Jump to content
Sign in to follow this  
Alexandersson

Varför la man ner Kustartilleriet?

Recommended Posts

samband torde ha gått med MAN, Unimog och Scania

Vad avses här med samband? Om det är signalmateriel, så funderar jag på vilket sådan, inom ett förband som det här, som kan vara oviktig nog att inte ha i pansarbilar.

Share this post


Link to post
Share on other sites
samband torde ha gått med MAN, Unimog och Scania

Vad avses här med samband? Om det är signalmateriel, så funderar jag på vilket sådan, inom ett förband som det här, som kan vara oviktig nog att inte ha i pansarbilar.

I det här fallet sambandspluton, vars jobb det är att sätta upp små radiolänkmaster och skapa ett yttäckande nät, samt ge möjligheter att ansluta de enheter som ska ingå i nätet. I sbplut ingår även en högmastbil typ MAN. Så såg det åtminstone ut mitt år (på Regementets Dag, Amf 1, i år var intrycket att det såg ungefär likadant ut), men det är fullt möjligt att denna funktion är specifik för amfibiebrigaden och ej skulle ingå i KA-bataljon.

 

Å andra sidan skulle jag om jag konstruerade förbandet ta med möjligheten att bygga ett eget sambandsnät för att öka "insatsförsvarsmässigheten" (inklusive möjligheten att skicka hela klabbet utomlands) och minska beroendet av Marinens fasta nät. I så fall skulle det naturligtvis vara intressant att åtminstone ge sambandstropparna splitterskydd (i form av hydda på lastbil) om alternativet Piranha blir för dyrt eller otympligt.

 

En sambandspiranha skulle iofs vara intressant att se, med snabbt uppfällbara små länkmaster som ger troppen möjlighet att kvickt flytta på sig om det hettar till.

 

På något sätt känns det som om jag är uppe och tallar på brigadnivå med den här funktionen, vet inte vilka sambandsresurser som 12/80-bataljonerna hade.

 

Edit: I ett optimalt fall kanske man skulle haft en organisationstyp kallad "kustförsvarsbrigad", där förutom en KARELIN-bataljon även rörliga mineringar, kustrobotförband och bevakningsbåtar skulle kunna ingå. Denna skulle i min värld vara en "insatsmässig" ersättare till det fasta kustförsvaret med artilleri, tung och lätt robot, minor och ubåtsjaktresurser. Rena spekulationer/önskedrömmar från min sida, men onekligen en intressant tanke.

Edited by AdamKalle

Share this post


Link to post
Share on other sites
En sambandspiranha skulle iofs vara intressant att se, med snabbt uppfällbara små länkmaster som ger troppen möjlighet att kvickt flytta på sig om det hettar till.

Det var just det jag hade i åtanke. Det låter bra mycket trevligare än en helt oskyddad lastbil.

Share this post


Link to post
Share on other sites

@A2:

 

1. Ingen susning, antar att uppgiften kommer från tillverkaren.

 

2. Vid sk. "Gun-n-run" vågar jag påstå att det spelar mindre roll om pjäsen är hjul- eller bandburen med tanke på den terräng som det var tänkt att uppträda i. Vi grupperade aldrig 500 m in i djupa skogen eller mitt i Snoriga kärret utan alltid i anslutning till småvägar, ladugårdsplaner eller vändplatser. Misstänker att KARELIN/PZ skulle göra likaledes.

 

3. Ja. Och KA skulle knappast köpa ett strvtpkomp. Alltså vann hjulburet.

 

4. KARELIN positionsbestämde sig själv m.h.a nå´t GPS-liknande, "POS-2" kanske det hette? Man kör pjäsen in i en utgångsställning, en kompassriktning i streck ex. "US 2100. Det tar väldigt snabbt, sekunder pratar vi om. Alternativet är ju att fätmätgruppen redan har mätt in pjäsplatsen och där matar man bara in de värdena i datorn. Kan göras på vägen fram.

 

5. "Påbröstning" = Koppla på dragen pjäs på dragfordonen, alltså att packa ihop och sticka. Vet inte vad det skulle heta med KARELIN, men jag menar "packa ihop och sticka". Tar också ett par sekunder.

 

Hoppas du blev klokare, allt detta är taget ur minnen så jag kan inte garantera att allt stämmer till 100%. Men nästan allt... :blink:

 

AdamKalle: Det var snack om att slakta 3. KA-bataljonen och göra 6-pjäsbatterier. Arte 727 skulle tillföras upphottade lätta batterier och ersättas av Arte 740, på terrängbilschassi, i de kvarvarande 1.a och 2.a KA-bataljonerna. Hur organisationen med KARELIN skulle sett vet jag inte, möjligen skulle de tunga mätstationerna, Arte 740, vara splitterskyddade men knappast markstridsplutonen.

Fast på lite längre sikt skulle nog samtliga funktioner, stridsledning, pjäs och mätstationer, nli splitterskyddade och gissningsvis med Piraña som du skriver. Tross- och markstrid tror jag inte skulle bli splittrskyddade, men jag vet inte säkert. Jo, luftvärnet skulle bli splitterskyddat samtidigt med 12/80. En upphottad variant av 75M (40/48) sattes på en pansardumper och kallades "TriKA". KA 3 hade den 1997-98, vet inget mer om den. 8-/

 

karelin.jpg

Detta är alltså KARELIN, inte den ryska brottaren...

Edited by C 2.a pjäs

Share this post


Link to post
Share on other sites
Jag är för övrigt skapligt nyfiken på hur svenska försvaret förvarat de förmodat enorma mängder artillerigranater (både till fält- och kustartilleriet) och granatkastargranater de haft. Låg alla dessa i bergrum, eller förvarades det även sådana i, mer eller mindre fortifikatoriskt förstärkta, byggnader ovanför jord? Är alla sådana uppgifter fortfarande hemliga?

För t ex fasta KA-batterier så låg nog hela ammunitionsutredningen nere i durkarna. Samma sak torde ha gällt för de fasta batterier som fanns i Kalixlinjen.

 

När det gäller rena förråd, så finns det dels sådana i bergrum, men även ovanjordsbyggnader. Dessa har då hyfsat tjocka betongväggar samt är ofta placerade så att vid en explosion så ska det mesta av tryckvågen gå uppåt.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Har du enbart tänkt skydda pjäsfordonen i dina bunkrar, eller vill du även skydda resten av förbandets fordon i dem? En artilleribataljon har rätt så många andra fordon förutom pjäserna, fordon utan vilka förbandet fungerar dåligt, fordon som ökar priset på ditt bunkersystem. Hur ska du göra med resten av bataljonens materiel samt alla granater, ska du ha dem också i bunkrar? Om du börjar bygga större förråd, så tenderar de att bli lättare att upptäcka. Fråga irakierna hur bra deras moderna HAS fungerade mot USAF.

Vartefter man bygger vid en sådan teoretisk upprustning så placerar man

mer och mer fordon i bunkrarna, jag har ingen fast gräns för när det finns

tillräckligt många platser. Under ett teoretiskt utdraget kallt krig kan det

bli väldigt många och gränsen är nog när de börjar bli störande i landskapet.

 

Jag räknar inte med att bunkrarnas placering hålls hemlig, i bästa fall kan man

hålla vad som finns i vilka bunkrar hemligt så FI inte vet om det är en

eldledningsradar i bunkern eller 1500 par kalsonger och strumpor. Jag

förutsätter att FI har koordinater till mitten av varje tak, men det blir många

och tjocka tak så det blir mycket jobb att knacka hål på dem. Det gör att

FI inte längre kan använda framtida UAV stora som gäss vilket underlättar

för luftvärnet.

 

Granaterna förvaras rimligen i specialanpassade bunkrar som kanske får

högre klass men mörknar läget borde det vara rimligt att fylla fordonen med

ammunition och utöka patrulleringen, det kortar mobiliseringstiden lite till.

Share this post


Link to post
Share on other sites
För t ex fasta KA-batterier så låg nog hela ammunitionsutredningen nere i durkarna. Samma sak torde ha gällt för de fasta batterier som fanns i Kalixlinjen.

Det foton och teckningar jag sett på fasta KA-batterier, som exempelvis 12/70, visar en ansenlig mängd ammunition i dem. Frågan är dock om man hade mer på något annat ställe? Är du helt säker på att man inte hade det, då jag sett skriverier om batteriernas uthållighet, som kan tolkas som att man hade mer ammunition till dem på andra ställen än i dem?

Share this post


Link to post
Share on other sites
För t ex fasta KA-batterier så låg nog hela ammunitionsutredningen nere i durkarna. Samma sak torde ha gällt för de fasta batterier som fanns i Kalixlinjen.

Det foton och teckningar jag sett på fasta KA-batterier, som exempelvis 12/70, visar en ansenlig mängd ammunition i dem. Frågan är dock om man hade mer på något annat ställe? Är du helt säker på att man inte hade det, då jag sett skriverier om batteriernas uthållighet, som kan tolkas som att man hade mer ammunition till dem på andra ställen än i dem?

I amdurken i varje 12/70-pjäs fanns 800 skott. Fler torde gissningsvis ha funnits redo att transporteras ut, förmodligen i lämpligt väl skyddat förråd hyfsat nära batterierna.

Share this post


Link to post
Share on other sites
I amdurken i varje 12/70-pjäs fanns 800 skott. Fler torde gissningsvis ha funnits redo att transporteras ut, förmodligen i lämpligt väl skyddat förråd hyfsat nära batterierna.

Jag tror att brigaden hade viss ammunition också. Annars så räcker 3 x 800 pilar rätt länge... KA-bataljonen hade ammunition dels i pjäsavdelningarna, dels i pjäsplutonens ammunitionsgrupp, dels i batteriets trosspluton och dels i bataljonens stabsbatteris trosspluton. 240 pilar hade man direkt gripbar vid varje pjäsavdelning, fördelade på sex kollin á 20 pilar per ambil och varje avdelning hade två ambilar. :lala:

Share this post


Link to post
Share on other sites

Frågan är om det fanns mer am för 12/70 än det som ligger i durkarna. Möjligtvis för utbildningsskjutningar i fred. För hur många landstigningsföretag var det tänkt att man skulle avvärja egentligen? Vi skall inte underskatta den svenska förmågan att spara pengar på sådant som inte märks förrän kriget kommer, och ammunition kostar pengar. ;)

Share this post


Link to post
Share on other sites
Frågan är om det fanns mer am för 12/70 än det som ligger i durkarna. Möjligtvis för utbildningsskjutningar i fred. För hur många landstigningsföretag var det tänkt att man skulle avvärja egentligen? Vi skall inte underskatta den svenska förmågan att spara pengar på sådant som inte märks förrän kriget kommer, och ammunition kostar pengar. ;)

Använde 12/70, de mobila pjäserna och de sista jagarna samma ammunition?

Share this post


Link to post
Share on other sites
Använde 12/70, de mobila pjäserna och de sista jagarna samma ammunition?

Både 12/70 och 12/80 kan skjuta sgr m/70Z. Däremot är det olika patronhylsor, och jag undrar om inte granat och hylsa monterades ihop på fabrik så då blir det i praktiken två olika ammunitionstyper.

 

Dessutom finns det andra granattyper som är specifika för 12/70 respektive 12/80.

 

När det gäller jagarna så vet jag inte.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Var det verkligen 800 granater till varje pjäs i 12/70 batterierna, tycker det låter mycket. 7,5/57 hade väl 300 granater per pjäs.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tycker också 800 granater låter mycket om man inte på något sätt omgrupperade och anslöt till arméns artilleri.

Säg att man skulle slå till med den överdrivna siffran 20 granater för att sänka ett fartyg då skulle man endå ha granater för att sänka 40 fartyg... per batteri!

Share this post


Link to post
Share on other sites
Guest EC,CS,SN

Tänkte bara säga att USA inte vågade gå in i adriatiska havet med sina hangarfartyg för att Jugoslavien (serbien montengro) hade några köpt rbs 15.

 

Srbia :)

Share this post


Link to post
Share on other sites
Tycker också 800 granater låter mycket om man inte på något sätt omgrupperade och anslöt till arméns artilleri.

Säg att man skulle slå till med den överdrivna siffran 20 granater för att sänka ett fartyg då skulle man endå ha granater för att sänka 40 fartyg... per batteri!

Överdriven? Säg att du skjuter sju skott per pjäs mot varje mål. Det är rätt realistiskt. Det blir t.o.m mer än 20 pilar per mål.

 

Vad gäller hylslängden så hade 12/70 några centimeter längre hylsa än 12/80, all ammuniton var fabrikstillverkad.

 

För 12/70 fanns följande ammunitonstyper:

 

12 cm sjömålsgranat ldn 1-2

12 cm spränggranat m/70Z ldn 1-2

12 cm övningsgranat ldn 1-2

12 cm stålgranat ldn 1-2

 

och vi på 12/80 hade följande:

 

12 cm sjömålsgranat m/80 (Probos) ldn 3

12 cm spränggranat m/70Z ldn 1-2 (samma granat som 12/70 men annan hylsa)

12 cm övningsgranat ldn 1-2

12 cm stålgranat ldn 1-2

 

Om jagarna hade samma ammuniton vet jag inte men skall försöka kolla.

 

:)

Share this post


Link to post
Share on other sites
Tänkte bara säga att USA inte vågade gå in i adriatiska havet med sina hangarfartyg för att Jugoslavien (serbien montengro) hade några köpt rbs 15.

 

Srbia :)

Var det inte Kroatien som snodde dom sedan? Strunt samma, jag har hört samma sak. (Och om två på forumet har hört det är det ju onekligen sanning!!!) B)

Share this post


Link to post
Share on other sites
och vi på 12/80 hade följande:

 

12 cm sjömålsgranat m/80 (Probos) ldn 3

Probos var basflödesgranaten med herrejösseslång skottvidd (Ryktesvägen har jag hört 45(!) km, bedömd sanningshalt medel), eller är jag helt ute och cyklar?

 

Eftersom sgr m/70Z passade till både 12/80 och 12/70 med endast hylsbyte, skulle man kunnat skjuta Probos med 12/70 enbart genom att byta hylsa, och hur stor skottvidd hade man kunnat förvänta sig?

Share this post


Link to post
Share on other sites
Eftersom sgr m/70Z passade till både 12/80 och 12/70 med endast hylsbyte, skulle man kunnat skjuta Probos med 12/70 enbart genom att byta hylsa, och hur stor skottvidd hade man kunnat förvänta sig?

Probos är betydligt längre än någon av granaterna som 12/70 hade, så jag tror inte att den skulle passat i laddmekanismer m m. Däremot så var smgr m/70 av basflödestyp.

Share this post


Link to post
Share on other sites
[Probos var basflödesgranaten med herrejösseslång skottvidd (Ryktesvägen har jag hört 45(!) km, bedömd sanningshalt medel), eller är jag helt ute och cyklar?

Nja, det var nog sanningshalt = lågt, det! Men 32500 m med en Vo på 999m/s eller mer (mätaren gick inte högre) har jag skjutit i alla fall. Och mycket mer kräm hade man nog inte kunnat krama ur. Svenskt rekord i alla fall, 77B har väl 26000 m skottvidd? Begränsningarna ligger på mätsidan vid dessa skjutavstånd, inte på pjäsernas och ammunitonens teoretiska kapacitet. Probos var ett utmärkt IKFN-vapen, "vi ser er redan och kan bekämpa er om ni inte avbryter."

 

Det låter sig väl knappast göras att man drar loss projektilen på en smgr m/80 och sätter fast den på en 12/70-hylsa. Bofors hade dock utvecklat Probos till både 12 cm m/70 och 15,2 cm-granater.

 

M/70Z har inte basflödesladdning, det är bara 12 cm smgr m/80 ldn 3 som har det, 12/70 har alltså ingen möjlighet att skjuta med basflödesammuniton. Hade man köpt in Probos till 12/70 hade det maximala skottvidden legat ungefär som för 12/80 och för 15,2 cm betydligt längre, runt 40.000 meter är siffror som jag sett. (Tror det är i ArtL KA).

 

:D

Share this post


Link to post
Share on other sites
Hade man köpt in Probos till 12/70 hade det maximala skottvidden legat ungefär som för 12/80 och för 15,2 cm betydligt längre, runt 40.000 meter är siffror som jag sett. (Tror det är i ArtL KA).

40 km med en pjäs från 40-talet eller ännu äldre är ganska kaxigt. :D

Share this post


Link to post
Share on other sites
M/70Z har inte basflödesladdning, det är bara 12 cm smgr m/80 ldn 3 som har det, 12/70 har alltså ingen möjlighet att skjuta med basflödesammuniton.

Sgr m/70Z har inte basflöde, det är korrekt. Men smgr m/70 bfl har det... De lämnade distinkta spår vid Sista skottet med Söderarmsbatteriet.

Share this post


Link to post
Share on other sites
]

Sgr m/70Z har inte basflöde, det är korrekt. Men smgr m/70 bfl har det... De lämnade distinkta spår vid Sista skottet med Söderarmsbatteriet.

Jaså du. Har du sett det live så är det ju så! Vad kan månne Dmax vara på en sådan, drygt 30 km gissar jag!

 

Kaxigt var namnet! 15,2 cm torndubbelpjäs m/51 med basflödesgranater ger en ny innebörd till eldkraft... :D

 

Och för alla som inte har en susning av vad "probos" är så är det en basflödesgranat till 12/80-pjäsen. Så här ser än vanlig granat ur, Probos är mycket mera utdragen och spetsig.

12 cm övningsgranat m/80 ldn 1 med öhksar

Edited by C 2.a pjäs

Share this post


Link to post
Share on other sites
Sgr m/70Z har inte basflöde, det är korrekt. Men smgr m/70 bfl har det... De lämnade distinkta spår vid Sista skottet med Söderarmsbatteriet.

Såg faktiskt också spåren, och har bilder på dem.

Share this post


Link to post
Share on other sites
]

Sgr m/70Z har inte basflöde, det är korrekt. Men smgr m/70 bfl har det... De lämnade distinkta spår vid Sista skottet med Söderarmsbatteriet.

Jaså du. Har du sett det live så är det ju så! Vad kan månne Dmax vara på en sådan, drygt 30 km gissar jag!

Inte bara sett det live utan även kollat i AmKat. ;)

 

Däremot ser granaten likadan ut som sgr m/70Z vilket jag tolkar som att en längre och spetsigare granat inte skulle kunna hanteras av 12/70. Det borde göra att räckvidden inte blir lika lång som den skulle kunna vara.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Däremot ser granaten likadan ut som sgr m/70Z vilket jag tolkar som att en längre och spetsigare granat inte skulle kunna hanteras av 12/70. Det borde göra att räckvidden inte blir lika lång som den skulle kunna vara.

Låter som ett rimligt antagande, hade man utformat granaten som smgr m/80 hade räckvidden med säkerhet ökat. Angående räckvidden skall jag kolla när jag kommer hem idag, jag har inte sett någon uppgift om att 12/70 skulle skjuta längre än runt 26.000 meter och denna siffra stämmer ju väl överens med resonemanget.

 

I denna diskussion skulle sign. Fk Klinken lägga sig i, han kan!

 

:D

 

Men nu har vi, dessbättre, hamnat ett gott stycke utanför aviserat ämne!

Anledningen till varför Kustartilleriet togs bort var att man ville behålla KA1 istället för KA2, som hade bättre utbildningsbetingelser. Problemet var bara att KA 2 utbildade det rörliga kustartillerisystemet 12/80. Skulle KA 2 läggas ner så skulle 12/80 försvinna. Och då kunde man ju för skams skull inte heta Kustartilleriet längre. Så om KA1 hade rykt istället för KA2 hade vi nog fortfarande haft Kustartilleri (min gissning är 2 bataljoner), RBS15KA (ett batteri), amfibiebataljoner (2 stycken tror jag) och en brigadledning.

Edited by C 2.a pjäs

Share this post


Link to post
Share on other sites
Anledningen till varför Kustartilleriet togs bort var att man ville behålla KA1 istället för KA2, som hade bättre utbildningsbetingelser. Problemet var bara att KA 2 utbildade det rörliga kustartillerisystemet 12/80. Skulle KA 2 läggas ner så skulle 12/80 försvinna. Och då kunde man ju för skams skull inte heta Kustartilleriet längre.

Det förklarar dock inte varför man lagt ner det fasta kustartilleriet. Man hade även kunnat flytta utbildningsansvaret för 12/80 till KA1. Utbildningen hade kanske inte blivit av samma kvalitet som på KA2, men sådant har hänt förr. Hur mycket påverkades inte kvaliteten hos luftvärnsförbanden av att flytta LvSS till Halmstad, t ex.

 

Trots allt så är det nog så att Kustartilleriet faktiskt fick stryka på foten eftersom det nog inte finns något som är mer förknippat med invasionsförsvar än KA...

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vad är egentligen fördelen med fast KA kontra rörliga Amf. bataljoner?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det är att jämföra äpplen och päron, minst sagt. Ungefär som att fråga vad fördelen är med artilleri istället för infanteri.

 

Svaret är att båda behövs för att lösa den gemensamma uppgiften, att avvärja kustinvasion.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag ställde min fråga, därför att jag har uppfattat det så att de som fattar beslut tydligen har tyckt att Amf. har fler fördelar än KA, eftersom just det fick stryka på foten, till fördel för Amf...

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Sign in to follow this  



  • Similar Content

    • By weekendwarrior
      Marina eldrörsvapen och dess ammunition
       
      Jag hade lite svårt att avgöra om tråden hör hemma i Kasunen eller Marint, då det både handlar om vapen och fartyg. Blågul får flytta på den om de anser det blivit fel.
       
      Förr var ammunitionen man använde till eldrörsvapen mot fartyg av sk halvpansargranat.
       
      Men hur der det ut idag vad det gäller fartygskonstruktion och ev skrov-, däcks- och hyttpansar (örlogsfartyg byggda efter VK2 och fram till idag)?
       
      Vilka ammunitionstyper är effektiva mot dagens fartyg och vilka ammunitionstyper används av fartygs- och landbaserade eldrörspjäser mot sjömål?
       
      Hur effektivt är det med luftbrisader med ammunition i 120-155 mm kaliber mot dagens örlogsfartyg och används det som taktik?
       
      Ytterligare en fråga, med viss risk för OT, är om eldlokaliseringsradar fungerar även mot mer direkt riktad eld i relativt flack projektilbana, som den från fartyg?
    • By C 2.a pjäs
      Jag har kört denna slinga på bunker.nu, men det finns fortfarande ett par luckor. Denna lista fick jag mig till livs under ett taktikpass 1997. Kanske någon kan fylla på listan? Samtliga förband är avvecklade, så det är inga försvarshemligheter som röjs, de flesta batterierna är dessutom bortplockade.
       
      GG - Göteborg =Styrsö-Björkö (15,2/03-12), Galterö (7,5/57 II)
      TE - Trelleborg =TE1 Gylle (12/70), TE2 Maglarp (7,5/57 III)
      YD - Ystad = YD1 Ystad (12/70), YD2 Svarte (7,5/57 III)
      KM - Karlshamn = KM2 Karlshamn (7,5/57 I) JV Järnavik (7,5/57 III)
      KH - Kungsholmen = TÖ Tjurkö (15,2/40), EN Ellenabben (7,5/57 III)
      FD - Fårösund = BN Bungenäs (15,2/51), FÅ Ryssnäs (7,5/57 III)
      SE - Slite = SE1 Slite (12/70), SE2 S:t Olofsholm (7,5/57 I)
      BR - Bråviken = BÅ Kungshamn (7,5/57 III), OD Oxelösund (7,5/57 I), AD Arkösund (7,5/57 I)
      DÖ -
      MS- Mellsten= MS1 (15,2/98), MS2 (7,5/08), MS3 (5,7/98), Nåttarö NÅ (10,5/50)
      OR - Ornö = Bodskär (10,5/50), Mörtö-Bunsö (7,5/57 II)
      KO - Korsö= KO Korsö (15,2/98), KO2 Vindalsö (7,5/57II)
      SA - Söderarm =SA Söderarm (12/70), LR Långskär (7,5/57 II), BR Båtskär (7,5/57 III)
      AH - Arholma = AH Arholma (10,5/50)
      LA - Landsort = LA Landsort (12/70), YG Yttre Gården (7,5/57 III)
      RN - Roten = RN St Roten (15,2/40), Råstensudde (7,5/57 I), Örskär (7,5/57 III)
      SL - Sundsvall = SL1 Sundsvall (15,2/98), SL2 (7,5/05-10), SL3 7,5/05-10, SL4 (7,5/57 II)
      HÖ- Härnösand = Hemsö HÖ3 (15,2/51), HÖ1 Havstoudd (7,5/57 I), HÖ2 Smitingen (7,5/57 III)
      GE - Gävle = GE
      HD - Holmögadd = HD Holmögadd (12/70)
      LL - Luleå = LL Hartsöberget (15,2/98)
    • By jonte72
      Med anledningen av mitt eget och flertalet andras intresse för det numera nedlagda Svenska kustartilleriet, så tänkte jag lägga ut lite info jag har.
       
      Som jag nämde i min andra tråd om 12/70 så har jag en del info om KA, men har det endast i pappersform. Bla om samtliga ( runt tiden runt ww2 och framåt) Fasta förband ( lätta och tunga), rörliga ka-förband, rörliga spärrbataljoner/kompanier, Amfibiebataljoner/kompanier, kustjägarkompanier, luftvärnsförband mm.
       
      Jag får se vilket intresse som finns, och börjar därför med det fasta tunga artilleriet......( vissa avvecklingsår stämmer nog inte till 100%).
       
      Förkortningarna efter namnet är batteriets beteckning, tex LO för landsort, KA1 är ansvarigt utbildningsregemente ;) .
       
      12 cm tornautomatpjäs 9101 (12/70) (12 cm tapj 9101):
      Söderarm SA1 KA1 Färdigt 76/77, Utgår 2000, Pjäs nr 2-4, Avvecklas 2004-05.
      Landsort LO KA1 Färdigt 77/78, Utgår 2000, Pjäs nr 1,5-6.
      Slite(Asunden) SE1 KA3 Färdigt 78/79, Utgår 2000, Pjäs nr 7-9, Avvecklas 2005-06.
      Holmögadd HO1 KA5 Färdigt 82/83, Utgår 2000, Pjäs nr 13-15, Avvecklas 2002-03.
       
      12 cm tornautomatpjäs 9102 (12/70) (12 cm tapj 9102):
      Trelleborg TE1 KA2 Färdigt 80/81, Utgår 2000, Pjäs nr 16-18, Avvecklas 2003-04.
      Ystad YD1 KA2 Färdigt 81/82, Utgår 2000, Pjäs nr 10-12, Avvecklas 2002-03.
       
      15,2 cm kanon m/98E i 15,2 cm vallav m/38 (15,2 cm pjäs m/98E-38):
      Trelleborg (Dalköpinge) (2 pj) TE/TE1 KA2 Färdigt 1939, Ersätts 80/81 av 12/70.
       
      15,2 cm kanon m/98B i 15,2 cm tornlav m/1900A
      Landsort (3 pj) LO KA1 Färdigt 1938/39, Pjäs nr 1,3,4, Ersätts av 12/70, Kvar.
      Söderarm (1 pj) SA/SA1 KA1 Färdigt 1938/39, Pjäs nr 2 Ersätts av 12/70.
       
      15,2 cm kanon m/98-27
      Bäckastrand Aspö (3 pj) BD KA2 Färdigt 1931, skrotat 1943, Ersatt av batteri Tjurkö 1942.
       
      15,2 cm kanon m/98 i 15,2 cm vallav m/98A (15,2 cm pjäs m/98-98A):
      Vindö-Skarpö (2 pj) VS KA1 Färdigt 1929, Pjäs nr 5,6 Utgår 1960.
       
      15,2 cm kanon m/98 i 15,2 cm tornlav m/99 (15,2 cm tpj m/98-99):
      Dalom Hemsö (2 pj) DL KA5 Färdigt 1922, Ersätts av 15/51 ( 1 av pjäserna modifierad till 15,2 cm tpj m/98D-99).
      Siarö (2 pj) S1 KA1 Färdigt 1926, Utgår 1951, Museum.
      Ängsholmen (2 pj) Ä1 KA1 Färdigt 1929, Utgår 1942.
       
      15,2 cm kanon m/12E i 15,2 cm tornlav m/03 (15,2 cm tpj m/12E-03):
      Styrsö (2 pj) SY KA4 Färdigt 1940, Utgår 1997, Avvecklas 2002, flyttades ut från Oscar II fort ( de båda eldrören m/03 byts 1963 mot m/12 från Sverigeskeppen).
       
      15,2 cm kanon m/98C i 15,2 cm vallav m/34 (15,2 cm pjäs m/98C-34):
      Korsö (2 pj) KO/KO1 KA1 Färdigt 1941/42, Utgår 1992.
       
      15,2 cm kanon m/98C i 15,2 cm valav m/34A (15,2 cm pjäs m/98C-34A):
      Söderarm (2 pj) SA/SA1 KA1 Färdigt 1938/39, Ersätts av 12/70, sista KFÖ 1968.
      Korsö (2 pj) KO/KO1 KA1 Färdigt 1937/38, Utgår 1992.
      Mellsten (3 pj) M1 KA1 Färdigt 1938/39, Ersätts av 12/70.
      Bungenäs (3 pj) BN KA3 Färdigt 1939, Ersätts av 15/51, Avvecklat 2001.
      Trelge (3 pj) TG KA3 Färdigt 1939, Utgår 1978/79, Avvecklat 1999.
      Lungskär (3 pj) LR KA2 Färdigt 1940, Utgår 1978/79, Avvecklat 1999.
      Trelleborg(Dalköpinge) (1 pj) TE/TE1 KA2 Färdigt 1939, Ersätts av 12/70.
       
      15,2 cm kanon m/98E i 15,2 cm valav m/38B (15,2 cm pjäs m/98E-98B):
      Holmögadd (3 pj) HD/HO1 KA5 Färdigt 1943, Ersätts av 12/70, Avvecklat 1980.
       
      15,2 cm kanon m/51 i 15,2 cm torndubbellav m/51(15,5/51) (15,2 cm tdblpj m/51):
      Hemsö HÖ1 KA5 Färdigt 1957/58, Utgår 1994, Museum.
       
      15,2 cm kanon m/51 i 15,2 cm torndubbellav m/51B(15,5/51) (tdblpj m/51-51B):
      Bungenäs BN KA3 Färdigt 1958/59, Utgår 1997, Avvecklas 2000
       
      10,5 cm tornautomatpjäs m/50(10,5/50) (10,5 cm tapj m/50):
      Arholma (N delen) AH KA1 Färdigt 1960?, Utgår 2000, Pjäs nr 1-2, Museum?.
      Bodskär BR KA1 Färdigt 1959?, Utgår 2000, Pjäs nr 3-4, Avvecklat.
      Nåttarö NÅ KA1 Färdigt 1958?, Utgår 2000, Pjäs nr 5-6, Avvecklat.
      ( mycket problem i början, kraftigt försenade - batteri AH ev. 1967/68)
       
      15,2 cm kanon m/40 i 15,2 cm vallav m/40 (15,2 cm pjäs m/40):
      Helsingborg (4 pj) HB KA2 Färdigt Maj 1940, Utgår 1991, pj nr 1-4, Museum.
       
      15,2 cm kanon m/41 i 15,2 cm vallav m/41 (15,2 cm pjäs m/41):
      Roten (4 pj) RN1 KA1 Färdigt 1940, Utgår 1992, Pj nr 1-4, Avvecklat.
      Björkö (4 pj) BJ KA4 Färdigt 1942, Utgår 1997, Pj nr 5-8, Avvecklat 2000.
      Tjurkö (4 pj) TÖ KA2 Färdigt 1942, Utgår 1992, Pj nr 9-12, Avvecklat 2003
      (Benämns ibland 15,2 cm kanon m/40B).
       
      15,2 cm kanon m/98E i 15,2 cm tornlav m/50 (15,2 cm tpj m/98E-50):
      Luleå(Hertsöberget) LU1 KA5 Färdigt 1952, Överförs till Arme'n 1986.
      Sundsvall(Storholmen) SL1 KA5 Färdigt 1958, Utgår 1993, Avvecklat 1995.
      Gävle(Bönan) GE1 KA5 Färdigt 1957, Utgår 1992, Avvecklat 1996/97.
       
      21 cm kanon m/98A i 21 cm vallav m/35 (21 cm pjäs m/98A-35):
      Hamnskär (3 pj) HS KA1 Färdigt 1939, Utgår 1962, (sista skjutning 1962), Kvar.
      Hultungs (3 pj) HG KA3 Färdigt 1939, Utgår 1964 (sista skjutning 64), avvecklat 1968.
      Öppenskär (2 pj) ÖS KA2 Färdigt 1939, Utgår 1959, Avvecklat 1965.
       
      24 cm kanon m/04A i 24 cm tornlav m/40 (24 cm tpj m/04A-40):
      Hjuvik(Torslanda) TL KA4 Färdigt 1942, Utgår 1966 (sista skjutning 1967), Avvecklat 1999 ( flyttades från Oscar II fort - 24 cm kanon m/04 i självsänkande vallavetage m/04).
       
      24 cm kanon m/96A i 24 cm tornlav m/41 (24 cm tpj m/96A-41):
      Järflotta JF KA1 Färdigt 1943, Utgår 1962, (innan flyttning 24 cm kanon m/96 i självsänkande vallavettage m/96).
       
      12 cm kanon m/94
      Djurönäs (2 pj) D1 KA1 Färdigt 1929, Utgår 1955.
      Hyttorna (3 pj) HT KA2 Färdigt 1928, Utgår 1955.
      Killeberget (4 pj) KT KA2 Färdigt 1930, Utgår 1955 (Östra Hästholmen).
      Stockholmsskär (2 pj) SS KA4 Färdigt 1922, Utgår 1939 ( pjäserna till Galterö).
       
      12 cm kanon m/94-38
      Vägnöberg (3 pj) VB KA5 Färdigt 1939, Ersätts 1969 av 7,5/57 batteri.
      Slite (5 pj) SE KA3 Färdigt 1940, Ersätts 1978/79 av 12/70, Sista KFÖ 1966.
      Ystad (5 pj) YD1 KA2 Färdigt 1939, Ersätts 1981/82 av 12/70.
      Galterö (3 pj) GÖ KA4 Färdigt 1939, Ersätts 1967 av 7,5/57 batteri.
       
      12 cm kanon m/94D i 12 cm tornlav m/97A (12 cm tpj m/94D-97A):
      Lidö (4 pj) LI KA1 Färdigt 1941, Utgår 1973, Pj nr 1-4 ( flyttades från Byviksfortet 12 cm kanon m/97 i 12 cm tornlav m/97).
       
      12 cm kanon m/03A i 12 cm tornlav m/02 (12 cm tpj m/03A-02):
      Västra Hästholmen (4 pj) VH1 KA2 Färdigt 1907, Utgår 1969, Pj nr 1-4, Eventuellt Museum.
    • By Vildmannen
      Anläggningen på Landsort avhemligas och öppnas för allmänheten i sommar.
      Klockrent utflyktsmål för MÖP:ar
      http://www.svd.se/kultur/bergtagen-son_6059093.svd
×
×
  • Create New...