Försvarsmakten: Försvars- och veterandag i Östersund

[RSS-Bot]

<section>Under lördagen fanns enheter ur Norrbottens regemente, I 19, på plats i centrala Östersund för att visa upp delar av sin verksamhet. Under dagen bjöds det bland annat på musik från Hemvärnets musikkår Jämtland, bandvagnsåkning, flyguppvisning, ärtsoppa från Hemvärnets fältkok samt en veteranceremoni i badhusparken.

- Det här är andra året vi genomför försvars- och veterandagen och tanken är att det ska bli ett årligen återkommande evenemang, säger Thomas Wennström, rekryteringsofficer vid Fältjägargruppen i Östersund som anordnar evenemanget. </section><section><p>Många tog chansen att besöka badhusparken under dagen för att träffa Försvarsmakten på plats och kanske få chansen att provsitta ett stridsfordon 90. På plats fanns även möjlighet att få prata med soldater ur både Hemvärnets fältjägarbataljon och de stående förbanden som utöver I 19 representerades av Norrbottens flygflottilj, F 21.</p>

<p>Och Thomas Wennström är mycket nöjd med dagen.<br /> - Det har varit mycket bra. Folk dök upp redan innan klockan elva och därefter har det varit en jämn ström av människor som velat prata och se vad vi gör.</p>

<h2>Veteraner på plats</h2>

<p>Efter lunch genomfördes veteranceremonin med salutskjutning samt efterföljande kransnedläggning vid minnesstenen som restes ifjol i badhusparken för att hedra de som gjort en insats för freden och minnas de som fått betala det yttersta priset. En av kransarna lades ner av fältjägargruppens chef Mikael Johansson och Sven Öhrberg, far till Gunnar Andersson som stupade i Afghanistan 2010. Den andra kransen lades ner av Lars Karlsson, Östersund, som var i Kongo 1961.<br /> - De här som stupade i Kongo var alla mina kamrater, säger han och pekar mot de foton som står framför minnesstenen. Så visst känns det en dag som denna då minnena kommer tillbaka.</p>

<p>Till skillnad från dagens hemkomstverksamhet med psykologsamtal med mera fanns det på den tiden ingen hemkomstverksamhet att tala om.<br /> - Vi fick lämna ett avföringsprov och avrusta, sen var det inget mer med det.</p>

<p>Bristen på uppföljning gjorde att många av kongoveteranerna under åren mått väldigt dåligt. Flertalet har inte haft någon att tala med medan många inte alls velat tala om det som de varit med om. Vissa av svenskarna tvingades skjuta barnsoldater i självförsvar, något som satte djupa spår i själen på många.<br /><br /> - En svensk soldat åkte ner tillbaka efter kriget för att be om förlåtelse för vad han gjort. Det var ingen som riktigt förstod när man berättade vad man varit med om, men för egen del har det gått bra. Efter att jag kom hem blev jag officer vid I 5 här i Östersund och har fått många chanser att få föreläsa om kongotiden, något som varit en viktigt del av min läkeprocess, säger han.</p>

<p> </p></section>

 

Läs mer...