Jump to content

Recommended Posts

Understöd på upp till 2km, visst, men då pratar vi inte samma system som britterna använder. De har (om jag inte förstått helt fel) ETT 60mm rör på pluton för understöd av samma pluton. Ska det stanna bakom när resten av plutonen rör sig framåt?

 

och nej jag menar 84mm grg.

 

Det är inte räckvidden som är intressant, det är förmågan till att kunna ge understöd. 60mm grg är säkert jättebra när man behöver nedhållande eld för trupp som rör sig bakåt (skapa killzones med grk och ksp)

Men för en skyttegrupp, pluton och kompani så är grg mycket mycket bättre. Du har större granater, du har soldater som kan följa med rörelsen och du är inte begränsad av att granaten inte slår igenom t.ex ett tak.

 

Behöver jag understöd med indirekt eld så har jag väl det på kompaninivå, eller iaf på bataljonen?

Understöd skjuter och rör sig växelvis, oavsett om man rör sig framåt eller bakåt. Rörelseförmågan är en stor del av fördelen med ett så pass lätt system som 60 mm grk jämfört med tyngre system.

 

Ah, läste fel....ja, jag har inte avsett att välja bort varken grg eller grt för 60 mm grk, utan som komplement där så är lämpligt.

 

Tveksamt på kompaninivå och även om det finns på bataljonsnivå så ska de vara inom räckhåll, ha ammunition och inte vara upptagna med annat.

Link to post
Share on other sites
  • Replies 80
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Top Posters In This Topic

Popular Posts

Sparkar liv i ytterligare en gammal tråd.   Jag tycker att fokuset ligger fel i den här diskussionen där man pratar om att införa det överallt eller inte alls. 60 mm GRK har en roll att fyll

Har just läst boken Outlaw Platoon av Sean Parnell (en väldigt bra bok som jag verkligen rekommenderar). Hans pluton (en lätt infanteripluton) har en 60mm GRK tillförd som bemannas av två man. Vid fle

Även om det bara krävs en för att bemanna så lär man fortfarande behöva minst en till för att bära granater. Intressant angående luftbrisad. Det lär ju negera vissa av bristerna även om granaten givet

Om det inte framgick så var mitt inlägg rätt ironisk men det föll på att jag inte la till en :rolleyes: gubbe.

Av mina tidigare inlägg att dömma så är GRK bra, och det ska vi ha.

Link to post
Share on other sites

Jag tror vi kan tänkas prata om olika saker här.

 

Jag pratar om grk så som britterna använder det, ett till två rör som sitter fast ledningsgruppen för pluton och som understödjer plutonen.

Då pratar vi inte avstånd som är längre bort från grupperna än vad någon utav plutoncheferna är.

Och mina argument utgår väl lite ifrån att man vill ha det som britterna har det. Men även om man vill ha bådeock (grk och grg) så ser jag faktiskt inte nyttan med grk. Du har svårare att skjuta direkt riktad eld, får inte lika bra verkan och mig veterligen så utsätter du en grk servis för betydligt större risker på de korta avstånden än vad du utsätter en grg servis för.

Link to post
Share on other sites

 

 

varför detta behov av att fylla förbanden med babygrk. vilken typ av strid hade du tänkt att använda den till. inget annat vapen på pluton når så lång? sen är frågan om vad spridningen och effekten blir på 3km. vilken typ av terräng tror du att du skulle ha nyttan av ett sånt vapen?

Understöd på avstånd om främst 500-2000 meter i de flesta typer av terräng, exempelvis öppen terräng, strid i bebyggelse, gles skog, kuperad terräng och där fientlig styrka besitter någon form av fortifikation eller liknande terräng med frontalt skydd men som kan nås uppifrån.

Spridning är bara intressant om du har något att jämföra med och det faller på att 60 mm grk har ett tomrum att fylla.

 

själv sitter jag och funderar på vilka prylar jag absolut behöver ha med mig, till en kommande övning. strid i bebygelse, tror knappt en babygrk har sprängkraft att ta sig igenom taket på en friggebod köpt på valfrit byggvaruhus, sen är de ju intressant på vilket avstånd den kan tidigare nämd byggnad. hur mycket folk behövs för att få med sig tillräkligt med amunition tlll vapnet. finns ett vapen som kanske har kortare räckvidd men kan användas till mer, väger mindre totalt och kräver färre soldater.

Link to post
Share on other sites
  • 6 years later...

Sparkar liv i ytterligare en gammal tråd.

 

Jag tycker att fokuset ligger fel i den här diskussionen där man pratar om att införa det överallt eller inte alls. 60 mm GRK har en roll att fylla i svenska FM, den rollen finns dock inte hos de breda massorna ute på det motoriserade och mekaniserade skyttet. Där strider man i kompanis och bataljons ram och understödet bör vara bataljonsartilleri i form av framförallt 12cm GRK för att även kunna skjuta STRIX. 60mm fyller sin roll i de lätta förbanden där man ofta strider nere på plutons eller högst skvadrons nivå och utan samma närhet till fordon. Jag tänker på förband som 31:a och AJB. 31:a har även batart med tyngre GRK (organisatoriskt som pluton i en av skytteskvadronerna) men jag ser ändå att en 60mm GRK-grupp  med 2 pjäser/plut eller att förflytta batart till ledning/UST-skvadron och ha en lätt GRK-pluton/skvadron skulle fylla ett syfte. På AJB vet jag inte om man överhuvudtaget har någon IE för tillfället. Jag ser att en lättare GRK som ägs av plutonen/skvadronen skulle fylla en viktig roll vid framförallt eldöverfall och överfall och där kunna öka effektiviteten avsevärt. De lätta förbanden förväntas inte heller ställas mot tyngre bepansrade förband som regel och har därför inte samma behov av att kunna skjuta STRIX med all IE. Lätt GRK ersätter dock inte på något sätt GRG utan kompletterar det. Dessutom är GRG för mig ett av gruppens vapen medan 60mm GRK blir plutonens eller skvadronens vapen.

 

Även storleken på underhållskedjan gör att 60mm är lämplig på de lätta förbanden. 12cm GRK kräver fordonstransport och 81mm är ett ganska osmidigt härke att framrycka med till fots (även om det är möjligt), framförallt om mycket ammunition ska medföras. En 60mm kan följa med överallt och man kan bära med sig stora mängder granater på enskild soldat. Man hade säkert med framgång också kunnat montera en 60mm GRK på ett sexhjulingssläp om man vill. Vad som väger emot 60mm är givetvis den begränsade verkan man får av 1,7kg granat. Jag kan inte för mitt liva hitta källan just nu, men under finska vinterkriget konstaterade finnarna att om det är mer än en halvmeter snö så är det inte värt att skjuta granater under 8cm om man inte får till luftbrisad.

Sammanfattningsvis: 60 mm som plut/skvadrons-art på lätta förband? Ja tack! På bekostnad av GRG? Nej tack.

  • Like 1
Link to post
Share on other sites

Finska försvarsmakten har testat 60 mm GRK många gånger under åren och resultat har varit det samma varje gång: granatens effekt är otillräcklig.  Vi använder 81 mm GRK på kompaninivå och den erbjuder väldigt större effekt. 81 mm GRK kan följa trupper även på fots, om det behövs. Och den är enkel att transportera på ATV eller snöskoter. 

Link to post
Share on other sites
On 6/9/2020 at 10:07 AM, Kilo3 said:
Spoiler

Annars kan M224A1 vara något.

Amerikanarna använder sina på olika sätt som kanske är något att ta efter. 2011 byggde de om  M224 till M224A1 och används i olika varianter. Där man har tagit bort 4 kg av vikten. Så de har även en handhållen version som går lättare att bära med sig i grupp. Där bottenplattan 4 kg har bytts till en 1,9 kg bottenplatta. 

 

Det fanns väl även en handhållen engångsversion i glasfiber där 3-4 granater bars i röret. Men då är väl M224A1 bättre då man själv kan välja granater.

 

Har för mig att finnarna ansåg att grk på 47-60 mm hade begränsad effekt från 1 meter snö. Men det hade ju gevärsgranater och handgranater också. Men de hade inte heller lika avancerad ammunition.   

 

Edited by madman
Link to post
Share on other sites
  • 6 months later...

Har just läst boken Outlaw Platoon av Sean Parnell (en väldigt bra bok som jag verkligen rekommenderar). Hans pluton (en lätt infanteripluton) har en 60mm GRK tillförd som bemannas av två man. Vid flera tillfällen i boken nämner han hur han nyttjar pjäsen på ett sätt som inte GRT kan och inte batart hinner och hur det är ett väldigt uppskattat vapensystem.  För mig framgår det hur viktig förmåga han anser att det är och vilken fördel det är att äga viss indirekt eld själv på plut-nivå då den går snabbt att få verkan ifrån och inte kräver tilldelning av externa resurser. Att ta med sig är att hans pluton inte har tillgång till något GRG och att det möjligen hade gjort en viss skillnad i hur viktig den lätta GRKn skulle vara.

Det jag vill säga med det här är att lätta plutoner som inte verkar i kompanis ram och som inte har möjlighet att avdela många man till bemanning av ett vapenssystem, som till exempel 81mm GRK kan ha nytta av en lätt GRK. Problemet med begränsad effekt i snö borde gå att avhjälpa med luftbrisad på något sätt (jag vet inte helt hur man får till det eller om granaterna är tillräckligt stora). Jag ser i min egen tjänst flera tillfällen då en lätt GRK hade kunnat förstärka vår verkan, skydda oss vid omgrupperingar och tillbakadraganden och tillföra ytterligare en dimension i striden som GRG enbart hjälpligt kan göra. Detta till priset av att 2-3 man tillförs plutonen/troppen/gruppen.

  • Like 1
Link to post
Share on other sites
5 hours ago, Kilo3 said:

Har just läst boken Outlaw Platoon av Sean Parnell (en väldigt bra bok som jag verkligen rekommenderar). Hans pluton (en lätt infanteripluton) har en 60mm GRK tillförd som bemannas av två man. Vid flera tillfällen i boken nämner han hur han nyttjar pjäsen på ett sätt som inte GRT kan och inte batart hinner och hur det är ett väldigt uppskattat vapensystem.  För mig framgår det hur viktig förmåga han anser att det är och vilken fördel det är att äga viss indirekt eld själv på plut-nivå då den går snabbt att få verkan ifrån och inte kräver tilldelning av externa resurser. Att ta med sig är att hans pluton inte har tillgång till något GRG och att det möjligen hade gjort en viss skillnad i hur viktig den lätta GRKn skulle vara.

Det jag vill säga med det här är att lätta plutoner som inte verkar i kompanis ram och som inte har möjlighet att avdela många man till bemanning av ett vapenssystem, som till exempel 81mm GRK kan ha nytta av en lätt GRK. Problemet med begränsad effekt i snö borde gå att avhjälpa med luftbrisad på något sätt (jag vet inte helt hur man får till det eller om granaterna är tillräckligt stora). Jag ser i min egen tjänst flera tillfällen då en lätt GRK hade kunnat förstärka vår verkan, skydda oss vid omgrupperingar och tillbakadraganden och tillföra ytterligare en dimension i striden som GRG enbart hjälpligt kan göra. Detta till priset av att 2-3 man tillförs plutonen/troppen/gruppen.

Amerikanernas M224A1 som är en lättare version kan användas av en person om man vill. Där personen själv kan hålla i röret. Men riktigt stöd är väl att föredra för pression med åtminstone 2 st som använder den. Det finns redan en granat M734 som kan ställas in i fyra varianter. Luftbrisad 3-13 fot, 3 fot, ytbrisad och ½ sekunds fördröjning på brisad. Dessa löser delvis problem om det finns snö.  Sedan finns givetvis HE, rök och belysning. Samt infrarödbelysning? som bara kan ses med specialutrustning.

 

Så visst skulle det kunna vara ett hjälpmedel för vissa förband.

Link to post
Share on other sites
16 minutes ago, Chassi said:

Frågan är bara vad som ska lämnas kvar, soldaterna idag bär redan mycket utrustning så ska det tillkomma förbanden borde något befintligt avvaras.

Det är ju tyvärr verkligheten vi lever i. Jag bedömer att det är ett något man tar med sig i vissa situationer och inte alltid.

Link to post
Share on other sites
4 hours ago, madman said:

Amerikanernas M224A1 som är en lättare version kan användas av en person om man vill. Där personen själv kan hålla i röret. Men riktigt stöd är väl att föredra för pression med åtminstone 2 st som använder den. Det finns redan en granat M734 som kan ställas in i fyra varianter. Luftbrisad 3-13 fot, 3 fot, ytbrisad och ½ sekunds fördröjning på brisad. Dessa löser delvis problem om det finns snö.  Sedan finns givetvis HE, rök och belysning. Samt infrarödbelysning? som bara kan ses med specialutrustning.

 

Så visst skulle det kunna vara ett hjälpmedel för vissa förband.

Även om det bara krävs en för att bemanna så lär man fortfarande behöva minst en till för att bära granater. Intressant angående luftbrisad. Det lär ju negera vissa av bristerna även om granaten givetvis fortsatt är relativt klen.

  • Like 1
Link to post
Share on other sites
On 12/18/2020 at 9:32 PM, Kilo3 said:

Det är ju tyvärr verkligheten vi lever i. Jag bedömer att det är ett något man tar med sig i vissa situationer och inte alltid.

Har man fordon med sig så underlättar det givetvis från 4-hjuling till skoter etc. Man tittar även på utveckling av andra lätta transportfordon som följer med trupp för att bära bagage och tyngre vapen.

Link to post
Share on other sites
On 12/18/2020 at 9:33 PM, Kilo3 said:

Även om det bara krävs en för att bemanna så lär man fortfarande behöva minst en till för att bära granater. Intressant angående luftbrisad. Det lär ju negera vissa av bristerna även om granaten givetvis fortsatt är relativt klen.

Hade ingen aning att Saab också tillverkade 60 mm MAPAM granater. Med upp till 4500 meters räckvidd. Där givetvis 81 mm ger större effekt till Thor.

 

60 mm Mortar Weapon Systems models M224 and M224A1 | BidLink Defense Industry News

MSM_trojlistA4_07_Mortars.pdf

 

 

Edited by madman
Link to post
Share on other sites
On 12/18/2020 at 9:14 PM, Chassi said:

Frågan är bara vad som ska lämnas kvar, soldaterna idag bär redan mycket utrustning så ska det tillkomma förbanden borde något befintligt avvaras.

Min tanke är också att det är två man som tillförs plutonen dvs att strukturen görs om, inte att det ska lösas inom befintlig ram.

Link to post
Share on other sites
3 hours ago, Kilo3 said:

Min tanke är också att det är två man som tillförs plutonen dvs att strukturen görs om, inte att det ska lösas inom befintlig ram.

fungerar det med den ordning som är nu, finns det tillräcklig transportkapacitet på befintliga förband för 2 man till per pluton?

det finns mycket att tänka på.

Link to post
Share on other sites
15 hours ago, Chassi said:

fungerar det med den ordning som är nu, finns det tillräcklig transportkapacitet på befintliga förband för 2 man till per pluton?

det finns mycket att tänka på.

Är det inte frågan om bara vissa förband som det kan vara aktuellt för. Sedan är frågan hur långt man är beredd att sträcka sig. Då 81 mm och 120 mm har mer effekt. De är relativt lätta att ta med sig då de väger från 15.7-19.5 kg beroende på modell och tillbehör.

 

Sedan ser jag att den lösningen kan även vara till hjälp till förband som gör missioner för att snabbt kunna slå ut prickskyttar etc på långa avstånd eller höga höjder. Då logistikkedjan är lång för att få hjälp med artilleri och flyg. Om man ens får det för en liten grupp som beskjuter en från höga höjder. Vilket gör att motståndaren redan då kan ha lämnat.   

 

Så vi kanske ska börja med att få in det den vägen. För det verkar gå lättare att prova oss fram och nyttan av det. 

Edited by madman
Link to post
Share on other sites
23 hours ago, Chassi said:

fungerar det med den ordning som är nu, finns det tillräcklig transportkapacitet på befintliga förband för 2 man till per pluton?

det finns mycket att tänka på.

På de förband jag tänker på och har erfarenhet av finns det. Det är framförallt de allra lättaste förbanden vi har som 31 bat, AJB och FJS.

Link to post
Share on other sites
8 hours ago, madman said:

Är det inte frågan om bara vissa förband som det kan vara aktuellt för. Sedan är frågan hur långt man är beredd att sträcka sig. Då 81 mm och 120 mm har mer effekt. De är relativt lätta att ta med sig då de väger från 15.7-19.5 kg beroende på modell och tillbehör.

Intressant vilken 81mm GRK väger så lite?
Ett problem blir fortfarande en otymplig pjäs och hög granatvikt som försvårar elduthållighet med de mer grovkalibriga.

 

 

Link to post
Share on other sites
15 hours ago, Kilo3 said:

Intressant vilken 81mm GRK väger så lite?
Ett problem blir fortfarande en otymplig pjäs och hög granatvikt som försvårar elduthållighet med de mer grovkalibriga.

 

 

Var tydligen otydlig. Det var en firma som hade två varianter på 60 mm grk. Där den ena var så lätt som 15.7 och den andra på drygt 16 kg som man nämnde var lämplig för FSJ som exempel. Men jag hittar nu inte firman.

 

Det finns en på 15.8 kg. Som tydligen också kan använda på två sätt. Genom att använda basplattan och kunna ge mer direkteld/loop. Till den här borde man väl utveckla även pilfunktion mot lätt bepansrade fordon. Vilket jag även tycker till NEMO mortar etc som kan ge direkteld. 

Rheinmetall unveils dual-configuration mortar RSG60 (army-technology.com)

Så att det finns så många varianter. Och utveckling av ammunitionen tyder på att intresset finns. 

Edited by madman
Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




  • Similar Content

    • By madman
      Usa kommer att titta på Nemo systemet för deras Stryker. I artikeln står det för indirekt och direkt eld. Så förmodligen tittar de även på Nemo+. https://www.army-technology.com/news/patria-us-army-feasibility-patria-nemo-mortar-system/
       
    • By trullss
      Hej allihopa!
       
      Jag är 18 år gammal och har precis kommit hem från Skåne från min mönstring. Jag skickades hem efter de att jag suttit igenom samtalet med psykologen, vilket var mycket förvånansvärt för mig. Inskrivningstestet gick mycket bra där jag fick 8 av 9 poäng (behövde minst 4 för att klara det), och samtalet med psykologen var inget märkvärdigt heller enligt mig. Jag kollade igenom mina svar på hälsodeklarationen och fick rätta till några (hade råkat kryssa för "ja" där det frågade om anabola, alkohol, cigaretter och droger), och allting gick smidigt. Jag berättade lite om mina tidigare erfarenheter med skjutvapen då jag ofta rest till USA och fått skjuta på banor där med allt från pistoler till gevär. Pratade om familjelivet, hur det gick för mig i skolan, och allmänt om mig som person. Jag var mycket förvånad när jag fick ett skarpt "nej" och ett "du kan ta och åka hem nu". Inget förtydligande till varför eller någonting.
       
      För att klargöra; jag har mycket bra betyg i skolan och har inte haft några större problem där, är skötsam, har inte haft några problem med polis, aldrig druckit alkohol, aldrig rökt cigaretter, aldrig testat någon drog eller tagit steroider. Idrottar en hel del på fritiden (MTB, landsvägscykling, fjällsvandring, vintersporter), jobbar när jag kan för att tjäna pengar och har alltid haft en stor önskan till att tjänstgöra inom försvaret. Jag beskrev mina önskningar om att bli jägarsoldat och att jag kände en stor skyldighet till att tjänstgöra samt att jag själv ansåg att det skulle passa mig. 
       
      Det var riktigt trist att bli nekad så tidigt, men att nu behöva vänta i två år till och inte ens veta varför man misslyckades är riktigt frustrerande. Har tänkt på saken och enda vettiga svaret jag kan komma fram till är att jag blev nekad eftersom Försvaret inte behöver fler soldater eller för att jag fortfarande är gymnasiestudent. Funderar starkt på att överklaga och ringa RM för att diskutera situationen med dom samt försöka tydliggöra vad det är som fick dom att neka mig, men från vad jag har hört så ska det mer eller mindre vara omöjligt att överklaga ett sådant här beslut eller få en klargörelse. Oavsett detta är jag fast besluten på att göra allt i min makt för att ändra detta och/eller få en förklaring, vilket är anledningen till varför jag vänder mig till er.
       
      Vad skulle vara det bästa sättet att göra detta på när det gäller att göra en överklagelse eller ringa dem för en förklaring? Tack i förhand!
    • By Hanski
      Nyligen har det varit ganska mycket diskussion om Archer-system och raketartilleri på dessa sidor och jag tänkte att det kanske skulle vara intressant att läsa också något om finskt artilleri. Det här inlägget innehåller en kort sammanfattning av dagens finskt artilleri.
       
      AEMI-rapporten 2020 listar följande artillerivaror på Finlands försvarsmakts inventering (https://puolustusvoimat.fi/documents/1948673/2015391/FI_AEMI_2020.pdf/a5b066cf-cd1f-7fec-5213-35fc67b70ae8/FI_AEMI_2020.pdf):
      • (flera hundra - 1000+ st 81 mm bogserad granatkastare, Tampella m/1974). Dessa är inte listade i AEMI-rapporter eftersom de är under 100 mm i kaliber.
      • 18 st. 120 mm självgående granatkastare AMOS
      • 698 st. 120 mm bogserad granatkastare (Tampella m/1992)
      • 471 st. 122 mm bogserad haubits 122H63 (ryska D-30)
      • 34 st. 122 mm lätt raketartilleri system 122RAKH89 (Tjeckiska RM-70)
      • 74 st. 122 mm självgående haubits 122PSH74 (ryska 2S1)
      • 24 st. 152 mm bogserad kanon 152K89 (ryska 2A36)
      • 132 st. 155m bogserad kanon 155K83 och 155K98 (Tampella-modeller, K98 är utrustad med APU)
      • 8 st. självgående kanon K9 “Moukari” (Slägga). Leveranser pågår fortfarande för dessa koreanska kanoner. Finska försvarsmakten har beställt 48 st. med option för ytterligare 48 st.
      • 41 st. 227 mm raketartilleri system 298RSRAKH06 (US M270A2)
       
      Finlands armé krigstidsorganisation består av tre olika typer av trupper:
      1) Operativa trupper som är de bäst utrustade och mest mobila. Dessa trupper består av flera brigader (delvis mekaniserade), några mekaniserade eller motoriserade bataljonstridsgrupper och andra trupper. Supportenheter är delvis organiserade på korpsnivå.
      2) Regionala trupper som normalt är organiserade som bataljonstridsgrupper eller individuella bataljoner. Vissa bataljonstridsgrupper är främst inriktade på (mot) attacker medan andra har en mer defensiv roll.
      3) Lokala trupper med enskilda bataljoner och kompani tar hand om t.ex. punktförsvar. Typiska enheter är t.ex. ”Provinskompanier”, trupper med frivilliga reservister och de motsvarar svenska Hemvärnet-enheter.
       
      Första organisationsnivå som innehåller indirekt eld är på kompaninivå. Varje kompani har vanligtvis 2-3 st. 81 mm granatkastare. Dessa gillades väldigt mycket vid finska försvarsmakten och de första lätta granatkastarna infördes redan på 1930-talet. Lätt granatkastare är lätt att transportera på ett fordon eller till och med till fots, om det behovs. Det tar bara några minuter att sätta den i ett skjutläge och effekten av elden är ganska bra. Nya granatkastare är också mycket exakta. Det viktigaste är att varje kompani alltid har indirekt eld vid deras omedelbara användning. Det finns flera typer av ammunition som HE, rök och belysning.
       
      Det finns vanligtvis ett tungt 120 mm granatkastarkompani på varje bataljon. De flesta granatkastare på de finska försvarsmakterna är fortfarande bogserad. Detta innebär några utmaningar vid elduppdrags: vanligtvis avfyrar granatkastarepluton eller granatkastarekompani bara ett eller högst några uppdrag från samma positioner och efter dessa elduppdrag kommer enheten att byta position. 120 mm granatkastare är i alla fall ganska praktiskt och enkelt att transportera och det tar bara några minuter att få den i körläge. Granatkastarna sprids också på stora geografiska områden.
       
      Vissa enheter på operativa trupper använder det självgående AMOS-granatkastaressystemet. Med dubbla eldrör och Patria AMV-vagnar är dessa mycket effektiva vapen. Varje fordon har positioneringssystem och moderna artilleriräknare och elduppdrag kan startas på några tiotals sekunder från uppdraget.
       
      Regionala bataljonstridsgrupper har normalt en infanteribataljon och en artilleribataljon med 122 mm bogserade haubits. 122H63 är ett lätt och praktiskt vapen som kan skjuta på hela 360 graders område. Dessa är i alla fall ganska gamla vapen med begränsat räckvidd och effekten av 122 mm granat är eller ska bli otillfredsställande. Det kommer att vara en bra fråga hur dessa haubitsar kan ersättas mot de finska försvarsmakterna någonstans 2030-talet. Haubitsar är utrustade med positioneringssystem och de fungerar vanligtvis spridda i ett stort geografiskt område.
       
      Operativa enheter har de mest mobila artillerienheterna med 122PSH74 och K9 självgående kanoner. Dessutom skulle flera 155 mm bogserade eller APU-utrustade kanonenheter ge extra indirekt eldstöd till dessa trupper.
       
      Raketartilleri och några av de bogserade 152 eller 155 mm kanonerna hålls på armékorpsnivå. Dessa kommer att utgöra det mest effektiva eldstödet för de viktigaste strider.
       
      Finsk K9 ger eldstöt på Rovajärvi skjutfält.

    • By Perman
      The Swedish Army’s new Mjolner twin 120 mm mortar system is expected to undergo firing trials
      Forty Swedish Army CV90 infantry fighting vehicles will be equipped with the Mjolner system:
       
      Sweden’s twin 120 mm mortar system takes shape
       
      /Per
    • By Trofast
      Bör svenska jägarförband ha tillgång till andra vapen än konventionella förband? Vad är er åsikt/idé?

×
×
  • Create New...