Jump to content

Gävleklassen behålls i mer än 40 år?


Perman

Recommended Posts

Från försvarsberedningens slutrapport:

 

-citat-
"Två korvetter av Gävleklass ska modifieras och livstidsförlängas för
att kunna vara operativa in på 2030-talet."

-slut citat-

 

Det här måste i praktiken betyda att anskaffningen av de två nya ytstridsfartygen (som ska ersätta GLE och SVL) nu skjuts ytterligare framåt i tiden. Man häpnar! Den senaste planeringen hade tidigare talat om anskaffning i slutet av 2020-talet. Kan så små korvetter verkligen behållas operativa så länge och vara tillräckligt moderna under hela denna tid? Det ser nästan ut som om de kommer att behöva omsättas samtidigt som utfasningen av Visbyfartygen börjar på 2030-talet. Då lär det verkligen behövas en rejäl halvtidsmodernisering av Gävleklassen nu snarast, och även fortsatta uppdateringar och renoveringar senare. Det lär t ex inte gå att fortsätta att använda pjäser som härstammar från slutet av 40-talet eller sjunkbomber från 30-talet (1900-talet alltså ;-) ) 57 mm pjäsen på fördäck ska ju bytas ut mot en 57/70 Mk3 (men utan stealthkupol), men den gamla 40 mm pjäsen akterut behöver även den bytas ut mot någon typ av modernt point defence system. Sedan tycker jag att man ska uppdatera och starta tillverkning av Saab Dynamics ASW-601 som prövades på en av patrullbåtarna: http://www.youtube.com/watch?v=6rXc9FUGfEU

 

/Per

Link to comment
Share on other sites

Jag anser "såna små korvetter" kan vara moderna så länge. Jag tycker det är bra om man bryter tendensen att skrota fullt fungerande fartyg och bygga hälften så många nya som ersättning. Kanske detta öppnar för fler fartyg äntligen. Kommande nya fartyg skall öka vårt totala antal och inga av de äldre ska skrotas när nya kommer till. Vår flotta är för liten. Men vi behöver inte större fartyg främst utan fler fartyg.

Link to comment
Share on other sites

Jag anser "såna små korvetter" kan vara moderna så länge. Jag tycker det är bra om man bryter tendensen att skrota fullt fungerande fartyg och bygga hälften så många nya som ersättning. Kanske detta öppnar för fler fartyg äntligen. Kommande nya fartyg skall öka vårt totala antal och inga av de äldre ska skrotas när nya kommer till. Vår flotta är för liten. Men vi behöver inte större fartyg främst utan fler fartyg.

hur gammal anser du att de kan vara innan de blir för gammla. vår flotta är visserligen liten men antal säger inte allt. De finns en gräns när de är för gammla. Jag vet du har åsikter om mycket, men lite mer handfast på varför du anser att gamla små korvetter duger än och att vi inte behöver större fartyg, bara fler ?

Link to comment
Share on other sites

Det ger väldigt lite att svara på dina frågor speculatores. Det beror på att du inte egentligen är intresserad av vad man svarar, du drivs endast av att säga emot som nån sorts reflex. Det finns för övrigt ett ord på sådana forumsdeltagare. Men i vilket fall, jag kommer vara kortfattad mot just dig men betydligt mer inspirerad när någon annan ber om detaljer. Fartyg är platformar och det är inte dyrt eller komplicerat att upgradera dom med modernare sensorer och vapen. Det gör att sjäva fartyget blir för gammalt först när dess grundläggande tekniska system såsom framdrivning eller skrovets integritet börjar fallera eller bli ineffektivt dyrt att underhålla. Så är inte fallet med dessa fartyg.

 

Den andra möjliga anledningen förutom den tekniska då i föregående mening, är förändrade taktiska krav och omvärld. Och så är inte heller fallet vad gäller dessa fartyg. De är gjorda för att skydda sverige mot invasion sjövägen och inte fokuserade på utlandsuppdrag. Nu pendlar behovet tillbaka mot just detta som de ursprungligen ritades för. Och alltså behöver vi inte större fartyg som klarar att gå till Afrikas Horn eller så. Nämnda fartyg är alltså i rätt storlek och inget annat taktiskt har hänt såsom krav på högre fart eller bepansring eller sånt. De ligger fortfarande rätt rent taktiskt alltså. Så länge de tekniskt är fungerande och inte för dyra i underhåll så duger de bra och de sensorer och vapen de bär kan billigt och enkelt uppgraderas. Alltså är det bra att de behålls och därmed kommer ytterligare inköpta fartyg kunna öka vår numerär.

Link to comment
Share on other sites

Det ger väldigt lite att svara på dina frågor speculatores. Det beror på att du inte egentligen är intresserad av vad man svarar, du drivs endast av att säga emot som nån sorts reflex. Det finns för övrigt ett ord på sådana forumsdeltagare. Men i vilket fall, jag kommer vara kortfattad mot just dig men betydligt mer inspirerad när någon annan ber om detaljer. Fartyg är platformar och det är inte dyrt eller komplicerat att upgradera dom med modernare sensorer och vapen. Det gör att sjäva fartyget blir för gammalt först när dess grundläggande tekniska system såsom framdrivning eller skrovets integritet börjar fallera eller bli ineffektivt dyrt att underhålla. Så är inte fallet med dessa fartyg.

 

Den andra möjliga anledningen förutom den tekniska då i föregående mening, är förändrade taktiska krav och omvärld. Och så är inte heller fallet vad gäller dessa fartyg. De är gjorda för att skydda sverige mot invasion sjövägen och inte fokuserade på utlandsuppdrag. Nu pendlar behovet tillbaka mot just detta som de ursprungligen ritades för. Och alltså behöver vi inte större fartyg som klarar att gå till Afrikas Horn eller så. Nämnda fartyg är alltså i rätt storlek och inget annat taktiskt har hänt såsom krav på högre fart eller bepansring eller sånt. De ligger fortfarande rätt rent taktiskt alltså. Så länge de tekniskt är fungerande och inte för dyra i underhåll så duger de bra och de sensorer och vapen de bär kan billigt och enkelt uppgraderas. Alltså är det bra att de behålls och därmed kommer ytterligare inköpta fartyg kunna öka vår numerär.

problemet är att du ger svepande formuleringa, de finns istort sett inget sv FM har anskaffat sen mitten på förra seklet som inte fortfarande duger bra till att försvara Sverige, mot en antagen invasion och du tycks vilja framföra din åsikt i ALLA ämnen och vara kunnig i ALLT. men du är fruktansvärt dålig på att visa hur du kom till sak. hur vet du tex att kostnaderna att uppdatera sensorer och vapen är billigare än att bygga nytt ? för att nå samma resultat.

 

Nu är inte jag så duktig när de gäller fartyg men, de skulle vara trevligt med lite seriösare luftvärn om man tex behövde gå mot Gotland, egentligen hade de varit trevligt med mer potent luftvärn även om de skulle leka kurragömma bland öar och skärr.

Link to comment
Share on other sites

Fartygsskrov i sig brukar vara tämligen långlivade även om de inte håller i evighet. 40 år är inte överdrivet hög ålder för ett fartygsskrov. Att bygga ett nytt skrov för att ersätta ett äldre men ännu ej alltför ålderstiget skrov är motiverat när nya system eller förmågor inte får plats eller på annat sätt inte kan integreras på det gamla skrovet, alternativt att man vill ha ett fartyg av annan storlek av andra anledningar.

 

Exempel: Visbyklassen; stealthförmågan krävde nytt skrov och nya skrovmaterial. Exempel 2: när vi började bygga korvetter på 80-talet så var det för att ersätta de gamla jagarna som ledingsfartyg av en rad anledningar (skulle kräva stora renoveringar av maskineriet med mera, ansågs vara alldeles för stora och personalkrävande samt var i hög grad byggda som artilleriplattformar och därmed lite knepiga att återanvända). Motexempel: robotbåtarna av Norrköpingsklass var ombyggda torpedbåtar, då skrovet och framdrivningsmaskineriet passade de nya uppgifterna.

 

Vad gäller fartygsstorlek så stavas den främsta anledningen till stora fartyg idag "uthållighet". Man bygger ett stort fartyg för att kunna verka långt från hemmahamnen under långa perioder med relativt lite underhåll. Sverige har rimligen inget behov av denna sorts "force projection" eftersom vårt intresseområde begränsar sig till Östersjön och möjligen delar av Nordsjön. Vissa långräckviddiga luftvärnssystem kan visserligen vara platskrävande, men sådana system är ändå i en prisklass vi inte har råd med oavsett hur små eller stora våra fartyg är. Skulle vi någon gång ändå få råd så kan sådana system även placeras i land.

Edited by rhx
Link to comment
Share on other sites

Jag håller helt med om att antalet enheter måste utökas, det gäller alla vapenslag, för flottan gäller det främst antalet ytstridsfartyg och ubåtar.

 

Resurserna måste främst läggas på materiel som är anpassat för vårt invasionsförsvar. Satsar man i ett sådant läge på att bygga större fartyg, med större uthållighet etc för tex internationella operationer så försämrar man de ekonomiska förutsättningarna för att öka antalet enheter. En modernisering av redan existerande plattformar för att utöka antalet känns som en rimlig lösning.

 

Utöver våra korvetter skulle jag gärna se att man satsar på ytterligare en klass fartyg, mindre än korvetterna, som plattformar för sjömålsrobotar. Fartyg som kompenserar bortfallet av de fasta KA-installationerna och reduktionen av KA-förband, som kan operera kustnära och snabbt kan förflytta sig längs vår långa kust. Dessa fartyg skall inte vara "multi purpose". En sådan rörlig styrka, oberäknelig för en fiende, som interagerar med tex olika typer av spaningsflyg skulle nog ge en del att fundera på för de som planerar en eventuell aggression mot Sverige.

 

Sedan att antalet Gripenplan bör utökas med betydligt fler än 10 är en annan sak....

Link to comment
Share on other sites

Jag håller helt med om att antalet enheter måste utökas, det gäller alla vapenslag, för flottan gäller det främst antalet ytstridsfartyg och ubåtar.

 

Resurserna måste främst läggas på materiel som är anpassat för vårt invasionsförsvar. Satsar man i ett sådant läge på att bygga större fartyg, med större uthållighet etc för tex internationella operationer så försämrar man de ekonomiska förutsättningarna för att öka antalet enheter. En modernisering av redan existerande plattformar för att utöka antalet känns som en rimlig lösning.

 

Utöver våra korvetter skulle jag gärna se att man satsar på ytterligare en klass fartyg, mindre än korvetterna, som plattformar för sjömålsrobotar. Fartyg som kompenserar bortfallet av de fasta KA-installationerna och reduktionen av KA-förband, som kan operera kustnära och snabbt kan förflytta sig längs vår långa kust. Dessa fartyg skall inte vara "multi purpose". En sådan rörlig styrka, oberäknelig för en fiende, som interagerar med tex olika typer av spaningsflyg skulle nog ge en del att fundera på för de som planerar en eventuell aggression mot Sverige.

 

Sedan att antalet Gripenplan bör utökas med betydligt fler än 10 är en annan sak....

hur ser du på möjligheten att leva och verka i ett sånt robotbåt? över tid? behov av stödfartyg ? lösning för luftvärn?

vore då inte UAV eller Helikopter ett bättre tillskott än flyg. De är trotts allt så att de kan finnas organiskt, inget behov av flygstabens goda vilja. Annars har konceptet sina fördelar. Sen har ju ubåtar sin fördel som dold sensor resurs.

 

hur ser du på grundfrågan i tråden. Gävle klassens möjlighet att vara och verka? någon tanke på hur mer precis utformning ?

Link to comment
Share on other sites

Patrullering av territorialhavet förblir korvetternas uppgift. Ett angrepp på Sverige kommer gå mycket snabbt. Uthålligheten för ett mindre fartyg som opererar kustnära blir då inte "så viktigt". Stödfartyg tror jag inte på, de är för långsamma och är tydliga måltavlor, dessutom skulle fler än ett krävas. Bränsle kan bunkras i vilken civil hamn som helst, likadant är det med proviant, för vapen och tekniskt underhåll är man dock tvungen vända sig till befintliga baser eller ha en mobil understödsorganisation. Men som sagt, ett anfall där sådana här resurser krävs kommer snabbt och är lika snabbt över.

 

När det gäller luftvärn så förespråkar jag någon form av CIWS, det är nog det mest kostnadseffektiva i dag. Sverige är i princip helt beroende av flygvapnet för vårt försvar i luften, detta gäller även de kustnära områdena, och att satsa stora pengar på dyra robotsystem på ett mindre antal fartyg som opererar nära land tar för mycket resurser.

 

När det gäller Gävle, så efter en modernisering och översyn ser jag dessa fartyg som ett utmärkt komplement till de övriga korvetterna. Interaktion med andra fartyg, flyg etc är ju fundamental. Kanske att man även här satsar på CIWS i stället för 40mm-pjäs i enlighet med argumentationen ovan

 

 

Link to comment
Share on other sites

Patrullering av territorialhavet förblir korvetternas uppgift. Ett angrepp på Sverige kommer gå mycket snabbt. Uthålligheten för ett mindre fartyg som opererar kustnära blir då inte "så viktigt". Stödfartyg tror jag inte på, de är för långsamma och är tydliga måltavlor, dessutom skulle fler än ett krävas. Bränsle kan bunkras i vilken civil hamn som helst, likadant är det med proviant, för vapen och tekniskt underhåll är man dock tvungen vända sig till befintliga baser eller ha en mobil understödsorganisation. Men som sagt, ett anfall där sådana här resurser krävs kommer snabbt och är lika snabbt över.

 

När det gäller luftvärn så förespråkar jag någon form av CIWS, det är nog det mest kostnadseffektiva i dag. Sverige är i princip helt beroende av flygvapnet för vårt försvar i luften, detta gäller även de kustnära områdena, och att satsa stora pengar på dyra robotsystem på ett mindre antal fartyg som opererar nära land tar för mycket resurser.

 

När det gäller Gävle, så efter en modernisering och översyn ser jag dessa fartyg som ett utmärkt komplement till de övriga korvetterna. Interaktion med andra fartyg, flyg etc är ju fundamental. Kanske att man även här satsar på CIWS i stället för 40mm-pjäs i enlighet med argumentationen ovan

 

 

 

40mm-pjä är en typ av CIWS

Link to comment
Share on other sites

Enligt Bofors Dynamics så är väl deras 40 och 57 mm allmålspjäser. Sen kan man ju alltid argumentera emot om en 40-talskonstruktion som inte kan använda den modernaste ammunitionen fullt ut verkligen är att betrakta som en allmålspjäs. Att man inte anskaffar 40 mm Mk4 är obegripligt enligt min mening. Förutom att den är obemannad och har högre eldhastighet än nuvarande Mk2 så har den även en lägre "impact". Det borde vara intressant ut ett minröjarperspektiv om inte annat. För den som inte vet så är 40 mm Mk4 pjäsen identisk med den 40 mm pjäs som sitter på stridsfordon 90, fast den är "rättvänd" i det här fallet.

 

/Per

Link to comment
Share on other sites

Att man inte anskaffar 40 mm Mk4 är obegripligt enligt min mening.

Sitt ned i båten! Det finns faktiskt sådana planer. Befintliga 40/70mm mk2 är utslitna och närmar sig "end of life".

 

För den som inte vet så är 40 mm Mk4 pjäsen identisk med den 40 mm pjäs som sitter på stridsfordon 90, fast den är "rättvänd" i det här fallet.

Den är inte identisk med, den är baserad på! Mk4 har ett annat primärmagasin med större kapacitet (30 vs 24 granater). Som tillval kan man dessutom få ett beredskapsmagasin i pjäsfundamentet som rymmer ytterligare 70 granater. Eleverande systemet i mk4 är heller inte "rättvänt", utan är även det monterat upp och ned.

 

Då lär det verkligen behövas en rejäl halvtidsmodernisering av Gävleklassen nu snarast, och även fortsatta uppdateringar och renoveringar senare. Det lär t ex inte gå att fortsätta att använda pjäser som härstammar från slutet av 40-talet eller sjunkbomber från 30-talet (1900-talet alltså ;-) ) 57 mm pjäsen på fördäck ska ju bytas ut mot en 57/70 Mk3 (men utan stealthkupol), men den gamla 40 mm pjäsen akterut behöver även den bytas ut mot någon typ av modernt point defence system. Sedan tycker jag att man ska uppdatera och starta tillverkning av Saab Dynamics ASW-601 som prövades på en av patrullbåtarna

Ambitionsnivån för HTM Gävle har varierat lite allteftersom tillgängliga ekonomiska medel har varierat. Men om den senaste planen håller så bör det bli en ganska omfattande modernisering. Nytt ledningssystem, ny spaningsradar, ny navradar, nytt navigationssystem, nya motorer (allt. renoverade!), "ny" 57mm pjäs (planen är att GLE/SVL ska ta över befintliga mk3B pjäser från STO/MMÖ!), renoverad och uppgraderad artillerieldledning uppgraderat sonarsystem m.m. Låt oss bara hoppas att SAAB kan få ta över Kkrv från TKMS i närtid, så projektet äntligen kan komma igång...

 

Att sjunkbomberna har modelår 33 spelar inte nån större roll, det är ändå bara en tunna med sprängmedel. Uvt:erna är ju betydligt nyare, och i vilket fall så är sjunkbomb primärt en form av varningseld - sänker ubåt gör man med torped! Samma sak gäller Au-granatkastarna, ett tämligen verkanslöst system som lät bra på papper men aldrig fungerade speciellt bra i praktiken...

 

När det gäller luftvärn så förespråkar jag någon form av CIWS, det är nog det mest kostnadseffektiva i dag. Sverige är i princip helt beroende av flygvapnet för vårt försvar i luften, detta gäller även de kustnära områdena, och att satsa stora pengar på dyra robotsystem på ett mindre antal fartyg som opererar nära land tar för mycket resurser.

Det vi behöver på korvetterna är inte ytterligare ett närförsvarsvapen, vi har redan extremt kvalificerat eldrörsluftvärn på våra korvetter. Det vi behöver är ett vapensystem som låter oss bekämpa luftmål på större avstånd, inte för att ersätta pjäsen utan för att komplettera den och skapa ytterligare ett försvarslager. Nu är det förvisso inte möjligt att montera ett kvalificerat lv-robotsystem på Gävle-klassen utan kraftiga ombyggnationer och omprioriteringar. Så där vore det lämpligast att ersätta befintliga 40mm/mk2 mot 40mm/mk4 samt att införa ytterligare en MASS-kastare, komplettera sedan Visby-klassen med lv-robot...

Edited by PB-Syte
Link to comment
Share on other sites

Sitt ned i båten! Det finns faktiskt sådana planer. Befintliga 40/70mm mk2 är utslitna och närmar sig "end of life".

 

:) Låter förträffligt om man planerar att anskaffa Mk4. Den tidigare 40 mm Mk3 har ju ärvt komponenter från Trinity och har därmed något bättre prestanda, men är dyrare och kräver viss bemanning i pjäsen. Den verkar inte ha blivit någon succé. Så vitt jag vet så har bara brasilianska flottan köpt den.

 

 

Den är inte identisk med, den är baserad på! Mk4 har ett annat primärmagasin med större kapacitet (30 vs 24 granater). Som tillval kan man dessutom få ett beredskapsmagasin i pjäsfundamentet som rymmer ytterligare 70 granater. Eleverande systemet i mk4 är heller inte "rättvänt", utan är även det monterat upp och ned.

 

 

Ok, det var de uppgifter jag fick från FMV när jag frågade om Mk4 pjäsen.

 

 

Ambitionsnivån för HTM Gävle har varierat lite allteftersom tillgängliga ekonomiska medel har varierat. Men om den senaste planen håller så bör det bli en ganska omfattande modernisering. Nytt ledningssystem, ny spaningsradar, ny navradar, nytt navigationssystem, nya motorer (allt. renoverade!), "ny" 57mm pjäs (planen är att GLE/SVL ska ta över befintliga mk3B pjäser från STO/MMÖ!), renoverad och uppgraderad artillerieldledning uppgraderat sonarsystem m.m. Låt oss bara hoppas att SAAB kan få ta över Kkrv från TKMS i närtid, så projektet äntligen kan komma igång...

 

 

Hade inte en aning om att Stockholmsklassen fått 57 mm Mk3 pjäser. Trodde att de fortfarande hade Mk2 pjäser (57 mm APJ 7103 på svenska).

 

Egentligen är det väl ändå inget som hindrar att man lägger ut ordern om HTM på GVL-klassen på TKMS (Kockums) redan nu, även om försäljningen av TKMS till Saab inte är klar ännu? Eller är man rädd att en fylld orderstock gör att tyskarna kan trissa upp priset? Som jämförelse så var HTM på GVL-klassen ursprungligen planerad till 2006-07. Nu kanske den blir av 2015-16, nästan ett decennium senare...

 

 

 

Att sjunkbomberna har modelår 33 spelar inte nån större roll, det är ändå bara en tunna med sprängmedel. Uvt:erna är ju betydligt nyare, och i vilket fall så är sjunkbomb primärt en form av varningseld - sänker ubåt gör man med torped! Samma sak gäller Au-granatkastarna, ett tämligen verkanslöst system som lät bra på papper men aldrig fungerade speciellt bra i praktiken...

 

 

Finnarna verkar i alla fall gilla ELMA systemet. Verkar finnas kvar även på de nyligen halvtidsmoderniserade Rauma båtarna (fast endast två lavettage).

 

/Per

Link to comment
Share on other sites

  • 4 months later...

Ok, nu befinner vi oss åter igen i en tid av förmodad ubåtsaktivitet i skärgårdar. Det är bara att konstatera att det saknas många små billiga enheter som kan bära en mångfald vapensystem. Och som kan bunkra och proviantera i stort sett var som helst för att sen kunna söka över stora ytor som fjärdarna snabbt och effektivt. Det finns inte ens helikoptrar med ubåtsjaktskapacitet idag...

 

Ta Landsort och Arholma i drift igen. Liksom Göteborg's korvetterna. Det torde gå rätt snabbt jämfört att bygga nya fartyg. Det är många små fartyg som behövs. Inte ett fåtal större,,,

Link to comment
Share on other sites

Ok, nu befinner vi oss åter igen i en tid av förmodad ubåtsaktivitet i skärgårdar. Det är bara att konstatera att det saknas många små billiga enheter som kan bära en mångfald vapensystem. Och som kan bunkra och proviantera i stort sett var som helst för att sen kunna söka över stora ytor som fjärdarna snabbt och effektivt. Det finns inte ens helikoptrar med ubåtsjaktskapacitet idag...

 

Ta Landsort och Arholma i drift igen. Liksom Göteborg's korvetterna. Det torde gå rätt snabbt jämfört att bygga nya fartyg. Det är många små fartyg som behövs. Inte ett fåtal större,,,

 

Den allra första och viktigaste åtgärden just nu borde kanske vara att stoppa den pågående skrotningen av de flesta av bevakningsbåtarna, som är just de enheter som vi kanske behöver i en sån här operation som pågår nu. Som det är nu så tvingas man lämna luckor genom att (tillfälligt?) överföra båtar från västkusten till östkusten av de få som planeras vara kvar i Göteborg.

 

En annan viktig och snar åtgärd som man också skulle kunna besluta om är att utrusta alla nio sjöoperativa HKP 14 med ubåtsjaktutrustning. I dagsläget finns bara beslut om att förse fem av de planerade nio sjöoperativa HKP 14 helikoptrarna med utrustning för ubåtsjakt. Man bara förutsätter som vanligt att "FM kommer att använda den inköpta materielen på bästa sätt".

 

/Per

Link to comment
Share on other sites

 

Ok, nu befinner vi oss åter igen i en tid av förmodad ubåtsaktivitet i skärgårdar. Det är bara att konstatera att det saknas många små billiga enheter som kan bära en mångfald vapensystem. Och som kan bunkra och proviantera i stort sett var som helst för att sen kunna söka över stora ytor som fjärdarna snabbt och effektivt. Det finns inte ens helikoptrar med ubåtsjaktskapacitet idag...

 

Ta Landsort och Arholma i drift igen. Liksom Göteborg's korvetterna. Det torde gå rätt snabbt jämfört att bygga nya fartyg. Det är många små fartyg som behövs. Inte ett fåtal större,,,

 

Den allra första och viktigaste åtgärden just nu borde kanske vara att stoppa den pågående skrotningen av de flesta av bevakningsbåtarna, som är just de enheter som vi kanske behöver i en sån här operation som pågår nu. Som det är nu så tvingas man lämna luckor genom att (tillfälligt?) överföra båtar från västkusten till östkusten av de få som planeras vara kvar i Göteborg.

 

En annan viktig och snar åtgärd som man också skulle kunna besluta om är att utrusta alla nio sjöoperativa HKP 14 med ubåtsjaktutrustning. I dagsläget finns bara beslut om att förse fem av de planerade nio sjöoperativa HKP 14 helikoptrarna med utrustning för ubåtsjakt. Man bara förutsätter som vanligt att "FM kommer att använda den inköpta materielen på bästa sätt".

 

/Per

 

vad är minsta fartyget som kan medföra en vettig beväpning för att bekämpa Undervattningensverksamhet.

Link to comment
Share on other sites

Bevakningsbåtarna skulle möjligen kunna ha beväpning för ett vettigt anfall med sjunkbomber/antiubåtsgranater. Men inte mer. Är där osäker på om de klarar av tillräckligt många sjunkbomber och gör tillräcklig fart för att kunna fälla dem.

 

Annars var nog de gamla Patrullbåtarna bland de minsta enheterna som har storlek för att de kan tänkas genomföra ett par anfall med både sjunkbomber/antiubåtsgranater innan de behöver gå in för att fylla på. Blir lite uthållighet då också.

Samt de testade med antiubåtstorped för prov så där fanns ytterligare en vapenplattform att lägga till.

Link to comment
Share on other sites

Naturligtvis menar jag inte att bevakningsbåtarna skulle kunna ersätta korvetterna eller andra fartyg, bara att dom är bra på att t ex bevaka sund och förträngningar, söka av stränder, undersöka botten med rov, överhuvudtaget allt som har att göra med inomskärs ubåtsjakt att göra. Att binda upp all ubåtsjaktkapacitet i ett litet antal större fartyg gör oss väldigt sårbara.

 

En tredje åtgärd som förmodligen inte skulle kosta speciellt mycket vore att livstidsförlänga, modernisera och ev. även utveckla augranatsystemet ELMA. Som det är idag så är det på utgående ur försvarsmakten pga. att ammunitionen håller på att uppnå sin tekniska livslängd. Finska marinen verkar dock fortsätta att använda systemet tillsvidare. Varför inte ett samarbete med finnarna i denna fråga?

 

/Per

Link to comment
Share on other sites

  • 4 months later...

http://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-satsar-pa-ubatsjakt/

 

Äntligen efter alla år av stiltje så verkar det som om det kanske händer nånting på ytfartygsfronten. Om detta blir verklighet (vilket återstår att se) så betyder det att Gävle och Sundsvall kommer att få en renovering och modernisering avseende sensorer och ledningssystem. M.a.o. förmodligen den halvtidsmodernisering med "reducerad" ambition som man tidigare pratade om för några år sedan. Dock så verkar det inte bli en fullständig HTM som skulle göra det möjligt att behålla fartygen till slutet av 2020-talet, åtminstone inte som jag tycker det låter i DN's artikel. Det låter mer som att man ska prioritera dessa fartyg för att öka ubåtsjaktkapaciteten i flottan nu, men i verkligheten så blir det nog bara frågan om att bromsa den nedåtgående trenden vad gäller den. På det hela taget ändå positivt att det kanske händer något som sagt. Att tro att FM skulle få alla 16 miljarder som dom kräver för att kunna genomföra det som redan är bestämt är väl ändå naivt?

 

/Per

Edited by Perman
Link to comment
Share on other sites

http://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-satsar-pa-ubatsjakt/

 

Äntligen efter alla år av stiltje så verkar det som om det kanske händer nånting på ytfartygsfronten. Om detta blir verklighet (vilket återstår att se) så betyder det att Gävle och Sundsvall kommer att få en renovering och modernisering avseende sensorer och ledningssystem. M.a.o. förmodligen den halvtidsmodernisering med "reducerad" ambition som man tidigare pratade om för några år sedan. Dock så verkar det inte bli en fullständig HTM som skulle göra det möjligt att behålla fartygen till slutet av 2020-talet, åtminstone inte som jag tycker det låter i DN's artikel. Det låter mer som att man ska prioritera dessa fartyg för att öka ubåtsjaktkapaciteten i flottan nu, men i verkligheten så blir det nog bara frågan om att bromsa den nedåtgående trenden vad gäller den. På det hela taget ändå positivt att det kanske händer något som sagt. Att tro att FM skulle få alla 16 miljarder som dom kräver för att kunna genomföra det som redan är bestämt är väl ändå naivt?

 

/Per

Har vi någon info kring hur detta HTM kommer se ut i nuvarande form?

 

Skulle vi kunna beställa fler Visby-klass om den politiska viljan funnits eller det skulle bli en annan fartygstyp den dag flottan ska få fler skrov?

Link to comment
Share on other sites

Har vi någon info kring hur detta HTM kommer se ut i nuvarande form?

 

Skulle vi kunna beställa fler Visby-klass om den politiska viljan funnits eller det skulle bli en annan fartygstyp den dag flottan ska få fler skrov?

 

Det enda som bekräftats officiellt som jag vet om är att huvudpjäsen kommer att bytas ut mot en Bofors 57 mm Mk 3. Förmodligen kommer dom att få överta Stockholmsklassens Mk 3 pjäser när dessa nu byggs om till vedettbåtar, så det behöver inte bli så kostsamt. Sen får vi väl hoppas på att den gamla Mk 2 pjäsen akterut byts ut mot en modernare variant som kan använda 3 P ammunition fullt ut. Förslagsvis då en 40 mm Mk 4, som för övrigt har testats på Jägaren med gott resultat så vitt jag vet. Det är tydligen en relativt billig pjäs som skulle ge en viss viktsbesparing, samtidigt som skyddet/kapaciteten mot lufthot ökar.

 

Det går säkert att beställa fler Visby, men det lär inte bli billigt i så fall. Frågan är om FM vill ha fler Visby - man kanske vill ha nåt som är mer färdigt och mindre extremt? Man har ju nämnt sådana tankegångar tidigare då när det var mer aktuellt med nya ytstridsfartyg. Med tanke på Visbys' begränsade möjligheter t ex att kunna utföra flera olika uppgifter under samma uppdrag, misstaget att inte integrera lv-robotar i fartygets konstruktion från början, helikopterkapaciteten som varken finns eller inte finns, och närskyddet som verkar vara nån sorts ihoprafsad efterhandskonstruktion så undrar jag i alla fall om man verkligen skulle vilja beställa fler Visby. Nya ytstridsfartyg ligger så långt fram i tiden så det är väldigt svårt att spekulera om vad det skulle kunna bli. Personligen tycker jag Kockums' Flex Patrol verkar intressant, men om vi ska diskutera denna så är det bättre att göra det i den här tråden: http://forum.soldf.com/topic/53530-kockum-flex-patrol/

 

/Per

Edited by Perman
Link to comment
Share on other sites

 

Har vi någon info kring hur detta HTM kommer se ut i nuvarande form?

Skulle vi kunna beställa fler Visby-klass om den politiska viljan funnits eller det skulle bli en annan fartygstyp den dag flottan ska få fler skrov?

 

Det enda som bekräftats officiellt som jag vet om är att huvudpjäsen kommer att bytas ut mot en Bofors 57 mm Mk 3. Förmodligen kommer dom att få överta Stockholmsklassens Mk 3 pjäser när dessa nu byggs om till vedettbåtar, så det behöver inte bli så kostsamt. Sen får vi väl hoppas på att den gamla Mk 2 pjäsen akterut byts ut mot en modernare variant som kan använda 3 P ammunition fullt ut. Förslagsvis då en 40 mm Mk 4, som för övrigt har testats på Jägaren med gott resultat så vitt jag vet. Det är tydligen en relativt billig pjäs som skulle ge en viss viktsbesparing, samtidigt som skyddet/kapaciteten mot lufthot ökar.

 

Det går säkert att beställa fler Visby, men det lär inte bli billigt i så fall. Frågan är om FM vill ha fler Visby - man kanske vill ha nåt som är mer färdigt och mindre extremt? Man har ju nämnt sådana tankegångar tidigare då när det var mer aktuellt med nya ytstridsfartyg. Med tanke på Visbys' begränsade möjligheter t ex att kunna utföra flera olika uppgifter under samma uppdrag, misstaget att inte integrera lv-robotar i fartygets konstruktion från början, helikopterkapaciteten som varken finns eller inte finns, och närskyddet som verkar vara nån sorts ihoprafsad efterhandskonstruktion så undrar jag i alla fall om man verkligen skulle vilja beställa fler Visby. Nya ytstridsfartyg ligger så långt fram i tiden så det är väldigt svårt att spekulera om vad det skulle kunna bli. Personligen tycker jag Kockums' Flex Patrol verkar intressant, men om vi ska diskutera denna så är det bättre att göra det i den här tråden: http://forum.soldf.com/topic/53530-kockum-flex-patrol/

 

/Per

 

tack för bra svar :)

Link to comment
Share on other sites

Visbykorvetterna är väl dock förberedda för att kunna ta emot luftvärnsrobotar? Eftersom fartygen kommer vara i tjänst ganska länge till så tycker jag dom extra miljarderna är värt att lägga på fartygen.

 

Hade det inte varit bäst att behålla alla fartyg av Gävleklass som korvetter och skicka dom på REMO? Är det värt att ta bort Akan på Stocksholmsklass?

Link to comment
Share on other sites

Visbykorvetterna är väl dock förberedda för att kunna ta emot luftvärnsrobotar? Eftersom fartygen kommer vara i tjänst ganska länge till så tycker jag dom extra miljarderna är värt att lägga på fartygen.

 

Hade det inte varit bäst att behålla alla fartyg av Gävleklass som korvetter och skicka dom på REMO? Är det värt att ta bort Akan på Stocksholmsklass?

 

Jo det stämmer att Visby är förberett för lv-robotar, men skillnaden mot dom finska Hamina fartygen är att där såg man till att integrera och utrusta fartygen med lv-robotar redan från start så att säga. Hämeenmaa fartygen är ett undantag dock, då dessa fick överta vissa av systemen från det nedlagda svävarprojektet. På Visby så valde man att endast göra henne förberedd för lv-robotar, förmodligen i ett försök att hålla nere kostnaderna. Man kunde väl inte tro i sin vildaste fantasi att en av alliansregeringen tillsatt genomförandegrupp 2008 sedan skulle stryka eller senarelägga de allra flesta materielprojekten som ett gigantiskt dråpslag för FM i allmänhet och för marinen i synnerhet.

 

Jo naturligtvis skulle det vara allra bäst om alla fyra korvetterna av Göteborgsklassen (Gävleklassen omfattar bara GLE och SVL) genomgår HTM, men tyvärr så har KMR och GBG plundrats på delar för att hålla systerfartygen i tjänst under malpåsetiden sedan 2005-06. Idag är det väldigt svårt och dyrt att få fram reservdelar till dessa fartyg, och FMV har gjort en utredning och kommit fram till att det skulle kosta ca 3,5 miljarder att renovera och modernisera KMR och GBG. Som jämförelse så kommer förmodligen kostnaden för moderniseringen av GLE och SVL att stanna vid ca 1 - 1,5 miljard grovt räknat (min uppskattning). Jag är inte säker på att det inte vore bättre att satsa dessa 3,5 miljarder på renovering och modernisering av de flesta BevB 80 och på att utrusta alla nio HKP 14F med ubåtsjaktutrustning.

 

Vad gäller 40 mm m/48 pjäsen akterut som togs bort på Stockholmsklassen i samband med HTM 2002 så var det förmodligen nödvändigt för att dom skulle kunna få en RCS överbyggnad för släphydrofonen, nytt ledningssystem, ny eldlednings- och spaningsradar i integrerad mast, SATCOM m.m. Då var det nog allvarligare att de två förliga tuberna för tunga torpeder också togs bort och att minkapaciteten reducerades. Förlusten av den aktra pjäsen kompenseras i viss mån av att fartygen senare fick remskastare typ MASS på den nya överbyggnaden förom bryggan och en fast (splitterskyddad?) position för ksp 88 akterut. Fartygen bär ju, i likhet med Gävleklassen, numera bara robotar på babordssidan eftersom man har en RHIB båt med kran på styrbordssidan (Gävleklassen har bara robotar på styrbordssidan av samma anledning).

 

/Per

 

 

 

P.S. Kul att det verkar ha blivit fart i det marina SoldFforumet! Jag trodde ett tag nästan det var saligt avsomnat för alltid ;-) D.S.

Edited by Perman
Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...

http://www.regeringen.se/content/1/c6/25/77/43/0a9a6162.pdf

 

Vad gäller marinen så kan man konstatera några saker vad gäller den nya försvarspolitiska inriktningen 2016 - 2020 som regeringen och tre av de borgerliga partierna kommit överens om. Här tar jag bara upp vad som berör korvetterna.

 

-citat-

"- att två korvetter av Gävleklass modifieras så att de är operativt och tekniskt relevanta till mitten av 2020-talet."

-slut citat-

 

Detta betyder att man har övergett idén att hålla dessa två korvetter vid liv ända till 2030-talet, och med all sannolikhet så kommer de att utgå omkring 2025 utan ersättning. Halvtidsmoderniseringen blir förmodligen en HTM med "reducerad ambition" som det så vackert hette tidigare. Prio kommer att ligga modernisering av ubåtsjaktförmåga, sensorer och ledningssystem. Något utbyte av den gamla 40 mm Mk2 pjäsen akterut t ex blir det förmodligen inte tal om. Man kan också säga att man härmed skjuter förnyelsen av ytattacken på framtiden.

 

/Per

Edited by Perman
Link to comment
Share on other sites

perman: i värsta fall betyder de att de inte släppt 2030 som år då de skall vara ersatta, De kanske sminkas lite till och blir kvar långt bortom de året.

 

Det är möjligt men då krävs nog mer än en HTM med "reducerad ambition". Bara sjörobotsystemet och 40 mm pjäsen lär väl uppnå sin tekniska livslängd långt innan 2030.

 

/Per

Link to comment
Share on other sites

  • 8 months later...

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist på Folk och Försvars konferensen i Sälen idag så kommer "två korvetter att påbörja livstidsförlängning tidigt i perioden". Han sa också att ombyggnaden kommer att omfatta modernisering av såväl lednings-, ubåtsjakt- som luftförsvarssystem. Tidigare så har man bara talat om modernisering av lednings- och sensorsystem. Kanske kan man ändå hoppas på att man byter ut den mer än halvsekelgamla 40 mm pjäsen mot något modernare?

 

/Per

Link to comment
Share on other sites

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist på Folk och Försvars konferensen i Sälen idag så kommer "två korvetter att påbörja livstidsförlängning tidigt i perioden". Han sa också att ombyggnaden kommer att omfatta modernisering av såväl lednings-, ubåtsjakt- som luftförsvarssystem. Tidigare så har man bara talat om modernisering av lednings- och sensorsystem. Kanske kan man ändå hoppas på att man byter ut den mer än halvsekelgamla 40 mm pjäsen mot något modernare?

/Per

 

 

Uppgradering av sonarsystem 137 är beställt sedan tidigare och ingår i den beställning av uppgradering av HYDRA som VBY-systemet f.n. genomgår.

När det gäller de andra systemen så har det varit fram och tillbaka genom åren beroende på för tillfället tillgängliga ekonomiska medel! Just nu är ekonomin god och det ser ut som att det kommer bli en omfattande uppgradering och modernisering av GLE/SVL, minst motsvarande den som STO/MMÖ genomgick 2000-2002. Många system och sensorer kommer bytas ut eller uppgraderas och en del helt nya system tillföras, så på sensor och vapensidan kommer fartygen bli väldigt lika VBY-systemet. När det gäller artilleriet så kommer det bli nya 57:or (mk3B), och OM man väljer att behålla den aktra pjäsen så kommer även den bytas ut då samtliga 40mm/mk2 planeras omsättas i närtid...

 

Det är dock förbannad skam att man inte väljer att uppgradera alla fyra fartygen, dom hade behövts...

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...