Jump to content

Recommended Posts

Men om man nu lägger ner alla fasta KA, hur gör man då med mineringarna för inlopp m.m.? Även om det fasta KA inte gör någon nytta längre, så kommer ju fortfarande "vattenmineringarna" att behövas, och hur f*n sköter man dom då? Vanligtvis har det väl skötts från KA-anläggningen?

Link to post
Share on other sites
  • Replies 192
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Men om man nu lägger ner alla fasta KA, hur gör man då med mineringarna för inlopp m.m.?  Även om det fasta KA inte gör någon nytta längre, så kommer ju fortfarande "vattenmineringarna" att behövas, och hur f*n sköter man dom då?  Vanligtvis har det väl skötts från KA-anläggningen?

Amfibiebataljonerna kan lägga ut kontrollerbara mineringar där de behövs, de fasta minstationerna ( skarpa minor var utlagda i vissa även i fred) försvann med KA.

 

Flottan kan ju lägga större okontrollerade mineringar ute till havs.

Link to post
Share on other sites

Som jag förstått det så lade man ned Tungt Kustrobotbatteri 90 med motiveringen att inget traditionellt invansionshot föreligger och att Rb15 även kan avfyras från flygplan och fartyg. Frågan är då varför man behåller Rb17 i amfibieförbanden? Vilka mål är Rb17 tänkt att bekämpa och under vilka omständigheter? Varför skulle inte dessa mål kunna ha bekämpats med Rb15 avfyrad från Tungt Kustrobotbatteri 90?

Link to post
Share on other sites

A2: "ingen som vet, ingen som vet..."

 

Slakten av rörligt KA (rb, 12/80) och 12/70-batterierna är något av det värsta jag sett av felbeslut, men det är ju inget nytt.

 

jonte72: Är du säker på det? Det är en jädra massa minor som skulle ha plockats upp i så fall - för att inte tala om min/magnet/sensor-linjerna blev ju klara först på tidigt 90-tal om jag inte missminner mig..!!

 

OT: nån som känner till *incidenten* när USS Ticonderoga leddes in genom Oxdjupet - och fartyget slår helt plötsligt TOKBACK av "någon anledning"..?

 

Och så var det med amrisarnas löften att stänga av sina sensorer under färd på svenskt vatten... :P

Link to post
Share on other sites
A2: "ingen som vet, ingen som vet..."

 

Slakten av rörligt KA (rb, 12/80) och 12/70-batterierna är något av det värsta jag sett av felbeslut, men det är ju inget nytt.

 

jonte72: Är du säker på det? Det är en jädra massa minor som skulle ha plockats upp i så fall - för att inte tala om min/magnet/sensor-linjerna blev ju klara först på tidigt 90-tal om jag inte missminner mig..!!

 

OT: nån som känner till *incidenten* när USS Ticonderoga leddes in genom Oxdjupet - och fartyget slår helt plötsligt TOKBACK av "någon anledning"..?

 

Och så var det med amrisarnas löften att stänga av sina sensorer under färd på svenskt vatten... :P

Minstationerna tillhörde KA och kommer därför avvecklas. Arbetet med att plocka upp minorna kommer nog ta många år. I våras togs minorna bort i Göteborgs inlopp i samband med att djuprännan in till hamnen muddrades.

Link to post
Share on other sites

Alltså tar man bort alla fasta minor, och lägger ut nya, när det är dags för det igen? Hur blir det med alla magnetslingor etc etc etc. Måste väl fortfarande finnas kvar mineringar för ubåtar etc? Om vi tar bort minorna har vi ju typ inget försvar alls vid vattnet :D

 

 

Det där med minor som ska plockas upp undrar jag verkligen ->

Vid min stuga har vi haft enbart en "minbas" med mineringar tvärs över inloppet -> Örnsköldsvik. Senast i vintras flöt en mina upp och frös fast i isen, och i samband med att man kom och plockade bort den, så var det inga dykningar efter andra minor. Denna bas -> Hörnskatan Örnsköldsvik demolerades och cementerades igen -95 kanske?

 

Står dock att fiskeförbud osv har upphört, men det har stått så ( såg i nått pdf-blad ) sedan slutet av 90-talet. Och det var 2002 som minan flöt upp. öööh? :baskerHV:

Link to post
Share on other sites
Alltså tar man bort alla fasta minor, och lägger ut nya, när det är dags för det igen? Hur blir det med alla magnetslingor etc etc etc. Måste väl fortfarande finnas kvar mineringar för ubåtar etc? Om vi tar bort minorna har vi ju typ inget försvar alls vid vattnet  :D

 

 

Det där med minor som ska plockas upp undrar jag verkligen ->

Vid min stuga har vi haft enbart en "minbas" med mineringar tvärs över inloppet -> Örnsköldsvik. Senast i vintras flöt en mina upp och frös fast i isen, och i samband med att man kom och plockade bort den, så var det inga dykningar efter andra minor. Denna bas -> Hörnskatan Örnsköldsvik demolerades och cementerades igen -95 kanske?

 

Står dock att fiskeförbud osv har upphört, men det har stått så ( såg i nått pdf-blad ) sedan slutet av 90-talet. Och det var 2002 som minan flöt upp. öööh?  :baskerHV:

Vi har övergett invasionsförsvaret och behöver därför inte minspärrarna som ingick i spärrbataljonerna/kompanierna.

 

Det verkar inte som KA hade full koll på sina minor, i Göteborg hade några minor "flyttats" av flera fartyg ( några gånger Stenabåtarna som går till danmark&Tyskland) som under åren gått på Böttögrundet.

 

"Alltså tar man bort alla fasta minor, och lägger ut nya, när det är dags för det igen?" - inte riktigt....amfibiekåren består av 3 amfibiebataljoner med var sitt Amfibiekompani som har 1 eller 2 minplutoner.

Minkapaciteten är därför rätt begränsad i Amfibiekåren.

Link to post
Share on other sites

Ptja, för att det är för gammalt helt enkelt, skulle inte kunna motstå dagens bomber, etc. Så då är det ju rätt värdelöst att ha det ståendes där.

Har vi tur så får vi nya grejer, men chansen för det är föga.

Link to post
Share on other sites
Varför har vi ett försvar om vi har gett upp invasionsförsvaret?

Fredsbevarande uppdrag är en av FM´s huvuduppgifter numer. Sen kan det vara trevligt att ha grundkompetens kvar ifall hotbilden förändras så att vi behöver ett invasionsförsvar igen, mycket svårare att börja om från noll.

Link to post
Share on other sites

Men varför har man valt att lägga ner flygfält som t.ex Kubbe och Åmsele?

Har ju kostat en hel del att bygga med tanke på att de är rätt stora ändå.

 

?

 

Tas dessa flygfält i bruk om nödvändigt? ALla flygbanor är ju fortfarande kvar -> dock är bunkar etc rivna på Kubbebasen.

Link to post
Share on other sites

Målsättningen med den nya BasBat 2004 är att den inte ska vara beroende av utbyggda flygbaser. I princip ska vilken rak vägsträcka som helst kunna användas. Därför kan man nu spara pengar genom att inte underhålla de krigsbaser som inte längre behövs.

Link to post
Share on other sites
jonte72: Är du säker på det? Det är en jädra massa minor som skulle ha plockats upp i så fall - för att inte tala om min/magnet/sensor-linjerna blev ju klara först på tidigt 90-tal om jag inte missminner mig..!!

Back in da 90:s när jag tjänstgjorde så demonterade man minlinjer för fulla spjäll, bla utanför Hemsön. tydligen visade det sig att det fattades en mina...

 

Om jag får spekulera så tror jag också att många av KA:s minlinjer inte var utlagda i fredstid.

Link to post
Share on other sites
Känns ju fortfarande lite dumt att man lägger ner hur mycket pengar som helst och bygger flygbaser, som t.ex kubbe, som även läggs ner ett år innan allting ska vara klart. SMART.

Men Kubbe var ju en gammal flygbas....dvs inte ny när den lades ner.

Link to post
Share on other sites

Tunga kustroboten och 12/80 var helt klart slagkraftiga förband. Dock är det extremt oekonomiskt att ha 1-2 förband som är unika. Att behålla kompetens och utbildning, samverkansmöjligheter, taktikutveckling etc, när det bara är fråga om 4-8 vapenplattformar, kostar skjortan.

 

Det fasta KA var dyrt att underhålla. Nu ska vi anpassa oss till en mindre kostnadskostym. En fiende behöver bara kämpa ned KA där han går iland sedan sker styrketillväxten därifrån. Övriga KA-förband sitter i sina värn tills dess kriget är vunnet/förlorat. Rörliga förband har åtminstone möjligheten att slå tillbaka, även om det inte sker i initialskedet. Rörliga förband är också svårare att sabotera i fredstid, nog så viktigt i ett samhälle som är så öppet som det svenska.

 

Trots att jag är gammal kustartillerist ser jag nog utarmningen av arméns artilleri som ett betydligt mycket större problem för försvaret i dagsläget.

Link to post
Share on other sites
Tunga kustroboten och 12/80 var helt klart slagkraftiga förband. Dock är det extremt oekonomiskt att ha 1-2 förband som är unika. Att behålla kompetens och utbildning, samverkansmöjligheter, taktikutveckling etc, när det bara är fråga om 4-8 vapenplattformar, kostar skjortan.

Det kan dock ibland vara värt att betala priset om förbandet i fråga tillhandahåller unik funktionalitet/slagkraft. Undrar hur det skulle ha stått sig ekonomiskt att skrota Rb 17 och behålla Rb 15 integrerat i en amfibiebrigad? Man får i sammanhanget inte heller glömma att Rb 17 kräver stridsbåtar för transport, och att detta bör räknas in i det systemets kostnad, på samma sätt som lastbilarna bör räknas in i Rb 15 organisations kostnad.

 

Som jag förstått det, så verkar Rb 17 inte vara så värst användbar vid försvar mot invasion vid öppen kust, där fienden inte har en mängd små öar att oroa sig för som grupperingsplatser för Rb 17. Rb 15 fungerar förmodligen väsentligt bättre i en sådan situation.

 

Man kan även tänka sig att flygvapnet i en situation som kräver insats av Rb 15 är rätt så upptagna med jaktuppgiften, vilket minskar deras möjligheter till insats med Rb 15.

Link to post
Share on other sites

En annan tänkbar men ej sannorlik lösning på rb15 problemet skulle vara att utrusta (eller bygga om) stridsbåt 90 med en anordning som rb 15 kan avfyras ifrån.

Dåck skulle båten bli mycket tung och modifieringas skulle säkerligen behövas men då får man något som kaske kan likna rörligt kustartelleri.

Vem vet? :)

Link to post
Share on other sites

Finland har köpt in Euro-Spike (Spike ER variant), vilken redan används som pansarvärnsrobot i Finland, för att även använda den som sjömålsrobot. Jag har dock inga detaljer om den verkansdel som används för att bekämpa sjömål. Notera att denna robot styrs via en fiberoptisk länk, vilket borde göra den mindre känslig för dåligt väder i form av t.ex. dimma än vad den laserstyrda Rb 17 är.

 

Källa för information om inköpet:

http://www.mil.fi/ruotuvaki/20_02/20.html

 

Edit: Hellfire -> Rb 17

Edited by A2Keltainen
Link to post
Share on other sites
Målsättningen med den nya BasBat 2004 är att den inte ska vara beroende av utbyggda flygbaser. I princip ska vilken rak vägsträcka som helst kunna användas. Därför kan man nu spara pengar genom att inte underhålla de krigsbaser som inte längre behövs.

Och för att stödja det nya basbataljonstänket så monterar vägverket vajerräcken på de vägar som är breddade för att kunna fungera som banor, exempelvis riksväg 70 strax söder travbanan i Borlänge.

För att återgå till kustartilleriet; finns det någon uttalad målsättning/målvision för amfibiekåren ? Dvs vad ska kåren klara av ? Jag menar nu inte hur långt kustjägarna ska orka springa utan lite mer övergripande.

Link to post
Share on other sites
För att återgå till kustartilleriet; finns det någon uttalad målsättning/målvision för amfibiekåren ? Dvs vad ska kåren klara av ? Jag menar nu inte hur långt kustjägarna ska orka springa utan lite mer övergripande.

Det enda jag lyckats hitta på WWW inom detta område är två uppsatser från Försvarshögskolan:

 

Fredriksson, Jan: Svenska amfibieförband i internationell tjänst?. - Stockholm : Försvarshögskolan, 2001. - C-uppsats 19 100:1020

 

www.fhs.mil.se/publikationer/uppsatser/ 2001/chp9901/fredriksson_1020.pdf

 

Schedin, Per: Amfibiebrigaden mot 2020 : nya förmågor och krav på bekämpningssystem. - Stockholm : Operativa institutionen, Försvarshögskolan, 2001. - C-uppsats 19 100:1015

 

www.fhs.mil.se/publikationer/uppsatser/ 2001/chp9901/schedin_1015.pdf

Link to post
Share on other sites
Och för att stödja det nya basbataljonstänket så monterar vägverket vajerräcken på de vägar som är breddade för att kunna fungera som banor, exempelvis riksväg 70 strax söder travbanan i Borlänge.

Om man nu skulle behöva använda en vägsträcka med vajerräcken så tror jag nog att vi kan komma på något sätt att snabbavveckla dessa ;)

Link to post
Share on other sites
  • 4 months later...

Kustinvasion – kustartilleri

Swen Lagerberg

Kungliga Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift

1959 (2003)

 

http://www.kkrva.se/kkrvaht_4_2003_1.pdf

 

Artikeln innehåller följande kommentarer angående val av vapensystem för KA:

 

"Det vore emellertid orealistiskt, att vid planeringen för den fortsatta utvecklingen av vårt vapensystem icke beakta de möjligheter, som stå till buds att i framtiden förse därför lämpade vapen med atomladdade stridsdelar eller projektiler för taktiskt bruk. Det är uppenbart, att kustroboten härvid i första hand kommer i fråga, men även tungt artilleri av minst 15 cm kaliber torde kunna utrustas med små atomladdningar och därmed ges mångdubblad effekt."

 

"Möjligheten att eventuellt i framtiden kunna förse 15 cm projektiler med atomladdning talar också starkt för denna kaliber. 12 cm projektilen torde icke kunna förses med sådan laddning."

 

Är det bara jag som får Dr. Strangelove-aktiga rysningar av skräckblandat välbehag vid tanken på kustfort med snabbskjutande kanoner med kärnvapenbestyckade granater? :D

 

Edit: Lade till kommentarer.

Edited by A2Keltainen
Link to post
Share on other sites
Såg i FMs årsredovisning att två 12/80 bataljoner står förrådställda tills vidare.

 

FM 2003 

 

Så C 2a Pjäs. Det finns hopp.

 

:worthy:

Japp. Detta framgår också av boken "kustförsvar", pjäserna finns men ingen utbildad personal. Ett års beredskapstid. Lär väl tyvärr ryka åt fanders vid FB2004.

Link to post
Share on other sites
  • 6 months later...
Vad heter den KA Pjäs som ser ut som en Haubits 77?

Vart finns sånna och hur många?

12 cm Kapjäs m/80, eller 12/80.........

 

Det fanns totalt 3 bataljoner med vardera 8 pjäser, men har utgått ur försvaret. det finns pjäser för 1-2 bataljoner kvar i malpåse - men lär snart försvinna helt.

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




  • Similar Content

    • By weekendwarrior
      Marina eldrörsvapen och dess ammunition
       
      Jag hade lite svårt att avgöra om tråden hör hemma i Kasunen eller Marint, då det både handlar om vapen och fartyg. Blågul får flytta på den om de anser det blivit fel.
       
      Förr var ammunitionen man använde till eldrörsvapen mot fartyg av sk halvpansargranat.
       
      Men hur der det ut idag vad det gäller fartygskonstruktion och ev skrov-, däcks- och hyttpansar (örlogsfartyg byggda efter VK2 och fram till idag)?
       
      Vilka ammunitionstyper är effektiva mot dagens fartyg och vilka ammunitionstyper används av fartygs- och landbaserade eldrörspjäser mot sjömål?
       
      Hur effektivt är det med luftbrisader med ammunition i 120-155 mm kaliber mot dagens örlogsfartyg och används det som taktik?
       
      Ytterligare en fråga, med viss risk för OT, är om eldlokaliseringsradar fungerar även mot mer direkt riktad eld i relativt flack projektilbana, som den från fartyg?
    • By C 2.a pjäs
      Jag har kört denna slinga på bunker.nu, men det finns fortfarande ett par luckor. Denna lista fick jag mig till livs under ett taktikpass 1997. Kanske någon kan fylla på listan? Samtliga förband är avvecklade, så det är inga försvarshemligheter som röjs, de flesta batterierna är dessutom bortplockade.
       
      GG - Göteborg =Styrsö-Björkö (15,2/03-12), Galterö (7,5/57 II)
      TE - Trelleborg =TE1 Gylle (12/70), TE2 Maglarp (7,5/57 III)
      YD - Ystad = YD1 Ystad (12/70), YD2 Svarte (7,5/57 III)
      KM - Karlshamn = KM2 Karlshamn (7,5/57 I) JV Järnavik (7,5/57 III)
      KH - Kungsholmen = TÖ Tjurkö (15,2/40), EN Ellenabben (7,5/57 III)
      FD - Fårösund = BN Bungenäs (15,2/51), FÅ Ryssnäs (7,5/57 III)
      SE - Slite = SE1 Slite (12/70), SE2 S:t Olofsholm (7,5/57 I)
      BR - Bråviken = BÅ Kungshamn (7,5/57 III), OD Oxelösund (7,5/57 I), AD Arkösund (7,5/57 I)
      DÖ -
      MS- Mellsten= MS1 (15,2/98), MS2 (7,5/08), MS3 (5,7/98), Nåttarö NÅ (10,5/50)
      OR - Ornö = Bodskär (10,5/50), Mörtö-Bunsö (7,5/57 II)
      KO - Korsö= KO Korsö (15,2/98), KO2 Vindalsö (7,5/57II)
      SA - Söderarm =SA Söderarm (12/70), LR Långskär (7,5/57 II), BR Båtskär (7,5/57 III)
      AH - Arholma = AH Arholma (10,5/50)
      LA - Landsort = LA Landsort (12/70), YG Yttre Gården (7,5/57 III)
      RN - Roten = RN St Roten (15,2/40), Råstensudde (7,5/57 I), Örskär (7,5/57 III)
      SL - Sundsvall = SL1 Sundsvall (15,2/98), SL2 (7,5/05-10), SL3 7,5/05-10, SL4 (7,5/57 II)
      HÖ- Härnösand = Hemsö HÖ3 (15,2/51), HÖ1 Havstoudd (7,5/57 I), HÖ2 Smitingen (7,5/57 III)
      GE - Gävle = GE
      HD - Holmögadd = HD Holmögadd (12/70)
      LL - Luleå = LL Hartsöberget (15,2/98)
    • By jonte72
      Med anledningen av mitt eget och flertalet andras intresse för det numera nedlagda Svenska kustartilleriet, så tänkte jag lägga ut lite info jag har.
       
      Som jag nämde i min andra tråd om 12/70 så har jag en del info om KA, men har det endast i pappersform. Bla om samtliga ( runt tiden runt ww2 och framåt) Fasta förband ( lätta och tunga), rörliga ka-förband, rörliga spärrbataljoner/kompanier, Amfibiebataljoner/kompanier, kustjägarkompanier, luftvärnsförband mm.
       
      Jag får se vilket intresse som finns, och börjar därför med det fasta tunga artilleriet......( vissa avvecklingsår stämmer nog inte till 100%).
       
      Förkortningarna efter namnet är batteriets beteckning, tex LO för landsort, KA1 är ansvarigt utbildningsregemente ;) .
       
      12 cm tornautomatpjäs 9101 (12/70) (12 cm tapj 9101):
      Söderarm SA1 KA1 Färdigt 76/77, Utgår 2000, Pjäs nr 2-4, Avvecklas 2004-05.
      Landsort LO KA1 Färdigt 77/78, Utgår 2000, Pjäs nr 1,5-6.
      Slite(Asunden) SE1 KA3 Färdigt 78/79, Utgår 2000, Pjäs nr 7-9, Avvecklas 2005-06.
      Holmögadd HO1 KA5 Färdigt 82/83, Utgår 2000, Pjäs nr 13-15, Avvecklas 2002-03.
       
      12 cm tornautomatpjäs 9102 (12/70) (12 cm tapj 9102):
      Trelleborg TE1 KA2 Färdigt 80/81, Utgår 2000, Pjäs nr 16-18, Avvecklas 2003-04.
      Ystad YD1 KA2 Färdigt 81/82, Utgår 2000, Pjäs nr 10-12, Avvecklas 2002-03.
       
      15,2 cm kanon m/98E i 15,2 cm vallav m/38 (15,2 cm pjäs m/98E-38):
      Trelleborg (Dalköpinge) (2 pj) TE/TE1 KA2 Färdigt 1939, Ersätts 80/81 av 12/70.
       
      15,2 cm kanon m/98B i 15,2 cm tornlav m/1900A
      Landsort (3 pj) LO KA1 Färdigt 1938/39, Pjäs nr 1,3,4, Ersätts av 12/70, Kvar.
      Söderarm (1 pj) SA/SA1 KA1 Färdigt 1938/39, Pjäs nr 2 Ersätts av 12/70.
       
      15,2 cm kanon m/98-27
      Bäckastrand Aspö (3 pj) BD KA2 Färdigt 1931, skrotat 1943, Ersatt av batteri Tjurkö 1942.
       
      15,2 cm kanon m/98 i 15,2 cm vallav m/98A (15,2 cm pjäs m/98-98A):
      Vindö-Skarpö (2 pj) VS KA1 Färdigt 1929, Pjäs nr 5,6 Utgår 1960.
       
      15,2 cm kanon m/98 i 15,2 cm tornlav m/99 (15,2 cm tpj m/98-99):
      Dalom Hemsö (2 pj) DL KA5 Färdigt 1922, Ersätts av 15/51 ( 1 av pjäserna modifierad till 15,2 cm tpj m/98D-99).
      Siarö (2 pj) S1 KA1 Färdigt 1926, Utgår 1951, Museum.
      Ängsholmen (2 pj) Ä1 KA1 Färdigt 1929, Utgår 1942.
       
      15,2 cm kanon m/12E i 15,2 cm tornlav m/03 (15,2 cm tpj m/12E-03):
      Styrsö (2 pj) SY KA4 Färdigt 1940, Utgår 1997, Avvecklas 2002, flyttades ut från Oscar II fort ( de båda eldrören m/03 byts 1963 mot m/12 från Sverigeskeppen).
       
      15,2 cm kanon m/98C i 15,2 cm vallav m/34 (15,2 cm pjäs m/98C-34):
      Korsö (2 pj) KO/KO1 KA1 Färdigt 1941/42, Utgår 1992.
       
      15,2 cm kanon m/98C i 15,2 cm valav m/34A (15,2 cm pjäs m/98C-34A):
      Söderarm (2 pj) SA/SA1 KA1 Färdigt 1938/39, Ersätts av 12/70, sista KFÖ 1968.
      Korsö (2 pj) KO/KO1 KA1 Färdigt 1937/38, Utgår 1992.
      Mellsten (3 pj) M1 KA1 Färdigt 1938/39, Ersätts av 12/70.
      Bungenäs (3 pj) BN KA3 Färdigt 1939, Ersätts av 15/51, Avvecklat 2001.
      Trelge (3 pj) TG KA3 Färdigt 1939, Utgår 1978/79, Avvecklat 1999.
      Lungskär (3 pj) LR KA2 Färdigt 1940, Utgår 1978/79, Avvecklat 1999.
      Trelleborg(Dalköpinge) (1 pj) TE/TE1 KA2 Färdigt 1939, Ersätts av 12/70.
       
      15,2 cm kanon m/98E i 15,2 cm valav m/38B (15,2 cm pjäs m/98E-98B):
      Holmögadd (3 pj) HD/HO1 KA5 Färdigt 1943, Ersätts av 12/70, Avvecklat 1980.
       
      15,2 cm kanon m/51 i 15,2 cm torndubbellav m/51(15,5/51) (15,2 cm tdblpj m/51):
      Hemsö HÖ1 KA5 Färdigt 1957/58, Utgår 1994, Museum.
       
      15,2 cm kanon m/51 i 15,2 cm torndubbellav m/51B(15,5/51) (tdblpj m/51-51B):
      Bungenäs BN KA3 Färdigt 1958/59, Utgår 1997, Avvecklas 2000
       
      10,5 cm tornautomatpjäs m/50(10,5/50) (10,5 cm tapj m/50):
      Arholma (N delen) AH KA1 Färdigt 1960?, Utgår 2000, Pjäs nr 1-2, Museum?.
      Bodskär BR KA1 Färdigt 1959?, Utgår 2000, Pjäs nr 3-4, Avvecklat.
      Nåttarö NÅ KA1 Färdigt 1958?, Utgår 2000, Pjäs nr 5-6, Avvecklat.
      ( mycket problem i början, kraftigt försenade - batteri AH ev. 1967/68)
       
      15,2 cm kanon m/40 i 15,2 cm vallav m/40 (15,2 cm pjäs m/40):
      Helsingborg (4 pj) HB KA2 Färdigt Maj 1940, Utgår 1991, pj nr 1-4, Museum.
       
      15,2 cm kanon m/41 i 15,2 cm vallav m/41 (15,2 cm pjäs m/41):
      Roten (4 pj) RN1 KA1 Färdigt 1940, Utgår 1992, Pj nr 1-4, Avvecklat.
      Björkö (4 pj) BJ KA4 Färdigt 1942, Utgår 1997, Pj nr 5-8, Avvecklat 2000.
      Tjurkö (4 pj) TÖ KA2 Färdigt 1942, Utgår 1992, Pj nr 9-12, Avvecklat 2003
      (Benämns ibland 15,2 cm kanon m/40B).
       
      15,2 cm kanon m/98E i 15,2 cm tornlav m/50 (15,2 cm tpj m/98E-50):
      Luleå(Hertsöberget) LU1 KA5 Färdigt 1952, Överförs till Arme'n 1986.
      Sundsvall(Storholmen) SL1 KA5 Färdigt 1958, Utgår 1993, Avvecklat 1995.
      Gävle(Bönan) GE1 KA5 Färdigt 1957, Utgår 1992, Avvecklat 1996/97.
       
      21 cm kanon m/98A i 21 cm vallav m/35 (21 cm pjäs m/98A-35):
      Hamnskär (3 pj) HS KA1 Färdigt 1939, Utgår 1962, (sista skjutning 1962), Kvar.
      Hultungs (3 pj) HG KA3 Färdigt 1939, Utgår 1964 (sista skjutning 64), avvecklat 1968.
      Öppenskär (2 pj) ÖS KA2 Färdigt 1939, Utgår 1959, Avvecklat 1965.
       
      24 cm kanon m/04A i 24 cm tornlav m/40 (24 cm tpj m/04A-40):
      Hjuvik(Torslanda) TL KA4 Färdigt 1942, Utgår 1966 (sista skjutning 1967), Avvecklat 1999 ( flyttades från Oscar II fort - 24 cm kanon m/04 i självsänkande vallavetage m/04).
       
      24 cm kanon m/96A i 24 cm tornlav m/41 (24 cm tpj m/96A-41):
      Järflotta JF KA1 Färdigt 1943, Utgår 1962, (innan flyttning 24 cm kanon m/96 i självsänkande vallavettage m/96).
       
      12 cm kanon m/94
      Djurönäs (2 pj) D1 KA1 Färdigt 1929, Utgår 1955.
      Hyttorna (3 pj) HT KA2 Färdigt 1928, Utgår 1955.
      Killeberget (4 pj) KT KA2 Färdigt 1930, Utgår 1955 (Östra Hästholmen).
      Stockholmsskär (2 pj) SS KA4 Färdigt 1922, Utgår 1939 ( pjäserna till Galterö).
       
      12 cm kanon m/94-38
      Vägnöberg (3 pj) VB KA5 Färdigt 1939, Ersätts 1969 av 7,5/57 batteri.
      Slite (5 pj) SE KA3 Färdigt 1940, Ersätts 1978/79 av 12/70, Sista KFÖ 1966.
      Ystad (5 pj) YD1 KA2 Färdigt 1939, Ersätts 1981/82 av 12/70.
      Galterö (3 pj) GÖ KA4 Färdigt 1939, Ersätts 1967 av 7,5/57 batteri.
       
      12 cm kanon m/94D i 12 cm tornlav m/97A (12 cm tpj m/94D-97A):
      Lidö (4 pj) LI KA1 Färdigt 1941, Utgår 1973, Pj nr 1-4 ( flyttades från Byviksfortet 12 cm kanon m/97 i 12 cm tornlav m/97).
       
      12 cm kanon m/03A i 12 cm tornlav m/02 (12 cm tpj m/03A-02):
      Västra Hästholmen (4 pj) VH1 KA2 Färdigt 1907, Utgår 1969, Pj nr 1-4, Eventuellt Museum.
    • By Vildmannen
      Anläggningen på Landsort avhemligas och öppnas för allmänheten i sommar.
      Klockrent utflyktsmål för MÖP:ar
      http://www.svd.se/kultur/bergtagen-son_6059093.svd
    • By Darkwand
      I början av U137 krisen hade man bara en rörlig 12cm prototyp kanon och en 15cm pjäs bemannad, senare mobiliserades även ett 7,5cm batteri. Nu undrar jag lite vad fanns det för batterier i karlskrona skärgård då ? om man haft mer folk vad hade kunnat mobiliseras och sättas in mot en sovjetist inbrytning ?
×
×
  • Create New...