Jump to content
Sign in to follow this  
Perman

Nya finska krigsfartyg byggs knappast på ryskägt varv

Recommended Posts

Tveksamt, Jo, det är klart att det finns en hel del knowhow där, men det troliga är att de byggs i Raumo Shipyards (ev. med stöd av varv i Åbo och Nystad), där alla krigstfartyg i Finland byggts sedan början på 80-talet. Man har även relativt nyligen levererat ett havsbevakningsfartyg (VL Turva), på dryga 1000 ton till gränsbevakningen, vilket är den storleksordning som de flesta gissar att den nya klassen skall ligga på.

 

Däremot är det troligt att Bofors och SAAB kommer att stå för beväpningen, vilken den nu sedan kan tänkas bli (gissningsvis 57 mm Mk.3, RBS-15 Mk. 3/4, antingen Unkhonto eller någon mer kvalificerad lv-robot som ESSM och kanske ubåtsjakttorped).

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

En förmåga som finska marinen sagt att de skal ha, är förmåga att röra sig i is. Hur är det med kompositmaterialet?

 

Bra fråga, men med tanke på att både Hamina- och Raumaklasserna är byggda i aluminium så kan väl inte iskraven vara så väldigt höga? Jag vet att Visbys skrov är motståndskraftigt både mot stötar och brand, men jag har ingen aning om hur det står sig mot is. De danska patrullbåtarna av Diana-klassen, vilka också är byggda i plast hos Kockums, ska i alla fall klara 10 cm is utan problem.

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tydligen ska det bli fyra nya ytfartyg hittills benämnda MTA2020. Fyra nya fartyg ersätter alltså sju äldre fartyg i den finska marinen. Eftersom planen tydligen var 2, 3 eller 4 nya ytfartyg så är väl utfallet kanske inte så dåligt ändå. Man kan se det så också att Pohjanmaa har ju redan utgått utan ersättning, två av de nya ytfartygen ersätter fyra äldre och ganska små robotbåtar av Raumaklassen i början av 2020-talet samt att de sista två av de nya ytfartygen ersätter de två minfartygen av Hämeenmaa-klassen nån gång i mitten av 2020-talet. Betydligt bättre framtidsutsikter än vad de svenska ytfartygen har i dagsläget enligt min mening.

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Politikerna (och Marinen) i Finland har varit allt tydligare att fartygen byggs i Finland på finsktägt varv, vilket utesluter helsingforsvarvet som numera ägs av ryssarna.

 

Ännu om isförmågan: Det är just för att robotbåtarna inte har isförmåga och står stilla då isen ligger i, som isförmågan poängterats.

 

Sedan kan ännu noteras att finansieringen av dessa fartyg kommer att bli utanför normal försvarsbudget. Det finns inte formella beslut på det ännu, men ingen tung politisk aktör ser ut att motsätta sig.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tack för infon! Återstår att se då om det möjligen kan bli ett samarbete med Sverige om dessa fartyg, eller att det senare byggs en variant av dessa modifierad för svenska behov. Krävs dock förmodligen att marinchefens krav på organisk helikopter tas bort.

 

Finansiering utanför försvarsbudgeten tror jag aldrig skulle kunna förekomma i Sverige.

 

/Per

Share this post


Link to post
Share on other sites

Enligt Helsingin Sanomat så kommer det att handla om fyra fartyg med en storlek på ungefär 90 meter. Man har även bekräftat att de både skall vara beväpnade med modern sjömålsrobot och torpeder för ubåtsjakt, samt som sagt rätt sannolikt kommer att byggas på finska varv.

 

Läsar man mellan raderna så lär detta betyda att skeppen blir av storleken K130 eller MEKO-100 och troligtvis får ersättaren till Tp 45 som torped, möjligtvis kan det bli MU-90, men knappast. Eftersom man saknat torpeder sedan början på 80-talet finns det inga existerande krav på en 324 mm tub, och den större stridsspetsen, möjlighet att användas mot lätta ytmål och hypotetiskt ett gemensamt vapen om man mot förmodan skaffar ubåtar är en USP.

 

sjömålsroboen blir nog antingen RBS-15 Mk 3/4 eller NSM/JSM, men här påverkar också troligtvis vilken som blir ersättaren till Hornet då resp. robot redan nu är integrerade i Gripen och F-35.

 

Till luftvärn håller man antingen Umkhonto, även om jag personligen hellre skulle se en mer kvalificerad variant som ESSM eller CAMM. Vidare gissar jag på en Bofors 57 Mk. 3, och någon slags stödande CIWS, eventuellt en Bofors 40 Mk. 4, en Bushmaster II, Millennium, MLG-27 eller kanske t.o.m RAM. De skall även ha en rejäl minläggarkapacitet.

Share this post


Link to post
Share on other sites

På ett finskt militärforum spekulerar man oroligt att fartyget kommer kanske att bli nån sorts multitasking-fartygskompromiss som inte är bra på någonting. Den som lever får se.

Share this post


Link to post
Share on other sites

De är de vanliga pessimisterna som ojar sig där.

 

Någon egentlig substans hittar jag inte hos de som nu är så negativa.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ser heller ingen orsak till vad problemet skulle vara. Det som klargjorts är att fartyget kommer att bli en stor korvett på grund av deras planerade ca 90 m. Man har redan bekräftat att de skall ha sjömålsrobotar och torpeder, och, eftersom de skall ersätta bl.a. minfartygen skall ha minläggningskapacitet, så de blir inte några lättbeväpnade OPV.

 

Såg i Iltasanomat att man även i samband med inköpet av torpeder funderar på att inkorporera dem även på Hamina-klassen under deras halvtidsmodifiering vid decennieskiftet.

http://www.iltasanomat.fi/kotimaa/art-1436259820108.html

Share this post


Link to post
Share on other sites

För alla som tycker att det är en katastrof att bara fyra fartyg ska byggas så kan man väl ändå konstatera att antalet finska fartyg med lv-robot kommer att öka från 6 till 8 dvs. med 33%.

 

Det kommer att bli spännande att se om dom kommer att få namn efter kuststäder som robotbåtarna eller namn efter landområden som tidigare korvetter. Andra alternativ är att dom får namn efter personer som Matti Kurki eller mytologiska namn. Helst skulle jag vilja se att man återanvänder namnen Karjala och Turunmaa, men frågan är då vad man ska döpa de övriga två fartygen till då. Kanske kunde man döpa de första två fartygen till Karjala och Turunmaa, och sedan de övriga två till Hämeenmaa resp. Uusimaa när de nuvarande fartygen med dessa namn ersätts?

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ännu två egenskaper som inte nämnts ifråga om fartygen

Signaturdämpning

Detta är mer eller mindre normalt numera, men iallafall skäl att notera.

Modularitet?

Det har spekulerats om att fartygen skulle bli modulariska, d.v.s. att de skulle ha möjlighet till olika uppdragsmoduler.Finska marinens chef, konteramiraal Kari Takanen vill inte bekräfta det i Helsingin Sanomats intervju, utan säger att det ärr en av frågorna som undersöks.

------

Namnen tror jag att kommer att vara av samma "serie"

Med mytologiska namn har man det problemet, att de två största hjältarna, Ilmarinen och Väinämöinen var namn på pansarskeppen från 1930-talet, vilka har ett rykte att av ha varit massiva felinvesteringar.Dessutom gick ju Ilmarinen på en mina och sjönk och sjöfolk brukar ju vara vidskepliga :rolleyes:

 

(Det som kritikerna glömmer att pansarskeppen var avsedda att vara rörligt artilleri för försvaret av det demilitariserade Åland, vid försvar mot en rysk attack som aldrig förverkligades.)

Å andra sidan har mytologin använts vid t.ex FNS Louhi. Det finns även en hel del gudar o mytologiska varelser kvar :rolleyes:
https://fi.wikipedia.org/wiki/Luokka:Suomalaiset_jumalat_ja_taruolennot

(jaglänkar till finska sidan eftersom den svenska versionen är torftig)

Personnamn har inte använts på en tid.Är det tid igen? Jag tror inte.

Kustorternas namn tar inte slut genast. :rolleyes:

Edited by adam7

Share this post


Link to post
Share on other sites

Finska försvarsministern har nu gett finska försvarsmakten fullmakt att inleda projektet Laivue 2020 (Flottilj 2020):

 

http://www.defmin.fi/sv/aktuellt/pressmeddelanden?587_m=6392

 

http://api.viglink.com/api/click?format=go&jsonp=vglnk_144322269198816&key=d2f6dc3d61fd72ef48d01980d6bfec29&libId=if08iy9001000o08000DLlflz5ty2&loc=http%3A%2F%2Fwarships1discussionboards.yuku.com%2Ftopic%2F30556%2FFinland-Upgrade-of-naval-fleet-to-cost-12-billion&v=1&out=http%3A%2F%2Fwww.defmin.fi%2Ffiles%2F3219%2FLaivue_2020_vnk-pohjalla.pptx&ref=http%3A%2F%2Fwarships1discussionboards.yuku.com%2Fforums%2F66&title=Finland%20-%20Upgrade%20of%20naval%20fleet%20to%20cost%20%E2%82%AC1.2%20billion%20in%20The%20European%20Navies%20Forum&txt=www.defmin.fi%2Ffiles%2F3219%2FLaivue_2020_vnk-pohjalla.pptx

 

Projektets planeringsfas bedöms infalla 2015 - 2018 och byggnadsfasen åren 2019 - 2024. Projektet Laivue 2020 genomförs inom ramen för finansiering som med ett separat beslut ska beviljas för detta. Enligt försvarsmaktens bedömning krävs det finansiering på cirka 1,2 miljarder euro för att bygga den kapacitet som behövs. Beslutet om finansiering fattar riksdagen med stöd av sin budgetmakt.

 

Om inte Sverige hänger på nu och samarbetar om detta projekt för att ersätta de äldre korvetterna så tror jag inte det finns någon framtid för den svenska marinen efter 2030.

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Skall bli intressant att läsa. Än så länge finns ju bara lite enklare skisser men det tycks som om huvuddelen av fartygets försvarssystem (artilleri, lv-robot, eldledning) är samlat i förskeppet och på bryggtaket. M.a.o. så lider de av samma åkomma som Visbyklassen, dvs. att akterskeppet är helt oskyddat. Återstår att se vad som finns på hangartaket. Hoppas att dom inte får en OTO 76 mm som huvudpjäs (som det ser ut på skisserna) ;-)

 

Detta torde vara det första finska örlogsfartyget med en organisk helikopter. Även om de finska Superpumorna har landat på finlandsfärjorna hittills så blir det ändå helt nya kapaciteter som tillförs. En anledning till den till synes höga anskaffningskostnaden är nog att den även omfattar helikoptersystemet. Behovet torde vara ett minimum av fem nya helikoptrar om man ska lite redundans (NH-90?). Min spontana kommentar när man ser skisserna är att på ett förhållandevis litet fartyg som detta så upptar helikoptersystemet med hangaren en mycket stor del av utrymmet. Uppenbarligen är fartyget anpassat för internationella operationer. På en eventuell svensk version så skulle det nog räcka med en heloplatta, så att man kan få plats för en backup eldledning med en sekundär pjäs akterut (som på Gävlekorvetterna) och kanske även en RHIB båt med kran.

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Holy smoly, närmare 3 miljarder per skepp, inte illa!

 

Med tanke på att det skulle ha kostat 1,75 miljarder per fartyg att rusta HMS Kalmar och HMS Göteborg som korvetter, och om summan även omfattar helikoptersystemet så tror jag inte den är så förvånande.

 

/Per

Share this post


Link to post
Share on other sites

Skall bli intressant att läsa. Än så länge finns ju bara lite enklare skisser men det tycks som om huvuddelen av fartygets försvarssystem (artilleri, lv-robot, eldledning) är samlat i förskeppet och på bryggtaket. M.a.o. så lider de av samma åkomma som Visbyklassen, dvs. att akterskeppet är helt oskyddat. Återstår att se vad som finns på hangartaket. Hoppas att dom inte får en OTO 76 mm som huvudpjäs (som det ser ut på skisserna) ;-)

 

Detta torde vara det första finska örlogsfartyget med en organisk helikopter. Även om de finska Superpumorna har landat på finlandsfärjorna hittills så blir det ändå helt nya kapaciteter som tillförs. En anledning till den till synes höga anskaffningskostnaden är nog att den även omfattar helikoptersystemet. Behovet torde vara ett minimum av fem nya helikoptrar om man ska lite redundans (NH-90?). Min spontana kommentar när man ser skisserna är att på ett förhållandevis litet fartyg som detta så upptar helikoptersystemet med hangaren en mycket stor del av utrymmet. Uppenbarligen är fartyget anpassat för internationella operationer. På en eventuell svensk version så skulle det nog räcka med en heloplatta, så att man kan få plats för en backup eldledning med en sekundär pjäs akterut (som på Gävlekorvetterna) och kanske även en RHIB båt med kran.

 

/Per

Varför utrustar finnarna sina korvetter med helikopterhangar och därmed gör fartyget anpassat för internationella operationer till skillnad från Sverige?

 

Är inte finnarna mer framsynta i detta fall om både Finland och Sverige gör en gemensam framtida NATO-ansökan och därmed kommande internationell marin samverkan?

Edited by vikingman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Kravspec på förmågor är vad jag har kunnat hitta följande:

 

-Långvarig sjöuthållighet året runt

-Operertioner på öppet hav

-Skapande av situationsbild

-Sjöminering

-Yt- och luftbekämpning

-Ubåtsbekämpning

-Stöd av andra försvarsgrenar

-Stöd av andra myndigheter

-Krishantering

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tycker det ser ut som ett riktigt trevligt fartyg. Förhoppningsvis får Saab order på både sjömålsrobot och torped. Ska bli intressant och se om det blir Bofors som får leverera kanonen eller om de går på en större kaliber.

 

Hoppas också det blir intressantare luftvärn än Umkhonto, CAMM-ER ser intressant ut. Om fartyget även ska klara internationella insatser mot något mer än sandpirater kanske finländarna vill ha lite mer krut i sina VLS.

 

Vet vi om det blir liknande Hamina med stål i botten och sandwich i överdelen?

 

Jag känner att grädden på moset hade varit en RIM-116 på taket av hangaren!

För er som ännu inte sett konceptbilden:

12002483_10153233803353107_2547760005498

Edited by JakobS

Share this post


Link to post
Share on other sites

Kommit lite specs till nya skeppen.

 

https://www.suomenuutiset.fi/suomi-hankkii-uudenlaisia-taistelualuksia/

 

2500-3000 bruttoregisterton.

Ska kunna trafikera på större havsområden, kunna transportera stora mängder minor, ha stealthegenskap, ha kraftig radar- och missilbeväpning,

Ska kunna uppnå 26 knop.

Ha som uppgift att öppna eld till havs och mot landmål, ska kunna delta i luftvärn t ex av huvudstaden, delta i internationell krishantering.

Måste kunna gå i is, deplacement under/högst 4 m. Ska kunna korsa världshav, så som Pohjanmaa gjorde.

Edited by herman30

Share this post


Link to post
Share on other sites

Varför använder man termen "bruttoregisterton" på ett örlogsfartyg? Det är väl normalt ett mått som anger den totala inneslutna volymen på handelsfartyg?

 

Svårt att bedöma deplacementet på fartygen, men det borde vara mer än 1.000 ton. Om de blir 90 m långa så följer här deplacementet på några korvettklasser som är ungefär lika långa:

 

Argentinska Espora-klassen: Längd 91,2 m 1.560 / 1.790 ton fl

 

Brasilianska Imhaúma-klassen: Längd 95,8 m 1.670 / 1.970 ton fl

 

Indonesiska Bungh Tomo-klassen (F2000): Längd 95 m 1.940 ton fl

 

Kinesiska type 056 corvette: Längd 90 m 1.500 ton

 

Danska Niels Juel-klassen: Längd 84 m 1.450 ton (fl)

 

Tyska Braunschweig-klassen: Längd 89,1 m 1.840 ton (fl)

 

Indiska Khukri-klassen: Längd 91,1 m 1.350 ton (fl)

 

Indiska Kora-klassen: Längd 91,1 m 1.350 / 1.500 ton (fl)

 

Holländskbyggda Sigma-klassen: Längd 90,7 m 1.692 ton (fl)

 

Iranska Bayandor-klassen: Längd 84 m 900 ton / 1.135 ton (fl)

 

Israeliska Saar 5-klassen: Längd 85,6 m 1.065 ton / 1.275 ton (fl)

 

Italienska Minerva-klassen: Längd 87 m 1.029 ton / 1.285 ton (fl)

 

Sydkoreanska Pohang-klassen: Längd 88,3 m 1.220 ton (fl)

 

Malaysiska Kasturi-klassen: Längd 97,3 m 1.850 ton (fl)

 

Mexikanska Oaxaca-klassen: Längd 86 m 1.680 ton

 

Rumänska Amiral Petre Bărbuneanu-klassen: Längd 93 m 1.385 ton / 1.600 ton (fl)

 

Rumänska Rear-Admiral Eustatiu Sebastian-klassen: Längd 93 m 1.480 ton / 1.600 ton (fl)

 

Spanska Descubierta-klassen: Längd 88,8 m 1.233 ton / 1.482 ton (fl)

 

 

En kvalificerad gissning torde bli att deplacementet hamnar runt ca 1.300 - 1.500 ton (om nu längden blir 90 m). M.a.o. minst det dubbla tonnaget mot våra Visby korvetter. Eftersom de ska få ett grundgående på bara fyra meter så förmodar jag att de får vattenjetdrift (som Hamina och Rauma fartygen). Den uppgivna toppfarten på 26 knop är något lägre än vad jag väntat mig.

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Samma artikel noterar att nuvarande luftvärnet som baserar sig på Umkhonto, har max räckvidd på 15 km, men att det finns västerländska system med en räckvidd på 25 km vilka ryms på ett fartyg i storlek av en korvett.

 

Det är kanske skäl att nämna att i presentationen där kraven uppräknades, nämnd i http://forum.soldf.com/topic/53650-nya-finska-krigsfartyg-byggs-knappast-paa-ryskaegt-varv/#entry836512

nämndes först att huvudsakliga operationsområdet är Östersjön, samt att krishantering var sist på listan.

 

Denna nya artikel är inte i en militärtidskrift, utan det är nuvarande försvarsministerns partiorgan.

 

Edit: Det or nog deplacementet som avses, även om texten nämner bruttoregisterton. Artikeln nämner nämligen 600 t för Visby klassen och 3900 för de gamla finska pansarskeppen, vilket torde stämma med deras deplacement.

Edited by adam7

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag skulle vilja säga att det är logiskt att Finland har större fartyg än Sverige. Sverige bör ha en flotta som slåss med skärgården som basområde. Anfallshugg ut i Östersjön och sen gömma sig i skärgården igen. Likaledes kan man tro att för fartygen kan tiden innan öppet krig bli rätt lång. Där man under denna tid är gömd ute bland kobbar och skär för att inte bli förbekämpad. Sverige bör där ha ett rörligt baseringssystem där små fartyg kan underhållas på ej i förväg bestämda platser. Svenska flottan skall inte lämna skärgården när krig stundar eller när krig är verklighet.

 

För finska flottan skulle jag förorda ett annat taktiskt uppträdande. Den finska flottan skulle jag främst använda initialt för minering och sedan skulle enheterna avlägsna sig från Finland. Finland ligger för nära Ryskt flygherravälde och kommer inte överleva om den är kvar i Finland. Finska flottan bör gå mot Sverige och kanske eventuellt till och med övergå till svenskt befäl och basering när kriget blir öppet. Finska fartyg bör därför vara mer autonoma och därmed större, de måste gå ifrån Finland om de skall kunna göra nytta.

 

Jämför förresten detta med hur det i hemliga överläggningar var så att Nato ville låta västtyska flottan övergå till svenskt befäl och basering för den händelse att Sverige och Nato båda råkade i krig med Warsawapakten. Denna önskan var uttalad från Nato, att västtyska flottan skulle övergå till svensk ledning och svensk försörjning omedelbart om Sverige och Nato båda var i krig mot WP. Finlands läge nu är likartat skulle jag säga. Om Finland hamnar i krig eller akut krigsrisk med Ryssland så bör flottan avlägsna sig och ta stöd av eventuell annat land som också är i samma situation, Kanske Danmark, England eller Sverige. Taktiskt är det således helt logiskt att Finlands flotta har större enheter som kan fungera mer autonomt och med längre räckvidd. Finska flottan kan inte stanna kvar i Finland för sitt krig.

Edited by Pal

Share this post


Link to post
Share on other sites

Håller delvis med dig, men även Finland har en hel del skärgård framför allt i Åbo och Ålands skärgårdar. Där borde det också vara möjligt att gömma mindre enheter, under förutsättning naturligtvis att det går pga. Ålands särställning och demilitarisering. Jag tror att en lösning med några få större enheter som de kommande MTA2020 tillsammans med ett mindre antal smärre enheter som Hamina fartygen borde vara bäst för Finland. Att som t ex Danmark gör nu satsa på ett ganska litet antal men väldigt stora och kapabla fartyg tror jag inte på, åtminstone inte för länder som Sverige och Finland.

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag tror att en lösning med några få större enheter som de kommande MTA2020 tillsammans med ett mindre antal smärre enheter som Hamina fartygen borde vara bäst för Finland.

 

/Per

 

Det hade nog varit den bästa lösningen även för Sverige i min mening!

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Jag tror att en lösning med några få större enheter som de kommande MTA2020 tillsammans med ett mindre antal smärre enheter som Hamina fartygen borde vara bäst för Finland.

 

/Per

 

Det hade nog varit den bästa lösningen även för Sverige i min mening!

 

 

Mycket möjligt att det är så. Risken är väl bara att om vi skulle bygga två större enheter att ersätta Gävlekorvetterna ca 2025 så finns nog inga pengar eller ens motivation hos politiker sen att också bygga några smärre enheter.

 

Uppenbarligen finns ingen begränsning vid just 90 meters längd på de nya fartygen, utan det är snarare frågan om "över 90 meter". De kan bli 105 till 110 meter långa, och detta måste betyda ett deplacement på över 2.000 ton. Det blir ingen organisk helikopter och hangaren är bara för UAV farkoster. System från äldre fartyg kommer att renoveras och användas på de nya fartygen. Fartygen kommer att få stålskrov med ett djupgående på max 4 m.

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Uppenbarligen finns ingen begränsning vid just 90 meters längd på de nya fartygen, utan det är snarare frågan om "över 90 meter". De kan bli 105 till 110 meter långa, och detta måste betyda ett deplacement på över 2.000 ton. Det blir ingen organisk helikopter och hangaren är bara för UAV farkoster. System från äldre fartyg kommer att renoveras och användas på de nya fartygen. Fartygen kommer att få stålskrov med ett djupgående på max 4 m.

 

/Per

 

 

Jag måste dock påstå att det känns konstigt att plöja ner så mycket pengar i detta nya fartygssystem utan att ge dem organiska helikoptrar.

 

Har Finland överhuvudtaget några helikoptrar för ASW? Hur ser deras historia med naval-helikoptrar ut?

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Jag måste dock påstå att det känns konstigt att plöja ner så mycket pengar i detta nya fartygssystem utan att ge dem organiska helikoptrar.

 

Har Finland överhuvudtaget några helikoptrar för ASW? Hur ser deras historia med naval-helikoptrar ut?

 

 

Det finns nog dom som kan besvara detta mycket bättre, men så vitt jag vet finns inga dedicerade ubåtsjakthelikoptar. Däremot så finns det ett mindre antal medeltunga (3) och lätta helikoptrar (5) samt ett par mindre havsövervakningsflygplan i den finska sjöbevakningen för sjöräddning och havsövervakning med mycket professionella besättningar. Dessa helikopterbesättningar över t ex regelbundet att landa på Finlandsfärjorna, och vid Estoniakatastrofen så räddade två finska Super Puma helikoptrar totalt 51 personer genom att de förde de räddade främst till passagerarfartygen, medan övriga helikoptrar var tvungna att föra de räddade i land då man bedömde landning på fartygen vara alltför farligt i den grova sjön.

 

http://www.raja.fi/sjoraddning/sv/materiel

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Sign in to follow this  



  • Similar Content

    • By Perman
      Finland finalizing Hamina-class upgrade preparations
       
      Patria to support Finnish Navy's Squadron 2000 MLU
       
      Mvh,
       
      /Per
    • By vikingman
      https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/59309
       
      En finsk pilot berättar om hur en grupp på 15 finska piloter fick bege sig till Kazakstan för att lära sig flyga Mig-21 i början av 60-talet.
    • By Perman
      http://svenska.yle.fi/artikel/2014/01/26/forsvaret-behover-mer-pengar-att-fungera
       
       
       
      Kommer Sverige och Norge vara de enda nordiska länderna som fortsätter nedrusta (Sverige dock i högre grad) trots Rysslands pågående upprustning?
       
      /Per
    • By Perman
      Large scale raid in Finland against a suspicious firm with foreign links acquiring key locations in a strategic area
       
       
      Operationen har omfattat insatser av Sjöbevakningens fartyg och Gränsbevakningens helikoptrar och övervakningsflyg inkl. en flygförbudszon på 20x30 km:
       
      Statsministern informerad om storoperationen – sjutton husrannsakningar under helgen
       
      Två gripna i stor polisoperation i Åbolands skärgård – polisen misstänker penningtvätt och skattebedrägeri
       
      Polisen dementerar teorier om säkerhetspolitiska motiv för skärgårdsräden - "Det är inte sant"
       
       
      Även den kända finska försvarsbloggaren Corporal Frisk har kommenterat operationen:
       
      A Dawn Raid in the Archipelago
       
       
      /Per
       
       
      P. S. Om någon undrar vad detta har att göra med militära spörsmål att göra så är både den finska Sjöbevakningen och Gränsbevakningen är organiserade enligt militär modell och har uppgift att stödja den finska försvarsmakten vid kriser och krig. Dessutom så är det nog få seriösa bedömare som inte tror att denna operation också har säkerhetspolitiska orsaker.
×
×
  • Create New...