på Sture, så her burde det ha vært både dybde og manøverrom for å bruke anker. Ankret kan og ha blitt brukt i å snu skipet 180 grader, noe som kan forklare at det ikke var heist helt opp.

 

Hvis det er store skader under vannlinjen syntes jeg det er litt vansklig å forklare hvis ankret har vært fullt oppheist.Har virkelig fregatten krenget så mye på så kort tid?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det är sant att om ankaret hade varit helt upphissat och stuvat i ankarklyset så hade det inte varit så lätt att riva loss det från fartyget. Inte med sträckt ankarkätting och kättingmaskineriet låst. Däremot om det hängde i kättingen så är det lätt att tänka sig att det har rullat eller släpats utmed fregattens skrov tills kättingen brustit. Jag tror nog fortfarande att skadorna inte blivit lika stora om ankaret varit stuvat/upphissat. Jag antar att ingen skuld kan läggas på tankerns kapten för att inte ankaret varit helt upphissat, men det måste åtminstone vara av stort intresse för haverikommissionen att få veta exakt hur dessa katastrofala skador uppkom.

 

Ang. radarsimuleringen så verkar det som om tankern hann sänka farten något och även hade börjat svänga något åt babord för att undvika kollision. Fregatten däremot verkar varken ha försökt sänka farten eller svänga undan, något som stärker misstanken att man in i det sista fortfarande trodde att tankern var ett stationärt föremål.

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Sunken Norwegian frigate nearly ready for salvage as all torpedoes detonated

 

Quote

"The navy said the torpedoes could have been repaired but it decided to detonate them to avoid any risk of injury to personnel."

 

NavyLookout på twitter (Norwegian Navy divers remove British-made Stingray Anti-submarine torpedoes from the wreck of Helge Ingstad for disposal)

 

/Per

Edited by Perman
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Som jag förutspådde tidigare så överväger nu Norge bl a överväga att behålla Skjold-klassen längre än till 2025:

 

Fregatt-forliset: Slik vil forsvarsministeren erstatte tapet av KNM «Helge Ingstad»

 

Försökt Googlat till svenska:

 

Quote

 

Fregatt förlisningen: Hur försvarsministeren kommer att ersätta förlusten av KNM «Helge Ingstad»
 

Norge överväger att förlänga livet för de snabba Skjoldkorvetterna, men överväger också att öka antalet ubåtar som köps från Tyskland.
Norges proprietära snabba missil båtar i Skjoldklassen kan få förlängt liv som en partiell ersättning för den havererade KNM "Helge Ingstad", försvarschefen bekräftar VG.
Tisdagen möter försvarsministern Frank Bakke-Jensen (H) i Stortinget att informera landets valda representanter om förlisningen i Hjeltefjorden norr om Bergen i november.
Här är hans preliminära förslag till hur fregattförlusten kan ersättas - särskilt i en situation där KNM "Helge Ingstad" anses vara för skadad att bygga om.
* Dagens snabba Skjold-klass förlänger livslängden. De är planerade att fasas ut före 2025, men livslängden kan förlängas. De kommer att ge ökad kapacitet, men saknar anti-ubåt vapen och anti-flygvapen.
* Öka användningen av marinens nya logistikskepp KNM "Maud", som är på väg från Daeewo varvet i Sydkorea. Detta kommer att vara marinens största skepp, och kommer att kunna ge de återstående fyra fregatterna ökad funktion.

* Sjöfarten kan ansluta till pågående fregattköp i andra NATO-länder. Att hyra in ett fartyg anses vara föråldrat.

* Det övervägs att förvärva en annan båtklass än fregatt eller korvett - här finns flera spännande byggprojekt både utomlands och i Norge.

* Öka antalet ubåtar som ska köpas. Från 2025 till 2032 kommer det att finnas fyra tyska byggda ubåtar - det totala priset kommer att uppgå till cirka 30 miljarder kronor. HDW-212 är 57 meter lång och är byggd av ThyssenKrupp Marine Systems i Kiel.
super~~POS=TRUNC

Marinens brist på ytfartyg var temat när försvarsministern informerade stortinget om Ingstad skeppsbrott Tisdag: Efter 2025 kan Marinen bestå faktiskt av endast fyra stridsfartyg, plus ubåtar.

Sjö- sex båtar Skjold klass kallad kustkorvetter, och ersatte de tidigare motortorpedbåtar Hauk-klassen 2012. Båtarna är byggda i fiberarmerad plast, är formad som en katamaran och använder luftkudde tekniken under gång. Maxhastigheten är inställd på 60 knop - över 110 km/t.

Kommer att bli av med

Båtarna verkade dock ha ett ganska kort livslängd på kusten. Redan år 2016 bestämdes att Försvarsmakten skulle bli av med dem - och avveckla den ganska dyra båten från 2025.

Med förlusten av fregatten KNM "Helge Ingstad" skulle flottan då bestå av endast 4 - 4 ytfartyg som passar till strid efter 2025.

Förläng livslängden

Försvarsdirektör Haakon Bruun-Hanssen höll sin årliga adress i Oslo Militära Förening i slutet av januari. Efter talet talade han till VG om alternativa lösningar för flottan efter förlusten av "Helge Ingstad".

Han öppnar för att förlänga Skjoldklassens liv efter förlusten av ett fregat förra hösten.

- Ja, förstås. Utmaningen är antalet fartyg i förhållande till uppdraget, för att upprätthålla närvaro i norr. Skjoldklassen är i aktiv tjänst idag, och de kommer inte att vara för evigt. Men på kort sikt är det en av möjligheterna att behålla dem. Det är uppenbart, sade Bruun-Hanssen.

Marinens allra senaste fartyg, logistikfartyget KNM "Maud", är nu på väg från varvet i Korea och till Norge för att vara beredd på aktiv service.
- Kommer KNM "Maud" att öka kapaciteten hos flottan?

- Ja, så vi kan hålla fregatterna, och även Skjold-klassen i havet, längre åt gången, med bränsleförsörjning och andra saker. Så det hjälper verkligen vår uthållighet, säger försvarschefen.

 

 

 

/Per

Edited by Perman
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

KNM Helge Ingstad (eller det som en gång var) nu tillbaka på marinbasen Haakonsvern:

 

HNoMS Helge Ingstad salvage a success as frigate arrives at Haakonsvern naval base

 

UPDATE:

 

Målet är nu att få fregatten flytande inom 5 till 6 veckor. 1400 av 2500 komponenter har hittills räddats:

 

Forsvaret om Helge Ingstad: – Fokus nå er å berge mest mulig verdier

 

Norska marinen överväger tydligen alternativen att behålla Skjold-klassen förbi 2025 och/eller beställa en femte ny ubåt. Även om inte fregatten kan ersättas med ett liknande fartyg så borde väl nån typ av bestyckad OPV kunna anskaffas som partiell ersättning? Kanske behålla ett fartyg av kustbevakningens patrullfartyg av Nordkapp-klass efter att de ersatts eller bygga om nåt annat av kustbevakningens fartyg till OPV?

 

 

/Per

 

Edited by Perman
  • Like 2

Share this post


Link to post
Share on other sites

NRK har en samlingssida om alla artiklar rörande KNM Helge Ingstad

https://www.nrk.no/nyheter/fregatten-knm-_helge-ingstad_-1.14284192

 

Det verkar som man ännu inte bestämt sig för om fartyget skall skrotas eller restaureras. 

Man har beställt prefabricerade stålplattor för att laga skovet. 

https://www.nrk.no/hordaland/denne-baten-skal-flyte-igjen-om-seks-uker-1.14456580

 

Hittills har bärgningen kostat ungefär 640 miljoner NOK, men allt är inte med i räkningen. 

 

  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

HNoMS Helge Ingstad flyter igen:

 

Norwegian frigate HNOMS Helge Ingstad returns to water

 

Jag tror hon kommer att skrotas och då pratar jag inte bara om skador pga. vatteninträngning. Behandlingen som skrovet utsattes för när bogserbåtarna försökte trycka upp henne mot land bådar nog inte gott vad gäller skrovets struktuella integritet.

 

/Per

 

 

Edited by Perman
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Sign in to follow this  



  • Similar Content

    • By Pluton24
      Nu när jag ändå tänker på det. Norska Försvarets Snödräkt. Hur stor är L versionen? Pratade med en kille på MalmöAirsoft som sa att han kunde använda Storlek L även fast han i vanliga fall hade XXL och det med varma kläder på. Dock sger han inte hur pass tight det satt.
    • By enigmatik
      En utredning anbefaller at Norge anskaffer panserjagere basert på CV90 med 120mm kanon og ubemannede tårn. Med dette vrakes alle oppdateringer av Leo 2A4. Panserjagere vil få overlegen engasjementsegenskaper sammenlignet med bemånnede tårn og vil kunne nedkjempe konvensjonelle stridsvogner som regnes som tregere og mindre egnet til å finne og bekjempe mål. Alikevel holdes døren litt på gløtt for Leo 2A7, mens A5 syntes helt ute av bildet.  A5 var inntil helt nylig det foretrukne valget. CV 90120 T syntes heller ikke aktuell
    • By LtLag
      Serie på sex avsnitt om de norska motståndsmän som under andra världskriget sprängde tungvatten-fabriken i Rjukan för att förhindra att nazityskland byggde en atombomb.
       
      http://www.svt.se/kampen-om-tungvattnet
       
       
    • By hajjper
      https://www.viafree.no/programmer/dokumentar/jagerpilotene
       
      Varsågoda, finns minst en hel säsong. Man får se vissa riktigt intressanta saker.
    • By enigmatik
      Den norske regjeringen går inn for å erstatte Orion med P-8. Valget av flytype er ikke uttalt, men da det finnes ikke noe altertativ må det i realiteten bety Poseidon. Flyet har inntil nylig blitt bedømt for å være for kostbart og var fra Forsvarets sin side foreslått å bli erstattet med store
      droner.
       
      Forsvarbudsjettet skal tilføres 172 milliarder NOK ekstra over en 20 års periode, noe som vil bety en økning fra 1.5 til rundt 1,7-1,8% av BNP. Etterretning, sjø og luftmakt prioriteres over landmakt.
×
×
  • Create New...