Jump to content

Recommended Posts

OK. Det närmaste vi kommer ett konkret exempel är alltså "Fartygsbryggor".

 

Men det är ju ingen nyhet, detta visste man ju även under värnpliktstiden då det nästan uteslutande var officerare som jobbade på bryggan. Dvs anställda. Sen hade man lite värnpliktiga i köket, några i maskin, några för att lasta och lossa am och sköta bunkring osv. Men majoriteten på flottans fartyg var ju officerare, eftersom att flottan handhar dyra och avancerade system. Det är dessutom väldigt få människor som tjänstgör på ett fartyg jämfört med vilken effekt ett fartyg kan ge.

 

Är det någon som kan ge något annat exempel?

 

Eller så kan vi stänga ner den argumentationen där, eftersom de enda exempel som kommer komma är "pilot", "Luftvärnets radar" och ett fåtal andra specialisttjänster, där vi i stort sett alltid har haft anställd personal.

 

Däremot på dussintjänsterna, typ skytte, fordonsbesättningar, jägarförband osv, där finns inga "avancerade vapen och system som kräver lång utbildning och en anställd soldat". Och det är ändå dessa tjänster, köttet, som utgör ryggraden och den kategori där det går åt väldigt mycket folk. Och för denna typer av tjänster är det helt och hållet ypperligt och alldeles tillräckligt med värnpliktiga soldater.

vet inte hur bra du är på radio apparater, men tex RA180 har en del menyer och annat skojigt. vist värnpliktiga använde den men hur mycket minns folk fem år efter de sist använde radion. rent tekniskt skall folk bara prata i den och någon annan gjort inställningarna, sen finns säkert annan utrustning som har liknande krav.

 

Frågan är ju också hur bra någon är på det. vi kan säkert ta en gymnasieklass och ge dem automatkarbiner. även om ingen av dem har skjutit något tyngre än luftgevär bör de kunna träffa tavlan på 100 m efter en kortare instruktion. Men jag är ganska säker på att en samma antal väll drillade soldater skjuter snabbare och tätare serier. Sen är de ju de hur bra samanhållningen är i gruppen. Känner du ens längre de som du tjänstgjorde med för fem tio år sedan.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vad jag sett och uppfattat från övriga enheter på mitt förband är att GSS är mycket mer djupt utbildade och har mer kännedom om i olika system som används och dess syfte. Allt från sambandssystem till vapensystem. Då de förut behövdes en utbildad tekniker för att göra vissa saker kan vanliga soldater nu göra. De platser som är med specialist inriktade är mer kunniga än under värnpliktstiden och kan felsöka något väldigt effektivt. Jag känner här att många underskattar att få en utbildning där man faktiskt får lära sig i lagom takt om olika system, utan bara drill samt få använda de i mer än en övning samt få tillfälle att förbättra sig.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

jag kan ju då tycka att naturkatastrofer och skogsbränder tex är en dålig jämförelse och om argumentet är att de pliktiga tar jobben från de som "normalt" jobbar med naturkatastrofer.

en katastrof är en katastrof och däri skulle man kunna göra rediga undantag, men samtidigt så är det ännu bara ett exempel.

 

Frågan är ju vad de dyrt utbildade och utrustade pliktade gör i väntan på katastrofen. Hemvärnsmän, GSS/K och GSS/T är redan till stor del utrustade och vana att agera i grupp.

 

Jag gillar väl inte idén i sig, men antagligen gör de någonting annat som har med miljö och natur att göra kanske, eller får någon form av utbildning motsv för att kunna fungera i likt brandvärn eller som deltidsbrandmän.

Finns mycket utbildning man kan erbjuda en sådan kategori som sedan kan användas väl vid behov.

Share this post


Link to post
Share on other sites

@Speculatores

Jag upplevde att våra signalister under min GU hade bra koll på 180:an och Darten. Samtliga soldater kunde såklart lägga in nycklar och sätta upp systemet och göra en enklare felsökning, men signalisterna hade en djupare kunskap. Vi hade aldrig problem med sambandet i alla fall.

 

Jag tror absolut att en anställd soldat är mer fäig än en värnpliktig sådan. Frågan är dock vilken effekt i målet det har, och vilken skillnad det gör i slutändan. SF är bättre på grupps strid än en pansarskyttegrupp. Men vad är bäst i krig, en SF-grupp eller ett pansarskyttekompani? Med värnplikt får du större volymer av alldeles tillräckligt duktiga soldater. Dock måste värnpliktiga repövas, och det oftare än 5 år som du nämner som en siffra.

 

Absolut, några av de jag gjorde värnplikten med är mina närmsta vänner idag. Och resten, som jag bara träffar några gånger per år, är definitivt några jag gärna skulle rycka in med igen.

 

 

@Yohn

Som jag skrev till Speculatores ovan, så hoppas jag för kung och fosterands skull att någon som har jobbat som soldat i flera år har en bredare kunskap än vad en värnpliktig hade. Dock är som sagt frågan vad som ger störst effekt i slutändan, en litet gäng soldater med bredare kunskap, eller ett stort gäng soldater som nästan bara kan sin specialisttjänst. Jag är övertygad om att värnpliktiga soldater är tillräckligt duktiga för att som förband åstadkomma nästan samma sak som ett anställt förband. Men man kan ha fler värnpliktiga förband för samma peng.

Share this post


Link to post
Share on other sites

@Speculatores

Jag upplevde att våra signalister under min GU hade bra koll på 180:an och Darten. Samtliga soldater kunde såklart lägga in nycklar och sätta upp systemet och göra en enklare felsökning, men signalisterna hade en djupare kunskap. Vi hade aldrig problem med sambandet i alla fall.

 

Jag tror absolut att en anställd soldat är mer fäig än en värnpliktig sådan. Frågan är dock vilken effekt i målet det har, och vilken skillnad det gör i slutändan. SF är bättre på grupps strid än en pansarskyttegrupp. Men vad är bäst i krig, en SF-grupp eller ett pansarskyttekompani? Med värnplikt får du större volymer av alldeles tillräckligt duktiga soldater. Dock måste värnpliktiga repövas, och det oftare än 5 år som du nämner som en siffra.

 

Absolut, några av de jag gjorde värnplikten med är mina närmsta vänner idag. Och resten, som jag bara träffar några gånger per år, är definitivt några jag gärna skulle rycka in med igen.

 

 

@Yohn

Som jag skrev till Speculatores ovan, så hoppas jag för kung och fosterands skull att någon som har jobbat som soldat i flera år har en bredare kunskap än vad en värnpliktig hade. Dock är som sagt frågan vad som ger störst effekt i slutändan, en litet gäng soldater med bredare kunskap, eller ett stort gäng soldater som nästan bara kan sin specialisttjänst. Jag är övertygad om att värnpliktiga soldater är tillräckligt duktiga för att som förband åstadkomma nästan samma sak som ett anställt förband. Men man kan ha fler värnpliktiga förband för samma peng.

Tänk dig att den pluton du är krigsplacerad i är från stora delar av landet. du har tappat kontakten med dem eller du blir placerad i en pluton där du känner en handfull pga. de finns inte tid att vänta på att alla skall anlända och hitta sin pluton. på grund av politiska prioriteringar har ni inte inkallats de senaste fem tio åren. tror du en sån styrka skulle göra bra ifrån sig i ett modernt krig ?

Share this post


Link to post
Share on other sites

@Speculatores

Sluta släng in massa konstiga parametrar du själv hittar på, så som att man inte har repövats på 10 år och slåss med folk man aldrig träffat förut. På motsvarande sett skulle jag ju kunna säga följande om det anställda försvaret:

 

"Förbanden är inte ens till 1/10 fyllda, de har bara övat 10 dagar de senaste åren, de är omotiverade och utrustningen är jättegammal. Tror du en sån styrka skulle göra bra ifrån sig i ett modernt krig?" Men det är ju inte riktigt sant, och ingen skulle ju föreslå att ett sådant försvar är målbilden att jobba mot, så det är ju bara jättekonstigt att slänga ut ett sådant påstående.

 

Svaret på din fråga i inlägget ovan: Jag tror att det skulle gå tillräckligt bra. Men det hade förstås gått ännu bättre om man repövas var tredje år tillsammans med de man gjorde GU med, vilket är ett sådant upplägg jag skulle vilja se.

Share this post


Link to post
Share on other sites

@Speculatores

Sluta släng in massa konstiga parametrar du själv hittar på, så som att man inte har repövats på 10 år och slåss med folk man aldrig träffat förut. På motsvarande sett skulle jag ju kunna säga följande om det anställda försvaret:

 

"Förbanden är inte ens till 1/10 fyllda, de har bara övat 10 dagar de senaste åren, de är omotiverade och utrustningen är jättegammal. Tror du en sån styrka skulle göra bra ifrån sig i ett modernt krig?" Men det är ju inte riktigt sant, och ingen skulle ju föreslå att ett sådant försvar är målbilden att jobba mot, så det är ju bara jättekonstigt att slänga ut ett sådant påstående.

 

Svaret på din fråga i inlägget ovan: Jag tror att det skulle gå tillräckligt bra. Men det hade förstås gått ännu bättre om man repövas var tredje år tillsammans med de man gjorde GU med, vilket är ett sådant upplägg jag skulle vilja se.

vad är tillräckligt bra ? tro är förövrigt något som hör till religion. Hur stor andel av de som ingick i invasionsförsvaret övades vart tredje år?

Personligen anser jag att två gånger fyra dagar per år är börjar närma sig minimum. fyra dagar är absolut minimum. Nej tolv dagar vart tredje år funkar inte lika bra.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vi gör det i punktform så kan vi försöka hålla oss till samma diskussion, annars lägger jag ner diskussionen med dig i denna tråd.

 

1. Det spelar ingen roll hur ofta det övades i invasionsförsvaret, mitt förslag är en värnplikt med repövning var 3:e år.

2. Om förutsättningarna helt plötsligt är så dåliga som du hittade på i ditt inlägg, TROR jag att det ändå skulle gå TILLRÄCKLIGT bra för att värnplikt skulle ge större pang för pengarna än anställt försvar.

3. MEN eftersom det som du beskrev inte är det försvar jag skulle vilja ha, så VET jag att det försvar jag VILL HA skulle vara bättre än ett anställt försvar för den lilla befolkning men stora yta som Sverige innebär.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag är mer på Milton Friedmans linje. Ett land är förlorat om ingen frivilligt vill försvara landet. Sverige är värt att leva i så jag är beredd att försvara det. Men inte alla håller min filosofi. Men det är det som krävs och det går att få den viljan på bredd front så länge det finns politisk tydlighet.

 

Sverige har ett svagt försvar då vi har ett identitetsproblem. Vi var snabba på att banta försvaret så fort Soviet föll. I samma veva dök vi in I EU projektet vilket alla vet som har en gnutta av intelligens och inte ljuger för sig själva kommer innebära Federation på sikt. Vi tänkte tillhöra något större och behövde därför inget försvar. Kollektivet skulle försvara oss.

Sen röstade vi nej till EMU vilket visade på en vilja åt andra hållet. Skrattretande. Svenska folket visar gång på gång att vi inte vet vad vi sysslar med. Vi är nog det mest obildade landet i världen. Vi tror att vi vet så mycket men vi bevisar att vi inte kan något alls. Särskilt inte historia.

 

Vill Svenska staten var ett eget land eller en delstat i något större? Sveriges försvarspolitik är ett ickeproblem tills vi vet har rätt ut vad det är för framtid Sverige ska ha. För ingen är egentligen ärlig med detta. Sverige är "kanske" till allting.

 

Ska vi ha en riktig federation så kan ju Fransmän eller Tyskar ta hand om försvaret och vi kan lägga ner allt och spara på pengarna för det är ändå så det kommer bli ändå i så fall för eller senare.

 

Krig är en förlängning av politisk vilja. Och inte tvärt om. Just nu finns ingen stark vilja till något alls. Bara en naiv "lunka på" och det löser sig attityd. Sverige svamlar runt blint i mörkret. Ett tydligt definitivt politiskt beslut åt ena eller andra hållet är allt jag begär.

 

Snack om värnpliktens vara eller inte vara är bara löjlig och "mjäkig" fram tills dess.

Edited by gokart

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vi gör det i punktform så kan vi försöka hålla oss till samma diskussion, annars lägger jag ner diskussionen med dig i denna tråd.

 

1. Det spelar ingen roll hur ofta det övades i invasionsförsvaret, mitt förslag är en värnplikt med repövning var 3:e år.

2. Om förutsättningarna helt plötsligt är så dåliga som du hittade på i ditt inlägg, TROR jag att det ändå skulle gå TILLRÄCKLIGT bra för att värnplikt skulle ge större pang för pengarna än anställt försvar.

3. MEN eftersom det som du beskrev inte är det försvar jag skulle vilja ha, så VET jag att det försvar jag VILL HA skulle vara bättre än ett anställt försvar för den lilla befolkning men stora yta som Sverige innebär.

1. frågan är bara hur mycket mer soldater övade ett okänt antal dagar var tredje år, innan de väger upp de försvaret vi har idag.

2. vad mer än övningar har du tänkt spara på ? Hur mycket mer soldater tror du de gör att få in för samma peng?

3 hur vet du det ?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Dagens försvar består fortfarande av stort antal värnpliktiga som tvingas fylla upp positioner eftersom vi har svårt att rekrytera nya soldater. Det är först detta år som vi startat med repövningar för dessa värnpliktiga. Så i dag har vi inget effektivt välövat försvar alls. Bara massor med självständiga byggklossar som är sprida över hela Sveriges yta och som med svårighet kan samöva under begränsad tid.

 

 

En återstart av värnpliktsutbildning skulle bara innebära att vi snabbt kan rotera ut dessa med äldre utbildning från krigsplaceringsplatser och rotera in nya soldater till samma krigsplacering. På så sätt kan vi om vi kallar in 6 000 rekryter årligen, utbildas det 24 000 soldater/sjömän under en fyraårsperiod som kan ersätta hela vår krigsorganisation med nyutbildad personal med god marginal. Värnpliktiga behöver så fall bara vara krigsplacerade under en 3 års period.

 

Dessutom kan vi från samma grupp rekrytera värnpliktiga som vill bli heltids soldater och sjömän under några år för att bemanna stående förband inom marin, flygvapen och armén. Även Officerare och underbefäl, förlåt menar specialistofficerare kan rekryteras.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Dagens försvar består fortfarande av stort antal värnpliktiga som tvingas fylla upp positioner eftersom vi har svårt att rekrytera nya soldater. Det är först detta år som vi startat med repövningar för dessa värnpliktiga. Så i dag har vi inget effektivt välövat försvar alls. Bara massor med självständiga byggklossar som är sprida över hela Sveriges yta och som med svårighet kan samöva under begränsad tid.

 

 

En återstart av värnpliktsutbildning skulle bara innebära att vi snabbt kan rotera ut dessa med äldre utbildning från krigsplaceringsplatser och rotera in nya soldater till samma krigsplacering. På så sätt kan vi om vi kallar in 6 000 rekryter årligen, utbildas det 24 000 soldater/sjömän under en fyraårsperiod som kan ersätta hela vår krigsorganisation med nyutbildad personal med god marginal. Värnpliktiga behöver så fall bara vara krigsplacerade under en 3 års period.

 

Dessutom kan vi från samma grupp rekrytera värnpliktiga som vill bli heltids soldater och sjömän under några år för att bemanna stående förband inom marin, flygvapen och armén. Även Officerare och underbefäl, förlåt menar specialistofficerare kan rekryteras.

Vad de flesta inte verkar vilja förstå, är att det fram till 2020 planerades för att det skulle vara f.d. vpl-personal som fyllde upp positioner i manöverförbanden. Men ja, det finns ett behov att korrigera fel i dagens system för tjänstgöring. Men att göra en total återgång till vpl-personal. Vore förödande för försvaret.

 

Enligt Jägarchefens senaste blogg, 24/1 http://jagarchefen.blogspot.se/beräknas Ryssland ha kapacitet att kunna förflytta 60 000 man på 72 timmar med sitt transportflyg. En kapacitet som beräknas att öka fram till 2020. Hur många vpl-förband skulle hinna mobilisera, öva upp sina färdigheter och hinna fram till positioner för att göra en insats, innan dessa 72h är över? Jag skulle säga inga. Jaja, gamla vpl-kramare brukar hävda att förr, då hade vi förband som kunde mobilisera på 24h. Men testades det någonsin, nej aldrig.

 

Det försvaret behöver är direkt gripbara förband, som inte behöver 72h på sig att vara insatsberedda. Utan som ytterst liten förberedelse kan agera med relativt stor kraft.

 

Sedan, kan det möjligen finnas lokalförsvarsförband, som består av äldre, f.d. vpl och f.d. tjänstgörande soldater.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vilken kraft får du i 4-5 tusen heltidsanställda?

Betydligt mer än 20 000 som förvirrar sig runt påväg mot mobiliseringsförråd samtidigt som landet redan tagits över.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Vilken kraft får du i 4-5 tusen heltidsanställda?

Betydligt mer än 20 000 som förvirrar sig runt påväg mot mobiliseringsförråd samtidigt som landet redan tagits över.

 

behöver dessa 20.000 förvirrade civilister dessutom två veckor för att bli ett fungerande förband, då är kriget förmodligen redan över. Idealiskt hade ju varit +20k reservister och yrkesknektar. En kultur där Militär ses som ett respektabelt yrke skulle inte heller skada.

Share this post


Link to post
Share on other sites

...och varför inte 60.000 heltidsanställda? Eller 800.000?

Någonstans måste de finnas lite realism i siffrorna. Med tanke på att Storbritannien har runt 107.000 personer, med en befolkning på 64 miljoner.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Vilken kraft får du i 4-5 tusen heltidsanställda?

Betydligt mer än 20 000 som förvirrar sig runt påväg mot mobiliseringsförråd samtidigt som landet redan tagits över.

 

 

Nu utgår du från att mobiliseringen kommer för sent och att de värnpliktiga aldrig har övat mobilisering.

Detta måste ju inte vara förutsättningen för ett värnplikts- (eller hybrid-) försvar.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

 

Vilken kraft får du i 4-5 tusen heltidsanställda?

Betydligt mer än 20 000 som förvirrar sig runt påväg mot mobiliseringsförråd samtidigt som landet redan tagits över.

 

 

Nu utgår du från att mobiliseringen kommer för sent och att de värnpliktiga aldrig har övat mobilisering.

Detta måste ju inte vara förutsättningen för ett värnplikts- (eller hybrid-) försvar.

 

Båda utgångspunkterna är felaktiga, då det inte handlar om 4-5 000 heltidsanställda i FM när organisationen är klar. Samt att ingen av oss vet om en mobilisering verkligen skulle ske i god tid.

 

Men med tanke på saktfärdigheten i regering och riksdag inför krishantering, så är chansen att en politiker skulle våga trycka på MOB-knappen i god tid närmare obefintlig.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Fördelar värnpliktigt försvar:

1. hela inneliggande kullen + inneliggande repgubbar (40.000 pers på den gamla goda tiden) mobiliserar på någon timma.

2. Värnpliktsförsvaret gav över 100.000 frivilliga till hemvärnet som nuförtiden har svårt att rekrytera 20.000 pers. HV's mobilisering mäts i några få timmar.

3. Med lite förvarning kunde man ha krigsförband mobiliserade inom några dygn.

 

Fördelar yrkesförsvar:

1. En del av soldaterna, blir genom lång tjänstgöring väldigt dugliga soldater. Tyvärr slutar många för tidigt vilket gör att kvaliteten är mycket blandad.

2. Alla GSS/K mobiliserar inom några timmar, men de är bara några tusen.

 

 

Alltså, för att ha ett försvar som snabbt mobiliserar en stor mängd (40.000 inneliggande + 100.000 HV) duktiga soldater ska man välja värnplikt. Har man dessutom några dygns framförhållning har man mobiliserat större delen av krigsförbanden.

 

Vill man ha ett fåtal soldater men där några är superduktiga väljer man anställt försvar.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Nu ska man kanske inte skönmåla historien sådär som många som vurmar för vpl gör.

Sett till dina punkter så finns följande att påpeka:

1. Ingen pratar om att grundutbilda speciellt många militärt, om vpl skulle återstartas. Det talas om några tusen per år, runt 4-5 tusen om jag läst rätt. I den årskull som var inne när 40t grundutbildades hade du väldigt olika nivåer om de hade behövt göra en insats. Allt från förband som hade legat inne ett tag och var hyfsat utbildade till förband som precis hade påbörjat gröntjänst. Repgubbar, hade vi väl enbart inne någon månad per år, så kan inte varit speciellt många.

 

2. Ja det fanns mer än 100t hv-män/kvinnor. Men eftersom jag var med i Hv redan då, kan jag försäkra dig om att i min Hv-krets, kanske en tiondel var regelbundet på övningar, mer än 6-70% nollade sina kontrakt år efter år men togs aldrig bort. Vilken insats hade de kunnat göra? Hv-förband numera, är just nu förband som efter flera dagars förvarning, ska kunna vara fullt insatsberedda, vi pratar alltså inte några timmar längre. Detta om inte Hv-beredskap har kommit i förväg.

 

Och, mobilisering av krigsförband, vet vi ju inte hur det hade gått i en verklig situation. Där finns gott om olika problem som kan uppstå, från saktfärdighet att trycka på knappen, till störande moment i transportsektorn m.m.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Fördelar värnpliktigt försvar:

1. hela inneliggande kullen + inneliggande repgubbar (40.000 pers på den gamla goda tiden) mobiliserar på någon timma.

2. Värnpliktsförsvaret gav över 100.000 frivilliga till hemvärnet som nuförtiden har svårt att rekrytera 20.000 pers. HV's mobilisering mäts i några få timmar.

3. Med lite förvarning kunde man ha krigsförband mobiliserade inom några dygn.

 

Fördelar yrkesförsvar:

1. En del av soldaterna, blir genom lång tjänstgöring väldigt dugliga soldater. Tyvärr slutar många för tidigt vilket gör att kvaliteten är mycket blandad.

2. Alla GSS/K mobiliserar inom några timmar, men de är bara några tusen.

 

 

Alltså, för att ha ett försvar som snabbt mobiliserar en stor mängd (40.000 inneliggande + 100.000 HV) duktiga soldater ska man välja värnplikt. Har man dessutom några dygns framförhållning har man mobiliserat större delen av krigsförbanden.

 

Vill man ha ett fåtal soldater men där några är superduktiga väljer man anställt försvar.

förutom de frippe redan skrivit.

1. De fanns en stor mängd förband av tveksam kvallite. i slutet av förra året köpte min far en mauser som legat i mobiliseringsförråd i 90 år. om kalla kriget någon gång blivit hett, skulle alltså även på åttiotalet soldater beväpnas med en mauser model M/96. hur många andra förband hade utrustning tiden sprungit ifrån? allt för att hålla upp antalet ?

2. efter som jag var med på slutet av den tiden, vet jag att vi hade en hård kärna som var med på nästan allt. ett större antal som dök upp då och då och kanske 10 -20% som enbart existera på pappret, "de kommer, om de händer något". idag har snitt åldern sjunkit. vi har kvar kanske 90% av den hårda kärnan. så hur stor del av förbandseffekten har vi egentligen tappat ?

3. veckor är nog mer realistiskt. hur lång förberedelse tid tror du ryssen ger oss?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det här är ett betydligt mer intressantare koncept än införd vpl.

Skapa förband i närhet till högskolor och universitet för att kunna locka soldater att i samband med studier delta i FM.

 

http://www.helahalsingland.se/opinion/ledare/hogskolesoldater-kan-bidra-till-att-losa-krigsforbandens-rekryteringsproblem

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det här är ett betydligt mer intressantare koncept än införd vpl.

Skapa förband i närhet till högskolor och universitet för att kunna locka soldater att i samband med studier delta i FM.

 

http://www.helahalsingland.se/opinion/ledare/hogskolesoldater-kan-bidra-till-att-losa-krigsforbandens-rekryteringsproblem

Det funkar väl ok i länder där man måste betala höga avgifter för att kunna få högre utbildning. Frågan är hur det skulle fungera i Sverige. Det är väl redan idag så att många studenter jobbar extra, eftersom det är svårt att leva enbart på studielån/bidrag. I alla fall om man inte bor kvar hos sina föräldrar.

Frågan är väl om man hellre binder upp sig X år i försvaret än sitter i kassan på ICA.

Men det beror väl på hur det läggs upp iofs. Kanske värt att testa. Dock skulle man nog få större utdelning om man förlade en sådan verksamhet till större universitetsorter där det finns fler studenter.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag hade utan vidare tagit min ingenjörsexamen på detta vis.

Att jobba extra lönade sig inte eftersom det var alldeles för lätt att halka över gränsen och få betala tillbaka lånet.

 

Vi hade en hemsk period under småbarnsåren då mitt och min hustrus studielån ofta var den tyngsta månadsutgiften.

Edited by S63

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Det här är ett betydligt mer intressantare koncept än införd vpl.

Skapa förband i närhet till högskolor och universitet för att kunna locka soldater att i samband med studier delta i FM.

 

http://www.helahalsingland.se/opinion/ledare/hogskolesoldater-kan-bidra-till-att-losa-krigsforbandens-rekryteringsproblem

Det funkar väl ok i länder där man måste betala höga avgifter för att kunna få högre utbildning. Frågan är hur det skulle fungera i Sverige. Det är väl redan idag så att många studenter jobbar extra, eftersom det är svårt att leva enbart på studielån/bidrag. I alla fall om man inte bor kvar hos sina föräldrar.

Frågan är väl om man hellre binder upp sig X år i försvaret än sitter i kassan på ICA.

Men det beror väl på hur det läggs upp iofs. Kanske värt att testa. Dock skulle man nog få större utdelning om man förlade en sådan verksamhet till större universitetsorter där det finns fler studenter.

 

frågan är hur många som skulle känna sig lockade, om FM säger om du tjänstgör under studietiden plus lika länge till som GSS/T så behöver du inte ha något med CSN att göra.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Det här är ett betydligt mer intressantare koncept än införd vpl.

Skapa förband i närhet till högskolor och universitet för att kunna locka soldater att i samband med studier delta i FM.

 

http://www.helahalsingland.se/opinion/ledare/hogskolesoldater-kan-bidra-till-att-losa-krigsforbandens-rekryteringsproblem

Det funkar väl ok i länder där man måste betala höga avgifter för att kunna få högre utbildning. Frågan är hur det skulle fungera i Sverige. Det är väl redan idag så att många studenter jobbar extra, eftersom det är svårt att leva enbart på studielån/bidrag. I alla fall om man inte bor kvar hos sina föräldrar.

Frågan är väl om man hellre binder upp sig X år i försvaret än sitter i kassan på ICA.

Men det beror väl på hur det läggs upp iofs. Kanske värt att testa. Dock skulle man nog få större utdelning om man förlade en sådan verksamhet till större universitetsorter där det finns fler studenter.

 

Ja visst ser olika länders system helt olika ut och ger olika förutsättningar. Men det är helt klart en intressant fundering som definitivt behöver utredas vidare.

 

Att ha en säkrad inkomst utan studielån och att ha ett säkert sommarjobb, kan väga mycket. Ponera t.ex. att ett universitet kan ha runt 30 000 studenter, en ganska stor rekryteringsbas att utgå ifrån.

 

 

 

Det här är ett betydligt mer intressantare koncept än införd vpl.

Skapa förband i närhet till högskolor och universitet för att kunna locka soldater att i samband med studier delta i FM.

 

http://www.helahalsingland.se/opinion/ledare/hogskolesoldater-kan-bidra-till-att-losa-krigsforbandens-rekryteringsproblem

Det funkar väl ok i länder där man måste betala höga avgifter för att kunna få högre utbildning. Frågan är hur det skulle fungera i Sverige. Det är väl redan idag så att många studenter jobbar extra, eftersom det är svårt att leva enbart på studielån/bidrag. I alla fall om man inte bor kvar hos sina föräldrar.

Frågan är väl om man hellre binder upp sig X år i försvaret än sitter i kassan på ICA.

Men det beror väl på hur det läggs upp iofs. Kanske värt att testa. Dock skulle man nog få större utdelning om man förlade en sådan verksamhet till större universitetsorter där det finns fler studenter.

 

frågan är hur många som skulle känna sig lockade, om FM säger om du tjänstgör under studietiden plus lika länge till som GSS/T så behöver du inte ha något med CSN att göra.

 

 

Precis, slipper studielån, kan möjligen få kurslitteratur bekostade. Jag hade definitivt hoppat på det när jag studerade, om jag fått erbjudande om det.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Ja visst ser olika länders system helt olika ut och ger olika förutsättningar. Men det är helt klart en intressant fundering som definitivt behöver utredas vidare.

 

Att ha en säkrad inkomst utan studielån och att ha ett säkert sommarjobb, kan väga mycket. Ponera t.ex. att ett universitet kan ha runt 30 000 studenter, en ganska stor rekryteringsbas att utgå ifrån.

Jo. fast om man ska begränsa sig till högskoleorter som är "fd militärorter" som artikeln tycks mena så är väl studentunderlaget där betydligt lägre än 30 000. Vet inte om det är fler universitet än Stockholm, Lund och Göteborg som når upp i 30 000+ studenter. Många av dessa är ju dessutom sådana som läster enstaka kurser.

 

Sedan så lär väl utbildningen ta längre tid om man ska stå till försvarets förfogande, men det kanske inte är något stort problem om man har försörjning under tiden.

 

Dock, om tanken sedan är att man ska vara GSS/T ett visst antal år efter avslutad utbildning så finns det väl en rätt stor risk att detta gör det betydligt svårare att få ett jobb efter utbildningen är avslutad. I alla fall jämfört med de som inte är uppbundna till försvaret i några år.

 

Och vad händer om man hoppar av studierna, eller misslyckas med studierna?

 

När det gäller USA: ROTC är väl något som man kan ansöka om ifall man har vissa studieresultat, och det täcker i så fall hela eller delar av avgiften till universitetet. Jag tror inte att det handlar om att man får någon lön under utbildningen, men jag kan ha fel.

Edited by Andtryggve

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag hade nog lite fel. Det verkar som om man även kan få "living expences" betalda, men det beror nog på var man studerar.

(Anledningen till att jag kollade på Cornell är att jag gjorde exjobb där för en massa år sedan, och minns att det fanns en avdelning ROTC där. Avgiften var väl mellan 25 000-30 000 dollar per år för de flesta utbildningar när jag var där om jag minns rätt)

 

 

http://armyrotc.cornell.edu/scholarships/

 

 

The Army Reserve Officers Training Corps (ROTC) allows you to attend the college or university of your choice (more than 700 around the country) while taking courses that prepare you to become an Army Officer when you graduate.At Cornell University’s current tuition rates this total scholarship package is worth more than $149,000 dollars! At Elmira College, the school will supplement our full tuition scholarship with an additional grant for living expenses making the package total value more than $165,000!

 

 

Jag vet inte vilka summor det skulle handla om i Sverige. Eller hur det skulle fungera t ex skattemässigt.

Edited by Andtryggve

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

1. De fanns en stor mängd förband av tveksam kvallite. i slutet av förra året köpte min far en mauser som legat i mobiliseringsförråd i 90 år. om kalla kriget någon gång blivit hett, skulle alltså även på åttiotalet soldater beväpnas med en mauser model M/96. hur många andra förband hade utrustning tiden sprungit ifrån? allt för att hålla upp antalet ?

 

Att det var så förr betyder ju inte att det måste vara så i ett nytt värnpliktsförvar.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now



  • Similar Content

    • By henke
      Igår släppte Försvarsmakten JÄGARSOLDAT, en ny dokumentärserie i 6 delar om att rycka in och utbilda sig till just jägarsoldat vid K 3 under 9 månader. Du hittar den på YouTube. Varje del är cirka 13 minuter. 
       
       
       
    • By GR-X
      Jag mönstrade för flera månader sedan med inställning på en stridande befattning, men tyvärr var jag inte tillräckligt förberedd på cykeltestet, där jag fick en 5:a (6 är kravet för stridande befattning). Jag ska rycka in på Trängregementet som ”soldat logistik” i september och skulle gärna vilja veta vad folk har för erfarenhet av både regementet och befattningen. Yrkesvägledaren som jag har pratat med har sagt att man kan välja olika inriktningar där, som tex sjukvårdare, trafiksoldat osv, undrar hur detta fungerar i praktiken, hur mycket får man själv välja och hur mycket väljer regementet åt en? 
       
      Men främst undrar jag om det finns någon möjlighet för mig att kunna byta till skytte/eskort på samma regemente om jag visar mig kompetent i fält och bra på skytte (vilket jag utan att försöka skryta, är) under de tre första GMU-månaderna? Eftersom det var just cykeltestet som satte käppar i hjulet (haha) har jag tränat mycket intervallträning under sommaren, samt även tränat hårt för att få så höga poäng som möjligt på multitestet. Om jag kan uppnå eller till och med överträffa kraven för skytte på beep/fält/multi - testerna, är det då möjligt? 
       
      Jag är värnpliktig 99:a och kunde därför inte tacka nej till min befattning när jag mönstrade, annars hade jag förstås väntat och gjort om cykeltestet. Har alltid varit intresserad av att arbeta i Försvarsmakten (då i en stridande befattning), har varit hemvärnsungdom och tränade hårt för att kunna jobba i FM i flera år, tyvärr inte tillräckligt hårt på konditionen, men gjorde enorma framsteg i styrka jämfört med innan jag började träna. Hade för dålig syn för att kunna söka en stridande befattning från början, men arbetade ihop 16.000 kr för att kunna göra en laser-operation för ögonen så att jag skulle kunna ha en chans från början. Jag brinner verkligen för att arbeta i Försvarsmakten och vet att jag vill ha en stridande befattning, skulle det inte gå att ändra under GU kommer jag söka till det efteråt, men vill verkligen komma in på det så snabbt som möjligt. Vad tror ni, är det möjligt? Ska jag ta upp det här med min blivande plutonchef? Ser verkligen inte ner på befattningen jag har nu, men det är helt enkelt inte det här jag vill arbeta med, vill ha en stridande befattning och kommer inte ge upp förens jag får det.
    • By Egil Skallagrimsson
      Hejsan!
      Jag skulle ha sökt till amf1 nu till hösten men pga min spärr så kunde jag inte söka mig dit. Trots att RM sa att jag skulle försöka nästa år igen. Så nu orkar jag inte vänta längre, så kan man göra GMU och sen välja att inte fortsätta/byta till amfibieskyttesoldat. Behöver man göra om sin gmu då?
       
      Tack på förhand!
      /Egil
    • By Flugan98
      Har lite problem, ska mönstra imorgon kl. 08:00 och efter att jag gott igenom listan för 54:e gången så märkte jag att jag missat grundskolebetygen och undrar om det är livsviktigt att de verkligen kommer med till mönstringen när jag har gymnasiebetygen som krävs påskrivna och med mig?
×