Jump to content
Sign in to follow this  
Alexandersson

Varför la man ner Kustartilleriet?

Recommended Posts

Jag ställde min fråga, därför att jag har uppfattat det så att de som fattar beslut tydligen har tyckt att Amf. har fler fördelar än KA, eftersom just det fick stryka på foten, till fördel för Amf...

Att kustartilleriets artilleridel lagts ner beror som sagt på att hotbilden inte omfattar sjöburen invasion längre. Alltså behövs inte vapensystem vars enda funktion var att avvärja sådan.

 

Att Amfibiebataljonerna behölls samtidigt som Kustartilleriet bytte namn till Amfibiekåren beror på att dessa skulle kunna lösa andra uppgifter än rent invasionsförsvar.

 

Det har ingenting att göra med att det ena systemet skulle vara bättre än det andra på att lösa den ursprungliga uppgiften - att avvärja kustinvasion.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Alltså är den ursprungliga frågan besvarad.

 

Inget mer prylbögeri behövs.

 

 

;) :P

Share this post


Link to post
Share on other sites
[Att Amfibiebataljonerna behölls samtidigt som Kustartilleriet bytte namn till Amfibiekåren beror på att dessa skulle kunna lösa andra uppgifter än rent invasionsförsvar.

Jaså, till exempel vaddå? Ka-bataljonen kunde ju fungera som en avancerad haubitsbataljon men amfibiebataljonen kan ju inte göra så förtvivlat mycket mer än köra fördröjningsstrid i skärgård. Möjligen minera en å också.

 

Men, beslutet att Kustartilleriet skulle försvinna är ju politiskt och inte ett resultat av taktiskt tänkande. Personligen, med mina minst sagt blygsamma kunskaper, har jag svårt att tänka mig att en fiende som på något sätt vill bråka med oss kommer på andra sätt än fallskärmshoppande/inlandande eller just sjövägen. Och då vore det skönt med ett par tunga batterier. Och, för all del, någon amfibiebataljon också. :banana

 

Och Simon: Låt oss prylböga hur mycket vi vill och håll dig till de ämnen som du begriper. Tycker du inte att vi för en intressant diskussion behöver du ju inte läsa, än mindre göra inlägg.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Och Simon: Låt oss prylböga hur mycket vi vill och håll dig till de ämnen som du begriper. Tycker du inte att vi för en intressant diskussion behöver du ju inte läsa, än mindre göra inlägg.

Uppfattat, Chefen.

Share this post


Link to post
Share on other sites
[Att Amfibiebataljonerna behölls samtidigt som Kustartilleriet bytte namn till Amfibiekåren beror på att dessa skulle kunna lösa andra uppgifter än rent invasionsförsvar.

Jaså, till exempel vaddå? Ka-bataljonen kunde ju fungera som en avancerad haubitsbataljon men amfibiebataljonen kan ju inte göra så förtvivlat mycket mer än köra fördröjningsstrid i skärgård. Möjligen minera en å också.

Missförstå mig rätt, jag påstår inte att det var rätt beslut. Bara att det var motiveringen till att det blev som det blev. ;)

Share this post


Link to post
Share on other sites

Missförstå mig rätt, jag påstår inte att det var rätt beslut. Bara att det var motiveringen till att det blev som det blev. ;)

Nejnej, jag missförstår ingenting. Du beskriver helt korrekt förloppet och dess motiv och jag tillåter mig, med den besegrades rätt, att raljera med ett i mitt tycke felaktigt beslut. Jag är helt med på hur du tänker och uppskattar dina inlägg. :baskerPa:

Share this post


Link to post
Share on other sites

Gammal tråd....men jag väljer att kommentera ändå, ämnet blir aldrig inaktuellt.

 

Det mest korrekta svaret på trådens fråga och därtill relaterade tilläggs- och följdfrågor är att vår regering prioriterat bort förmågan av kostnadsskäl.

 

Mycket av det som avvecklats har inte varit så gammalt, dåligt och omodernt att det är av militära skäl man valt att avveckla det.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ptja, för att det är för gammalt helt enkelt, skulle inte kunna motstå dagens bomber, etc. Så då är det ju rätt värdelöst att ha det ståendes där.

Har vi tur så får vi nya grejer, men chansen för det är föga.

Kopierad text:

 

"Nackdelarna med det fasta kustartilleriet är uppenbara, specielllt i den moderna tidsåldern eftersom vem som helst kan med enkla medel spana efter dessa anläggningar med hjälp av eniro.se eller hitta.se. Samtidigt blir det inte svårare genom att alla sjökort som producerats har skjutområden utmärkta i närheten av de aktiva anläggningarna. Skyddet mot moderna vapen är även lågt, och detta var huvudargumentet för att lägga ner de fasta anläggningarna, men det som är intressant var att FMV tog fram alternativa lösningar som var mycket kostnadseffektiva och innovativa (det var bättre förr). Dessa lösningar var bland annat "superbetong" där anläggningarna behövdes kompleteras med ca 70cm betong för att stå emot moderna vapen, så kallade "bunkerbusters". Samt även aggregat för att sprida vattendimma runt pjästen som i sin tur effektivt maskerar mot laser och ir-styrda vapen. Som ytterliggare skydd mot ir-styrda vapen utvecklade man uppvärmda splitterskydd, som monterades utanpå pjäsen, och tanken var att stridsdelen, eller bomben skulle detonera på dessa skydd istället för pjäsen. Så nog fanns det lösningar, för att bruka dessa anläggningar i en modern konflikt."

 

 

Länk till originaltexten:

http://dagenalltgickfel.blogspot.se/2009/02/kustforsvaret-da-och-nu.html

Share this post


Link to post
Share on other sites

Man förstår ju varför de la ner de FASTA Kustartilleriet. Dock så kunde man ju behålla/modernisera de rörliga delarna som fanns.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Man förstår ju varför de la ner de FASTA Kustartilleriet. Dock så kunde man ju behålla/modernisera de rörliga delarna som fanns.

 

För att spara pengar.

Samma anledning som man i praktiken lagt ner det vanliga artilleriet, luftvärnet huvudelen av bassystemet etc etc etc.

Det är inte någon avancerad kalkyl bakom nedläggningarna utan det handlar om att den eviga fredens tid är här och därmed behövs inte något försvar.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag förstår inte varför det var ett nöd för att sluta säga artilleri bara för att de inte längre har fasta artilleri vapen. Det finns ju inte mycket fasta artilleri vapen I hela världen längre, men bara för att artilleri är mycket mobilt nu betyder ju inte att artilleri inte är artilleri längre. Många artilleri pjäsar (är det ett ord?) ser ut som stridsvagnar för mig, men de är ju klassifiserade som kanoner fortfarande. Artilleri missionen har ju inte ändrat. Det är ju fortfarande indirect fire. Om Kustartilleriets mission har totallt ändrat ock det fick dem att ändra på namnet, det kan jag ju förstå. Men jag tror att det är lite översimplifierat att säga att det inte är en risk fran sjö landsatta attacker som någon sade tidigare i den har diskussionen. USA (till exempel) har fortfarande många amphibious förband, så jag förutsätter att många andra länder har liknande förband ock attack planer också.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Kustartilleri utan artilleri har föga orsak till att bära namnet kustartilleri, kan vara en av flera orsaker till att det idag heter amfibie istället.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Kustartilleri utan artilleri har föga orsak till att bära namnet kustartilleri, kan vara en av flera orsaker till att det idag heter amfibie istället.

Man kan ju i det sammanhanget elakt fråga sig vad vi borde döpa om "Försvarsmakten" till?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ett argument är väl att tidens bomber är starka nog och precisa nog att slå ut ett batteri.

Att ett argument för fast kustartilleri är att "detta batteri måste ändå slås ut av fienden" känns inte riktigt okej heller, det finns väl en anledning till att vi har avskaffat många äldre stridsvagnar, flygplan mm.

Det går ju åt lite folk att bemanna ett kustart-batteri och moralen sjunker ju av att veta att den pjäs,vagn,plan man sitter i är ett "lätt" mål.

 

Gulfkriget visade ju att det inte ens är säkert att mura in det man vill skydda längre, bombningarna av Tora-Bora likaså.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ett argument är väl att tidens bomber är starka nog och precisa nog att slå ut ett batteri.

 

Att ett argument för fast kustartilleri är att "detta batteri måste ändå slås ut av fienden" känns inte riktigt okej heller, det finns väl en anledning till att vi har avskaffat många äldre stridsvagnar, flygplan mm.

 

Det går ju åt lite folk att bemanna ett kustart-batteri och moralen sjunker ju av att veta att den pjäs,vagn,plan man sitter i är ett "lätt" mål.

 

Gulfkriget visade ju att det inte ens är säkert att mura in det man vill skydda längre, bombningarna av Tora-Bora likaså.

Mjaha, men nu hade vi inte tänkt att låta flygvapnet gå på lunch såsom fienden gjorde i Gulfkriget. Men visst, har vi varken ambition eller förmåga att neka fienden luftherravälde då kan man ju inte satsa på fasta anläggningar. Såsom vi tänkte oss det så skulle ju vårt flygvapen slåss. Låsen i skärgården omöjliggör för fienden att snabbt landstiga och därmed kan han svårligen störa vårt flygs operationer. Och flyget skyddar i sin tur låsen. Effekten blir att fienden måste ta fajten med vårt flyg på jobbigaste tänkbara sätt. Nämligen i jaktstrid över fasta installationer samtidigt som han försöker slå ut dom.

 

Ett effektivt försvar bygger på att det finns många varianter. Om Sverige allokerad CAP över varje fast kustfort så hade kalkylen att slå ut dom blivit helt annorlunda än om vi istället låter alla våra flygplan anfalla hamnar i baltikum. Med ständigt patrullerande jaktplan över kustforten så måste tiden det tar att neutralisera dom justeras uppåt rejält för fienden. Detta stör hans planering kraftigt, han måste räkna med worst case även om vi sen inte använder våra plan på det sättet. Detta gör hans kostnad i tid och i resurser enormt mycket större. Bara kustfort och inget flyg ger imaginära kostnaden till 4. Bara flyg och nedlagda kustfort ger kostnaden 4. Kustfort och flyg samtidigt i ett worst case ger en kostnad på 16. Fi måste avsätta den imaginära tid/resursen 16 till att neutralisera kustfort. Han kan inte avsätta 4 eftersom det finns en risk det inte räcker och räcker det inte då har man verkligen förslösat sina resurser. Ett bakslag är ännu mer kostsamt än att fläska på nämligen.

 

Synergi är tricket när man bygger ett försvar som skall verka avhållande nog för att fienden istället avstår.

Edited by Pal

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag tror man i allt för hög grad tittade på och hämtade inspiration ifrån länder som inte försvarar sitt land så mycket på hemmaplan.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Kustartilleri utan artilleri har föga orsak till att bära namnet kustartilleri, kan vara en av flera orsaker till att det idag heter amfibie istället.

Kavalleri utan hästar?

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Ett argument är väl att tidens bomber är starka nog och precisa nog att slå ut ett batteri.

 

Att ett argument för fast kustartilleri är att "detta batteri måste ändå slås ut av fienden" känns inte riktigt okej heller, det finns väl en anledning till att vi har avskaffat många äldre stridsvagnar, flygplan mm.

 

Det går ju åt lite folk att bemanna ett kustart-batteri och moralen sjunker ju av att veta att den pjäs,vagn,plan man sitter i är ett "lätt" mål.

 

Gulfkriget visade ju att det inte ens är säkert att mura in det man vill skydda längre, bombningarna av Tora-Bora likaså.

Mjaha, men nu hade vi inte tänkt att låta flygvapnet gå på lunch såsom fienden gjorde i Gulfkriget. Men visst, har vi varken ambition eller förmåga att neka fienden luftherravälde då kan man ju inte satsa på fasta anläggningar. Såsom vi tänkte oss det så skulle ju vårt flygvapen slåss. Låsen i skärgården omöjliggör för fienden att snabbt landstiga och därmed kan han svårligen störa vårt flygs operationer. Och flyget skyddar i sin tur låsen. Effekten blir att fienden måste ta fajten med vårt flyg på jobbigaste tänkbara sätt. Nämligen i jaktstrid över fasta installationer samtidigt som han försöker slå ut dom.

 

Ett effektivt försvar bygger på att det finns många varianter. Om Sverige allokerad CAP över varje fast kustfort så hade kalkylen att slå ut dom blivit helt annorlunda än om vi istället låter alla våra flygplan anfalla hamnar i baltikum. Med ständigt patrullerande jaktplan över kustforten så måste tiden det tar att neutralisera dom justeras uppåt rejält för fienden. Detta stör hans planering kraftigt, han måste räkna med worst case även om vi sen inte använder våra plan på det sättet. Detta gör hans kostnad i tid och i resurser enormt mycket större. Bara kustfort och inget flyg ger imaginära kostnaden till 4. Bara flyg och nedlagda kustfort ger kostnaden 4. Kustfort och flyg samtidigt i ett worst case ger en kostnad på 16. Fi måste avsätta den imaginära tid/resursen 16 till att neutralisera kustfort. Han kan inte avsätta 4 eftersom det finns en risk det inte räcker och räcker det inte då har man verkligen förslösat sina resurser. Ett bakslag är ännu mer kostsamt än att fläska på nämligen.

 

Synergi är tricket när man bygger ett försvar som skall verka avhållande nog för att fienden istället avstår.

 

Du bollar siffror, skulle ett anfall komma i nutid, då funkar antagligen inte gamla kalla kriget doktriner. Jag låter hellre fienden löpa gattlopp genom finska viken och slå ut så mycket som möjligt i kaliningrad. iställlet för att vänta till fienden nått kusten. kommer flyg finnas till något annat än att flyga cap över kustforten ? missat att de kommit stelthbombare och styrda bomber.

 

så när och var ifrån kommer de uppgifter du bygger ditt inlägg på, stämmer de fortfarande och kommer de alltid vara sant.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Du bollar siffror, skulle ett anfall komma i nutid, då funkar antagligen inte gamla kalla kriget doktriner. Jag låter hellre fienden löpa gattlopp genom finska viken och slå ut så mycket som möjligt i kaliningrad. iställlet för att vänta till fienden nått kusten. kommer flyg finnas till något annat än att flyga cap över kustforten ? missat att de kommit stelthbombare och styrda bomber.

 

så när och var ifrån kommer de uppgifter du bygger ditt inlägg på, stämmer de fortfarande och kommer de alltid vara sant.

Kalla krigets försvar hade flera sätt att lösa viktiga uppgifter.

Det fanns en möjlighet att anfalla Sovjets hamnar med flyg.

Våra ubåtar kunde minera nära fiendens hamnar och bekämpa landstigningsföretag med torpeder.

Flygvapnet kunde slå hårt med robotar.

Flottan hade hyfsat många hyfsat beväpnade ytstridsfartyg.

Det fanns kustartillerianläggningar som fullständigt omöjliggjorde landstigningar så länge de inte var utslagna.

Det fanns mängder med fasta och förberedda mineringar.

Och så fanns det lite armé utifall fienden ändå tog sig upp på land.

 

Att flyget kunde användas på olika sätt och jaktflyget skydda olika funktioner är en bra poäng.

 

Kustartilleriet tycker jag hade några intressanta egenskaper i denna mix.

 

Om det slås ut av sabotage är det en tydlig signal om att skymningsläget är över.

Snabbmobiliserat.

Billigt att hålla i hög beredskap under lång tid.

Svårt att slå ut med fjärrstridsmedel.

Ett halvt lätt batteri eller en enda kvarvarande Ersta kanon skulle ha omöjliggjort en landstigning.

Tåligt mot radiakbeläggning.

 

Hade kalla kriget fortsatt hade precisionsvapnen kunnat hanteras med störande motmedel och luftvärn.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Du bollar siffror, skulle ett anfall komma i nutid, då funkar antagligen inte gamla kalla kriget doktriner. Jag låter hellre fienden löpa gattlopp genom finska viken och slå ut så mycket som möjligt i kaliningrad. iställlet för att vänta till fienden nått kusten. kommer flyg finnas till något annat än att flyga cap över kustforten ? missat att de kommit stelthbombare och styrda bomber.

 

 

så när och var ifrån kommer de uppgifter du bygger ditt inlägg på, stämmer de fortfarande och kommer de alltid vara sant.

 

Slå ut i Kaliningrad? Offensivt mot annat lands territorium alltså!? De resurserna som krävs för offensiva angrepp jämfört med defensiva är astronomiska och du kan drömma om dem länge, länge...

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Man förstår ju varför de la ner de FASTA Kustartilleriet. Dock så kunde man ju behålla/modernisera de rörliga delarna som fanns.

 

För att spara pengar.

Samma anledning som man i praktiken lagt ner det vanliga artilleriet, luftvärnet huvudelen av bassystemet etc etc etc.

Det är inte någon avancerad kalkyl bakom nedläggningarna utan det handlar om att den eviga fredens tid är här och därmed behövs inte något försvar.

 

Så är det!

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

 

Du bollar siffror, skulle ett anfall komma i nutid, då funkar antagligen inte gamla kalla kriget doktriner. Jag låter hellre fienden löpa gattlopp genom finska viken och slå ut så mycket som möjligt i kaliningrad. iställlet för att vänta till fienden nått kusten. kommer flyg finnas till något annat än att flyga cap över kustforten ? missat att de kommit stelthbombare och styrda bomber.

 

 

så när och var ifrån kommer de uppgifter du bygger ditt inlägg på, stämmer de fortfarande och kommer de alltid vara sant.

 

Slå ut i Kaliningrad? Offensivt mot annat lands territorium alltså!? De resurserna som krävs för offensiva angrepp jämfört med defensiva är astronomiska och du kan drömma om dem länge, länge...

 

inte slå ut kaliningrad, men de bara ta striden till fienden istället för att vänta på att fienden skall ta striden till oss och diktera vilkoren. De som ligger på östersjöns botten utgör inga problem för oss. fasta anlägningar kan avslöjas, dess sårbarheter kartläggas och vi kan inte göra så mycket åt saken, utan astronomiska kostnader. valfriheten är helt enkelt borta när de gäller fasta anläggningar. inte kan de hjälpa grannländerna heller.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jodå, fasta anläggningar kan hjälpa grannländer om de gör att försvaret av det egna territoriet kan klaras med färre soldater så det blir soldater över för att hjälpa grannarna.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jodå, fasta anläggningar kan hjälpa grannländer om de gör att försvaret av det egna territoriet kan klaras med färre soldater så det blir soldater över för att hjälpa grannarna.

eller så hade F19 haft fullt upp och skydda kustförsvaret och en krymt armé hukar bakom murarna. Glöm inte att försvarsanläggningar kostar pengar, risken är också att vi tror vi är skyddade bakom "Eben-Emael" för att vi är fantasilösa nog eller har låst sig vid tanken på att fortet är oövervinnerligt, de går inte utan massiva förluster för en fiende att besegra.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

 

 

Du bollar siffror, skulle ett anfall komma i nutid, då funkar antagligen inte gamla kalla kriget doktriner. Jag låter hellre fienden löpa gattlopp genom finska viken och slå ut så mycket som möjligt i kaliningrad. iställlet för att vänta till fienden nått kusten. kommer flyg finnas till något annat än att flyga cap över kustforten ? missat att de kommit stelthbombare och styrda bomber.

 

 

så när och var ifrån kommer de uppgifter du bygger ditt inlägg på, stämmer de fortfarande och kommer de alltid vara sant.

 

Slå ut i Kaliningrad? Offensivt mot annat lands territorium alltså!? De resurserna som krävs för offensiva angrepp jämfört med defensiva är astronomiska och du kan drömma om dem länge, länge...

 

inte slå ut kaliningrad, men de bara ta striden till fienden istället för att vänta på att fienden skall ta striden till oss och diktera vilkoren. De som ligger på östersjöns botten utgör inga problem för oss. fasta anlägningar kan avslöjas, dess sårbarheter kartläggas och vi kan inte göra så mycket åt saken, utan astronomiska kostnader. valfriheten är helt enkelt borta när de gäller fasta anläggningar. inte kan de hjälpa grannländerna heller.

 

Du har två problem i sådant fall:

 

1. Hur avgöra motståndarens aggressivitet och bemöta den på rätt sätt om du anfaller istället för att du inväntar motståndarens anfall (vi vill ju inte starta krig i onödan)?

 

2. Resurser för anfall? Jag har för mig att defensivt försvar av eget territorium räknas upp med 5 mot 1 i styrka jämfört med anfallande. Det innebär att även ett litet land kan ha en sportslig att stå emot en starkare motståndare i försvar av eget territorium, till skillnad mot om vi skulle kriga offensivt.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

 

 

 

Du bollar siffror, skulle ett anfall komma i nutid, då funkar antagligen inte gamla kalla kriget doktriner. Jag låter hellre fienden löpa gattlopp genom finska viken och slå ut så mycket som möjligt i kaliningrad. iställlet för att vänta till fienden nått kusten. kommer flyg finnas till något annat än att flyga cap över kustforten ? missat att de kommit stelthbombare och styrda bomber.

 

 

så när och var ifrån kommer de uppgifter du bygger ditt inlägg på, stämmer de fortfarande och kommer de alltid vara sant.

 

Slå ut i Kaliningrad? Offensivt mot annat lands territorium alltså!? De resurserna som krävs för offensiva angrepp jämfört med defensiva är astronomiska och du kan drömma om dem länge, länge...

 

inte slå ut kaliningrad, men de bara ta striden till fienden istället för att vänta på att fienden skall ta striden till oss och diktera vilkoren. De som ligger på östersjöns botten utgör inga problem för oss. fasta anlägningar kan avslöjas, dess sårbarheter kartläggas och vi kan inte göra så mycket åt saken, utan astronomiska kostnader. valfriheten är helt enkelt borta när de gäller fasta anläggningar. inte kan de hjälpa grannländerna heller.

 

Du har två problem i sådant fall:

 

1. Hur avgöra motståndarens aggressivitet och bemöta den på rätt sätt om du anfaller istället för att du inväntar motståndarens anfall (vi vill ju inte starta krig i onödan)?

 

2. Resurser för anfall? Jag har för mig att defensivt försvar av eget territorium räknas upp med 5 mot 1 i styrka jämfört med anfallande. Det innebär att även ett litet land kan ha en sportslig att stå emot en starkare motståndare i försvar av eget territorium, till skillnad mot om vi skulle kriga offensivt.

 

1. känns de som tredje världskriget är på G?, sammlas en stor mängd trupp i Kaliningrad och St petersburg ? om svaret är Ja på de två första och Nej sista samlas de knappast för att ha kryssning tillsammans. samma invändning som du har har för övrigt sagts om att mobilisera. (en del tycker att mob är att provocera)

 

2. nationen får nöjet av att bli sönder bombat. Har vi inte stöd från andra länder, direkt eller indirekt. Då är det en fantasikalkyl, Har något land ståt emot en sjö invasion sen Galipoli med framgång ?

Share this post


Link to post
Share on other sites

eller så hade F19 haft fullt upp och skydda kustförsvaret och en krymt armé hukar bakom murarna. Glöm inte att försvarsanläggningar kostar pengar, risken är också att vi tror vi är skyddade bakom "Eben-Emael" för att vi är fantasilösa nog eller har låst sig vid tanken på att fortet är oövervinnerligt, de går inte utan massiva förluster för en fiende att besegra.

Om kustförsvar funkar lika bra som Maginotlinjen är det kanon! Fienden gick runt i stället för att anfalla forten och forten var personaleffektiva viket gjorde att en fredstida investering möjliggjorde en större rörlig armé. Sedan var inte taktikutvecklingen bra nog för att stoppa nazityskland och det var synd.

 

Om det fortsätter gå åt skogen politiskt men vi har tur och bara hamnar på rätt sida i ett långdraget kallt krig lär kustartilleriet återuppfinnas men de nya fasta anläggningarna lär bli flera, mindre, automatiserade och (inflationsjusterat) billigare att bygga. Dock tror jag inte att det blir så illa.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

eller så hade F19 haft fullt upp och skydda kustförsvaret och en krymt armé hukar bakom murarna. Glöm inte att försvarsanläggningar kostar pengar, risken är också att vi tror vi är skyddade bakom "Eben-Emael" för att vi är fantasilösa nog eller har låst sig vid tanken på att fortet är oövervinnerligt, de går inte utan massiva förluster för en fiende att besegra.

Om kustförsvar funkar lika bra som Maginotlinjen är det kanon! Fienden gick runt i stället för att anfalla forten och forten var personaleffektiva viket gjorde att en fredstida investering möjliggjorde en större rörlig armé. Sedan var inte taktikutvecklingen bra nog för att stoppa nazityskland och det var synd.

 

Om det fortsätter gå åt skogen politiskt men vi har tur och bara hamnar på rätt sida i ett långdraget kallt krig lär kustartilleriet återuppfinnas men de nya fasta anläggningarna lär bli flera, mindre, automatiserade och (inflationsjusterat) billigare att bygga. Dock tror jag inte att det blir så illa.

 

problemet var ju att frankrike inte hade någon rörlig armé, Maginotlinjen funka ju bara i huvudet på Franska Generalerna och några sentida tyckare. Anser du att de kustförsvaret bara funkat bra om fienden valt ett annat allternativ, lurat bort den lilla Svenska arméen som trotts allt fort och besegrat Sverige på en vecka ?

 

enligt mitt sett att se de är de ett stort misslyckande, att sen de kustforten som paserat tvingas kapitulera utan strid gör inte saken bättre. Ett försvarsverk vars tid de fördröjer fienden förmodligen var försumbart är knappast lyckat, enligt mig åtminstånde.

Share this post


Link to post
Share on other sites

problemet var ju att frankrike inte hade någon rörlig armé, Maginotlinjen funka ju bara i huvudet på Franska Generalerna och några sentida tyckare. Anser du att de kustförsvaret bara funkat bra om fienden valt ett annat allternativ, lurat bort den lilla Svenska arméen som trotts allt fort och besegrat Sverige på en vecka ?

 

enligt mitt sett att se de är de ett stort misslyckande, att sen de kustforten som paserat tvingas kapitulera utan strid gör inte saken bättre. Ett försvarsverk vars tid de fördröjer fienden förmodligen var försumbart är knappast lyckat, enligt mig åtminstånde.

Maginotlinjen gjorde det den skulle när Frankrike anfölls, fienden gick runt den så den franska armén hade goda förutsättningar att vara på rätt plats i rätt tid.

 

Frankrike hade en rejäl armé och kraftfullare stridsvagnar än Tyskland men sämre taktik.

 

Om kalla kriget hade blivit hett och Sovjet gått runt kustartilleriet och landstigit på sämre platser där det är svårare att få materiel i land och lättare för armén att stoppa fienden hade kustartilleriet fyllt sin viktigaste uppgift. Givetvis hade det varit bättre om fienden gått rakt på och sänkts men en plan och målsättning som förutsätter att fienden är korkad är inte bra.

Edited by Magnus Redin

Share this post


Link to post
Share on other sites

Not: bara för att CNN sända bilder på hur laserstyrda bomber slog ut stridsvagnar, broar och/eller kommandocentraler/bostadshus så är det inte samma sak som att alla laserstyrda bomber träffade, fungerade eller var så bra som myten/propagandan hävdade.

Motmedel fanns det planer på, synd att de inte hann effektueras eller vidareutvecklas.

 

Ivans lager av laserstyrda bomber var (är?) inte vidare imponerande, ehuru FAE-bomber skulle fungerat lika effektivt som i Op Garbo låter jag vara osagt - dock hävdar jag (möjligen något partiskt) att (fasta) KA torde vara en rätt svår nöt att knäcka, varje batteri var mycket väl skyddat av lv, minspärrar, markstridare/närskydd, etc. förutom rent fortifikatoriskt.

 

Varje batteri, varje eldrör, hade garanterat varit riktigt obehagligt för varje Polnocna-kapten att ens tänka på.

Varje batteri & eldrör hade krävt stora insatser att slå ut - resurser som Fi måste avdela istället för att använda någon annanstans.

 

KA hade gjort en rejäl skillnad i invasionsförsvaret, tillsammans med övriga skal.

 

Nu har vi inte mycket skal kvar alls..

 

GMY

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Sign in to follow this  



  • Similar Content

    • By weekendwarrior
      Marina eldrörsvapen och dess ammunition
       
      Jag hade lite svårt att avgöra om tråden hör hemma i Kasunen eller Marint, då det både handlar om vapen och fartyg. Blågul får flytta på den om de anser det blivit fel.
       
      Förr var ammunitionen man använde till eldrörsvapen mot fartyg av sk halvpansargranat.
       
      Men hur der det ut idag vad det gäller fartygskonstruktion och ev skrov-, däcks- och hyttpansar (örlogsfartyg byggda efter VK2 och fram till idag)?
       
      Vilka ammunitionstyper är effektiva mot dagens fartyg och vilka ammunitionstyper används av fartygs- och landbaserade eldrörspjäser mot sjömål?
       
      Hur effektivt är det med luftbrisader med ammunition i 120-155 mm kaliber mot dagens örlogsfartyg och används det som taktik?
       
      Ytterligare en fråga, med viss risk för OT, är om eldlokaliseringsradar fungerar även mot mer direkt riktad eld i relativt flack projektilbana, som den från fartyg?
    • By C 2.a pjäs
      Jag har kört denna slinga på bunker.nu, men det finns fortfarande ett par luckor. Denna lista fick jag mig till livs under ett taktikpass 1997. Kanske någon kan fylla på listan? Samtliga förband är avvecklade, så det är inga försvarshemligheter som röjs, de flesta batterierna är dessutom bortplockade.
       
      GG - Göteborg =Styrsö-Björkö (15,2/03-12), Galterö (7,5/57 II)
      TE - Trelleborg =TE1 Gylle (12/70), TE2 Maglarp (7,5/57 III)
      YD - Ystad = YD1 Ystad (12/70), YD2 Svarte (7,5/57 III)
      KM - Karlshamn = KM2 Karlshamn (7,5/57 I) JV Järnavik (7,5/57 III)
      KH - Kungsholmen = TÖ Tjurkö (15,2/40), EN Ellenabben (7,5/57 III)
      FD - Fårösund = BN Bungenäs (15,2/51), FÅ Ryssnäs (7,5/57 III)
      SE - Slite = SE1 Slite (12/70), SE2 S:t Olofsholm (7,5/57 I)
      BR - Bråviken = BÅ Kungshamn (7,5/57 III), OD Oxelösund (7,5/57 I), AD Arkösund (7,5/57 I)
      DÖ -
      MS- Mellsten= MS1 (15,2/98), MS2 (7,5/08), MS3 (5,7/98), Nåttarö NÅ (10,5/50)
      OR - Ornö = Bodskär (10,5/50), Mörtö-Bunsö (7,5/57 II)
      KO - Korsö= KO Korsö (15,2/98), KO2 Vindalsö (7,5/57II)
      SA - Söderarm =SA Söderarm (12/70), LR Långskär (7,5/57 II), BR Båtskär (7,5/57 III)
      AH - Arholma = AH Arholma (10,5/50)
      LA - Landsort = LA Landsort (12/70), YG Yttre Gården (7,5/57 III)
      RN - Roten = RN St Roten (15,2/40), Råstensudde (7,5/57 I), Örskär (7,5/57 III)
      SL - Sundsvall = SL1 Sundsvall (15,2/98), SL2 (7,5/05-10), SL3 7,5/05-10, SL4 (7,5/57 II)
      HÖ- Härnösand = Hemsö HÖ3 (15,2/51), HÖ1 Havstoudd (7,5/57 I), HÖ2 Smitingen (7,5/57 III)
      GE - Gävle = GE
      HD - Holmögadd = HD Holmögadd (12/70)
      LL - Luleå = LL Hartsöberget (15,2/98)
    • By jonte72
      Med anledningen av mitt eget och flertalet andras intresse för det numera nedlagda Svenska kustartilleriet, så tänkte jag lägga ut lite info jag har.
       
      Som jag nämde i min andra tråd om 12/70 så har jag en del info om KA, men har det endast i pappersform. Bla om samtliga ( runt tiden runt ww2 och framåt) Fasta förband ( lätta och tunga), rörliga ka-förband, rörliga spärrbataljoner/kompanier, Amfibiebataljoner/kompanier, kustjägarkompanier, luftvärnsförband mm.
       
      Jag får se vilket intresse som finns, och börjar därför med det fasta tunga artilleriet......( vissa avvecklingsår stämmer nog inte till 100%).
       
      Förkortningarna efter namnet är batteriets beteckning, tex LO för landsort, KA1 är ansvarigt utbildningsregemente ;) .
       
      12 cm tornautomatpjäs 9101 (12/70) (12 cm tapj 9101):
      Söderarm SA1 KA1 Färdigt 76/77, Utgår 2000, Pjäs nr 2-4, Avvecklas 2004-05.
      Landsort LO KA1 Färdigt 77/78, Utgår 2000, Pjäs nr 1,5-6.
      Slite(Asunden) SE1 KA3 Färdigt 78/79, Utgår 2000, Pjäs nr 7-9, Avvecklas 2005-06.
      Holmögadd HO1 KA5 Färdigt 82/83, Utgår 2000, Pjäs nr 13-15, Avvecklas 2002-03.
       
      12 cm tornautomatpjäs 9102 (12/70) (12 cm tapj 9102):
      Trelleborg TE1 KA2 Färdigt 80/81, Utgår 2000, Pjäs nr 16-18, Avvecklas 2003-04.
      Ystad YD1 KA2 Färdigt 81/82, Utgår 2000, Pjäs nr 10-12, Avvecklas 2002-03.
       
      15,2 cm kanon m/98E i 15,2 cm vallav m/38 (15,2 cm pjäs m/98E-38):
      Trelleborg (Dalköpinge) (2 pj) TE/TE1 KA2 Färdigt 1939, Ersätts 80/81 av 12/70.
       
      15,2 cm kanon m/98B i 15,2 cm tornlav m/1900A
      Landsort (3 pj) LO KA1 Färdigt 1938/39, Pjäs nr 1,3,4, Ersätts av 12/70, Kvar.
      Söderarm (1 pj) SA/SA1 KA1 Färdigt 1938/39, Pjäs nr 2 Ersätts av 12/70.
       
      15,2 cm kanon m/98-27
      Bäckastrand Aspö (3 pj) BD KA2 Färdigt 1931, skrotat 1943, Ersatt av batteri Tjurkö 1942.
       
      15,2 cm kanon m/98 i 15,2 cm vallav m/98A (15,2 cm pjäs m/98-98A):
      Vindö-Skarpö (2 pj) VS KA1 Färdigt 1929, Pjäs nr 5,6 Utgår 1960.
       
      15,2 cm kanon m/98 i 15,2 cm tornlav m/99 (15,2 cm tpj m/98-99):
      Dalom Hemsö (2 pj) DL KA5 Färdigt 1922, Ersätts av 15/51 ( 1 av pjäserna modifierad till 15,2 cm tpj m/98D-99).
      Siarö (2 pj) S1 KA1 Färdigt 1926, Utgår 1951, Museum.
      Ängsholmen (2 pj) Ä1 KA1 Färdigt 1929, Utgår 1942.
       
      15,2 cm kanon m/12E i 15,2 cm tornlav m/03 (15,2 cm tpj m/12E-03):
      Styrsö (2 pj) SY KA4 Färdigt 1940, Utgår 1997, Avvecklas 2002, flyttades ut från Oscar II fort ( de båda eldrören m/03 byts 1963 mot m/12 från Sverigeskeppen).
       
      15,2 cm kanon m/98C i 15,2 cm vallav m/34 (15,2 cm pjäs m/98C-34):
      Korsö (2 pj) KO/KO1 KA1 Färdigt 1941/42, Utgår 1992.
       
      15,2 cm kanon m/98C i 15,2 cm valav m/34A (15,2 cm pjäs m/98C-34A):
      Söderarm (2 pj) SA/SA1 KA1 Färdigt 1938/39, Ersätts av 12/70, sista KFÖ 1968.
      Korsö (2 pj) KO/KO1 KA1 Färdigt 1937/38, Utgår 1992.
      Mellsten (3 pj) M1 KA1 Färdigt 1938/39, Ersätts av 12/70.
      Bungenäs (3 pj) BN KA3 Färdigt 1939, Ersätts av 15/51, Avvecklat 2001.
      Trelge (3 pj) TG KA3 Färdigt 1939, Utgår 1978/79, Avvecklat 1999.
      Lungskär (3 pj) LR KA2 Färdigt 1940, Utgår 1978/79, Avvecklat 1999.
      Trelleborg(Dalköpinge) (1 pj) TE/TE1 KA2 Färdigt 1939, Ersätts av 12/70.
       
      15,2 cm kanon m/98E i 15,2 cm valav m/38B (15,2 cm pjäs m/98E-98B):
      Holmögadd (3 pj) HD/HO1 KA5 Färdigt 1943, Ersätts av 12/70, Avvecklat 1980.
       
      15,2 cm kanon m/51 i 15,2 cm torndubbellav m/51(15,5/51) (15,2 cm tdblpj m/51):
      Hemsö HÖ1 KA5 Färdigt 1957/58, Utgår 1994, Museum.
       
      15,2 cm kanon m/51 i 15,2 cm torndubbellav m/51B(15,5/51) (tdblpj m/51-51B):
      Bungenäs BN KA3 Färdigt 1958/59, Utgår 1997, Avvecklas 2000
       
      10,5 cm tornautomatpjäs m/50(10,5/50) (10,5 cm tapj m/50):
      Arholma (N delen) AH KA1 Färdigt 1960?, Utgår 2000, Pjäs nr 1-2, Museum?.
      Bodskär BR KA1 Färdigt 1959?, Utgår 2000, Pjäs nr 3-4, Avvecklat.
      Nåttarö NÅ KA1 Färdigt 1958?, Utgår 2000, Pjäs nr 5-6, Avvecklat.
      ( mycket problem i början, kraftigt försenade - batteri AH ev. 1967/68)
       
      15,2 cm kanon m/40 i 15,2 cm vallav m/40 (15,2 cm pjäs m/40):
      Helsingborg (4 pj) HB KA2 Färdigt Maj 1940, Utgår 1991, pj nr 1-4, Museum.
       
      15,2 cm kanon m/41 i 15,2 cm vallav m/41 (15,2 cm pjäs m/41):
      Roten (4 pj) RN1 KA1 Färdigt 1940, Utgår 1992, Pj nr 1-4, Avvecklat.
      Björkö (4 pj) BJ KA4 Färdigt 1942, Utgår 1997, Pj nr 5-8, Avvecklat 2000.
      Tjurkö (4 pj) TÖ KA2 Färdigt 1942, Utgår 1992, Pj nr 9-12, Avvecklat 2003
      (Benämns ibland 15,2 cm kanon m/40B).
       
      15,2 cm kanon m/98E i 15,2 cm tornlav m/50 (15,2 cm tpj m/98E-50):
      Luleå(Hertsöberget) LU1 KA5 Färdigt 1952, Överförs till Arme'n 1986.
      Sundsvall(Storholmen) SL1 KA5 Färdigt 1958, Utgår 1993, Avvecklat 1995.
      Gävle(Bönan) GE1 KA5 Färdigt 1957, Utgår 1992, Avvecklat 1996/97.
       
      21 cm kanon m/98A i 21 cm vallav m/35 (21 cm pjäs m/98A-35):
      Hamnskär (3 pj) HS KA1 Färdigt 1939, Utgår 1962, (sista skjutning 1962), Kvar.
      Hultungs (3 pj) HG KA3 Färdigt 1939, Utgår 1964 (sista skjutning 64), avvecklat 1968.
      Öppenskär (2 pj) ÖS KA2 Färdigt 1939, Utgår 1959, Avvecklat 1965.
       
      24 cm kanon m/04A i 24 cm tornlav m/40 (24 cm tpj m/04A-40):
      Hjuvik(Torslanda) TL KA4 Färdigt 1942, Utgår 1966 (sista skjutning 1967), Avvecklat 1999 ( flyttades från Oscar II fort - 24 cm kanon m/04 i självsänkande vallavetage m/04).
       
      24 cm kanon m/96A i 24 cm tornlav m/41 (24 cm tpj m/96A-41):
      Järflotta JF KA1 Färdigt 1943, Utgår 1962, (innan flyttning 24 cm kanon m/96 i självsänkande vallavettage m/96).
       
      12 cm kanon m/94
      Djurönäs (2 pj) D1 KA1 Färdigt 1929, Utgår 1955.
      Hyttorna (3 pj) HT KA2 Färdigt 1928, Utgår 1955.
      Killeberget (4 pj) KT KA2 Färdigt 1930, Utgår 1955 (Östra Hästholmen).
      Stockholmsskär (2 pj) SS KA4 Färdigt 1922, Utgår 1939 ( pjäserna till Galterö).
       
      12 cm kanon m/94-38
      Vägnöberg (3 pj) VB KA5 Färdigt 1939, Ersätts 1969 av 7,5/57 batteri.
      Slite (5 pj) SE KA3 Färdigt 1940, Ersätts 1978/79 av 12/70, Sista KFÖ 1966.
      Ystad (5 pj) YD1 KA2 Färdigt 1939, Ersätts 1981/82 av 12/70.
      Galterö (3 pj) GÖ KA4 Färdigt 1939, Ersätts 1967 av 7,5/57 batteri.
       
      12 cm kanon m/94D i 12 cm tornlav m/97A (12 cm tpj m/94D-97A):
      Lidö (4 pj) LI KA1 Färdigt 1941, Utgår 1973, Pj nr 1-4 ( flyttades från Byviksfortet 12 cm kanon m/97 i 12 cm tornlav m/97).
       
      12 cm kanon m/03A i 12 cm tornlav m/02 (12 cm tpj m/03A-02):
      Västra Hästholmen (4 pj) VH1 KA2 Färdigt 1907, Utgår 1969, Pj nr 1-4, Eventuellt Museum.
    • By Vildmannen
      Anläggningen på Landsort avhemligas och öppnas för allmänheten i sommar.
      Klockrent utflyktsmål för MÖP:ar
      http://www.svd.se/kultur/bergtagen-son_6059093.svd
×
×
  • Create New...