Jump to content
Sign in to follow this  
Perman

F. d. svenska hjälpisbrytare inköpta av kandensiska kustbevakningen

Recommended Posts

Canada to Acquire Three Interim Icebreakers

 

Dessa fartyg färdigställdes som ankarhanteringsfartyg på Nordsjön, men de har också en betydande sekundär isbrytarkapacitet. Fartygen hyrdes in av Sjöfartsverket som hjälpisbrytare i Östersjön under de kalla vintrarna 2009-11. Dock så räckte inte deras isbrytarkapacitet till i början av mars 2010 när flera fartyg och färjor satt fast i packisen i Ålands hav utanför Norrtälje. Då fick en av de stora stamisbrytarna komma ner från Bottenhavet och först ta loss hjälpisbrytaren och sedan de två färjorna som satt fast (Amorella och Finnfellow som även hade kolliderat lätt med varandra). Hjälpisbrytaren satt inte ohjälpligt fast i packisen men hade ändå fått ge upp försöken att ta loss färjorna. Detta trots att dessa fartyg alltså är utrustade både med ballasttankar för krängning liksom skrovspolning.

 

Viking-klass

 

/Per

Edited by Perman
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hur funkar det med isbrytning och azimuth-pod? 

Ser att att sitta en sådan i fören om man tittar på ritningen på wiki.

Share this post


Link to post
Share on other sites
3 hours ago, martinator said:

Hur funkar det med isbrytning och azimuth-pod? 

Ser att att sitta en sådan i fören om man tittar på ritningen på wiki.

 

Jag är ingen expert men enligt den här vitboken Lättviktsfartyg och vinterförhållanden (sid 21) så förklaras den så här:
 

Quote

 

"9.3 Azimut- och podaggregat

Med azimut- och podaggregat, fortsättningsvis benämnt podaggregat, avses en vridbar propulsionsenhet som kan vridas runt sin vertikala axel så att propeller strömmen kan riktas i godtycklig riktning. En pod ger bra manövrerbarhet och ger, som en av de intervjuade uttryckte sig, ”möjlighet att svänga runt på en femöring”. Podaggregat utvecklades ursprungligen för större fartyg men är sedan flera år tillgängliga för mindre

fartyg. Genom att podaggregatet kan vridas behövs inget roder.

I samband med projekteringen av Tycho Brahe som trafikerar Helsingborg-Helsingør utfördes en utvärdering av podaggregatets förmåga att operera i is. Modellprov i ränna föll ut till belåtenhet och fartyget har opererat utan problem under flera år. Podaggregat används med god erfarenhet på Nämdö, Waxholmsbolagets senaste fartyg för vintertrafik."

 

 

Sedan förmodar jag att Siemens Schottel azimuth thrusters som finns på våra statsisbrytare är förstärka för att även kunna skjuta undan isen från skrovet. Kommer ihåg en händelse som inträffade på isbrytaren Odens jungfrutur 1980. Hon höll på att lägga till sidledes vid djuphamnen i Oxelösund när en av hennes vridbara thrusters plötsligt upphörde att fungera. Man skickade ner dykare för undersöka thrustern, och när dykaren kommer upp så berättar han att det sitter ett traktorbakdäck i intaget till poden. Det är helt inkilat och tillknölat så att det sitter som berget. Vet inte hur man löste det, men det var väl inte vad man hade räknat med att hitta. Visar ju om inte annat på hur kraftiga dessa trusters är.

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites
On 8/5/2018 at 2:25 PM, Perman said:

 

Jag är ingen expert men enligt den här vitbok

 

/Per

Uppenbarligen stabilare än jag trodde. 

Tackar för svaret.

Share this post


Link to post
Share on other sites
On 6/28/2018 at 11:29 PM, Perman said:

Canada to Acquire Three Interim Icebreakers

 

Dessa fartyg färdigställdes som ankarhanteringsfartyg på Nordsjön, men de har också en betydande sekundär isbrytarkapacitet. Fartygen hyrdes in av Sjöfartsverket som hjälpisbrytare i Östersjön under de kalla vintrarna 2009-11. Dock så räckte inte deras isbrytarkapacitet till i början av mars 2010 när flera fartyg och färjor satt fast i packisen i Ålands hav utanför Norrtälje. Då fick en av de stora stamisbrytarna komma ner från Bottenhavet och först ta loss hjälpisbrytaren och sedan de två färjorna som satt fast (Amorella och Finnfellow som även hade kolliderat lätt med varandra). Hjälpisbrytaren satt inte ohjälpligt fast i packisen men hade ändå fått ge upp försöken att ta loss färjorna. Detta trots att dessa fartyg alltså är utrustade både med ballasttankar för krängning liksom skrovspolning.

 

Viking-klass

 

/Per

Vad är din uppfattning om dessa fartyg Per? Var det en felsatsning? De verkar ju rätt praktiska. Vilka fartyg har ersatt dessa?

Share this post


Link to post
Share on other sites
3 hours ago, vikingman said:

Vad är din uppfattning om dessa fartyg Per? Var det en felsatsning? De verkar ju rätt praktiska. Vilka fartyg har ersatt dessa?

 

Jag är som sagt bara en lekman på området, men nej det var nog rätt att hyra in dessa. Då kunde statsisbrytarna koncentrera sig på den värsta isen i Bottenhavet och Bottenviken. Sen ska man vara medveten om att dessa fartyg inte kan ersätta en statsisbrytare, men de var ändå betydligt mer användbara som isbrytare än de hjälpisbrytare som finns idag. Dessa är ju sjöfartsverkets Scandica och Baltica och i viss mån kanske även kustbevakningens KBV 181 Gotland, men ingen av dessa har tillnärmelsevis samma isbrytarkapacitet som Viking klassen. Dagens hjälpisbrytare klarar av att hjälpa till med isbrytning på Vänern, i Öresund och Kalmarsund och kanske i inloppet till Gävles hamn, men inte mycket mer. Ett tecken på att isbrytarkapaciteten inte räckte till riktigt i vintras är väl att den lilla statsisbrytaren Ale sattes in enbart i Bottenhavet, trots att hon är utvecklad för att bryta is på Vänern i första hand. Hon är egentligen lite för liten för Bottenhavet.

 

Idag försöker man väl lösa situationen med allt mer åldrande statsisbrytare genom att samarbeta med Finland så att det landets isbrytare som har lättare för stunden kan hjälpa till på andra sidan. En bra åtgärd men inte tillräckligt i mina ögon. Dessutom så har man skurit ner på statsisbrytaren Odens användande som forskningsfartyg i Arktis, förmodligen delvis som följd av den massiva kritik som riktades mot Sjöfartsverket under den hårda vinter för några år sedan när hon befann sig i Arktis och man fick bottenskrapa isbrytarresurserna.

 

Att man inte har tagit höjd för den framtida isbrytarkapaciteten visar också den försuttna chansen att ge Kustbevakningens nya stora utsjöbevakningsfartyg typ KBV 001 en rejäl isbrytarkapacitet. Dessa fartyg är som stora bogserbåtar på nära 4.000 ton och ska kunna ta hand om och bärga en supertanker på upp till 150.000 ton. Att man då inte kan samarbeta tillräckligt mellan Kustbevakningen (som har beställt fartygen och opererar dem) och Sjöfartsverket (som har ansvaret för isbrytartjänsten) så att man även ställer krav att dessa fartyg ska kunna användas som hjälpisbrytare på vintern är både skamligt och förödmjukande för staten Sverige. Jag vet att de ändå har en viss isbrytningskapacitet och att de har provats för detta med begränsad framgång, men problemet är att rännan blir för smal för större handelsfartyg. Så vitt jag vet så saknar de både skrovspolning och krängningstankar som nästan är ett måste för en hjälpisbrytare, och jag tror inte heller att KBV fartygens skrov dimensionerats och utformats för krävande isbrytning vad gäller skrovtjocklek, spant och skrovdesign. Nej i det här landet är det nog mest pinka revir som gäller för statens myndigheter, åtminstone vad gäller isbrytning. Det är f ö inte bara statsisbrytarna som börjar bli rejält ålderstigna. Det gör även de två nämnda arbetsfartygen hos Sjöfartsverket.

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

610 miljoner kanadensiska dollar har nu anslagits för att konvertera fartygen till isbrytare och förbereda dem för tjänst i den kanadensiska kustbevakningen:

 

Davie gets CA$610 to deliver three converted icebreakers to Canadian Coast Guard

 

/Per

 

 

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Den första (hjälp)isbrytaren av svenska Viking-klassen f. d. Vidar Viking har nu överlämnats till kanadensiska kustbevakningen:

 

Canadian Coast Guard welcomes first medium icebreaker CCGS Captain Molly Kool

(navaltoday)

 

Canadian Coast Guard’s Newest Icebreaker, CCGS Captain Molly Kool, Joins The Fleet

(Defpost; inkl. videoklipp med den kvinnliga befälhavaren som hämtade hem henne från Sverige)

 

CCGS Captain Molly Kool

(wiki)

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
Sign in to follow this  



×