Jump to content

Varför la man ner Kustartilleriet?


Recommended Posts

 

Jag tycker nog att det är en ganska dålig metafor. Även om jag förstår din poäng. Oavsett så kommer försvaret att ha en begränsad mängd med pengar, har alltid haft det och kommer alltid att ha det. Var väl egentligen enbart under krigsåren försvaret fick allt de pekade på.

 

Med den begränsade mängd pengar, oavsett om du vill att försvaret ska ha 2, 3 eller 10 % av BNP, så måste man göra prioriteringar i vilken utrustning och förmåga försvaret ska ha.

I den hotbild som finns idag, ser inte jag att det finns ett behov av fasta ka-batterier. En hotbild som jag inte kan se är en invasion alla´ 80-talet. Utan snarare mindre, regionalare konflikter med problemet att vi inte vet var de kommer att ske. Då blir ett ka obsolet för då behövs rörligare förband, eftersom att jag inte tror på att vi skulle kunna ha kvar alla ka-batterier sett till vad det kostar. Visst ställer det större krav på ledning m.m. av förbandet samt på förbandet än om den skulle vara fast stationerad. Men det ger också större möjligheter för insats i en framtida konfliktområde.

 

Att säkrat alla Ka-anläggningar både mot nya hot som att hålla dem moderna kostar också stora summor. Vi får alltid välja vad som ger mest för de pengarna vi har.

 

Inte för att jag alltid är nöjd med politikernas val vad gäller försvaret. Men fasta Ka-batterier, nej den stängningen var helt ok för mig.

 

Visst är det så att det alltid finns begränsningar och du måste prioritera. Men för att upprätthålla samma nivå så måste det som tas bort ersättas av annat och personal, robotsystem och allt annat som krävs för att de ska vara slagkraftiga och rörliga är inte billigt.

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 192
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

 

 

problemet var ju att frankrike inte hade någon rörlig armé, Maginotlinjen funka ju bara i huvudet på Franska Generalerna och några sentida tyckare. Anser du att de kustförsvaret bara funkat bra om fienden valt ett annat allternativ, lurat bort den lilla Svenska arméen som trotts allt fort och besegrat Sverige på en vecka ?

 

Exakt, det var det som var problemet och bristen, inte Maginotlinjen i sig. Fasta fortifikationer och försvarslinjer fungerar inte utan att kompletteras även med rörliga förband. Att uppnå samma styrka med enbart rörliga förband kräver dock enormt mycket mer av personal, fordon och transporterbara vapensystem och annan materiel, samt är mycket sårbara för relativt enkla vapen.

 

för att ta något extremt, ett prickskyttepar, ett skott kommer från någonstans. de kan stoppa kompanier eller kanske tom bataljoners framryckning. De har inga betongvärn.

 

De borde gå att göra något liknande med Robotbaterie, jag är lite osäker på minsta fartygs storleken för sjömålsrobotar, men de borde ju kunna gömma sig bland öarna specielt om sensorerna inte måste sitta på fartyget. sjömåls minor borde kunna släppas ubåtar och mindre fartyg. möjligheten att omgruppera gör ju att fienden inte kan använda åratal att ta reda på skjutriktningar och var varje minering, pjäsvärn och sensor finns.

Link to comment
Share on other sites

Litt merkelig at denne tråden ikke har vektlagt forholdet mellom skipsartilleriets rekkevidde og den forsinkete reaksjonen - avskafning av det kanonbaserte kystartilleriet. Primært og i utgangspunktet var jo dette to våpensystemer som sto mot hverandre som likeverdige i rekkevidde,skuddhastighet og treffsikkerhet. Ikke minst gjaldt det teknologisk utvikling, da mye av kystartilleriet tidligere var demonterte kanontårm fra krigsskip.

Så skjedde det at på sjøen ble artilleriet avskaffet som hovedvåpen til fordel for missiler mens det på landsiden fikk kanonen ytterligere 30-40års forlenget levetid. Dette har selvfølgelig noe med det å gjøre at nasjoner som har hatt tungt skipsartilleri har vært dårlig utstyrt med kystartilleri og omvendt. Landbasert kystartilleri har og hatt en annen livsyklus og et fast rekkeviddegap å forholde seg til, mens skipsartilleriet har vært langt mer sårbart overfor forholdet distanse/treffsikkerhet da det først ble utfordret av flyet, senere missilevåpnet på åpent hav.

 

Men som det meste i krighistorien dreier det seg om utvikling innenfor relativt konstante rammer, eller relasjoner mellom ildkraft,bevelgelse og beskyttelse - om man vil. Faste intallasjoner har derfor hatt ulik betydning/utforming og spilt mange roller opp gjennom historien. Noen på midlertidig overtid som i Norden. Opptil nå har trenden vært entydig mot bevegelse og rekkevidde kombinert med økt treffsikkerhet.To forhold som tidligere var uforenlig. Samtidig ser man at skipskanonen begynner å klatre i hiarkiet og nærmer seg en primærfunkjonen igjen. (Jfr her DDG-1000 og 155 mm skipsarilleri med rekkevidde på over 100 km med nye ammunisjonstyper). Skruer man tiden frem 1 til 2 våpengenerasjoner vil ikke jeg se bort fra at fast superherdet og steahlty kystartilleri vil få en renessanse hvis ISR gapet lukkes og de beveglige enhetene blir relativt mer sårbare. Antagelig må vi og se for oss at kostnadsutviklingen på supertreffsikre granater og avanserte missiler tilter i granatens favør. Dermed kan vi være tilbake i utgangspunktet - to like våpensystemer som isolert sett står mot hverandre.

Link to comment
Share on other sites

En massa vacker text, en dikt om KA som system..

Man kan nästan tro att du är skärgårdsartillerist, en sådan inblick skådas sällan.

Just tänket "system av system" är som bortblåst utom av gamla rävar, framtiden ter sig dyster..

 

Att åter upprätta ett trovärdigt skalförsvar - eller NATO. Det är frågan..

Link to comment
Share on other sites

 

 

 

problemet var ju att frankrike inte hade någon rörlig armé, Maginotlinjen funka ju bara i huvudet på Franska Generalerna och några sentida tyckare. Anser du att de kustförsvaret bara funkat bra om fienden valt ett annat allternativ, lurat bort den lilla Svenska arméen som trotts allt fort och besegrat Sverige på en vecka ?

 

Exakt, det var det som var problemet och bristen, inte Maginotlinjen i sig. Fasta fortifikationer och försvarslinjer fungerar inte utan att kompletteras även med rörliga förband. Att uppnå samma styrka med enbart rörliga förband kräver dock enormt mycket mer av personal, fordon och transporterbara vapensystem och annan materiel, samt är mycket sårbara för relativt enkla vapen.

 

för att ta något extremt, ett prickskyttepar, ett skott kommer från någonstans. de kan stoppa kompanier eller kanske tom bataljoners framryckning. De har inga betongvärn.

 

De borde gå att göra något liknande med Robotbaterie, jag är lite osäker på minsta fartygs storleken för sjömålsrobotar, men de borde ju kunna gömma sig bland öarna specielt om sensorerna inte måste sitta på fartyget. sjömåls minor borde kunna släppas ubåtar och mindre fartyg. möjligheten att omgruppera gör ju att fienden inte kan använda åratal att ta reda på skjutriktningar och var varje minering, pjäsvärn och sensor finns.

 

Kostnaden är det stora problemet med robotsystem. Det är svårt att upprätthålla kvantitet i ammunition och därmed eldgivning. Ytterligare en detalj är måldata/styrning av roboten.

Link to comment
Share on other sites

En robot går också i allmänhet att lura på ett eller annat sätt. En 12cm PROBOS går obönhörligt mot sitt mål, no matter what.

Räcker inte 1 granat, finns många fler i lager, kostnaden är förhållandevis låg till effekt och precision över tiden.

 

Det ena bör kompletteras med det andra, återta "system av system"-tänket.

Link to comment
Share on other sites

En robot går också i allmänhet att lura på ett eller annat sätt. En 12cm PROBOS går obönhörligt mot sitt mål, no matter what.

Räcker inte 1 granat, finns många fler i lager, kostnaden är förhållandevis låg till effekt och precision över tiden.

 

Det ena bör kompletteras med det andra, återta "system av system"-tänket.

vad är minsta, mest lätt gömda fartyg en sådan går att basera på ? och där så är lämpligt placera de på en lastbil eller dumper. De är framför allt rörligheten jag vill ha. De spelar ju ingen roll om fienden lokaliserat var granaten kom ifrån på tio minuter om pjäsen lämnat platsen på fem. Då spelar de inte heller roll vad fienden beskjuter platsen var ifrån granaten/roboten avfyrades från. platsen är tom.

Link to comment
Share on other sites

Vet inte om ni läst eller om någon redan tagit upp det i tråden (nej orkar inte söka runt i tråden) men FM har fått i uppdrag att se om det kan finnas alternativa vapenbärare för nytt sjömålsrobotsystem.

 

 

Nytt sjömålsrobotsystem

Idag utgör RB15 det vapensystem med vilket Försvarsmakten bedriver kvalificerad ytstrid. Sjömålsrobotsystemet är därför av stor betydelse för korvettdivisionernas operativa förmåga. RB15 uppnår sin tekniska/operativa livslängd i perioden 2023-2025. Någon livstidsförlängning eller ersättning av vapensystemet är idag inte inplanerad.
Tillskottet möjliggör att RB 15 ersätts med ett modernt system. Ett nytt system bidrar till att korvettdivisionerna är långsiktigt operativt relevanta. Detta gäller såväl korvetter av Visbyklass som Gävleklass (den benämning som kommer att gälla för Göteborgskorvetterna efter uppgraderingen), dvs. Försvarsmaktens alla sju korvetter.
Ur ett samlat förmågeperspektiv möjliggör förnyelse av dagens sjömålsrobotsystem en förbättrad förmåga att försvara landet i höga konfliktnivåer.
Det kan dock finnas skäl att pröva andra alternativa vapenbärare för sjömålsrobot. Försvarsmakten ges därför i uppdrag att analysera om det inom ramen för den satsning som görs på sjömålsrobot för korvetter kan vara möjligt att del av detta blir tillgängligt för markbaserad förstärkning på Gotland. Regeringen kommer, i de planeringsanvisningar Försvarsmakten får inför inriktningspropositionen, att lämna ett sådant uppdrag till myndigheten. Del av satsningen på sjömålsrobot öronmärks för att tillföras Gotland under förutsättning att det bedöms effektivt.

Källa: Informationsmaterial, 22 april 2014, 5,5 miljarder till försvaret

Edited by 3924
Link to comment
Share on other sites

Man har ju redan provat fordonsburen sjömålsrobot 15 (Tungt kustrobotbatteri RBS 15 KA). Projektet las ned för att försvaret inte fick extra anslag och behövde lägga pengarna på ubåtar.

 

http://navyskipper.blogspot.se/2012/01/var-tog-materielen-vagen-del-1-ka.html

konceptet tycks funka, synd bara att de föll offer för utrensningen av försvaret under post kalla kriget städen av fm.

Link to comment
Share on other sites

  • 1 year later...
  • 4 years later...

Disclaimer: Jag kan inget om kustartilleri annat än vad jag läst mig till nu under karantänstiden men jag finner det väldigt intressant och väcker gärna den här gamla tråden till liv!

 

Först vill jag ge min åsikt om fast KA. Fast KA har givetvis nackdelen att vara dyrt att införskaffa och har nackdelen att vara just fast vilket underlättar bekämpning på olika sätt. Jag ser däremot att ett modernt fast KA har en roll att spela i det nationella försvaret. För det gör fienden mer förutsägbar. Antingen tvingas fienden bekämpa de fasta batterierna eller gå runt dem. Om fienden väljer att bekämpa dem blir han förutsägbar och mer lättgripbar för vårat jaktflyg (vid flyganfall) eller våra säkförband (vid sabotage). Går han runt våra fasta installationer kommer han hamna på sämre platser då våra fasta installationer skyddar de bättre landstigningsområdena och farlederna. Det gör det även lättare att placera ut rörliga delar för att skydda flankerna istället för att mer eller mindre i blindo behöva placera ut rörliga delar. Med rörliga delar menar jag KA-robot/eldrörsart, rb17 och ytstridsenheter även om ytstridsenheter även har andra uppgifter. Ingen av de här rollerna påverkas av att fienden vet var pjäserna finns. I ett modernt försvar med ett starkt luftvärn borde man kan kunna åstadkomma ett effektivt motstånd i skärgården med hjälp av fast KA. Hade man kunnat återta gamla KA-fort eller hade det varit omöjligt och/eller väldigt dyrt?

 

Den fasta delen skulle kompletteras med en rörlig del (eller om man ska se det som att den fasta kompletterar den rörliga). KA-robotförbanden känns som en relativt enkel och billig förmågehöjare. Med billig menar jag inte att robotarna är billiga men allt kring robotarna upplever jag som icke-insatt som billigt och relativt personalsnålt (vapenplattformar, stödfordon osv). Med enkel menar jag att man har ett utvecklat om än inte färdigutvecklat koncept. Det här ställer jag i relation till både fasta KA-installationer och ytstridsenheter där KA-robot måste vara billigare om än inte personalsnålare. Nackdelen är såklart skott/krona. Det för mig till min nästa tanke. Hur långt hade KARELIN kommit när det projektet las ner? Hade det varit realistiskt att återta det i ett modernt KA? Nackdelen som jag ser med rörligt KA är dels elduthålligheten men även att det inte kan placeras var som helst. Ett fast batteri kan ju byggas i princip på vilken tillräckligt stor kobbe som helst, det rörliga behöver ju dock en större ö med vägar på och helst kontakt med fastlandet via broar eller färjor för att kunna omgruppera. Undantaget är rb17.

 

Det för mig till min sista punkt av vilda spekulationer: Återupprättandet av KA! Det är något jag ser som en självklarhet i det rådande återtagandet av nationellt försvar. Det är nog få platser man kan få ut mer försvarseffekt per krona än i just KA och LV. Till att börja med har jag funderat på om KA hade gjort sig bäst som eget vapenslag eller var det ska sortera in. Fördelen med att vara ett eget vapenslag blir bättre representation hos högre chef. Något mindre revirstridande (även om det givetvis kommer förekomma) och möjligheten att fokusera djupare på sin uppgift. Nackdelen är gränsdragning mot amf, vilka enheter ska ingå var när det gäller rörliga minförband och rb17 till exempel. Samt eventuellt något försämrad samordning. Jag landar nog ändå i slutändan vid att KA ska vara ett eget vapenslag. Därefter vore en min tanke att man skulle ha minst 3 rörliga KA-bat (i den anorektiska försvarsvärld vi lever i), en i Stockholm, en på Gotland och en i Karlskrona. Den på Gotland skulle kunna tänkas ha mer KA-robot en eldrör för att på det sättet kunna understödja Stockholm och Karlskrona med ytterligare anfallsriktningar och för att Gotland nog är enda platsen där man kan räkna med att Archer kan hjälpa till i ett tidigt skede mot landstigningar (dvs brohuvuden, jag vet att Archer saknar förmåga mot sjömål). Organiskt LV känns som en självklarhet, LvKv90 känns som ett dåligt val pga alla andra fordon på bat är hjuldrivna och därmed har en helt annan operativ rörlighet. TriKA vet jag inte hur pass utvecklat det är, eventuellt någon blandning av TriKA och robot 98 (en dumper med både och?). I övrigt är min kunskap för låg för att avgöra hur de här bataljonerna skulle vara uppbyggda. Att återta fast KA känns som att det inte kommer ske eller att det ligger långt bort i tiden!

 

Nu har jag skrivit långt om saker jag inte har någon djupare förståelse för. Skulle gärna se att någon med mer koll kommenterade om hur ni skulle vilja se ett återupprättat KA och vari mina spekulationer brister!

 

 

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




×
×
  • Create New...