Jump to content
Sign in to follow this  
VeronicaXAir5

Hälsa & Narkolepsi i Militären

Recommended Posts

Hejsan. :)

Jag ställer denna frågan åt en kompis.
Jo det är så att hon har både narkolepsi och kataplexi. Men hon vill gärna gå med i Sveriges militär.
Hon har inte funderat allvarligt på saken för att hon är rädd att hennes två hälsoproblem kan vara hinder för henne.
Men då undrar jag, finns det någon chans överhuvudtaget att hon kan bli godtagen?
Som sagt hon vill gärna, så finns det ens 1% chans att det är möjligt?

Jag vet att i USA blir man direkt nekad bara på grund av narkolepsi, men samma regler gäller nödvändigtvis inte i Sverige.
Dessutom så kommer ju folk med funktionshinder och andra hälsoproblem in i militären.
Så jag hoppas för hennes skull att det finns en chans, oavsett hur liten den är.

Något svar och information på detta vore väldigt tacksamt. :) 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
Sign in to follow this  



  • Similar Content

    • By VeronicaMilitär1
      Hejsan.
       
      Jag har börjat processen att gå med i militären. Jag har gjort rekryt testet och har bokat datum för antagningsprövning till slutet av Juli.
      Men en sak jag har tänkt mycket på, varför går man med i militären. Visst man kan ha en sån bra soldat attityd "jag försvarar Sverige." Men varför egentligen?
      Jag har verkligen tänkt på detta, för att gå med i militären det är ju en stor grej, inte en sak men bestämmer på en dag.

      Själv har jag alltid tyckt att det vore en spännande och intressant upplevelse att gå med i militären. Plus att jag har aldrig gillat alla vanliga vardagsjobb.
      Mest så frågor jag detta så jag kan vara säker på att jag inte avskyr militär livet om 1 år. Så att gå med i militären inte är ett tillfälligt intresse som jag gillar nu och avskyr sen.

      Så, varför gick ni med i Sveriges militär?
    • By Bruning
      Halloj Soldf! Jag ber hemskt mycket om ursäkt om tråden ligger fel, skapade kontot igår. Jag ber även om ursäkt ifall en del av frågorna jag kommer att ställa här nu redan är besvarade, jag har dock sökt igenom en hel del men jag kan nog ha varit lite mer noggrann.
       
      I alla fall! Jag har funderat starkt på om jag ska kanske satsa på soldat yrket efter gymnasiet. Jag är just nu 18 år gammal, studerar teknikvetenskap i Stockholm och kan ansöka till GMU efter sommaren 2014 (då som jag tar studenten). Nu är det så här, jag är inte tränad alls. Jag har sökt igenom en hel del trådar på olika forum för att kunna få fram ett bra träningsprogram och försöka få fram mina odds. Lite mer detaljer om vikt / längd / styrka kommer sen.
       
      Jag kan börja med att besvara på "Kimsters" FAQ.
       
      Kan jag springa 1 mil under 60min utan problem? - Nej, jag springer 5km på 36 minuter och är helt utmattad efter det.
       
      Har jag svårt för att någon står och skäller ut mig öppet inför 40 andra kompisar. - Nej, har tagit skit ibland framför kompisarna och allt jag gör är att be om ursäkt och förbättra mig.
       
      Klarar jag vara vaken två dygn i sträck och bära en ryggsäck pga. att nån sa till mig att göra så utan att förstå varför? - Aldrig gjort något liknande, men jag skulle göra mitt bästa.
       
      Är jag teknisk kunnig? - Ja, både teoretiskt och praktiskt.
       
      Är jag smart eller har jag en förmåga att kunna lösa problem? - Jag skulle inte säga att jag är smart, jag är inte den mest brilliante när jag blir undervisad, får alltid lägga till ett extra kål för att förstå, men lösa problem kan jag göra.
       
      Vill jag bo under en gran 80% av dygnet, eller vill jag ha det varmt och ledigt, eller vill jag tillbringa min tid ute till havs i trånga utrymmen ? - Jag är stockholmare, leva under en gran? (joke) Jo, skulle kunna tänka mig något liknande. Farsans beskrivningar när han var jägare uppe vid I 22 låter kul fast riktigt ansträngande. Och leva ute i havs, alltid gillat havet och sjöar! (Speciellt fiske)
       
      Vill jag bara göra det jag blir tillsagd, eller vill jag kunna få ansvar och avgöra hur andra ska lösa en uppgift? - Jag har en hel del erfarenhet av att helt plötsligt bli utsedd ledare, när vi kör grupparbeten i skolan så brukar jag alltid vara på min grupp att vi ska jobba, blir ofta utvald till elevråd representant samt klassens ordföranden, och en hel del ledarskap inom spel men det gills nog inte. Men helt ärligt så är det ibland skönt att följa "the man" istället för att vara "the man".
       
      Vill jag jobba långt borta eller så nära hemmet som möjligt? - Spelar ingen roll. Nära hemmet underlättar eftersom att man är bekant med omgivningen men det är intressant att vara långt hemifrån och få lära sig om en ny omgivning.
       
      Fråga dig själv: Vad tycker jag är roligt, vad vill jag göra, hur ser min framtid ut, vad vill jag få ut av att bli soldat? - Jag tycker om friidrotts liv, läsa historia och gå på museer, sen som vilken annan i min ålder så är väll lite datorspel kul, lösa tekniska problem, försöka klara av skolan och få bra resultat. Jag är osäker på vad jag vill göra, har en hel familj som har jobbat inom försvarsmakten, gjort värnplikten som Korpraler för att sedan bli furirer / fänrikar. Jag vill följa någon i min familjs fotspår helt enkelt eller hitta mitt eget, eller om något intressant universitet kommer i min väg så kanske jag ansöker dit. Jag har inte gjort det valet än men just nu så är väll soldat yrket det ända som värkar locka. Jag vill göra någonting som hjälper folk, om det är hjälpa till att stoppa en brand, eskortera civila, ha kunskapen att rädda & försvara liv. Vad jag får ut av det? Kamratskapet som varenda än beskriver för mig är otroligt lockande, få vandra och träna, nå nya gränser och helt enkelt få sig själv en utmaning (gå ut med en otroligt bra kondition).
       
      Det var väll det, anledningen till att försvaret har greppat tag i mitt intresse och om jag har helt fel så vill jag gärna bli rättat. (Så länge som det inte är Call of Duty så är jag nog fortfarande intresserad tills vidare)
       
      Aja, hur min mönstring nu allt skulle se ut (teoretiskt sett)
       
      Styrka: Jag skulle nog inte ens lyfta att isokaien 1 meter!
      Kondition: Uppvärmning, sen är jag körd.
      Syn: Bra
      Hörsel: Bra
      Inskrivning: Säkert dåligt på ordförståelse & ordförråd.
      Psykologen: ​Jag skulle inte bli nervös men att sitta och snacka om hela sanningen skulle nog sänka mig ordentligt. Inte en perfekt skolgång, har dock vänner, familjens relationen är inte bra fast jag är neutral, hamnar inte i slagsmål och jag har läst en hel del på försvarsmaktens hemsida för att förstå olika befattningar så jag vet en duglig del om vapen och material (fast nästan bara svenska).
       
      Mina lösningar?
      Jag är just nu 188cm lång, väger 63kg. Min ända träning har varit ett fåtal skogsvandringar, varit med på idrotten i skolan och har aldrig haft några problem med det. Men nu har jag börjat träna ordentligt i en månad och tänker fortsätta i 1,5 år till då jag kan ansöka för första gången! Och om jag inte blir antagen så har jag i alla fall styrkan, konditionen och någon bättre att göra det jag står för i försvaret!
       
      Styrkan och konditionen finns det väll bara en lösning på, träna, träna och träna. Jag följer UNGEFÄR försvarsmaktens "TRÄNA" , fast på gym. Ser ut så här:
      Måndag - Styrka, överkropp Tisdag - Löpning, distans 8-9km/h Onsdag - Styrka, underkropp Torsdag - Vilodag Fredag - Styrka, överkropp Lördag - Löpning, distans 8-9km/h Söndag - Vilodag Överkropp: Shrugs med hantlar, 3x15 - Militärpress, 3x12 - Bänkpress med hantlar, 3x15 - Dragmaskin med rep, 3x15 - Curls med skivstång, 3x15 - Rygglyft, 3x20 - Marklyft, 3x12
      Underkropp: Knäböj med skivstång, 3x15 - Step ups med hantlar, 3x15 per ben - Tåhävningar med / utan hantlar, 3x15 - Sit ups, 3x15 - Plankan på sida, 2x70 sekunder - Plankan framåt, 2x70 sekunder
      Löpning: Just nu på löp-band tills vädret klarnar upp och jag har vant mig lite med löpning. Satte nyss ett rekord på 5km på 36 minuter vilket säger att jag har dålig kondition.
       
      Inskrivning: Jag prövade rekryteringsmyndighetens inskrivningsprov, klarade av alla svaren FÖRUTOM ordförståelsen / ordförrådet där jag fick alla dem 3 fel. Jag förstår att det är riktigt dåligt, och att det är en anledning till varför ämnet Svenska i skolan är någonting jag får kämpa med, en hel del "gör om gör rätt", absolut inte mitt starka ämne. Jag köpta appen "iHögskoleprov" som jag kan leka lite med på tåget till plugget, som frågesport fast med ord jag aldrig har hört talats om. Förhoppningsvis så kommer det att hjälpa mig.
       
      Psykologen: Jag vill inte ljug för psykologen och säga att jag har tränat fotboll hela mitt liv eller liknande som dem flesta säger att man ska göra. Jag vill vara helt ärlig men även vara ärlig på erfarenhet. Så min lösning är helt enkelt att jag sökte till HmU där jag kan få en inblick och lära mig lite om vad försvarsmakten verkligen är och går ut på. Dels så låter det även roligt med marscher, utbildningar som skolan inte kan ge oss, orientering, skidor kanske, och kamratskapet! Visste inte ens att en sådan verksamhet fanns förrän jag registrera mig här! Jag väntar bara på svar, är ganska så taggad! Inte varit medlem i någon verksamhet sedan karaten för 4 år sedan så det blir intressant hur det går! Gällande mina betyg så ligger jag väll på en median runt "D" nivå (Ungefär G+, nära VG). Jag har bara 1 F och det var Kemi, läser upp det senare i livet. Matte (D), Svenska (E) Engelska © så bara samhällskunskap kvar vilket jag blir undervisad i under vårterminen i tredje ring. Och personlighet, jag är lugn och tänker efter innan jag gör något. Jag letar inte bråk, jag röker / snusar inte, aldrig tagit droger, har väll druckit 1 öl i mitt liv och det var väll med farsan när jag blev 18 (får vänta att resten av mina kompisar blir 18!). Pannben som dem flesta talar om här har jag nog, fortsätter och försöker tills jag lyckas men jag kan acceptera förlust och gå vidare.
       
      Hälsa: Inte lyssna på för hög musik eller sitta framför datorn / TV'n i mörker! Och inte försöka skada mig.
       
       
      Sen är det frågor om olika förband. Som jag nämnde tidigare så är jag lite intresserad av att följa familjens fotspår och så här ser den ut. Farsan var "fjälljägare" som han kallade det eller lapplands jägare (hört folk säga att inget heter fjälljägare?) vilket då skulle översättas till I 19 jägare (antar jag), men mja. Farsan kallar boden för "soldat fabriken" (No offense!), och dem har inte heller precis lockat mitt intresse så jag tänkte lite på K3 hos 31.LBbat eller 32. Underrättelsebataljonen. Farfar var eldledare i artilleriet vid Jönköping, så A 9 verkade intressant. Farmors far var ingenjör så Ing 2 har också lockat mitt intresse rejält med tanke på att jag läser en ingenjörs utbildning. Och sen så har jag en kompis (några år äldre) som var värnpliktig hos P 4, hörde att det var en hel del teknik där med vilket också lockade mitt intresse. Sist så var det Amfibie som mitt personliga intresse, det är nära hem, jag gillar havet samt att det blir en del vandring.
       
      Vad tycker ni? Ska jag ge järnet och försöka komma in på GMU för att sedan ta anställning eller ska jag lägga ner, satsa mer på studierna och försöka med något ingenjörs yrke efter högskola? Jag ber om era åsikter eftersom ni har erfarenhet och har bättre koll. Försvarsmakten har mitt intresse och jag är fundersam, intresserad om det det är värt det för någon som sitter på min stol? Lämna gärna svar, desto mer jag vet desto bättre! Och var inte rädda att komma med stark kritik, jag tar inte åt mig. Och igen, jag ber hemskt mycket om ursäkt om jag har lagt tråden på fel ställe / har gjort en onödig tråd eller helt enkelt har gjort något fel/dumt eller lagt upp tråden på fel forum. (Och förlåt om det är TLDR ;) )
       
      -Bruning
×