Jump to content

Gävleklassen behålls i mer än 40 år?


Perman

Recommended Posts

3 hours ago, Pärmtroll said:

Det har ingenting med några krav från FM att göra, utan det är initialt en helt och hållet politisk fråga. FM föreslår i PERP 22 att man på sikt (runt 2035) bl.a. ska anskaffa och förbandssätta nya dedikerade patrullfartyg, men det är helt och hållet upp till politikerna att besluta om det är något man vill satsa på. Innan det finns ett riksdagsbeslut i frågan kan FM inte göra mycket mer, och eftersom det inte finns eller kommer finnas någon personal för att bemanna dessa patrullfartyg på många år än så är det knappast någon brådska att få dem byggda. 

Jodå, helt riktigt. Men jag syftade på om beslut tagits för att anskaffa dem. Så de inte blir för komplexa. Poängen är ju att de ska vara billiga. (I jämförelse)

 

Sen behöver man inte bygga alla 9 eller vad det nu blir samtidigt. Är nog vettigt att börja med 2-3st (dvs 1 av de 3 divisioner de föreslagit) så att Marinen får tid på sig att bemanna dem och träna upp sig på fartygstypen. Så kan man också dra lärdomar av det inför nästa batch.

 

Kanske också mer lättsmält av politikerna att få igenom 1 division initialt?

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, vikingman said:

HMS Gävles och HMS Sundsvalls halvtidsmodernisering kostade drygt 1,2 miljarder kronor för båda. Hur många år kommer de att vara i tjänst efter detta?

 

Omöjligt att säga någon exakt siffra, men troligen minst 10 år. Beroende på när leveransen av de sista två YSF 2030 fartygen blir och hur säkerhetsläget kommer att  se ut på 2030-talet så gissar jag att de tas ur tjänst nån gång 2033-35. Som exempel på hur svårt det är att uppskatta ett fartygs livslängd så var STO klassens bägge korvetter länge planerade att utgå 2015. Pga. det förändrade säkerhetsläget så kommer de nu i stället att vara i tjänst som patrullfartyg fram till leverans av de första två YSF 2030 fartyg som i bästa fall blir strax innan 2030. CKR var planerad att utgå 2025 men blir nu kvar i tjänst ytterligare några år.

 

Det som talar för att Gävle klassen blir kvar länge i tjänst är att halvtidsmoderniseringen har varit omfattande och den har även bidragit till att kostnaderna nu kommer att bli lägre att driva dem genom bättre bränsleekonomi och reducerad besättning. GLE låg dessutom i malpåse i drygt 9 år (dock inte upplagd på land) så hon borde inte vara lika sliten som systerfartyget. Emot talar att fartygen redan är minst 30 år gamla och att halvtidsmoderniseringen blev bortåt 10 år försenad pga. politisk ovilja att skjuta till medel. Halvtidsmoderniseringen blev troligen också mindre kostsam eftersom inga nya pjäser behövde inköpas, och fartygens maskineri är förmodligen billigare att underhålla och uppgradera eftersom de inte har gasturbiner (ett maskinval som en gång gjordes just av ekonomiska skäl). 

 

/Per

Edited by Perman
Link to comment
Share on other sites

38 minutes ago, Perman said:

 

Omöjligt att säga någon exakt siffra, men troligen minst 10 år. Beroende på när leveransen av de sista två YSF 2030 fartygen blir och hur säkerhetsläget kommer att  se ut på 2030-talet så gissar jag att de tas ur tjänst nån gång 2033-35. Som exempel på hur svårt det är att uppskatta ett fartygs livslängd så var STO klassens bägge korvetter länge planerade att utgå 2015. Pga. det förändrade säkerhetsläget så kommer de nu i stället att vara i tjänst som patrullfartyg fram till leverans av de första två YSF 2030 fartyg som i bästa fall blir strax innan 2030. CKR var planerad att utgå 2025 men blir nu kvar i tjänst ytterligare några år.

 

Det som talar för att Gävle klassen blir kvar länge i tjänst är att halvtidsmoderniseringen har varit omfattande och den har även bidragit till att kostnaderna nu kommer att bli lägre att driva dem genom bättre bränsleekonomi och reducerad besättning. GLE låg dessutom i malpåse i drygt 9 år så hon borde inte vara lika sliten som systerfartyget. Emot talar att fartygen redan är minst 30 år gamla och att halvtidsmoderniseringen blev bortåt 10 år försenad pga. politisk ovilja att skjuta till medel. Halvtidsmoderniseringen blev troligen också mindre kostsam eftersom inga nya pjäser behövde inköpas, och fartygens maskineri är förmodligen billigare att underhålla och uppgradera eftersom de inte har gasturbiner (ett maskinval som en gång gjordes just av ekonomiska skäl). 

 

/Per

600 miljoner var i HTM låter billigt. Tråkigt att man då inte gjorde något annat av de andra två. Dessa kunde åtminstone ha blivit patrullbåtar. Så hade vårt läge med antal fartyg blivit förbättrat.

 

Tanken från början var väl att Gävle klassen skulle ersätta Stockholmsklassens patrullbåtar. Men att man sedan ändrade beslutet. Och att de skulle fortsätta att vara korvetter.  Det kanske det var därför de fick en förbättrad HTM.

 

Har sett på bilderna att båda korvetterna har haft utrustning för fyra robottuber monterade. Är det standard för att senare vid läge fylla på med fyra till. Eller ska befintliga vara utrustade med fyra robottuber.

 

Sedan håller jag med om en vapenstation akterut. Eller varför inte en kombination även med Mistral 3. Så vi får väl drömma om det. 

Edited by madman
Link to comment
Share on other sites

On 10/31/2022 at 3:46 PM, Pärmtroll said:

 

Visst hade det varit önskvärt att vpl fick en lite längre sjöpraktikkurs. Dels för att hinna öva mer och ge förbanden en bättre bild av vilka som är lämpliga för anställning och vilka som inte är det, men kanske främst för att de vpl ska få en bättre bild av livet ombord innan de bestämmer sig om de ska söka anställning eller inte. Men detta är knappast avgörande, och med dagens förutsättningar svårt att få till utan att sänka förbandens operativa tillgänglighet och beredskap. 

 

Någon form av nytt skolfartyg kan kanske bli aktuellt i framtiden, vem vet.

Men ska vi skaffa ett dylikt större skolfartyg så ska det vara ett modernt och ändamålsenligt fartyg som i största möjligt mån efterliknar våra stridsfartygs interna uppbyggnad och med sensor, sambands och ledningssystem av samma modell som finns på dessa (likt CKR när hon var ny). Vapenmässigt kan en kanon, några kulsprutor och en minräls vara rimligt, men mer än så är knappast motiverat ur utbildningshänseende.

Det värnpliktiga och kadetter behöver få prova och öva på ett riktigt fartyg är framförallt sjömanskap, skyddstjänst och hantverket inom respektive tjänstegren. Inte omotiverad stationsvis eldfest med fräcka vapensystem, eftersom detta varesig är relevant eller något som bedrivs i verkligheten.

 

Det är specifikt helheten som behöver övas ombord till sjöss, inte enskilda moment, dessa övas med fördel i huvudsak i anläggningar i land (och jo, man skjuter oftast RB 15 i hög fart och i samband med undanmanövrar).

Har inte Carlskrona och Trossö fyllt den rollen med övning på större fartyg?

 

Sedan tycker jag det är olyckligt att skolfartyg typ 5 st Altair inte byggs bättre och något större. Så att de i händelse vid skarpt läge även kan användas för sådant. Nu menar jag inte att de behöver 40 mm akan. Om man nu inte gör ett par skolfartyg större och just för det. Så att utbildningen går i etapper. De skulle då även fungera som enklare patrullbåtar. Med kanske möjlighet att beväpnas med framtida lättare sjömålsrobotar.

 

För att slutligen få utbildningen på befintliga fartyg.

 

Likadant med lösningen med 12st bevakningsbåt 88. Varför byggs inte sådana båtar/fartyg. Så att de åtminstone kan bära en vapenstation. Då tksp 88 är inte den bästa lösningen. Det finns numera lätta och smidiga 30 mm akan som exempel.

   

Edited by madman
Link to comment
Share on other sites

17 hours ago, Tombola said:

Jodå, helt riktigt. Men jag syftade på om beslut tagits för att anskaffa dem. Så de inte blir för komplexa. Poängen är ju att de ska vara billiga. (I jämförelse)

 

Sen behöver man inte bygga alla 9 eller vad det nu blir samtidigt. Är nog vettigt att börja med 2-3st (dvs 1 av de 3 divisioner de föreslagit) så att Marinen får tid på sig att bemanna dem och träna upp sig på fartygstypen. Så kan man också dra lärdomar av det inför nästa batch.

 

Kanske också mer lättsmält av politikerna att få igenom 1 division initialt?

Då jag tidigare har föreslagit att vi behöver utöka våra fartyg snabbare. Och föreslagit begagnade typ K130. Så förstår jag ditt resonemang.  

 

Om vi redan nu gör en beställning på batch 1 med två till tre patrullbåtar. Så skulle vårt behov av fartyg minska. Det blir inga korvetter men ändå en förbättrad förmåga. De kunde då ta över Sthlm klassens roll som patrullfartyg. Vilket gör att Stockholmsklassen kunde ingå i korvetternas styrka. 

 

För att senare med batch 2 och 3 modifierade och få dem till efter 2030.

 

 

   

Link to comment
Share on other sites

  • 1 year later...
Posted (edited)

Expressen följer med korvetten HMS Gävle ut på uppdrag. Verkar som att det är en olåst artikel.

 

Här gör de skarp insats – direkt som Nato-land

 

KSP 58 på signalbryggorna tror jag kommer att bytas ut mot KSP 88 om det skulle bli allvar. Likadant med minjaktfartygen f ö. Det är säkert billigare att skjuta med 7,62 i fredstid.

 

/Per

Edited by Perman
Link to comment
Share on other sites

Verkar bara låst nu. Men läste igår. De tar upp bristen på personal. Det är sällan båten går med full besättningen på 40 man. Vilket gör att tiden till sjöss begränsas. Det konstateras bland befälen att det borde rekryteras folk nu så varje korvett kan ha 2 besättningar. Görs det inte blir det svårt att bemanna Luleå klassen.

  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

Posted (edited)

Det var på aftonbladet.se som artikeln fanns på inte expressen.se som jag skrev. FWIW, här är i alla fall texten:

 

Quote

 

ÖSTERSJÖN. Numera går de alltid ut med full vapenlast.

De senaste åren har den svenska flottan kraftigt ökat sin patrullverksamhet på Östersjön, på jakt efter avvikelser som kan innebära hot mot Sverige.

Aftonbladet har som enda medie följt med en svensk korvett på en skarp sjöövervakningsinsats.

– Vi har en väldigt kort startsträcka till att vara fullt krigsberedda, säger David Forslund, fartygschef på HMS Gävle.

 

Solen sjunker stor och röd bakom silon i Slite hamn på Gotland när HMS Gävle lägger ut från det som i folkmun kallas ”Putin-kajen”.

Det har bara gått några timmar sedan Sveriges flagga hissades utanför Nato-högkvarteret i Bryssel, när den kraftfulla korvetten ger sig ut på sitt första uppdrag som allierat fartyg.

 

Hon gör det rustad till tänderna.

Åtta skarpladdade robottuber på däck. Torpeder och sjunkbomber redo. Durken full av ammunition till allmålspjäsen i fören och 7,62-millimeterskulsprutorna, två på vardera sida.

 

Mat och vatten nog för att besättningen ska klara sig i veckor till havs.

 

”Klart för strid!”

De är 38 män och kvinnor ombord. De arbetar i två skift, sex timmar på, sex timmar av. Dygnet runt.

 

image.png.95030a37e50cafcd1313625af5ce47e5.png

(HMS Gävle är en av svenska flottans sju korvetter. Foto: Nils Petter Nilsson)

 

Därför måste halva besättningen brådstörtat kasta sig ur sina kojer eller lämna maten i mässen när ordern att inta högsta stridsberedskap kommer över högtalarsystemet:

– Klart skepp!

De tumlar nedför branta stegar och smala gångar, fram till sina drabbningsplatser.

 

image.png.438e5c10303a31d273c7cb542aed6540.png

(Den svenska örlogsflaggan vajar i aktern på HMS Gävle när hon lägger ut från hamnen i Slite. Kajen kallas "Putin-kajen", eftersom den byggdes av ryska Gazprom 2010, när företaget hyrde hamnen för att lagra rör till bygget av gasledningen Nordstream 1. Foto: Nils Petter Nilsson)

 

I officersmässen samlas brandstyrka och sjukvårdare. Utrustning för rökdykning dras på, förband förbereds.

– Klart för strid!

Framför skärmarna i stridsledningscentralen drar 15 par händer fram flamsäkra handskar och huvor ur fickorna. Huvuden och händer täcks i svart tyg.

 

image.png.f7380d95018b21057ed5a4b1b3f7f269.png

(Fartygschefen David Forslund i stridsledningscentralen, bredvid chefen för skiftet (eller "vakten" som det heter ombord). Runt omkring sitter experter på alla skeppens system - sonar, radar, luftförsvar, ytstrid, telekrig och ubåtsjakt, totalt runt 15 peroner. Foto: Nils Petter Nilsson)

 

Två dova knallar hörs från fördäck.

Det är automatkanonen, en 57-millimeterspjäs från Bofors, som öppnat eld.

En svag krutdoft sipprar in i stridsledningscentralen.

 

Kort startsträcka

Det är som på riktigt.

Det enda som saknas är en fiende.

Det vi får vara med om är en något utökad funktionskontroll av vapnen, en så kallad ”dagslägesskjutning”, som alltid genomförs när fartyget går ut på uppdrag.

 

Att det behövs understryker allvaret som finns på Östersjön sedan 2014.

Numera går svenska örlogsfartyg alltid ut med full vapenlast.

– Vi har en väldigt kort startsträcka till att vara fullt krigsberedda, säger David Forslund, fartygschefen.

 

Hit men inte längre

När kulsprutorna tystnat på däcket bakom bryggan, och det sista spårljuset studsat mot vågorna och slukats av havet sluter sig mörkret över Östersjön som en svart säck.

HMS Gävle övergår till nattens verkliga uppdrag: Sjöövervakning, en av grundpelarna i det som kallas ”det aktiva försvaret”.

 

Med hjälp av en mängd olika fasta och rörliga sensorer försöker Försvarsmakten skapa en ständigt aktuell normalbild av trafiken på Östersjön – för att kunna hitta sådant som sticker ut och förutse förändringar.

HMS Gävle är en sensor, men används också för att markera närvaro. Hit, men inte längre.

 

image.png.63096d35691f29bc1f348b5d4d6305e8.png

(Skummet sprutar över fören på HMS Gävle när hon bryter vågtopparna. Sjögången är stundtals ganska kraftig, och till och med flera besättningsmedlemmar ligger stundtals på rygg på golvet nära aktern för att mota sjösjukan. Foto: Nils Petter Nilsson.)

 

 

Sjöövervakningen med fartyg pågår nästan alltid, och har ökat i omfattning sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.

Marinen la förra året 8,5 miljarder kronor – 25 procent mer än 2021 – på uppbyggnad av insatsorganisation och beredskap.

Mer än så har utomstående egentligen inte vetat.

Så vitt någon kan minnas har inga journalister varit med på en skarp insats i Östersjön tidigare.

– Vi åker runt här med ett ganska, för att använda generalen Claessons ord, framåtlutat våldsmandat, säger David Forslund.

– Det jag har att hantera är att vi nu i Östersjön har örlogsfartyg som tillhör en krigförande nation. Det gör mitt jobb och besättningens jobb viktigare än någonsin.

 

image.png.f5f42f2c62d511d619c72cf1cbd595a4.png

(Foto: Nils Petter Nilsson)

 

Han anser dock inte att kriget har påverkat hur de ryska krigsfartygen agerar på havet.

– Jag upplever att de i mångt och mycket uppträder professionellt. Det har inte förändrats särskilt mycket. En rent allmänmänsklig reflektion är att det är människor på den sidan också. Jag tror att de också är rätt tagna av situationens allvar.

Här styrs striden

I stridsledningscentralen sitter experter på alla skeppens system – sonar, radar, luftförsvar, ytstrid, telekrig och ubåtsjakt – på rader framför sina skärmar.

En av dem anropar över radio ett kinesiskt handelsfartyg som inte finns i registren.

Lite språkförbistring och sprakig lina till trots lyckas de reda ut varifrån fartyget kommer och vart det är på väg – men inte exakt vad det fraktar. Det får stanna vid ”cars”, eller möjligen bara ”cargo”.

 

På Östersjön rör sig runt 4 000 fartyg en normal dag, de flesta längs motorvägsliknande stråk på väg mot de större hamnarna.

90 procent av Sveriges import och export går över havet, och att sjövägarna hålls öppna blir livsviktigt i en konflikt.

 

Men detsamma gäller för Ryssland. I landets största containerhamn i St Petersburg är trafiken nu tillbaka på förkrigsnivåer och exklaven Kaliningrad är helt beroende av havsförsörjning.

– Trafiken över Östersjön kan lätt bli påverkad. Den är viktig för alla Östersjöstater och det skapar mycket intresse framför allt från Ryssland, säger Petter, vaktchef på HMS Gävle.

Det är därför man håller ett extra öga på ryska fartyg som går in i Finska viken eller till Kaliningrad.

– Vi har alltid följt Ryssland, vad de gör, och hur Nato agerar på det. Det är därför vi är ute, för att ha koll på dem, säger Petter.

 

Luftförsvarsofficeren Fredrik vänder sig mot beskrivningen att Östersjön i och med Sveriges Nato-inträde skulle ha blivit ett ”Nato-hav”.

– Konfliktytan är Östersjön, snarare. Östersjön är oerhört viktig för Ryssland och man kommer försvara sina intressen där.

 

Skulle behöva dubblas

Den svenska flottan är liten. De sju korvetterna skulle behöva vara 20, enligt marinchefen Ewa Skoog Haslum. Men det räcker inte med fler skrov.

HMS Gävle var till sjöss ungefär 75 dygn förra året. Det sliter på personalen. Med dubbla besättningar skulle fartygen kunna vara ute mer, men inte ens i de besättningar som finns är alla befattningar fyllda.

Full bemanning på HMS Gävle är 40 – får man ihop 35 är det bra.

 

image.png.f15d12ece13031ca3aecf94434419069.png

(Navigationsofficeren Helena tar fartyget ut från kaj i Slite från en position på däck, där sikten runt om är bättre än på bryggan. Foto: Nils Petter Nilsson)

 

Marinchefen efterlyste 2022 en fördubbling av marinens numerär, från 3 200 personer.

Men de senaste två åren har antalet kontinuerligt tjänstgörande i uniform bara ökat med 763 personer totalt – i hela Försvarsmakten.

Enbart anställd personal tjänstgör ombord. Att fylla ut med värnpliktiga går inte.

– Vi har ganska lång framkörningstid för seniora officerare. Vi kan inte rekrytera utifrån, det går bara att få fram underifrån. Vill vi vara större framöver måste vi ta in mer folk nu, säger David Forslund.

– Så gärna dubbla besättningar, men först måste vi fylla de vakanser som finns.

 

Varför personalen inte finns är ett mångfacetterat problem, men en ofrånkomlig del är de senaste decenniernas besparingar.

David Forslund var en av dem som blev kvar när 2:a ytstridsflottiljen lades ner 2004, men många av hans kollegor – som idag kunde ha varit fartygschefer – försvann.

 

Vapen mot alla mål

HMS Gävle är gammal, sjösatt för första gången 1990, även om hon uppgraderats sen dess.

Men hennes klor är fortfarande vassa.

Kanonen i fören är en allmålspjäs, men skyddar främst mot fientligt flyg och inkommande robotar. Dess granater riktas med radar och briserar i en svärm av volfram-kulor, som kan slå ut ett hot innan det når fartyget.

Mot andra skepp används sjömålsroboten Robot 15. En – eller alla åtta samtidigt.

– Duellsituationen kan du tänka dig som ett krogslagsmål, säger luftförsvarsofficeren Fredrik.

– Om jag slår först och tillräckligt hårt så är chansen ganska stor att jag vinner.

Alla fartyg har dock olika typer av självskydd. Kanon, facklor och remsor som HMS Gävle, på andra skepp ofta kompletterade av luftvärnsrobotar eller snabbskjutande kulsprutor.

Mot kompetenta motståndare kanske inte ens åtta robotar räcker.

Därför vill den svenska marinen ständigt ha möjlighet till gemensamma insatser, där många samtidiga robotar från flera fartyg, flygplan eller marksystem kan övermanna fiendens försvar.

 

Just det får HMS Gävle chans att öva utanför Blekinge-kusten, med den finländska robotbåten Pori som ligger i närheten.

Via Länk 22 – ett toppmodernt Nato-system som nästan bara Finland och Sverige infört än – kan fartygen enkelt dela måldata mellan sig, och simulera ett angrepp mot en gemensam fiende.

– Vi har ett otroligt nära samarbete med Finland. Vi delar nästan allt, säger David Forslund.

 

Nya krav i Nato

Flottans huvuduppdrag har alltid varit att sänka fientliga landstigningsfartyg innan de når det svenska fastlandet.

Därför bygger traditionell svensk sjöstridstaktik på att ligga nära land, för att dra fördel av skyddet från kust och skärgård.

 

Med medlemskapet i Nato flyttar det sjöterritorium vi ska försvara österut. Men försvaret av Sverige, och Östersjön, kommer fortfarande att vara marinens fokus, tror David Forslund.

– Kan vi bidra med det, då har vi säkrat det svenska territoriet och kan skydda en eventuell styrketillväxt som kan ske där. Det nationella försvaret är grunden i Nato, säger David Forslund.

– Vi kan Östersjön. Vi ska inte glömma allt vi har gjort innan.

 

image.png.9d53fc46aca036ce7f8e6371d0b8f666.png

(Fartyget har inga propellrar utan drivs med tre st vattenjet, vattenstrålar som riktas bakåt och får fartyget att röra sig framåt. Utanför de två motorrummen har maskinchefen Mats och hans medarbetare sina arbetsplatser. Foto: Nils petter Nilsson.)

 

FAKTA

HMS Gävle

HMS Gävle sjösattes 1990 som en av fyra korvetter i Göteborg-klass. Hon återtogs i tjänst 2022 efter en omfattande modifiering, tillsammans med systerfartyget HMS Sundsvall. Då fick hon nya sensorer och navigations- och stridsledningssystem.

”Hon kommer ha samma skrov, men i stort sett alla system på insidan är nya,” sa Johan Edelsvärd, projektledare på FMV, då.

De båda fartygen benämns sedan dess Gävle-klass och är tänkta att tjänstgöra fram till 2030.

De två övriga fartygen i Göteborg-klass – HMS Göteborg och HMS Kalmar – är avrustade.

Den svenska ytstridsflottans nio fartyg består därutöver av fem korvetter i Visby-klass och två patrullbåtar i Stockholm-klass.

Marinen planerar att köpa in fyra nya fartyg i Luleå-klass, som ska levereras efter 2030. De blir större än några fartyg Sverige har idag, men eftersom de ska ersätta korvetterna i Gävle- och Stockholm-klass blir det totala antalet fartyg i flottan detsamma även efter att de införts.

 

 

/Per

 

Edited by Perman
  • Like 3
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

Inte så säker att man skulle byta kulsprutor. Inte omöjligt förstås men den mängden ammunition som går åt nu skulle knappast motivera 7,62 mot .50. Är väl större problem med utbildning och annat.

Link to comment
Share on other sites

Posted (edited)
2 hours ago, Peo said:

Inte så säker att man skulle byta kulsprutor. Inte omöjligt förstås men den mängden ammunition som går åt nu skulle knappast motivera 7,62 mot .50. Är väl större problem med utbildning och annat.

 

Jag kan inte gå i god för Gävle-klassen eftersom jag inte vet med säkerhet, men vad gäller Koster-klassen så vet jag med närapå 100 % säkerhet att ksp positionerna på signalbryggorna förstärktes för HMG nån gång runt 2010-12. Jag läste det i nåt officiellt dokument från FM. Dock har de som sagt fortfarande KSP 58 i fredstid. Detsamma borde rimligen gälla för Gävle-klassen, och högst troligt gäller det även för fler fartyg. Problemet är väl kanske om man kommer att ha tillräckligt med KSP 88 och 12,7 mm ammunition om det skulle hetta till (och i viss mån om det finns utbildad personal som du säger), men HMS Trossö fick i alla fall 4 st KSP 88 och 10 st KSP 58 inför ME01 så ingenting är omöjligt om bara viljan finns.

 

/Per

Edited by Perman
Link to comment
Share on other sites

8 hours ago, Perman said:

KSP 58 på signalbryggorna tror jag kommer att bytas ut mot KSP 88 om det skulle bli allvar.

 

Nope, det funkar inte så!

 

8 hours ago, Perman said:

Det är säkert billigare att skjuta med 7,62 i fredstid.

 

Ja 7,62mm ammunition är (betydligt) billigare än 12,7mm ammunition. Men det har ingen betydelse, har man KSP 88 så övningsskjuter man med KSP 88. Det är enda sättet att bli duktig på att hantera systemet.

Däremot finns det idag ingen möjlighet att skjuta lösammunition med KSP88 (eller KSP 60), så vid de tillfällena får man än så länge använda KSP 58 istället. 

 

5 hours ago, Perman said:

men vad gäller Koster-klassen så vet jag med närapå 100 % säkerhet att ksp positionerna på signalbryggorna förstärktes för HMG nån gång runt 2010-12. Jag läste det i nåt officiellt dokument från FM. Dock har de som sagt fortfarande KSP 58 i fredstid.

 

Jag kan glädja dig med att Kosterklassen har både KSP 58 och KSP 88 sedan närmare tio år tillbaka. Fartygen har KSP 58 på bryggvingarna och KSP 88 på var sida om skorstenarna i akterkant på däckshuset. Och det görs ingen skillnad på fredstid och krigstid, fartygen är alltid rustade med de vapensystem de förväntas använda i krig.

 

161749107_1916627165156520_6146679334439555866_n.thumb.jpg.99000ba2a0ac5e64b64dc5cb8f44ccb4.jpg

 

121028344_1780146152137956_6690627024594012540_n.thumb.jpg.d0e4ee834c2a926b61e86d4f010796f8.jpg

Edited by Pärmtroll
  • Thanks 2
Link to comment
Share on other sites

48 minutes ago, Pärmtroll said:

 

Nope, det funkar inte så!

 

 

Ja 7,62mm ammunition är (betydligt) billigare än 12,7mm ammunition. Men det har ingen betydelse, har man KSP 88 så övningsskjuter man med KSP 88. Det är enda sättet att bli duktig på att hantera systemet.

Däremot finns det idag ingen möjlighet att skjuta lösammunition med KSP88 (eller KSP 60), så vid de tillfällena får man än så länge använda KSP 58 istället. 

 

 

Jag kan glädja dig med att Kosterklassen har både KSP 58 och KSP 88 sedan närmare tio år tillbaka. Fartygen har KSP 58 på bryggvingarna och KSP 88 på var sida om skorstenarna i akterkant på däckshuset. Och det görs ingen skillnad på fredstid och krigstid, fartygen är alltid rustade med de vapensystem de förväntas använda i krig.

 

161749107_1916627165156520_6146679334439555866_n.thumb.jpg.99000ba2a0ac5e64b64dc5cb8f44ccb4.jpg

 

121028344_1780146152137956_6690627024594012540_n.thumb.jpg.d0e4ee834c2a926b61e86d4f010796f8.jpg

Måste bara ta tillfället i akt och tacka för fina bilder. Det uppskattas.

Link to comment
Share on other sites

20 hours ago, Perman said:

 

Jag kan inte gå i god för Gävle-klassen eftersom jag inte vet med säkerhet, men vad gäller Koster-klassen så vet jag med närapå 100 % säkerhet att ksp positionerna på signalbryggorna förstärktes för HMG nån gång runt 2010-12. Jag läste det i nåt officiellt dokument från FM. Dock har de som sagt fortfarande KSP 58 i fredstid. Detsamma borde rimligen gälla för Gävle-klassen, och högst troligt gäller det även för fler fartyg. Problemet är väl kanske om man kommer att ha tillräckligt med KSP 88 och 12,7 mm ammunition om det skulle hetta till (och i viss mån om det finns utbildad personal som du säger), men HMS Trossö fick i alla fall 4 st KSP 88 och 10 st KSP 58 inför ME01 så ingenting är omöjligt om bara viljan finns.

 

/Per

Det borde snarare finnas en bättre vilja. Det räcker möjligen mot pirater som bara har ksp och raketgevär. Med dagens mått borde ett par vapenstationer få M230LF. Följt av ett par ksp 88 och resten möjligen ksp58.

 

Nu ska även stridsbåtar utrustas med M230LF och snabbskjutande kulsprutor. Så varför då inte bättre stöd till Trossö och Carlskrona. Följt av bättre skydd till våra Gävle korvetter. Samtliga borde även utrustas med manuellt driven SIMBAD och Mistral 3 så att de får ett bättre luftförsvar. Som då kan verka mot inkommande ytmål och luftmål. Även deras försvarsförmåga ökar.

 

Om man inte väljer en vapenstation på sonarhuset. Så kunde åtminstone en SIMBAD placeras där. Skytten kunde även få visst skydd mot väder och vind. Har för mig ha sett sådan äldre lösning för fartyg. Där en person sitter i i en plexiglashuv.

Edited by madman
Link to comment
Share on other sites

Borde funka med 1 till 2 stinger teams på varje fartyg som är i skarp tjänst. Om nu stinger väljs som buren lv robot. Håller med att någon form av vapen station hade varit bra på Gävle klassen.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...