Jump to content
Sign in to follow this  
Krook

Civilt försvar och beredskap - splittad tråd

Recommended Posts

Man kanske tror att det inte förekommer något arbete med civil beredskap men det gör det. Igår träffade jag MSB som redogjorde för deras beredskapshöjande arbete i stort. Jag tänker inte redogöra för det här dock.

 

 

 

.: Detta är en splittad tråd från den om ÖB:s uttalande om en-veckasförsvaret :.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det måste kommuniceras och övas också. Tiggandet av strumpor och sovsäckar till hundrafemtio brandmän i Sala är väl inte direkt förtroendeskapande för hur det kommer att fungera om läget blir värre än så. Ett samtal till Arboga borde ha kunnat lösa det hela, men rutiner och/eller kunskap verkar ha saknats. Risken är att allt för många planer och strategier blir hyllvärmare.

 

I översvämningarna i södra Sverige härom veckan var det ännu värre; där erkände en av kommunernas beredskapsansvariga i TV att all beredskapsplanläggning fanns enbart på datorn i kommunhuset, och att det inte gick att komma åt den eftersom kommunhuset var översvämmat, vilket gjort att kodlåsen inte fungerade.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag har faktiskt haft kontakt med MSB på senaste tiden själv och också studerat deras enorma aktivitetsökning det senaste året. För de har verkligen blivit aktiva under senaste året. De har satsat enormt mycket av sin tid till att inventera fastighetsägares skyddsrum och deras skyddsrumsförråd. Plötsligt har enorma mändger av inspektioner upphandlats och genomförts. Stora kostnader har lagts på fastighetsägare där de beordras inköpa verktyg av olika slag och avhjälpa brister på allt från torrtoaletternas lock till hur verktyg förvaras i rätts sorts talk. Denna "uppryckning" har lett till att oräkneliga fastighetsägare fått en överaskande utgiftspost på i normalfallet runt 50 000 kronor per huskropp. Stora summor faktiskt i ett helt land kan jag informera om, och det hela är av mycket begränsat militärt värde på det stora hela.

 

MSB har snarast karaktären av att ha panik över att de plötsligt utsätts för frågor uppifrån och att ett krig i sverige mot sverige inte längre är något som bara anses löjligt att prata om. I denna panik har man lyckats med konststycket att priortiera möjliga åtgårder på så sätt att man tar de absolut dyraste och minst betydelsefulla åtgärderna först. Sannolikt hoppas man på att sysselsätta sig många år med denna aktivitet att inspektera skyddruymsfårråd och anmärka på små detaljer och på så sätt vinna tid. De kan då lyckas med att verka upptagna och handlingskraftiga medans man internt reder ut och funderar på hur man överhuvudtaget skapar någon reell nytta för ett samhälle som utsätts för påfrestingar av krig. För det verkar saknas kompetens och idéer på MSB vad gäller just den kärnfrågeställningen.

 

Medans man inventerar skyddsrumsfårråd verkar ingenting ännu hänt vad gäller kontakter med företagare. Varken de som sysslar med byggentreprenad, snöröjjning, sophantering, tillverkning eller övrigt. Det kan i vart fall inte vara många som fått någon information eller direktiv eller nån kommunikation alls från MSB för då hade jag fått reda på det. Jag har inte träffat någon företagare som hört från MSB och jag har kontakt med en hel del. Däremot vet jag flera fastighetsägare som fått inspektioner och föreläggande om just skyddsrumsförråden, och det ökar hela tiden. Så fokus verkar vara skyddsrumsförråd för MSB. Synd bara att vanligt folk knappt ens vet att man skall springa ned i skyddsrum och att det finns skyddsrum. Men om några år kommer i vart fall alla verktyg ligga i rätt sorts talk där i skyddsrumsförråden. Också synd att det största förväntade hotet i ett krig, för tillfället iallafall, inte är rena bombningar av befolkningen utan av samhällsfunktioner såsom transportsystemet. MSB har antingen inte förstått detta eller mer troligt tagit tag i något som är lättare istället. Dyrt men lättare.

Edited by Pal

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ja, MSB verkar slutligen vara på väg ut ur garderoben, till min stora glädje. Det har hela tiden varit ett underligt fenomen att ha en krisberedskapsmyndighet som inte har ansvar att upprätthålla krisberedskap.

 

Det finns gott om bra folk på MSB, men myndighetens uppdrag är lite väl fluffigt."Utveckla förmåga" istället för "ha förmåga" och "ge stöd till samordning" istället för "samordna".

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ja, MSB verkar slutligen vara på väg ut ur garderoben, till min stora glädje. Det har hela tiden varit ett underligt fenomen att ha en krisberedskapsmyndighet som inte har ansvar att upprätthålla krisberedskap.

 

Det finns gott om bra folk på MSB, men myndighetens uppdrag är lite väl fluffigt."Utveckla förmåga" istället för "ha förmåga" och "ge stöd till samordning" istället för "samordna".

de är lite så de blir efter som de bara har beslutande rätt om ingen annan myndighet har det. vilket i mina öron känns lite konstigt. även Ge samordning känns lite vekt i mina öron. i händelse av kris borde ju myndigheten som har krisberedskapen styra över de som den behöver i de geografiska området som är aktuelt.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vad händer vid en upphettad politiskt konflikt där det helt plötsligt uppstår leveransproblem av drivmedel (t ex en storbrand vid en importhamn), upprepande elavbrott och en rad kriminella aktioner som drabbar vår transport sektor speciellt.

 

En form av ekonomiskt, politisk krigföring där man även använder militära medel som påtryckning, återkommande kränkningar, oförklarliga sabotage, mm, som tvingar fram ökad skydd hos oss/aktivering av Hemvärnsförband för skydd och bevakning av viktig infrastruktur. Mobilisering av våra fåtal förband för att öka vår militära förmåga att hävda vårt territorium.

 

Hur lång tid klarar vi innan vårt försvar har slut på sitt underhåll.

 

Hur lång tid klarar samhället.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vad händer vid en upphettad politiskt konflikt där det helt plötsligt uppstår leveransproblem av drivmedel (t ex en storbrand vid en importhamn), upprepande elavbrott och en rad kriminella aktioner som drabbar vår transport sektor speciellt.

 

En form av ekonomiskt, politisk krigföring där man även använder militära medel som påtryckning, återkommande kränkningar, oförklarliga sabotage, mm, som tvingar fram ökad skydd hos oss/aktivering av Hemvärnsförband för skydd och bevakning av viktig infrastruktur. Mobilisering av våra fåtal förband för att öka vår militära förmåga att hävda vårt territorium.

 

Hur lång tid klarar vi innan vårt försvar har slut på sitt underhåll.

 

Hur lång tid klarar samhället.

Enligt min bedömning klarar vi väldigt lite av det här innan vårt försvar är helt stillastående. Jag håller helt med dig.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Vad händer vid en upphettad politiskt konflikt där det helt plötsligt uppstår leveransproblem av drivmedel (t ex en storbrand vid en importhamn), upprepande elavbrott och en rad kriminella aktioner som drabbar vår transport sektor speciellt.

 

En form av ekonomiskt, politisk krigföring där man även använder militära medel som påtryckning, återkommande kränkningar, oförklarliga sabotage, mm, som tvingar fram ökad skydd hos oss/aktivering av Hemvärnsförband för skydd och bevakning av viktig infrastruktur. Mobilisering av våra fåtal förband för att öka vår militära förmåga att hävda vårt territorium.

 

Hur lång tid klarar vi innan vårt försvar har slut på sitt underhåll.

 

Hur lång tid klarar samhället.

Enligt min bedömning klarar vi väldigt lite av det här innan vårt försvar är helt stillastående. Jag håller helt med dig.

 

på de privata planet beror de ju på var en person bor, En modern ort är relativt lätt att slå ut, ett torp i skogen kan ta månader. Infrastrukturen är vad som gör det sårbart. stora system behöver mycket infrastruktur, Ju större system ju mer behov av infrastruktur.

 

Den mobilisering som planerades för vpl försvarets storhetstid hade nog kunnat snubbla på sina egna fötter, utan hjälp av sabotage.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vad krävs för att försörja stockholm vid en total blockad?

Vid totala blockader eller sabotage av samhällesviktiga anläggningar så är det ingen stad som kommer ha en fungerande infrastruktur, samtidigt så finns exempel på städer som i krig varit formellt utslagna men ändå bjudit på motstånd, dock med stora offer.

Exempel på detta är ju extremfallet Leningrad/St Petersburg.
Och även i nutid tex Aleppo och Homs i Syrien.

på något "mystiskt" sätt så överlever belägrade städer oftast, om de inte blir totalt ockuperade av någon part (vilket då ett lugnt oftast sprider sig) eller helt enkelt förvandlade till grus och småsten.

 

Våra försörjningslinjer, självförsörjning och förmåga till katastrofavhjälpande insatser kan ju alltid förstärkas, absolut, men vart dras gränserna?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vad krävs för att försörja stockholm vid en total blockad?

 

Vid totala blockader eller sabotage av samhällesviktiga anläggningar så är det ingen stad som kommer ha en fungerande infrastruktur, samtidigt så finns exempel på städer som i krig varit formellt utslagna men ändå bjudit på motstånd, dock med stora offer.

 

Exempel på detta är ju extremfallet Leningrad/St Petersburg.

Och även i nutid tex Aleppo och Homs i Syrien.

 

på något "mystiskt" sätt så överlever belägrade städer oftast, om de inte blir totalt ockuperade av någon part (vilket då ett lugnt oftast sprider sig) eller helt enkelt förvandlade till grus och småsten.

 

Våra försörjningslinjer, självförsörjning och förmåga till katastrofavhjälpande insatser kan ju alltid förstärkas, absolut, men vart dras gränserna?

Jag tror de är en kombination av att en blockad inte blir total och allt går ner på en minsta nivå för att överleva, saker ingen normalt skulle överväga att äta, äts.

 

Sen tror jag knappast vi kan lösa problemet med storskaliga lösningar. En av tankarna bakom tex internet är ju att de är ett nätverk av oberoende enheter. slås en ut kolapsar inte hela systemet.

 

Frågan är hur många som skall kunna göra exakt vad hur länge. Skall allt kunna fortgå istort sett som vanligt eller är räcker de med att bara överleva.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

 

ra försörjningslinjer, självförsörjning och förmåga till katastrofavhjälpande insatser kan ju alltid förstärkas, absolut, men vart dras gränserna?

 

 

Nja vart drar man gränsen?

 

Exempelvis kan man återbygga beredskapslagring av drivmedel, sjukvårdsutrustning, livsmedel reservdelar, osv, för försvarsmakten för 30 dagars verksamhet utan behov av direkt tillförsel utifrån.

För samhällsviktig verksamhet så som räddningstjänst, polis, kommunal verksamhet. sjukvård/vårdcentraler/sjukhus. skapa beredskaps lagring av nödvändig utrustning för 30 dagars drift med väldigt lite tillförsel.

 

Återskapa ett Civil försvar helt enkelt.

 

Fördelen spiller även över på svåra situationer där väder och natur ställer till problem i samhället.

 

 

Har man en viss redundans på exempelvis 30 dagar så skapas rådrum för att improvisera fram nya logistik vägar.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Hur lång tid klarar vi innan vårt försvar har slut på sitt underhåll.

 

Hur lång tid klarar samhället.

Ganska enkelt att besvara, och du vet nog själv, frågan har stötts rätt länge.

Vi är svaga, Sverige är inte längre en beskyddande nation, staten tar inte längre det ansvar den en gång gjorde och vad vi har vant oss att tro.

 

Försvinner elen och med den färskvatten i kran/wc, försvinner färsk mat - så är vi "Mad Max Winter Edition" på 3-4 dagar, max.

 

problemet är snarare den inlärda hjälplösheten, de flesta förväntar sig att vad som än händer fixar staten det. Riktigt hur de skall överleva fram tills deras plats i prioriteringslistan har nåtts har de ingen aning om. De vilktiga när de gäller katastrofberedskap är ju att de inte finns en punkt som måste funka, Murphy har en förmåga att hitta den. Vad jag har läst när de gäller Svenskt civilförsvar känns de som de bygger på mycket önsketänkande.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vatten har vi ju hur mycket som helst, bara ta en spann och gå ut i ett nära vattendrag.

Dock är kollapser av samhällsfunktioner ett stort problem för alla städer oavsett land och världsdel.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vatten har vi ju hur mycket som helst, bara ta en spann och gå ut i ett nära vattendrag.

 

Dock är kollapser av samhällsfunktioner ett stort problem för alla städer oavsett land och världsdel.

när de gäller vatten i urban terräng och i närheten av urban terräng bör man ta sig en funderare vad som finns ovanför. åtminstånde jag vill inte ha en spann vatten från ett vattendrag där halva stadens avloppsvatten runnit ner. Sen kan div industrier ha släppt ut spännande ämnen vid en samhällskollaps.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Du har helt rätt, men man får då välja ett vattendrag av värde.

Det är inte så långt till brukbart vatten för någon i sverige, inte direkt, och vid en kollaps så är nog inte bristen på vatten i kranen det som är det största problemet.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Du har helt rätt, men man får då välja ett vattendrag av värde.

 

Det är inte så långt till brukbart vatten för någon i sverige, inte direkt, och vid en kollaps så är nog inte bristen på vatten i kranen det som är det största problemet.

Troligen är Mat, värme och säkerhet stora problem. Räkna inte med någon hjälp utifrån åtminstånde inte på någon vecka, då kan du nästan bara bli positivt förvånad om katastrofen inträffar.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Alltså. Att lägga upp ett eget lager som räcker ett par veckor är ju snudd på trivialt. Förstår inte att folk inte har några dagar beredskap hemma mtp elavbrott och liknande.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Alltså. Att lägga upp ett eget lager som räcker ett par veckor är ju snudd på trivialt. Förstår inte att folk inte har några dagar beredskap hemma mtp elavbrott och liknande.

Folk i allmänhet är ovana att tänka värsta fall senarior. Sen är Svensken van med att allt skall organiseras via offentliga organisationer. Folk förväntar sig helt enkelt att deras problem skall vara prio. Inte särskilt många vet något om triage eller vill ens veta.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag är fullkomligt övertygad om att majoriteten har mat hemma för några dagar, ett annat bekymmer är förmågan till att laga mat på alternativt vis, dvs matlagning utan elektricitet.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag är fullkomligt övertygad om att majoriteten har mat hemma för några dagar, ett annat bekymmer är förmågan till att laga mat på alternativt vis, dvs matlagning utan elektricitet.

 

 

frågan är hur många som har mat, när kyl och frys försvinner pga. strömavbrott. Sen är nog inte spritkök/gaskök särskilt vanligt bland andra än friluftsfolk och aktiva militärer.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag tror att det är ganska många, hur många har inte konserver med diverse innehåll i skåpen, pasta, knäckebröd, müssli/flingor motsv, burkmajs, ravioli, krossade tomater, ris, bönor.

En stor del klarar sig utan kylskåp och inte alltför ofta så går det att förvara mat utomhus i lådor med tanke på att vi lever i en kall och mörk årstid halva året.

Förut var det ju vanligt att husen på landet hade en enkel vedspis, de flesta husen som byggs nu på landet har inte det, och många andra har plocka ur spisarna.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Podcast om Sveriges krisberedskap, livsmedelsförsörjning under krig mm från Ekonomi- och FinansNyheterna.

 

http://www.efn.se/podcast_episode/26-sveriges-beredskap-botten/

 

Sveriges ekonomiska beredskap nedmonterades när det kalla kriget tog slut och är nu under all kritik. Det hävdar major Carl Bergqvist,
mannen bakom försvarsbloggen Wiseman’s Wisdoms och Filip Båverud, som vid Försvarshögskolan har skrivit en uppsats om Sveriges
livsmedelsförsörjning, i ett samtal med EFN:s Peter Andersson.
Livsmedelsförsörjningen skulle slås ut på ett par dagar, kommunernas förberedelser är minimala och fältsjukhusen är avvecklade.
Situationen är allvarlig och den lär inte bli bättre förrän något allvarligt har inträffat hävdar Bergqvist och Båverud.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Livsmedelsverket har ju börjat jobba rätt mycket de senaste åren avseende krisberedskap (och därmed höjd beredskap).

 

http://www.slv.se/sv/grupp3/Krisberedskap/Livsmedelsforsorjning-i-kris-och-beredskap1/

 

 

Angående skyddsrumen (befolkningsskyddet) har MSB instruktionsmässigt ansvar att tillse att åtgärder vidtas och det är fastighetsägarnas ansvar att dels sköta och tillse att skyddsrumen uppfyller kraven. Fastighetsägarna behöver som oftast stå för dessa underhållskostander (precis som det vanliga underhållet).

Men dessa underhållskontroller har inget att göra med det nya fokuset på Civiltförsvar/Höjd Beredskap däremot kanske det blir svårare att i framtiden avregistrera befintliga skyddsrum...

 

https://www.msb.se/sv/Insats--beredskap/Hantera-olyckor--kriser/Skyddsrum/

Share this post


Link to post
Share on other sites

Rapporten tar bara upp att vi har ett mycket dåligt utgångsläge.

 

Nu behövs en strategi och handlingsplan för att uppnå bättre krisberedskap.

 

 

För mig känns det som att det bästa första steget är att bygga upp en drivmedelsbuffert. Med en sådan buffert om den är tillräckligt sprid över landet så kan man lättare hålla logistik sektorn igång.

 

Utöver det behöver även viktiga myndigheter förhandslagra underhåll. inklusive livsmedel för en viss tid.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Angående Livsmedelsverkets rapport så är det mycket riktigt ett utgångsläge, man (Livsmedelsverket) har ju därefter begärt ytterligare uppgifter från regeringen för att utöka sitt mandat och arbete om just beredskapsplanering och "arbete med grundläggande säkerhetsnivåer".

 

Inrättande av samrådsgrupper för samordning av krisberedskapsplanering av livsmedels- och dricksvattenförsörjning (SLV, dnr 1345/2010).

 

 

Drivmedelsbuffert finns till del genom den 90-dagars lagringen, där denna lagring sköts av ett flertal aktörer:

 

http://www.energimyndigheten.se/Offentlig-sektor/Trygg-energiforsorjning/Olja-och-gas/Lagringsskyldighet/

 

Dock är det ju inget krav att lagringen skall ske i bombsäkra bergrum...

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jo jag känner till denna beredskapslagring. Men den baseras på föregående års försäljning, enligt vissa källor så räknar man in all lagring, den på depåer och försäljnings ställen och den som finns i rullande lager. Beräkningen är teoretisk.

 

Det som inte finns med är ett mobiliserat försvars behov. samt extra behov vid störning av elförsörjning där man startar upp ett stort antal reservkraftverk som slukar stora mängder drivmedel.

 

 

Även enskilda viktiga aktörer borde inkluderas i beredskaps kravet. Exempelvis kan sjukhus lagerhålla drivmedel för sin reservkraft för exempelvis två veckors oavbruten drift.

 

Hur ser reservkraft och drivmedelsreserven ut hos polis, kommunverksamhet, länsstyrelser, osv, när deras verksamhet behöver gå på högre nivå?

Edited by Charlie Spartan

Share this post


Link to post
Share on other sites

Räknas eventuell ransonering med i era beräkningar?

För vi ska väl inte förvänta oss att alla människor ska kunna leva i samma lyx vid kris som vi gör till vardags.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Mycket borde de vara upp till var och en att avgöra hur bekvämt de vill leva nu och hur bekvämt de vill leva om någon större katastrof händer. samhället bör ju gå på sparlåga och se till att så många lever så ok som möjligt. Några dagar kanske de flesta fixar, men bortom veckan eller längre. om den personliga planeringen är att klara sig själva i en månad och den kommer igång efter en vecka, vad är faran. om de finns för tre dagar av kreativ matlagning och ransoneringen kommer igång efter en vecka. då blir de jobbigt.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det som inte finns med är ett mobiliserat försvars behov. samt extra behov vid störning av elförsörjning där man startar upp ett stort antal reservkraftverk som slukar stora mängder drivmedel.

Det stammer att lagringen får ske på flera olika sätt och att det inte baserat på importen och inte en tänkt mängd i händelse av höjd beredskap.

 

Ransoneringslagar finns (för t.ex. livsmedel och oljeprodukter) och är några av de lagarna som börjar gälla vid högsta beredskap och beslutas vid skärpt beredskap. Nyttjandet av dessa räknas inte med vid dimensioneringen av 90-dagars lagret.

 

Elförsörjningsproblem är ett annat kapitel som dels kan hanteras genom såväl Ö-drift, Styr-El som Manuell frånkoppling (självfallet även ytterligare elimport, nyttande av effektreserven och förbrukningsminskning).

 

Även enskilda viktiga aktörer borde inkluderas i beredskaps kravet. Exempelvis kan sjukhus lagerhålla drivmedel för sin reservkraft för exempelvis två veckors oavbruten drift.

 

Hur ser reservkraft och drivmedelsreserven ut hos polis, kommunverksamhet, länsstyrelser, osv, när deras verksamhet behöver gå på högre nivå?

De utpekade aktörerna enligt krisberedskapsförordningen ska årligen göra en risk och sårbarhetsanalys för att t.ex. upptäcka hur pass beroende de är av reservkraft i systemen. Självfallet är det upp till varje enskild aktör att därefter anpassa sina kontinuitetsplaner för att kunna verka utan att få t.ex. extern strömförsörjning (varvid de flesta har reservkraft och diesel för dagar-veckors drift).

 

Det stora problemet uppstår när strömmen och oljeimporten båda står, då blir det nog väldigt knepigt att få diesel till sina reservkraftverk innan den tar slut i de egna tankarna...

 

Precis som speculatores är inne på beror väldigt mycket på det egna ansvaret...

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Sign in to follow this  



  • Similar Content

    • By PVT Holm
      Hur stort numerär skulle HV mobilisera vid ofred och oroliga tider? Alltså inte det teoretiska numeräret utan hur många skulle inställa sig? Finns det beräkningar på det?
    • By Aigore
      Om det svenska flygvapnet och incidentberedskapen. Från 1979.
       
       
    • By Mats
      IA03 är Arméns nästa beredskapsbataljon, den första att bli utrustad med Strf 9040C.
       
      Jag ligger inne på P4 nu, som organiserar det hela och funderar starkt på att söka.
       
      Läs mer:
      http://www.armen.mil.se/utlandsberedskap/
       
      Någon annan som kan tänka sig att söka eller har erfarenheter de vil dela med sig av?
    • By johrut
      Hallå,
      Såg ett intressant inslag i agenda om Sveriges frånvaro av beredskap i olika kriser. Det var intressant att lyssna på och jag fick känslan av att många myndighetspersoner börjar få någon form av "krisinsikt" om att något måste göras, bygga upp civilförsvaret, slipa bajonetterna m.m.
       
       
      MEN det jag funderar på är: Var börjar man rent praktiskt?
      Ifall man fick loss de miljoner/miljarder som behövs för att säkra Sverige i en allt osäkrare tid, vad lägger man pengarna på?
      vVd är det bråttom att fixa, respektive vad väntar man med?
      Vad kommer Sverige helt enkelt prioritera?
       
      Hur ska Sveriges samhälle preppa?
×
×
  • Create New...