Jump to content

Försvarsmakten:När sjukvården ställs på sin spets


Recommended Posts

Vid allvarliga händelser som terroristattacker, höjd beredskap, kris och krig ställs sjukvården inför stora utmaningar. Många allvarligt skadade samtidigt gör att kapaciteten snabbt slår i taket. Försvarsmakten och Socialstyrelsen har därför tillsammans identifierat sårbarheter och nödvändiga förändringsbehov i projektet Totalförsvarets sjukvårdsystem.

– Det här är första försöket till en gemensam militär och civil samverkan inom totalförsvaret. Men faktum är att vi tjuvstartade och påbörjade projektet tidigt 2015, så vi ligger lite före alla andra i samhället, säger Claes Ivgren, chef på Högkvarterets försvarsmedicinavdelning.

Claes Ivgren har varit projektledare för den grupp som arbetat med att ta fram ett heltäckande koncept för samordningen av medicinsk utveckling, planering, utbildning, kompetensförsörjning och resurser för omhändertagande och vård.

Claes Ivgren

Förändringarna de senaste 20 åren där tidigare planer och lager för höjd beredskap avvecklats har gjort att det krävs ett nytt system – ett system som omfattar allt från robusta sjukhus och läkemedelslager till förmågan att verka från tillfälliga lokaler eller i fält.

– Vi har haft en gemensam ambition att försöka lösa ut hur vård och sjukvård ska fungera i kris eller krig. Det är ju en mycket viktig del av samhällets uthållighet, något som måste fungera, vad som än händer, säger Claes Ivgren.

I projektet föreslås att Försvarsmaktens resurser inriktas på att hantera stridsfältsnivån (role 1 och 2) och sjuktransporter ur stridszonen. Civilsamhället löser sjukhusvården från fasta eller alternativa lokaler. All sjukvård ska bedrivas utifrån civilmiltärt framtagna principer vid kris och krig. För att uppnå detta behöver en gemensam samordning av kompetensförsörjning på nationell och regional nivå utvecklas.

Myndigheterna har också för avsikt att ta fram nationella planer för trauma och katastrofmedicinsk utbildning, stöd och inriktning till forskning genom kunskapscentrum i katastrofmedicin samt utveckling av nationella riktlinjer för multiprofessionell övning och träning.

Det krävs dessutom att en gemensam lägesuppfattning etableras. Kompetens och materiella resurser måste samordnas tydligare. Detta kräver bland annat planer för ett effektivt nyttjande av Sveriges hälso- och sjukvårdspersonal, inklusive krigsplacering. – Det handlar mycket om att se var läkare och sjuksköterskor gör mest nytta, att hitta en balans mellan militär och civil sjukvård, säger Claes Ivgren.

Projektrapporten kommer att utgöra ett underlag för dialog med de aktörer som berörs, alltså regering, myndigheter och framförallt sjukvårdens huvudmän.

Läs hela inlägget här >>

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.



×
×
  • Create New...