Norge, Holland och Polen går ihop och köper tankflygplan

[JakobS]

Som titeln säger så ska Polen, Norge och Holland köpa in gemensamma tankflygplan. Detta har varit känt ett tag, Norge ville ju ha med Sverige för en tid sedan, men har inte diskuterats så vitt jag vet på forumet.

 

Det hela blir väldigt likt det gemensamma C-17 planen som är baserade i Ungern. Till en början så blir det dessa tre länder, men det är öppet för fler länder om någon vill gå med i framtiden.

 

Planen som ska köpas kommer vara A330 MRTT, efter att Boeing valts bort under förra året. Till en början är målet 4 plan och dessa ska baseras i Holland.

 

Tror ni detta är något för Sverige att ge sig in i? Visserligen är vi inte med i NATO så det lär krångla om det skiter sig på riktigt, men som fredstidslösning kanske det fungerar?

 

Annars vad ser ni för lösningar för lufttankningen? Det ombyggda Herculesplanet skulle ju endast vara temporärt. I framtiden så blir det endast 4 taktiska transportplan, så någonting måste till för att klara ett försämrat omvärldsläge. Sedan vi avvecklat bassystemet så lär ju detta vara av prioritet inom organisationen.

 

http://www.janes.com/article/51017/netherlands-norway-poland-to-jointly-issue-a330-mrtt-rfp

 

 

[Pal]

Vi behöver ingen lösning för lufttankning. Vid internationella insatser tar vi av andras tankningsresurser och för träning kan vi väl använda vår C-130 som utrustats för det. För att försvara landet är lufttankning inte meningsfullt.

[speculatores]

min åsikt är att FM inte skall betala dyrt och öva med tex luft tankning om vi inte kommer ha någon nytta av de i händelse av krig. Risken med ett sånt här projekt är ju att om de blir intresse konflikter att Holland behåller flygplanen och övriga stått med notan fram tills dess.

[Adeptus Bellum]

Au contraire mon ami, lufttankningsförmåga är av vikt även här hemma i Sverige:

 

- Ballistiska robotar, avfyrade från motståndarens basområden, kommer att bli ett problem för Sverige i ett framtida krig.

- På diverse militära bloggar så finns det förklarat i text och bild att vi har luftvärnstäckning (om än outsourcad) över Gotland över tiden.

- Det fortsatt alliansfria Sverige har bestämt sig för att vi skall ha färre Gripen i framtiden.

- Sverige är mellan tummen och pekfingret 150 mil långt.

- Clausewitz har förklarat det för generationer att försvar är en negativ form av krigföring (d.v.s. anfall är bästa försvar, eller rent av att du uppnår ingenting av att bara försvara).

 

Jag tycker att dessa realiteter och teorier är en bra start för att i alla fall diskutera en inhemsk lufttankningsförmåga. Tillbakadragna grupperingar, att tidigt behöva vidta motåtgärder mot motståndarens luftförsvar och att det är ett stort land att försvara (även med robotar som har lång räckvidd) kommer att kosta mycket flygfotogen, och på backen gör inte våra flygplan någon större nytta.

[Pal]

Au contraire mon ami, lufttankningsförmåga är av vikt även här hemma i Sverige:

 

- Ballistiska robotar, avfyrade från motståndarens basområden, kommer att bli ett problem för Sverige i ett framtida krig.

- På diverse militära bloggar så finns det förklarat i text och bild att vi har luftvärnstäckning (om än outsourcad) över Gotland över tiden.

- Det fortsatt alliansfria Sverige har bestämt sig för att vi skall ha färre Gripen i framtiden.

- Sverige är mellan tummen och pekfingret 150 mil långt.

- Clausewitz har förklarat det för generationer att försvar är en negativ form av krigföring (d.v.s. anfall är bästa försvar, eller rent av att du uppnår ingenting av att bara försvara).

 

Jag tycker att dessa realiteter och teorier är en bra start för att i alla fall diskutera en inhemsk lufttankningsförmåga. Tillbakadragna grupperingar, att tidigt behöva vidta motåtgärder mot motståndarens luftförsvar och att det är ett stort land att försvara (även med robotar som har lång räckvidd) kommer att kosta mycket flygfotogen, och på backen gör inte våra flygplan någon större nytta.

 

Jag håller inte med alls. Och saken har ingenting med att vara offensiv eller defensiv att göra. Det är fullständigt ologiskt och totalt militärt meningslöst att hålla på med lufttankning om kriget handlar om att försvara Sverige. Då tankar man på marken mycket snabbare, säkrare, effektivare. Räckviddsmässigt är detta inget problem. Om man startar djupt inne i landet och toppfyller med en landning på baser vid vår kust så kan vi slå långt in i Ryssland om vi vill.

 

Det finns inte en sportmössa att vi taktiskt kommer kunna ha lufttankningsflygplan onstation öster om vår skärgård iallafall om Baltikum fallit. Så det blir ingen skillnad direkt och det går fortare att toppfylla på marken. Det är billigare och effektivare att se till att hålla oss med tillräckligt många kustnära tillfälliga tankställen på marken än lufttankningsflygplan. Och räckvidden i våra anfall österut blir densamma.

Edited August 5, 2015 by Pal

[speculatores]

Pal: kostar de inget bränsle i din värld att starta och stiga till marsch höjd? De finns fältbaser över allt längst kusten, inga omvägar behöver tas.

[Pal]

Våra flygplan har idag räckvidd nog att utföra anfall mot exempelvis Minsk eller St Petersburg om vi tankar på något av våra många flygfält på vår kust. Vi når redan allt på andra sidan Östersjön och långt in över land därtill. Skulle vi använda Gotland så når vi ännu längre. Korta tankstopp på Åland, någonstans i Finland eller i Baltikum så kan vi anfalla mycket längre än så. Vi har inget behov av tankflygplan om kriget handlar om vårt område här i norden. Om Baltikum har fallit och det av militärtaktiska skäl inte går att tanka på Gotland, Åland eller Finland så kommer vi inte ha en chans att hålla himlen så pass fri att vi kan ha tankflygplan öster om vår fastlandskust iallafall. Tankflygplan skulle ge försvinnande liten nytta för oss avseende ett krig i Norden. Det är således enormt mycket mer kostnadseffektivt att lägga dessa pengar på annat.

[enigmatik]

Taktisk og strategisk mobilitet. Når Luftforsvaret nylig deltok på Red Flag med 14 F-16 inngikk styrken samtidig i den norske beredskapen fra Nellis. Grunnen til det var at vi hadde tilgang på USAF sin tankerflåte, slik at detasjementet kunne flys hjem på 10 timer skulle behovet oppstå. Nasjonalt blir det på samme måten, maskiner som er stasjonert i en del av landet kan mye hurtigere settes inn i en annen del med full våpenvirking, da forholdet mellom drivstoff og våpenlast elimineres. Det betyr at man kan ta av med full våpenlast fra korte baner og samtidig ha all den rekkevidden en måtte ønske. I tillegg blir marginene og den taktiske fleksibiliteten bedre på nesten alle områder.

Jo, færre kampfly et luftforsvar har jo større blir effekten av luftanking da man kan operere med en styrke som overstiger det antall maskiner man har tilgjengelig på vanlig måte. Tidligere ble luftanking sett på som luksus og noe stormaktene drev med, nå har mindre nasjoner også fått øyene opp for fordelen dette gir i operasjoner med høyt tempo og høy kompleksitet.

 

i tillegg blir trening mer effektiv i fredstid.

[JakobS]

Jo, færre kampfly et luftforsvar har jo større blir effekten av luftanking da man kan operere med en styrke som overstiger det antall maskiner man har tilgjengelig på vanlig måte. Tidligere ble luftanking sett på som luksus og noe stormaktene drev med, nå har mindre nasjoner også fått øyene opp for fordelen dette gir i operasjoner med høyt tempo og høy kompleksitet.

 

Detta är min tanke också! Med endast 60 plan i framtiden i Sverige så anser jag att det bör finnas tankförmåga om en kris i området uppstår så att flyg konstant måste patrullera längs östersjökusten.

 

Alla scenarion kommer inte innebära att Sverige blir indragen i en konflikt, men vi kommer ändå behöva ha högsta beredskap.

[Pal]

Vi får verkligen hoppas vi ser till att ha fler flygplan än 60 stycken. Då börjar det närma sig att vi lika gärna kan lägga ned flygvapnet helt i min mening.

[speculatores]

Pal:

är de inte antalet flygplan som kan hållas i luften. vilka vapen och system de har som spelar roll för om flygvapnet är värt att ha kvar?

[Adeptus Bellum]

@Pal

Vi skulle kunna klara oss med 40-talet kärror och ha kvar vårt flygvapen också om det vore så. Men då bör vi slåss som en integrerad del av en allians.

 

Finnarna har 54 stycken Hornets, men till alldeles nyss så var dom främst en luftförsvarsresurs. Deras anskaffning av kryssningsrobotar gjorde mycket för att bättra på deras slagkraft och användbarhet. Vi har idag bara laserstyrda bomber och sjömålsrobotar att hänga under Gripen...

 

Jag vet att det står GU Flygvapnet på dig och GU Armén på mig, men din övertygelse om att våra nuvarande Gripar har tillräcklig räckvidd för att nå ett stort antal presumtiva mål stämmer inte med det jag fått lära mig. Även om en stridslastad Gripen påstås ha en räckvidd på 800 km och det ser långt ut på Google Maps så betyder inte det att det är en absolut sanning. T.ex. så är det inte så förbaskat smart att flyga raka vägen till ett försvarat mål, och som jag skrev i mitt öppningsanförande: en presumtiv motståndare förväntas redan i dagsläget kunna verka mot våra basområden från eget territorium. Beroende på hur kriget går så kan det vara som så att varenda rak asfaltssträcka som är minst 1000 meter lång längs kusten är bombad till oigenkännlighet.

 

Lufttankning är inte heller en självklar del av internationella operationer. Huvuddelen av förmågan är och förblir amerikansk och jänkarna har skällt väldigt högt och mycket över att europeiska flygvapen till synes är beväpnade och utrustade för flyguppvisningar, inte krig. Det är nog en av anledningarna till att Nederländerna, Norge och Polen nu går ihop om fyra lufttankningsflygplan.

[adam7]

@Pal

 

 

Finnarna har 54 stycken Hornets, men till alldeles nyss så var dom främst en luftförsvarsresurs. Deras anskaffning av kryssningsrobotar gjorde mycket för att bättra på deras slagkraft och användbarhet.

 

Host host... 62

[vikingman]

Med svenska politikers ovilja att försvara vårat territorium gör det nog ingen större skillnad om Sverige anskaffar utökad lufttankningsförmåga. Som tidigare skribenter skriver är Gripens räckvidden tillräcklig.

Citat från boken ÖB:s klubba, sid 122: Källa: Med invasionen i sikte. Flygvapnets krigsplanläggning och luftoperativa förmåga doktrin 1958-1966.

"I krig räknade man för attackflygert med sexprocentig flygplansförlust per företag i luften och dessutom fem procent per dygn på marken. Med tre företag

per dygn skulle alltså 23 procent av insatta flygplan gå förlorade varje dygn. Personalförlusterna skulle bli något lägre, eftersom en del besättningar

förväntades kunna rädda sig med hjälp abv fallskärmshopp över eget område och en del av de flygplan som förstördes på marken skulle vara tomma."

Jag tror dessa förlustsiffror är tagna i underkant med avseende på dagens stridsmiljö i och med ryska Iskanderrobotar/luftvärn mm.

Med 60 Gripen ger 23% förluster efter x dagars anfall:

Efter dag 1: 46 plan kvar

Efter dag 2: 36 plan kvar

Efter dag 3: 28 plan kvar

Efter dag 4: 21 plan kvar

Räkna med att ett antal plan behöver repareras varje dag och antalet operativa flygplan sjunker ytterliggare. Vi har ett sånt litet antal flyplan och det sjunker till 60 st i framtiden

så kommer lufttankningsplanen ha något att tanka efter några dagars strid?

Vad jag vet har vi endast en pilot per Gripen så flygplanet kan ej hållas i luften 24 timmar per dygn. Enormt resursslöseri.

Citat från Mikael Grev Gästinlägg på Wiseman Wisdoms blogg 2015-02-13:

http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2015/02/gastinlagg-sakerhet-byggs-inte-pa.html

"Samtidigt som Bas 90-baserna avvecklades i rask takt - dessa kunde man ju inte ta med sig utomlands - så växte fiendens förmåga att avståndsbekämpa bland annat rullbanor. Detta skifte har pågått sedan 90-talet och nu är vi i den prekära situationen att en motståndare utan problem kan bekämpa våra få kvarvarande rullbanor samtidigt som vi ökar vårt beroende av att de få vi har kvar fungerar.

Det finns flera anledningar till att vi inte kan försvara våra flygbaser. Brist på bevakningsresurser mot specialförband är en. Att vi bara har två basbataljoner kvar, en annan. Men jag ska nedan belysa en mer direkt anledning.

Iskander

Iskander är ett ryskt vapensystem som är lika enkelt som det är effektivt. Scud har vi alla hört talas om från Irakkriget. Iskander är efterföljaren och har varit operativ sedan 2006. Inte så låg nivå kan tyckas! Iskander hör till vapentypen ballistiska robotar eftersom den lobbar in stridsspetsen likt en kastad granat. Den ballistiska banan blir på dessa avstånd så hög att slutfasen över Sverige så snabb och brant att det kräver mycket kvalificerat luftvärn för att kunna försvara sig.

Det bör här nämnas att Sverige inte har - eller tänker skaffa - luftvärn som kan bekämpa ballistiska robotar eller avancerade kryssningsrobotar (Luftförsvarsutredningen 2040).

Den nuvarande versionen (Iskander-M) har en räckvidd på c:a 500 km. Öppna källor hävdar betydligt mer, upp till 2000 km. Men egentligen spelar räckvidden inte så stor roll. Eftersom den är mobil och har en styrd startfas (behöver inte stå helt rakt) så är det bara att rulla ombord den på ett fartyg och man har full frihet att slå ut valfria flygbaser i Sverige från internationellt vatten. Det kan finnas tekniska anledningar till att man inte redan idag kan avfyra från fartyg. Roboten kanske är beroende av fast mark för att optimera TN-systemet. Detta är dock ett i lösbart problem, det fungerar ju på flygplansburna robotar, om det nu är ett problem överhuvudtaget.

Träffsäkerheten (CEP) är 7 meter för GPS/GLONASS-versioner och det finns olika typer stridsspetsar på upp till 800 kg (en halv bil..) för att garantera att det som träffas, förstörs. Vill man slå ut en landningsbana så gör man det helt enkelt (Iskander-video).

Det faktum att Ryssland, nästan helt utan risk för egna förluster, kan slå ut svenska baser - och därmed i stort sett flygvapnet i sin helhet - är problematiskt av många anledningar. Den kanske största är avsaknad av tröskeleffekt. För en fiende ter det sig nog lockande att kunna få så stor militär effekt utan kostnad. Att slå ut luftförsvaret för det strategiskt viktigaste landet i östersjöregionen är ett självklart öppnings- eller uppföljningsdrag i en militär konflikt. Vi underskattar fienden om vi tror att de inte redan vet detta."

Utan NATO-anslutning i ryggen och stöd från NATO så lär nog svenska flygvapnet tyvärr bli utslaget efter några dagar. Vi har lagt ner BAS 90-systemet med undtantag för en bas. Antalet Gripen är för litet. Med snabb ombasering bort från svensk territorium till NATO-land ökar vår uthållighet något. En satsning på kryssningsmissiler till Gripen som Finland gjort till sina Hornet skulle vara betydligt bättre än lufttankningsförmåga.

http://www.nyteknik.se/tidningen/article3823429.ece

Edited August 9, 2015 by vikingman

[speculatores]

vikingman: åtminstone finns de något att räkna på i ditt exempel och en referens till var uppgiften har kommit från. Men egentligen behöver vi seriöst luftvärn och basskydd. Annars kan vi ha hur många flygplan som helst. Men baserna är utslagna i stort sett utan risk för motståndaren.

[griffon]

Jag tror dessa förlustsiffror är tagna i underkant med avseende på dagens stridsmiljö

Eller kanske inte. RAF räknade med ungefär samma för attackanfall i Irak, men det gick ju mycket bättre.

[Adeptus Bellum]

Eller kanske inte. RAF räknade med ungefär samma för attackanfall i Irak, men det gick ju mycket bättre.

RAF hade å sin sida tillgång till hela alliansens samlade resurser i form av

- Störflygplan

- Fjärrstörare

- AWACS

- JSTAR

- Antiradarrobotar

- Jaktflyg

- Tankflygplan

 

Vi saknar rätt mycket av listan ovan. Jag har också läst boken i fråga och vill minnas att 23% var kopplat till 1.eskadern, d.v.s. attackflyget. Våra Gripar är ju också en luftförsvarsplattform. Vad detta sen gör för förlust- och uppdragsstatistiken vet jag inte.

 

 

Host host... 62

 

Jag lökade ur och tog en siffra på C-kärrorna. Tack för rättningen.

[enigmatik]

 

Eller kanske inte. RAF räknade med ungefär samma för attackanfall i Irak, men det gick ju mycket bättre.

RAF hade å sin sida tillgång till hela alliansens samlade resurser i form av

- Störflygplan

- Fjärrstörare

- AWACS

- JSTAR

- Antiradarrobotar

- Jaktflyg

- Tankflygplan

 

Vi saknar rätt mycket av listan ovan. Jag har också läst boken i fråga och vill minnas att 23% var kopplat till 1.eskadern, d.v.s. attackflyget. Våra Gripar är ju också en luftförsvarsplattform. Vad detta sen gör för förlust- och uppdragsstatistiken vet jag inte.

 

 

Host host... 62

 

Jag lökade ur och tog en siffra på C-kärrorna. Tack för rättningen.

 

Nettopp. For det er systemforståelsen som mangler i slike diskusjoner-. Akkurat som landstriden er et samvirke mellom infanteri,artilleri, panser og ingeniøravdelinger er luftstriden blitt et komplekst system av kapasiteter fordelt på ulike platformer. Det betyr igjen behov for økt rekkevidde. Hitill har USA stått for de utfyllende kapasitetene men alt tyder på at Europa må begynne å tenke i lignende baner hvis vi forsatt skal bli tatt alvorlig. Det betyr lik tilgang til ressurser gjennom transnasjonale løsninger der utfyllende kapasiteter som tankfly kan plugges inn der det er nødvendig, mens nasjonalstaten står for kjernen. Ved ikke å ta denne utviklingen inn over seg vil land som ligger i randsonen av NATO i økende grad bli marginalisert da hele tilnærmingen til luftmakt vil bli for anderledes og smalere.Det vil igjen ha innvirkning på planlegging og doktriner,men også på holdninger til bruk av luftmakt. På den måten vil det å stå utenfor ramme Sverige gjennom en svekket solidaritetsklasul og programmet med internasjonale øvelser og cross border training, noe som vil ramme Flygvapnet på lang sikt, ikke styrke det. For fremtiden bør derfor Flygvapnet planlegge for operasjoner i hele det nordiske luftrommet, ikke bare fokusere på havstykket rundt Gotland.

Edited August 11, 2015 by enigmatik

[adam7]

 

 

Eller kanske inte. RAF räknade med ungefär samma för attackanfall i Irak, men det gick ju mycket bättre.

RAF hade å sin sida tillgång till hela alliansens samlade resurser i form av

- Störflygplan

- Fjärrstörare

- AWACS

- JSTAR

- Antiradarrobotar

- Jaktflyg

- Tankflygplan

 

Vi saknar rätt mycket av listan ovan. Jag har också läst boken i fråga och vill minnas att 23% var kopplat till 1.eskadern, d.v.s. attackflyget. Våra Gripar är ju också en luftförsvarsplattform. Vad detta sen gör för förlust- och uppdragsstatistiken vet jag inte.

 

 

Host host... 62

 

Jag lökade ur och tog en siffra på C-kärrorna. Tack för rättningen.

 

Nettopp. For det er systemforståelsen som mangler i slike diskusjoner-. Akkurat som landstriden er et samvirke mellom infanteri,artilleri, panser og ingeniøravdelinger er luftstriden blitt et komplekst system av kapasiteter fordelt på ulike platformer. Det betyr igjen behov for økt rekkevidde. Hitill har USA stått for de utfyllende kapasitetene men alt tyder på at Europa må begynne å tenke i lignende baner hvis vi forsatt skal bli tatt alvorlig. Det betyr lik tilgang til ressurser gjennom transnasjonale løsninger der utfyllende kapasiteter som tankfly kan plugges inn der det er nødvendig, mens nasjonalstaten står for kjernen. Ved ikke å ta denne utviklingen inn over seg vil land som ligger i randsonen av NATO i økende grad bli marginalisert da hele tilnærmingen til luftmakt vil bli for anderledes og smalere.Det vil igjen ha innvirkning på planlegging og doktriner,men også på holdninger til bruk av luftmakt. På den måten vil det å stå utenfor ramme Sverige gjennom en svekket solidaritetsklasul og programmet med internasjonale øvelser og cross border training, noe som vil ramme Flygvapnet på lang sikt, ikke styrke det. For fremtiden bør derfor Flygvapnet planlegge for operasjoner i hele det nordiske luftrommet, ikke bare fokusere på havstykket rundt Gotland.

 

Nu kunde vi behöva en "like" knapp här

 

På alla möp forum slåss man om kaliber, enskilda vapen eller flygplan. Systemtänket fattas vanligen. Å andra sidan är det ju inte underligt. eftersom få skribenter har någonsin kommit på en systemnivå.

[adam7]

 

 

Eller kanske inte. RAF räknade med ungefär samma för attackanfall i Irak, men det gick ju mycket bättre.

RAF hade å sin sida tillgång till hela alliansens samlade resurser i form av

- Störflygplan

- Fjärrstörare

- AWACS

- JSTAR

- Antiradarrobotar

- Jaktflyg

- Tankflygplan

 

Vi saknar rätt mycket av listan ovan. Jag har också läst boken i fråga och vill minnas att 23% var kopplat till 1.eskadern, d.v.s. attackflyget. Våra Gripar är ju också en luftförsvarsplattform. Vad detta sen gör för förlust- och uppdragsstatistiken vet jag inte.

 

 

Host host... 62

 

Jag lökade ur och tog en siffra på C-kärrorna. Tack för rättningen.

 

Nettopp. For det er systemforståelsen som mangler i slike diskusjoner-. Akkurat som landstriden er et samvirke mellom infanteri,artilleri, panser og ingeniøravdelinger er luftstriden blitt et komplekst system av kapasiteter fordelt på ulike platformer. Det betyr igjen behov for økt rekkevidde. Hitill har USA stått for de utfyllende kapasitetene men alt tyder på at Europa må begynne å tenke i lignende baner hvis vi forsatt skal bli tatt alvorlig. Det betyr lik tilgang til ressurser gjennom transnasjonale løsninger der utfyllende kapasiteter som tankfly kan plugges inn der det er nødvendig, mens nasjonalstaten står for kjernen. Ved ikke å ta denne utviklingen inn over seg vil land som ligger i randsonen av NATO i økende grad bli marginalisert da hele tilnærmingen til luftmakt vil bli for anderledes og smalere.Det vil igjen ha innvirkning på planlegging og doktriner,men også på holdninger til bruk av luftmakt. På den måten vil det å stå utenfor ramme Sverige gjennom en svekket solidaritetsklasul og programmet med internasjonale øvelser og cross border training, noe som vil ramme Flygvapnet på lang sikt, ikke styrke det. For fremtiden bør derfor Flygvapnet planlegge for operasjoner i hele det nordiske luftrommet, ikke bare fokusere på havstykket rundt Gotland.

 

Nu kunde vi behöva en "like" knapp här

 

På alla möp forum slåss man om kaliber, enskilda vapen eller flygplan. Systemtänket fattas vanligen. Å andra sidan är det ju inte underligt, eftersom få skribenter har någonsin kommit på en systemnivå.

Edited August 15, 2015 by adam7

[vikingman]

 

 

 

Eller kanske inte. RAF räknade med ungefär samma för attackanfall i Irak, men det gick ju mycket bättre.

RAF hade å sin sida tillgång till hela alliansens samlade resurser i form av

- Störflygplan

- Fjärrstörare

- AWACS

- JSTAR

- Antiradarrobotar

- Jaktflyg

- Tankflygplan

 

Vi saknar rätt mycket av listan ovan. Jag har också läst boken i fråga och vill minnas att 23% var kopplat till 1.eskadern, d.v.s. attackflyget. Våra Gripar är ju också en luftförsvarsplattform. Vad detta sen gör för förlust- och uppdragsstatistiken vet jag inte.

 

 

Host host... 62

 

Jag lökade ur och tog en siffra på C-kärrorna. Tack för rättningen.

 

Nettopp. For det er systemforståelsen som mangler i slike diskusjoner-. Akkurat som landstriden er et samvirke mellom infanteri,artilleri, panser og ingeniøravdelinger er luftstriden blitt et komplekst system av kapasiteter fordelt på ulike platformer. Det betyr igjen behov for økt rekkevidde. Hitill har USA stått for de utfyllende kapasitetene men alt tyder på at Europa må begynne å tenke i lignende baner hvis vi forsatt skal bli tatt alvorlig. Det betyr lik tilgang til ressurser gjennom transnasjonale løsninger der utfyllende kapasiteter som tankfly kan plugges inn der det er nødvendig, mens nasjonalstaten står for kjernen. Ved ikke å ta denne utviklingen inn over seg vil land som ligger i randsonen av NATO i økende grad bli marginalisert da hele tilnærmingen til luftmakt vil bli for anderledes og smalere.Det vil igjen ha innvirkning på planlegging og doktriner,men også på holdninger til bruk av luftmakt. På den måten vil det å stå utenfor ramme Sverige gjennom en svekket solidaritetsklasul og programmet med internasjonale øvelser og cross border training, noe som vil ramme Flygvapnet på lang sikt, ikke styrke det. For fremtiden bør derfor Flygvapnet planlegge for operasjoner i hele det nordiske luftrommet, ikke bare fokusere på havstykket rundt Gotland.

 

Nu kunde vi behöva en "like" knapp här

 

På alla möp forum slåss man om kaliber, enskilda vapen eller flygplan. Systemtänket fattas vanligen. Å andra sidan är det ju inte underligt, eftersom få skribenter har någonsin kommit på en systemnivå.

 

 

När Sverige inte vill vara med i ett systemtänkande som heter NATO känns tyvärr allt meningslöst ibland. Svenska ensidiga solidarietsklausuler

som inte är värda vattnet när det gäller kommer vi inte långt med.