Jump to content

Livstidsförlängning och modifiering av minröjningsfartyg typ Koster


Perman

Recommended Posts

FMV tecknar avtal om modifiering av två minröjningsfartyg

FMV har tecknat ett avtal med Saab Kockums AB om modifiering av två minröjningsfartyg av Kosterklass. Leverans av fartygen kommer att ske 2017 och 2018. Ordervärdet beräknas till 147 MSEK och beställningen omfattar optioner på ytterligare två st fartyg. Sedan tidigare är modifiering av ett fartyg beställt och det är nu under slutförande och kommer inom kort att levereras till Försvarsmakten.

 

https://web.archive.org/web/20170614040424/https://www.fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyheter-fran-FMV/FMV-tecknar-avtal-om-modifiering-av-tva-minrojsningsfartyg/

 

Det borde vara dags att byta ut även den nästan 70 år gamla 40 mm pjäsen mot något modernare som t ex 40 mm Mk4.

 

Beställningen betecknas som en "stororder" av blt.se:

 

https://www.blt.se/karlskrona/ny-stororder-for-saab/

 

/Per

Edited by henke
Fixat döda länkar
Link to comment
Share on other sites

  • 10 months later...

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist som fått en fråga om "på vilket sätt det svenska försvarets förmåga att bedriva ubåtsjakt har förstärkts sedan hösten 2014" så blev svaret att "minröjningsfartygen av Kosterklass får antiubåtsgranatkastarsystem monterat på fartygen".

Den svenska ubåtsjaktförmågan

 

I juli 2016 rapporterade som sagt FMV att man "tecknat ett avtal med Saab Kockums AB om modifiering av två minröjningsfartyg av Kosterklass. Leverans av fartygen kommer att ske 2017 och 2018." 

FMV tecknar avtal om modifiering av två minröjningsfartyg

 

"Sedan tidigare är modifiering av ett fartyg beställt och det är nu under slutförande och kommer inom kort att levereras till Försvarsmakten." Detta var alltså i början av juli 2016 så man undrar ju om inget hänt sedan dess. Det ska spännande att se om fartygen får antiubåtskastare och ny huvudpjäs. Hur länge kommer man att kunna hålla liv i Kosterfartygen?

 

/Per

 

 

Edited by Perman
Link to comment
Share on other sites

  • 3 months later...

FMV LEVERERAR HMS Koster till Försvarsmakten

https://web.archive.org/web/20181027230534/https://www.fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyheter-fran-FMV/FMV-levererar-HMS-Koster-till-Forsvarsmakten/

 

Något överraskande att de får nya starkare huvudmotorer och modifierade propelleraggregat. Möjligen så har pjäsfundamentet modifierats nu för att kunna ta emot en 40 mm Mk4 pjäs om några år? Detta ska i alla händelser inte vara den sista större modifieringen. För övrigt är det inte helt ovanligt att fartyg har en äldre typ av pjäs i fredstid. Finska Hämeenmaa- klassens minfartyg t ex fick en Bofors 57/70 Mk1 i en "bow chaser" position i halvtidsmoderniseringen 2006-08, men samtidigt så ska man också ha dragit kablar och ledningar för att kunna installera en 57 mm Mk3 om så skulle behövas.

 

/Per

Link to comment
Share on other sites

  • 4 months later...

Anti-ubåtsvapen återinförs

 

Positivt naturligtvis även om jag hade hoppats att man uppdaterat systemet till ASW 601 med vridbara kastare och längre räckvidd. ASW 601 testades på en av patrullbåtarna: Anti-submarine grenade launcher demo onboard Swedish Strike craft HMS Styrbjörn

 

Frågan är bara vad som ska hända med bevakningsbåtarna och spaningsbåtarna som försvarsministern stod och lovade skulle få antiubåtsgranatkastare i och med försvarsbeslutet 2015? Det är ju bara fem kastarsystem till minröjningsgfartygen som ska uppgraderas. Får dom andra fartygen (dvs. korvetterna och bevakningsbåtarna) vänta ytterligare på sina kastare?

 

/Per

Link to comment
Share on other sites

  • 8 months later...

Euronaval 2018: Which Naval Guns and Missiles for FLOTLOG ?

 

Quote

"The 40 Mk4 Gun System has been selected by Brazilian Navy, Finnish Navy and an East Asian country which we cannot disclose, and the production is ongoing for all of them. The Swedish Navy is expected to order their first guns late this year."

 

Troligen så rör det sig om att man nu vill byta ut de gamla 40 mm Mk2 pjäserna på Koster-klassens minjaktfartyg. Det är ju fråga om gamla renoverade pjäser som härstammar från 1948 i designen. Börjar bli hög tid att byta ut dessa på Koster nu om man har tänkt sig att använda fartygen in på 2030-talet. Det kan också handla om att man vill samordna inköpet och installationen av de nya pjäserna med installationen av renoverade antiubåtsgranatkastare som nu ska ske på Koster-klassen fram till 2020.

 

Gävle-klassens båda korvetter verkar dock inte få sina gamla 40 mm pjäser utbytta som det ser ut nu, trots att de genomgår en uppgradering och modernisering (GLE ligger på Kockums nu och SVL tas väl in nästa år). Hur det blir med 40 mm pjäserna på CKR återstår att se. I sämsta fall blir de väl plomberade eller förbjudna när de blir för farliga att använda (som faktiskt hände med 40 mm pjäserna på HMS Visborg 2010).

 

/Per

Edited by Perman
  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

  • 1 year later...

Ser ut som om HMS Ulvön nu fått sina 2x2 antiubåtsgranatpjäser monterade.  Förmodar att detta är en aktuell bild från den nyligen avslutade ubåtsjaktövningen på västkusten. Bilden kommer från FM:s artikel Marinen bidrar till trygghet och stabilitet

 

/Per

 

spacer.png

Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

Edited by Perman
  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

  • 6 months later...

spacer.png

(Foto. Försvarsmakten)

 

Skarp mina röjdes under övning i Finland

 

Fotot ovan ska vara taget under den gemensamma sv-fi minröjningsövning som just har avslutats. Undrar om det är en tillfällighet att fartygspjäsen har monterats av, eller om det är en indikation på att nånting är på väg att hända med densamma?

 

/Per

Edited by Perman
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

21 hours ago, Perman said:

Fotot ovan ska vara taget under den gemensamma sv-fi minröjningsövning som just har avslutats. Undrar om det är en tillfällighet att fartygspjäsen har monterats av, eller om det är en indikation på att nånting är på väg att hända med densamma?

 

Ledsen att behöva göra dig besviken, men det är inte mer spännande än att pjäsen är på verkstad för översyn. Den är snart tillbaka ombord igen...

 

  • Like 1
  • Thanks 3
Link to comment
Share on other sites

  • 2 years later...
Quote

Saab har tecknat avtal med FMV om livstidsförlängning av två minröjningsfartyg av Koster-klass. Ordervärdet är 350 miljoner SEK. Kontraktet innefattar även optioner för FMV att beställa åtgärder för de resterande tre fartygen i Koster-klassen. Det totala värdet för optionerna är 270 miljoner SEK.

 

Saab får uppdrag att livstidsförlänga minröjningsfartyg

(saab.com)

 

Saab wins contract to extend life of 2 Swedish Koster class MCMV

(navyrecognition.com)

 

Ingenting nämns om nya pjäser, men eftersom det bara är två minröjningsfartyg som ska livstidsförlängas i en första omgång och det finns två nya 40 mm Mk4 pjäser i förråd så behöver man nog inte vara raketingenjör för att förstå sammanhanget. Hoppas att man även uppdaterar antiubåtsgranatkastarna till rörliga kastare med längre räckvidd (ASW 601) och att man permanent installerar ksp 88 på bryggvingarna (om detta inte redan är gjort).

 

Det skulle vara intressant också att få veta om detta är enligt plan, eller om projektet har flyttats fram som en följd av FM:s förbättrade ekonomi.

 

/Per

Edited by Perman
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

28 minutes ago, FurirJönsson said:

Finns det inte två av samma klass i malpåse?

 

Jodå, Landsort och Arholma ligger i malpåse i Karlskrona sedan 2009 och 2010 resp. Det har varit en hel del spekulationer kring vad som ska hända dem. Speciellt kanske då när de bogserades till Kockums för några år sedan. Det har även förekommit rykten att de skulle säljas till Brasilien som en del av en deal där Saab skulle sälja nya minröjningsfartyg. Än så länge så verkar dock inget speciellt hänt förutom att det verkar ha bekräftats att de underhålls regelbundet. De är dock varken moderniserade eller modifierade som Koster-klassen utan tillhör den ursprungliga Landsort-klassen. På soldf's faktasidor kan man läsa mer om dessa minröjningsfartyg:

 

Minröjningsfartyg Koster

 

image.thumb.png.e3e0c612cc15453b9ce2cbcdbdeec1b3.png

(foto: Tojti)

 

/Per

Edited by Perman
  • Like 1
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, Perman said:

 

Jodå, Landsort och Arholma ligger i malpåse i Karlskrona sedan 2009 och 2010 resp. Det har varit en hel del spekulationer kring vad som ska hända dem. Speciellt kanske då när de bogserades till Kockums för några år sedan. Det har även förekommit rykten att de skulle säljas till Brasilien som en del av en deal där Saab skulle sälja nya minröjningsfartyg. Än så länge så verkar dock inget speciellt hänt förutom att det verkar ha bekräftats att de underhålls regelbundet. De är dock varken moderniserade eller modifierade som Koster-klassen utan tillhör den ursprungliga Landsort-klassen. På soldf's faktasidor kan man läsa mer om dessa minröjningsfartyg:

 

Minröjningsfartyg Koster

 

image.thumb.png.e3e0c612cc15453b9ce2cbcdbdeec1b3.png

(foto: Tojti)

 

/Per

Och det är så synd! De hade varit ett perfekt första steg att bygga upp flottans närvaro på västkusten. Vet dock inte om det är kostnadseffektivt längre efter så många år i malpåse…

Link to comment
Share on other sites

58 minutes ago, FurirJönsson said:

Risk för det. Hade varit trevligt med två opv light.

 

Jag tror att Pärmtroll nån gång kommenterat just Landsort och Arholma och om de skulle kunna konverteras till patrullfartyg. Britterna har ju använt både minsvepare av Ton-klassen och minjaktfartyg av Hunt-klassen som patrullfartyg. Har för mig att Pärmtroll skrev att det visst är möjligt, men fartygen skulle inte vara optimala som patrullfartyg. Framför allt är farten ganska låg (15 knop) men räckvidden är inte överdrivet imponerande med 2000 nm vid 12 knop (f ö samma räckvidd som Göteborg-klassen innan ombyggnad). Framdrivnings systemet är komplext och jag vet inte om däcksutrymmet tillåter en RHIB med kran. 40 mm pjäser finns ju som sagt i förråd men siktet är bara ett gammalt optroniskt sikte. Fartygen kan bara medföra 10 minor och antalet sjunkbomber som kan medföras i stället är väl ungefär detsamma. Fartygen har ju ingen vanlig MF skrovsonar utan en HF minjaktsonar (om den fortfarande funkar) som visst kan upptäcka undervattensmål men troligen bara stillaliggande eller såna som går väldigt långsamt. 

 

Sen vet vi ju inte om FM har andra planer för fartygen. Det kan vara allt ifrån att de ska säljas utomlands, användas som reservdelsfartyg för att hålla Koster-klassen och singaporeanska Bedok-klassen igång till planer att bygga om dem till EOD fartyg eller stödfartyg. Nån sorts plan måste väl finnas eftersom de underhålls. En sak kan man vara ganska säker på tror jag, och det är att de inte kommer att renoveras och uppgraderas till Koster standard. Det skulle nog vara alldeles för dyrt om det ens är möjligt.

 

/Per

Edited by Perman
Link to comment
Share on other sites

8 minutes ago, Perman said:

 

Jag tror att Pärmtroll nån gång kommenterat just Landsort och Arholma och om de skulle kunna konverteras till patrullfartyg. Har för mig att han skrev att det visst är möjligt, men fartygen skulle inte vara optimala som patrullfartyg. Framför allt är farten är låg (15 knop) men räckvidden är inte heller särskilt imponerande med 2000 nm vid 12 knop. Framdrivnings systemet är komplext och jag vet inte om däcksutrymmet tillåter en RHIB med kran. 40 mm pjäser finns ju som sagt i förråd men siktet är bara ett gammalt optroniskt sikte. Fartygen kan bara medföra 10 minor och antalet sjunkbomber som kan medföras i stället är väl ungefär detsamma. 

 

Sen vet vi ju inte om FM har andra planer för fartygen. Det kan vara allt ifrån att de ska säljas utomlands, användas som reservdelsfartyg för att hålla Koster-klassen och singaporeanska Bedok-klassen igång till att bygga om dem till EOD fartyg eller stödfartyg. En sak kan man vara ganska säker på tror jag, och det är att de inte kommer att renoveras och uppgraderas till Koster standard. Det skulle nog vara alldeles för dyrt.

 

/Per

Det är väl om man kan byta ut framdrivningssystemet mot något mer konventionellt som ger mer hastighet och räckvidd? Nya motorer lär ju vara väldigt mycket mer bränsleeffektiva. För om det är möjligt känns det inte som en helt galen idé att slänga på dem kanoner och släpsonar så har vi i alla fall nånting att utgå ifrån? De är ju lagom storlek.

Link to comment
Share on other sites

54 minutes ago, Tombola said:

Det är väl om man kan byta ut framdrivningssystemet mot något mer konventionellt som ger mer hastighet och räckvidd? Nya motorer lär ju vara väldigt mycket mer bränsleeffektiva. För om det är möjligt känns det inte som en helt galen idé att slänga på dem kanoner och släpsonar så har vi i alla fall nånting att utgå ifrån? De är ju lagom storlek.

 

Då står vi förmodligen vid ungefär samma problem som man hade när de två kustbevakningsfartygen av TV 171-klass hade genomfört de första provturerna 1979-80. De var byggda på skrovet från de avbeställda minjaktfartygen av M70 typ och hade en kontrakts fart av 20 knop. Dock visade det sig vid provturerna att de bara gjorde ca 16 knop. I ett försök att komma tillrätta med fartproblemen så förlängdes då fartygen med 6 m. Dock blev fartygen för smala och i kombination med de lutande sidorna och den höga överbyggnaden gjorde att fartygen fick ett helt annat rörelsemönster än vad besättningarna på de mindre kustbevakningsfartygen var vana vid. Detta visar på svårigheterna att modifiera en fartygstyp som inte är optimerad för högre farter. Nya motorer kan säkert installeras men skrovet är svårare att göra nåt åt. Framför allt så skulle det vara ett kostsamt projekt med stora risker och små potentiella vinster.

 

Kustbevakningsfartygen TV171 (Nb 391) 1979 och TV172 (Nb 394) 1980

(vhfk.se)

 

/Per

Edited by Perman
  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

24 minutes ago, Tombola said:

Det är väl om man kan byta ut framdrivningssystemet mot något mer konventionellt som ger mer hastighet och räckvidd? Nya motorer lär ju vara väldigt mycket mer bränsleeffektiva. För om det är möjligt känns det inte som en helt galen idé att slänga på dem kanoner och släpsonar så har vi i alla fall nånting att utgå ifrån? De är ju lagom storlek.

Är nog inte helt trivialt att bygga om. De har ju voith-schneider propellrar vilket troligen är anledningen till dålig räckvidd och fart (gissar jag), lär vara oerhört kostsamt att bygga om.

 

Link to comment
Share on other sites

48 minutes ago, Perman said:

I ett försök att komma tillrätta med fartproblemen så förlängdes då fartygen med 6 m. Dock blev fartygen för smala och i kombination med de lutande sidorna och den höga överbyggnaden gjorde att fartygen fick ett helt annat rörelsemönster...

 

Ett problem i sammanhanget var väl också att Tullverket =Kustbevakningens "huvudman" på den tiden byggde en ledningscentral på fartygen vilket (minst sagt) bidrog till den höga överbyggnaden... :-/

Link to comment
Share on other sites

44 minutes ago, Granis said:

 

Ett problem i sammanhanget var väl också att Tullverket =Kustbevakningens "huvudman" på den tiden byggde en ledningscentral på fartygen vilket (minst sagt) bidrog till den höga överbyggnaden... :-/

 

Det stämmer, men huvudproblemet med fartygen var nog ändå att de var byggda på skrovet från avbeställda minjaktfartyg. Man borde utgått från ett mer ändamålsenligt skrov. Som idé så var TV171 fartygen ändå intressanta i och med att de var förberedda att snabbt kunna konverteras till eskortfartyg i händelse av ofred. Norrmännen använde samma idé när Nordkapp-klassen byggdes i början av 80-talet för Kystvakten men med högre ambition än TV 171.

 

 

/Per

Edited by Perman
Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, Perman said:

 

Då står vi förmodligen vid ungefär samma problem som man hade när de två kustbevakningsfartygen av TV 171-klass hade genomfört de första provturerna 1979-80. De var byggda på skrovet från de avbeställda minjaktfartygen av M70 typ och hade en kontrakts fart av 20 knop. Dock visade det sig vid provturerna att de bara gjorde ca 16 knop. I ett försök att komma tillrätta med fartproblemen så förlängdes då fartygen med 6 m. Dock blev fartygen för smala och i kombination med de lutande sidorna och den höga överbyggnaden gjorde att fartygen fick ett helt annat rörelsemönster än vad besättningarna på de mindre kustbevakningsfartygen var vana vid. Detta visar på svårigheterna att modifiera en fartygstyp som inte är optimerad för högre farter. Nya motorer kan säkert installeras men skrovet är svårare att göra nåt åt. Framför allt så skulle det vara ett kostsamt projekt med stora risker och små potentiella vinster.

 

Kustbevakningsfartygen TV171 (Nb 391) 1979 och TV172 (Nb 394) 1980

(vhfk.se)

 

/Per

Jo, jag misstänkte det. Annars hade man säkert redan gjort det förstås. Vi hamnar säkert i det Optimisten skrev ovan, att det inte blir kostnadseffektivt. Men jag håller med om att det är synd att bara låta dem ligga, när de kunde göra nytta inom bevakning av hamnar osv. Det skulle nog också kunna ge mer träning och erfarenheter till våra vpl med fler plattformar. (Förutsatt att vi kan bemanna dem då)

Link to comment
Share on other sites

20 hours ago, Perman said:

Jag tror att Pärmtroll nån gång kommenterat just Landsort och Arholma och om de skulle kunna konverteras till patrullfartyg. Britterna har ju använt både minsvepare av Ton-klassen och minjaktfartyg av Hunt-klassen som patrullfartyg. Har för mig att Pärmtroll skrev att det visst är möjligt, men fartygen skulle inte vara optimala som patrullfartyg.


Precis. Det är såklart fullt möjligt att använda minjakterna för sjöövervakning, och det är också något som fartygen regelbundet genomför redan idag, men det är i huvudsak för att man är tvungen i brist på mer lämpliga enheter.
LDO/KSR är dåligt anpassade för den typen av verksamhet då de inte är avsedda för det. För långsamma, för dåliga sjöegenskaper och för dåliga sensorer.

 

20 hours ago, Perman said:

Framdrivnings systemet är komplext och jag vet inte om däcksutrymmet tillåter en RHIB med kran.


Maskineriet kan verka komplext men det är faktiskt relativt simpelt, det är fyra lastbilsmotorer (ursprungligen samma som i bl.a. CB90) som parvis driver två Voith Schneider propellrar. 
Alla fartygen i Kosterklassen är som standard utrustade med var sin RiB Röj 5,2m som sjösätts via fartygens kran.

 

20 hours ago, Perman said:

Nån sorts plan måste väl finnas eftersom de underhålls.


Det sker praktiskt taget inget underhåll annat än för att säkerställa att fartygen inte sjunker.

 

20 hours ago, Perman said:

En sak kan man vara ganska säker på tror jag, och det är att de inte kommer att renoveras och uppgraderas till Koster standard. Det skulle nog vara alldeles för dyrt om det ens är möjligt.


Korrekt. Saken har utretts vid flera tillfällen, och varje gång har man kommit fram till att det inte är värt kostnaden. Det vore mer kostnadseffektivt att bygga nya fartyg.

 

19 hours ago, Peo said:

Är nog inte helt trivialt att bygga om. De har ju voith-schneider propellrar vilket troligen är anledningen till dålig räckvidd och fart (gissar jag), lär vara oerhört kostsamt att bygga om.


Placeringen av maskinrum och nyttjandet av Voith Schneider aggregat innebär mycket riktigt att det inte är möjligt att byta till konventionella propellrar och roder utan mycket omfattande modifiering av fartygen. Skrovformen är heller inte anpassad för konventionella propellrar, och heller inte för högre farter vilket också gör det olämpligt. Eftersom fartygens huvudsakliga syfte är minröjning kustnära och inomskärs så prioriterades istället mycket god manöverförmåga och förmågan att hovra på stället, mycket låg akustisk signatur, litet djupgående och låga driftkostnader. 
Befintligt maskineri är tämligen bränslesnålt, men då lång räckvidd aldrig var en prioritering när fartygen konstruerades så har fartygen därför relativt små bränsletankar.

 

  • Like 1
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

Det jag tycker är intressant med Landsort/Koster är ändå skrovkonstruktionen där man kör divinycell-sandwich, när man som mig är seglingsintresserad så är allt man läser om det en enorm röd flagga pga delamineringsproblem. Kanske är större problem på segelbåtar förstås men ändå lite intressant.

Link to comment
Share on other sites

Så nära en bekräftelse på att LTF även inkluderar byte av pjäs som man kan komma antar jag.

 

Quote

Modernisation work under the life extension contract covers exchanging systems and enhancing capabilities such as installing a new navigation radar and improving the combat system and surface sensors.

 

Sweden looks to Saab to extend life of its minehunters

(shephardmedia.com)

 

Koster-klassen kommer för första gången under deras livstid att få ett modernt luftförsvar.

 

En God Jul önskas alla på forumet!

 

/Per

Edited by Perman
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

19 hours ago, Peo said:

Det jag tycker är intressant med Landsort/Koster är ändå skrovkonstruktionen där man kör divinycell-sandwich, när man som mig är seglingsintresserad så är allt man läser om det en enorm röd flagga pga delamineringsproblem. Kanske är större problem på segelbåtar förstås men ändå lite intressant.

 

Eftersom jag har dålig koll på segelbåtar så är det problemet nyheter för mig, men jag kan lugna dig med att det i.a.f. inte varit något större problem på Marinens fartyg.
Och Kockums/FMV/FOI och FM gjorde också tämligen omfattande tester innan man beslöt sig för att faktiskt bygga Landsort klassen i GRP. Man byggde dels HMS Viksten för att utvärdera materialet i vardagsbruk, och dels byggde man flera skrovsektioner (FUSK 1 och FUSK 2) som man genomförde bl.a. fullskaliga sprängprov på.
 

13 hours ago, Perman said:

Så nära en bekräftelse på att LTF även inkluderar byte av pjäs som man kan komma antar jag.

 

 

Sweden looks to Saab to extend life of its minehunters

(shephardmedia.com)

 

Koster-klassen kommer för första gången under deras livstid att få ett modernt luftförsvar.

 

En God Jul önskas alla på forumet!

 

/Per

 

Med risk för att verka negativ så tror jag inte du ska vänta dig något pjäsbyte i denna modifiering, 175 miljoner/fartyg räcker bedömt inte för det. Och med ”combat systems” syftar man troligtvis i huvudsak på ledningssystemet IMCMS och tillhörande sensorer såsom sonar 126, där flera komponenter/delsystem är EOL och behöver omsättas och moderniseras. 

Att denna initiala beställningen är för två enheter, och till en något högre summa än optionen för resterande tre, är förmodligen kopplat till att man samtidigt passar på att göra vissa andra modifieringar som redan är utförda på just tre av fartygen.

 

Även jag önskar en god jul!

  • Thanks 2
Link to comment
Share on other sites

21 hours ago, Pärmtroll said:

 

Eftersom jag har dålig koll på segelbåtar så är det problemet nyheter för mig, men jag kan lugna dig med att det i.a.f. inte varit något större problem på Marinens fartyg.
Och Kockums/FMV/FOI och FM gjorde också tämligen omfattande tester innan man beslöt sig för att faktiskt bygga Landsort klassen i GRP. Man byggde dels HMS Viksten för att utvärdera materialet i vardagsbruk, och dels byggde man flera skrovsektioner (FUSK 1 och FUSK 2) som man genomförde bl.a. fullskaliga sprängprov på.
 

 

Jag är inte orolig, var mest en reflektion :) 

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

janes.com har lite mer info om den beställda livstidsförlängningen. Fartygen som berörs i första etappen är HMS Kullen och HMS Vinga:

 

Quote

 

The FMV confirmed to Janes that the ships concerned are HMS Kullen and HMS Vinga, but declined to disclose the timeframes for the life extension refits. The work is intended to keep the vessels operational through to the mid-2030s.

According to the FMV, the life extension contract does not include modifications or upgrades to the MCM suite. Instead, the upgrade will be confined to the navigation radar, above-water sensors, improved combat systems, and other platform systems.

 

 

FMV contracts Saab for Koster-class MCMV life extension

 

Börjar nästan tro att man inte kommer att byta ut pjäserna. Detta eftersom man pratar om att detta arbete syftar till att fartygen ska kunna vara operativa till mitten av 2030-talet. Att man inte kommer att byta ut pjäserna på CKR kan man nog vara ganska säker på, men man kan väl inte vara så galna att man har lagt ner planerna på pjäsbyte för minjakterna också? Detta vore anmärkningsvärt, inte minst med tanke på att man bara behöver beställa tre nya pjäser till de fem fartygen. Dessutom så kommer ju de nya pjäserna som anskaffas att kunna användas på ersättarna eller på andra fartyg eller båtar (läs: lv-stridsbåt) när Koster-klassen utgår. 

 

Nu kommer vi till det riktigt konstiga i det hela. Enligt en artikel på navalnews.com från 21 Jan 2019 så beställde FMVytterligare två nya 40 mm Mk 4 pjäser BAE Systems Bofors AB:

 

Swedish Navy Orders Bofors 40Mk4 40mm Guns

 

Frågan är då om dessa pjäser är pjäserna nr 3 och 4 som beställts (eftersom 2 pjäser beställdes tidigare runt 2015-16 vad jag vet), eller om det är de första två nya pjäserna det rör sig om i artikeln och att det är en gammal artikel som bara daterats om. Att man talar om "The two additional guns" talar dock emot detta. Nån som kan klargöra hur det ligger till med pjäserna? @Pärmtroll kanske?

 

/Per

 

 

 

 

Edited by Perman
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

8 hours ago, Perman said:

janes.com har lite mer info om den beställda livstidsförlängningen. Fartygen som berörs i första etappen är HMS Kullen och HMS Vinga:

 

 

FMV contracts Saab for Koster-class MCMV life extension

 

Börjar nästan tro att man inte kommer att byta ut pjäserna. Detta eftersom man pratar om att detta arbete syftar till att fartygen ska kunna vara operativa till mitten av 2030-talet. Att man inte kommer att byta ut pjäserna på CKR kan man nog vara ganska säker på, men man kan väl inte vara så galna att man har lagt ner planerna på pjäsbyte för minjakterna också? Detta vore anmärkningsvärt, inte minst med tanke på att man bara behöver beställa tre nya pjäser till de fem fartygen. Dessutom så kommer ju de nya pjäserna som anskaffas att kunna användas på ersättarna eller på andra fartyg eller båtar (läs: lv-stridsbåt) när Koster-klassen utgår. 

 

Nu kommer vi till det riktigt konstiga i det hela. Enligt en artikel på navalnews.com från 21 Jan 2019 så beställde FMVytterligare två nya 40 mm Mk 4 pjäser BAE Systems Bofors AB:

 

Swedish Navy Orders Bofors 40Mk4 40mm Guns

 

Frågan är då om dessa pjäser är pjäserna nr 3 och 4 som beställts (eftersom 2 pjäser beställdes tidigare runt 2015-16 vad jag vet), eller om det är de första två nya pjäserna det rör sig om i artikeln och att det är en gammal artikel som bara daterats om. Att man talar om "The two additional guns" talar dock emot detta. Nån som kan klargöra hur det ligger till med pjäserna? @Pärmtroll kanske?

 

/Per

 

 

 

 

Men 40mm akan kan ju inte rimligen anses tillhöra ”MCM Suite” av system? Det är väl hyfsat självklart att den ingår i vad som kallas ”combat systems”?

 

Jag tolkar det mer som att de faktiskt kommer att byta ut den, och att de när de gör det också uppgraderar eldledningen för den nya pjäsen. Vad är det annars för ”above-water-sensors” de vill byta ut? Termometern?

Link to comment
Share on other sites

14 hours ago, Perman said:

Att man inte kommer att byta ut pjäserna på CKR kan man nog vara ganska säker på, men man kan väl inte vara så galna att man har lagt ner planerna på pjäsbyte för minjakterna också? Detta vore anmärkningsvärt, inte minst med tanke på att man bara behöver beställa tre nya pjäser till de fem fartygen. Dessutom så kommer ju de nya pjäserna som anskaffas att kunna användas på ersättarna eller på andra fartyg eller båtar (läs: lv-stridsbåt) när Koster-klassen utgår.

 

Nu måste jag tyvärr komma och verka negativ igen. Men nu är det ju dock inte så enkelt som att bara byta pjäserna, det är mycket annat som påverkar. T.ex. är befintlig eldledning inte kompatibel med 40mm mk4 och måste således också bytas ut, vilket innebär att även spaningsradarn behöver bytas ut. Detta kostar sannolikt väsentligt mer än pjäserna i sig.

Sedan har vi frågor som huruvida pjäsdäcket kan hantera vrid och rekylkrafterna i den nya pjäsen? Hur ser det ut med kraftmatning och eventuella referensspänningar? Hur är det med EMC och magnetsignatur på de nya pjäserna?

Allt ovan går såklart att lösa rent tekniskt, men är det värt pengarna? Måste det överhuvudtaget sitta en 40mm pjäs ombord, eller kan man tänka sig något annat? Skulle en vapenstation med någon lämplig bössa kanske vara tillräckligt för behovet? På det viset slipper man bekymra sig för att köpa ny eldledning då denna redan är integrerad i vapenstationen...

 

14 hours ago, Perman said:

Frågan är då om dessa pjäser är pjäserna nr 3 och 4 som beställts (eftersom 2 pjäser beställdes tidigare runt 2015-16 vad jag vet), eller om det är de första två nya pjäserna det rör sig om i artikeln och att det är en gammal artikel som bara daterats om. Att man talar om "The two additional guns" talar dock emot detta. Nån som kan klargöra hur det ligger till med pjäserna?

 

FM:s första (och än så länge enda) beställning av två 40mm mk4 gjordes i januari 2019. Det är denna beställning Naval News skriver om, även om jag håller med om att man skulle kunna tolka artikeln som om det är ytterligare pjäser det handlar om. 

 

6 hours ago, Tombola said:

Men 40mm akan kan ju inte rimligen anses tillhöra ”MCM Suite” av system? Det är väl hyfsat självklart att den ingår i vad som kallas ”combat systems”?

 

Jag tolkar det mer som att de faktiskt kommer att byta ut den, och att de när de gör det också uppgraderar eldledningen för den nya pjäsen. Vad är det annars för ”above-water-sensors” de vill byta ut? Termometern?

 

"Combat systems" kan omfatta ett flertal system utöver kanonen. T.ex. ledningssystemet, spaningsradarn, siktet, navigationsradarn, kommunikationssystemen och dessutom alla gränsytor till dessa systemen.

Det är (sannolikt medvetet) väldigt luddigt formulerat, men 175 miljoner är som sagt inte mycket pengar i sammanhanget och jag är mycket tveksam till att det skulle ingå ett byte till 40mm mk4 (med allt vad det innebär) i den summan. 

  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, Pärmtroll said:

 

Nu måste jag tyvärr komma och verka negativ igen. Men nu är det ju dock inte så enkelt som att bara byta pjäserna, det är mycket annat som påverkar. T.ex. är befintlig eldledning inte kompatibel med 40mm mk4 och måste således också bytas ut, vilket innebär att även spaningsradarn behöver bytas ut. Detta kostar sannolikt väsentligt mer än pjäserna i sig.

Sedan har vi frågor som huruvida pjäsdäcket kan hantera vrid och rekylkrafterna i den nya pjäsen? Hur ser det ut med kraftmatning och eventuella referensspänningar? Hur är det med EMC och magnetsignatur på de nya pjäserna?

Allt ovan går såklart att lösa rent tekniskt, men är det värt pengarna? Måste det överhuvudtaget sitta en 40mm pjäs ombord, eller kan man tänka sig något annat? Skulle en vapenstation med någon lämplig bössa kanske vara tillräckligt för behovet? På det viset slipper man bekymra sig för att köpa ny eldledning då denna redan är integrerad i vapenstationen...

 

 

FM:s första (och än så länge enda) beställning av två 40mm mk4 gjordes i januari 2019. Det är denna beställning Naval News skriver om, även om jag håller med om att man skulle kunna tolka artikeln som om det är ytterligare pjäser det handlar om. 

 

 

"Combat systems" kan omfatta ett flertal system utöver kanonen. T.ex. ledningssystemet, spaningsradarn, siktet, navigationsradarn, kommunikationssystemen och dessutom alla gränsytor till dessa systemen.

Det är (sannolikt medvetet) väldigt luddigt formulerat, men 175 miljoner är som sagt inte mycket pengar i sammanhanget och jag är mycket tveksam till att det skulle ingå ett byte till 40mm mk4 (med allt vad det innebär) i den summan. 

Jo precis. Det är ju det som känns peka åt det hållet, om man nu undantar summan pengar. Combat systems, platform systems och above water sensors är ju ganska nära eldledning, kommunikation, radar osv. 


Jag har även på motsvarande sätt svårt att få fram att enbart navigationen kan kosta så mycket att uppgradera?

 

Nu antar jag att din gissning är bättre än min, men kan de 175 miljonerna syfta på allt annat än pjäserna? De har vi ju redan, så de kanske räknar dem som noll extra kostnad?

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...