Jump to content

Funderar på bok


Armor

Recommended Posts

Efter att ha jobbat med diplomatskydd, konvojsäkerhet, polisutbildning i länder som Irak och Afghanistan tom på Ambassad nivå

Känner jag att jag har sett för mycket, upplevt negativa, oprofessionella sk specialister och deras beslut kunde resultera i provokation, tom fara för liv och hälsa. Avsaknaden av utbildad personal, och erfaren för den tjänsten de hade

Mutor, korruption, insmugglade vapen, avsaknad av SOP. Ja listan kan göras lång.

Så känner jag att på en viss nivå förväntar man sig inte lekstuga.

En livvaktsbekännelser från Kabul etc.

Allmänheten skulle ha svårt för att ta till sig denna information då det bevisar hur illa det ofta sköts när fel folk drar i trådarna och Sverige är alltid Naiva.

 

I skolan skrev jag mycket men saknar ron idag i kroppen o skriva o fängsla en publik

Finns det någon med tips, ideer och förslag återkom gärna

Känner jag behöver extra energi för att komma igång

 

 

Link to comment
Share on other sites

Efter att ha jobbat med diplomatskydd, konvojsäkerhet, polisutbildning i länder som Irak och Afghanistan tom på Ambassad nivå

Känner jag att jag har sett för mycket, upplevt negativa, oprofessionella sk specialister och deras beslut kunde resultera i provokation, tom fara för liv och hälsa. Avsaknaden av utbildad personal, och erfaren för den tjänsten de hade

Mutor, korruption, insmugglade vapen, avsaknad av SOP. Ja listan kan göras lång.

Så känner jag att på en viss nivå förväntar man sig inte lekstuga.

En livvaktsbekännelser från Kabul etc.

Allmänheten skulle ha svårt för att ta till sig denna information då det bevisar hur illa det ofta sköts när fel folk drar i trådarna och Sverige är alltid Naiva.

 

I skolan skrev jag mycket men saknar ron idag i kroppen o skriva o fängsla en publik

Finns det någon med tips, ideer och förslag återkom gärna

Känner jag behöver extra energi för att komma igång

 

 

fundera på om du vill berätta om dina erfarenheter rakt av som en biografi/fakta bok eller om du vill göra en skönlitterär historia. antingen placerat i ett verkligt land eller tex Bogelands insattsen som går rent ått .... pga olika aktörers inkompetens. alla allternativ har ju sin för och nackdelar. Även en rent skönlitterär historia får ju mer tyngd pga dina erfarenheter av verkligheten.

Link to comment
Share on other sites

Ett förslag för att komma igång i processen med att skriva är att gå en skrivarstudiecirkel. Det är ett sätt att testa olika former av skrivande och kan ge dig en skjuts i den kreativa processen. Om du bestämmer dig för det så kan det dock vara en god ide att inte fokusera dina texter på just den bok du vill skriva i slutändan utan testa helt andra historier.

/Slugg

Link to comment
Share on other sites

Ok, tack.

Största anledningen är nog att jag behöver få det ur kroppen, ett par vänner har varit bollplank samtidigt känner jag att allmänheten borde få reda på hur illa det är.

Man förväntar sig att på Ambassadnivå hålla en professionell hållning, attityd men verkligheten är något helt annat.

Att statliga kontrakt innebär (fula lösningar) för skatteparadis, oregistrerade vapen. mutor till bankchefer osv..gör att man vill kräkas.

Tyvärr är branschen infekterad av stollar, oerfarna operatörer etc.

jag tror innerligt att Svenskar skulle ha svårt att förstå hur det går till på plats

Jag har ju skrivit livvaktsmanualer, utbildningsprogram och företags SOP´s så gäller bara hur man ska vinkla det

Vissa saker är ju hård sekretess på men allmänheten borde få reda på vilken lekstuga det är.

A

Link to comment
Share on other sites

Man ska ärligt erkänna att det inte är helt enkelt att skriva en bok. Att nedteckna en historia så att den blir begriplig även för en utomstående är inte alltid helt lätt. Det är lätt att bortse från detaljer - eftersom man tar dem för självklara - men som kan vara avgörande för att en utomstående ska förstå ett sammanhang, en tidsrymd, en händelsekedja osv. Sen är det inte heller så lätt att skriva, och även om historien i sig är intressant och fängslande ska man inte underskatta vad det språkliga gör för läsupplevelsen. Man har en förmåga att upprepa sig, att använda samma ord upprepade gånger mm som kan bli ganska jobbigt för läsaren och ta udden av läsupplevelsen.

På grund av det ovan skrivna använder sig många av professionella författare/skribenter när de ska nedteckna sina livsöden - till exempel Zlatan.

Hade jag fritt fått välja hade jag helt klart valt Olof Lagercrantz - men nu råkar ha ha gått ur tiden så jag vet inte...

/martin

Link to comment
Share on other sites

Ok, tack.

Största anledningen är nog att jag behöver få det ur kroppen, ett par vänner har varit bollplank samtidigt känner jag att allmänheten borde få reda på hur illa det är.

Man förväntar sig att på Ambassadnivå hålla en professionell hållning, attityd men verkligheten är något helt annat.

Att statliga kontrakt innebär (fula lösningar) för skatteparadis, oregistrerade vapen. mutor till bankchefer osv..gör att man vill kräkas.

Tyvärr är branschen infekterad av stollar, oerfarna operatörer etc.

jag tror innerligt att Svenskar skulle ha svårt att förstå hur det går till på plats

Jag har ju skrivit livvaktsmanualer, utbildningsprogram och företags SOP´s så gäller bara hur man ska vinkla det

Vissa saker är ju hård sekretess på men allmänheten borde få reda på vilken lekstuga det är.

A

Hur är reglerna i Sverige med att skriva böcker om vad man har gjort i militären (ock andra regerings enheter)? I USA, om man har haft en Top Secret clearance, så måste man ha alla böcker man skriver godkänt av Department of Defense, även om vad man skriver har inget att gjöra med militären eller dina professionalla erfarenheter.

 

Om jag var du så skulle jag börja med att skriva någon sorts dagbok av dina erfarenheter. Det skulle hjälpa dig att få en sorts start punkt (outline) ock hjälpa dig att se vilket format du vill ha för boken (fiction based on truth, instructional, memoirs, etc. etc.).

Link to comment
Share on other sites

Existerar inte top secret inom den privata branschen vi har secret clearance utfärdat av UD för företaget man jobbar åt oavsett om det är Svenskt, Brittiskt eller Amerikanskt..

Man har tystnadsplikt till viss del ´ja..men kontrakten är skrivna av säkerhetsföretag som hittar på egna regler och dessutom bryter mot lagen.

Så att ge vatten på kvarnen lär knappast leda till något.

Företag får inte bryta mot lagen, någonstans.

Ja de låter vettigt med dagbok eller liknande stödskrivningar till att börja med. Eftersom det är flera kontrakt och olika tjänster fördelat på flera år i olika länder så får jag väl försöka hitta något sammanhang.

Att man kör omkring med falskskyltade fordon, oregistrerade vapen på ambassadnivå. Att Svenska staten genom SIDA stöder Afghanistan med 550 miljoner årligen utan att 1 enda krona redovisas var de går till? Nytt är dock att sedan 2013 har Afghanska myndigheter lovat att redovisa 50% och Svenska staten har accepterat detta.

Enligt min mening är det en jävla lekstuga frågan är om allmänheten vill läsa om sånt. Artiklar i kvälls press kanske är mer lockande?

Link to comment
Share on other sites

Det tror jag nog att allmänheten skulle vilja läsa om. Bara försök att inte låta “bitter”, men försök att låta som om du “bara” vill visa dina erfarenheter ock vad du har sett som problem (ock ocksa vad du har sett som verkar fungera bra) på dina missioner.

Link to comment
Share on other sites

Det är ju sant, många företag och personer har ju påverkat en både positivt och negativt.

Kul är att jag fortfarande får erbjudanden om jobb men egna projekt och mer tid hemma värdesätts allt mer.

Det är riktigt som du säger man får nog vinkla den som antingen dokumentär liknande ren fakta bok eller beskriva vardagen och de problem och förutsättningar man jobbade efter. Nåja får se vad det blir av det.

Om någon har skrivit en bok själv och gett ut den är det ju klart intressant att ta del av de erfarenheterna

Link to comment
Share on other sites

Jag har bra minnen av många manniskor jag har jobbat med, ock traffat, när jag var i Armen (Svenska ock Amerikanska). Det verkar mest vara byrokratin (är det ett ord?) som “förstör” vad som händer.

 

Läs Crime Fighter av en kille som heter Jack Maple. Det är om hans erfarenheter som polis i New York City, ock som polis konsult efter han pensionerade sig. Det är ett mycket easy read, men han pratar mycket om vad han insåg vad fel med policing i NYPD ock andra enheter (är det rätta ordet för departments?). Även om han inte pratar om militären, så tror jag at than kan ge dig ideer om hur du kan skriva din bok så att den är både relevant ock interessant.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.



×
×
  • Create New...