Jump to content

Recommended Posts

Som nämns i tråden så har man både i U.K (med grk) och i Sverige (grg) gjort försök att ersätta respektive vapen med grt... Det har testats och förkastats.

 

Nu kommer det fritt från minnet så rätta mig gärna:
Gammla spränggranater til grg hade ingen armeringssträcka

Spräng har kortare livslängd

Rök har nästan identisk bana som spräng men med betydligt mindre risk för personal

Det är dyrt med granater, mängdträning görs bäst med fullkaliber övningsproj och en och annan rök

 

Det finns spräng i listorna, men det är sett till övningstid och viss del tradition något som inte prioriteras.

Av någon outgrundlig anledning så är pansar fortfarande det största hotet grgskyttar ställs inför och ska övas inför (även om det är lättare pansar i form av ifv numer)

 

Hur många har föresten skjutit lys med grg?

Link to post
Share on other sites
  • Replies 80
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Top Posters In This Topic

Popular Posts

Sparkar liv i ytterligare en gammal tråd.   Jag tycker att fokuset ligger fel i den här diskussionen där man pratar om att införa det överallt eller inte alls. 60 mm GRK har en roll att fyll

Har just läst boken Outlaw Platoon av Sean Parnell (en väldigt bra bok som jag verkligen rekommenderar). Hans pluton (en lätt infanteripluton) har en 60mm GRK tillförd som bemannas av två man. Vid fle

Även om det bara krävs en för att bemanna så lär man fortfarande behöva minst en till för att bära granater. Intressant angående luftbrisad. Det lär ju negera vissa av bristerna även om granaten givet

 

 

Grk har ju dessutom en nackdel att den inte har höjden på pjäsen som inte går att göra mycket åt.

???

 

grg går att skjuta liggande, de är knappast möjligt ens med den minsta GRK.

 

Om det är ett problem befinner du dig på fel plats redan från början.

Link to post
Share on other sites

 

 

 

Grk har ju dessutom en nackdel att den inte har höjden på pjäsen som inte går att göra mycket åt.

???

 

grg går att skjuta liggande, de är knappast möjligt ens med den minsta GRK.

 

Om det är ett problem befinner du dig på fel plats redan från början.

 

om du tänkt att skjuta direktverkande eld blir de ju ett problem om du tvingas gömma dig. om de är frågan om indirekt eld är ju en baby grk i klenaste laget. samt har nackdelen att den kräver minimum tre personer, mot två för grg.

 

försök ibland tänka efter när du känner att ett vapen skulle saknas. "nice to have" skulle ge alla en enorm mängd sällan använd utrustning.

Link to post
Share on other sites

Fast har man haft utrustning så blir det ibland omöjligt att lösa en uppgift utan trots att det skulle gått utmärkt om man aldrig presenterats för utrustningen.

Det går att vara två på ett grg, men det blir aldrig lika bra som att vara tre. Är man bara skytt och laddare så ska man som chef inte räkna med någon vidare effektiv eldreglering.

 

Jag har ett distinkt minne av att sakna nästan allt nästan jämt.

Man kan alltid ha mer understöd både när man är i anfall, drar sig bakåt och när man är i försvar.

Link to post
Share on other sites

Att gruppera grk på öppen mark med fientlig styrka inom synhåll är obra. Grop, sänka, värn, bakom murar/väggar, kullar, bergsknallar, skogspartier o.dyl. är bättre.

 

60 mm grk är ingalunda mer personalkrävande än grg. Direkt eld med grk kräver en man. Indirekt eld kan ges av en man, bättre med två och allra helst med tre man.

Grg kräver minst två, men allra bäst resultat får du med en omgång på tre (exempelvis stf grpch som omgångschef med uppgift att observera och eldreglera) då det är rätt svårt att som skytt/laddare både utföra sin primära uppgifter + observera och eldreglera.

 

Vi Svenskar må var bra på mycket, bäst på vissa saker....men jag är inte övertygad om att det faktum att amerikanarna ser nyttan av 60 mm grk, kan avfärdas med att Sveriges försvarsmakt "vet bättre" i och med att grk lättare än 81 mm är bortprioriterad i densamma.

Link to post
Share on other sites

Att gruppera grk på öppen mark med fientlig styrka inom synhåll är obra. Grop, sänka, värn, bakom murar/väggar, kullar, bergsknallar, skogspartier o.dyl. är bättre.

 

60 mm grk är ingalunda mer personalkrävande än grg. Direkt eld med grk kräver en man. Indirekt eld kan ges av en man, bättre med två och allra helst med tre man.

Grg kräver minst två, men allra bäst resultat får du med en omgång på tre (exempelvis stf grpch som omgångschef med uppgift att observera och eldreglera) då det är rätt svårt att som skytt/laddare både utföra sin primära uppgifter + observera och eldreglera.

 

Vi Svenskar må var bra på mycket, bäst på vissa saker....men jag är inte övertygad om att det faktum att amerikanarna ser nyttan av 60 mm grk, kan avfärdas med att Sveriges försvarsmakt "vet bättre" i och med att grk lättare än 81 mm är bortprioriterad i densamma.

hur många granater får du med dig om du skulle hantera en 60mm grk själv ? hur eldreglerar du bakom en mur eller annat hinder som gör att fienden inte bestryker dig med eld? hur stor är sprängkraften och spridningen på en sån grk på >1km ?

Link to post
Share on other sites

Grk kan du ju avfyra från en plats och eldregleras från en annan, inte av en person dock men två kan lösa den uppgiften.

till skillnad från ett Grg som du direkt vid avfyrande röjjer din position om du nu inte upptäckts redan vid gruppering.

Link to post
Share on other sites

 

Att gruppera grk på öppen mark med fientlig styrka inom synhåll är obra. Grop, sänka, värn, bakom murar/väggar, kullar, bergsknallar, skogspartier o.dyl. är bättre.

 

60 mm grk är ingalunda mer personalkrävande än grg. Direkt eld med grk kräver en man. Indirekt eld kan ges av en man, bättre med två och allra helst med tre man.

Grg kräver minst två, men allra bäst resultat får du med en omgång på tre (exempelvis stf grpch som omgångschef med uppgift att observera och eldreglera) då det är rätt svårt att som skytt/laddare både utföra sin primära uppgifter + observera och eldreglera.

 

Vi Svenskar må var bra på mycket, bäst på vissa saker....men jag är inte övertygad om att det faktum att amerikanarna ser nyttan av 60 mm grk, kan avfärdas med att Sveriges försvarsmakt "vet bättre" i och med att grk lättare än 81 mm är bortprioriterad i densamma.

hur många granater får du med dig om du skulle hantera en 60mm grk själv ? hur eldreglerar du bakom en mur eller annat hinder som gör att fienden inte bestryker dig med eld? hur stor är sprängkraften och spridningen på en sån grk på >1km ?

 

En man får med sig fler granater till 60 mm grk än motsvarande för grg eller 81-120 mm grk.

 

Eldreglering kan antingen ske på samma sätt som för grg (observera träff/nedslag) eller med hjälp av eldledare som sitter på annan plats. Alltså inte krångligare eller farligare än för grg eller tyngre grk, frånsett den längre räckvidden än grg och kortare räckvidden jämfört med 81/120 mm grk.

 

Sprängkraft/spridning hos 60 mm granater på 1000+ m är inte att beteckna som annat än godtagbar med tanke på systemets vikt och räckvidd.

Link to post
Share on other sites

Som nämns i tråden så har man både i U.K (med grk) och i Sverige (grg) gjort försök att ersätta respektive vapen med grt... Det har testats och förkastats.

 

Nu kommer det fritt från minnet så rätta mig gärna:

Gammla spränggranater til grg hade ingen armeringssträcka

Spräng har kortare livslängd

Rök har nästan identisk bana som spräng men med betydligt mindre risk för personal

Det är dyrt med granater, mängdträning görs bäst med fullkaliber övningsproj och en och annan rök

 

Det finns spräng i listorna, men det är sett till övningstid och viss del tradition något som inte prioriteras.

Av någon outgrundlig anledning så är pansar fortfarande det största hotet grgskyttar ställs inför och ska övas inför (även om det är lättare pansar i form av ifv numer)

 

Hur många har föresten skjutit lys med grg?

Spräng är bra till mjuka mål såsom trupp, obepansrade fordon och byggnader som inte är särskilt byggda som skydd mot granatverkan. Med luftbrisad är den även effektiv mot mjuka mål i skydd i värn, gropar, bakom murar, kullar o.s.v.

 

Jag har skjutit allt utom spräng och pansarspräng med grg.

Link to post
Share on other sites

 

Bra fråga Perman. Jag har inget svar på det, men kan tänka mig att just pv-förmågan prioriteras högre i pansarförbanden än i övriga armén.

 

Jag tycker det vore ytterst märkligt om Hemvärnet med de uppgifter de har och i förhållande till hur de är utrustade, inte skulle kunna nyttja sina granatgevär till spränggranater.

de tror jag beror lite på utbildningsgrupp och uppgift. jag är inte utbildad på grg men de känns inte som någon större skillnad mellan att skjuta de olika granaterna. Sen ser jag inte att den extra tyngden av baby grk skulle uppväga behovet av att lobba spräng. grt finns ju trotts allt till det. Grk har ju dessutom en nackdel att den inte har höjden på pjäsen som inte går att göra mycket åt.

 

Rent skjuttekniskt är det ingen skillnad om direktträff avses. Däremot om luftbrisad avses. Sedan har du tempering av granaten, kanske det svåraste.

 

Fanns inte behovet av att lobba spräng så skulle vi inte ha sådana vapen.

 

Räckvidd 40 mm grt: 350-400 m

Räckvidd 60 mm grk: ca 3400 m

Med stor sannolikhet är det även en inte helt betydelselös skillnad i verkan, till grk'ns fördel.

 

Grk är inte högre än en knästående soldat (med exempelvis ak+grt eller grg), faktiskt något lägre. Med tanke på vapnets räckvidd borde inte det vara ett problem.

Link to post
Share on other sites

 

 

Bra fråga Perman. Jag har inget svar på det, men kan tänka mig att just pv-förmågan prioriteras högre i pansarförbanden än i övriga armén.

 

Jag tycker det vore ytterst märkligt om Hemvärnet med de uppgifter de har och i förhållande till hur de är utrustade, inte skulle kunna nyttja sina granatgevär till spränggranater.

de tror jag beror lite på utbildningsgrupp och uppgift. jag är inte utbildad på grg men de känns inte som någon större skillnad mellan att skjuta de olika granaterna. Sen ser jag inte att den extra tyngden av baby grk skulle uppväga behovet av att lobba spräng. grt finns ju trotts allt till det. Grk har ju dessutom en nackdel att den inte har höjden på pjäsen som inte går att göra mycket åt.

 

Rent skjuttekniskt är det ingen skillnad om direktträff avses. Däremot om luftbrisad avses. Sedan har du tempering av granaten, kanske det svåraste.

 

Fanns inte behovet av att lobba spräng så skulle vi inte ha sådana vapen.

 

Räckvidd 40 mm grt: 350-400 m

Räckvidd 60 mm grk: ca 3400 m

Med stor sannolikhet är det även en inte helt betydelselös skillnad i verkan, till grk'ns fördel.

 

Grk är inte högre än en knästående soldat (med exempelvis ak+grt eller grg), faktiskt något lägre. Med tanke på vapnets räckvidd borde inte det vara ett problem.

 

när de gäller baby grk känns de som den väger en väldigt mycket i jämförelse med den mängd död och förintelse den kan leverera, vilket inte borde vara helt betydelselöst. används pjäsen för plutons eller kompanis understöd borde inte stridsavståndet vara mycket över vad övriga vapen kan verka på. i bataljonsram borde den anses smått patetisk som understöd, i ett grk kompani.

Link to post
Share on other sites

Kan du då förklara för mej hur det kommer sej att USA;s försvarsmakt inte insett hur patetisk 60mm kastaren är?

 

Kan inte förstå varför endel här förringar 60mm kastaren.

Link to post
Share on other sites

Om du kan nå fienden med eldhandvapen och Grg så kan han antagligen nå dig med motsv vapen, med ex 60 mm grk så kan du skjuta och eldreglera "själv" ungefär lika långt som du kan se.

Du kan tex skjuta mot ett skogsparti 1000-3000 m bort där fienden uppges finnas, att skjuta mot det målet med Grg/P-skott/ Pv-robot är knappast praktiskt eller lämpligt, finns inte möjligheten till varken flygunderstöd, stridsfordon eller indirekt så kan du inte verka, med en grk i plutonen så kan du iaf verka mot utpekat mål.

Link to post
Share on other sites
  • 1 month later...

Dumma polacker, har dem inte insett vad så mycket bättre det hade varit för dom att införskaffa grg och 40 mm grt, det ger ju samma effekt i målet.

Det ger inte inte riktigt samma effekt i målet och inte i närheten utav att vara samma sorts vapensystem.

 

Så det beror väl på hur man strider och vad man vill kunna uppnå?

Link to post
Share on other sites

Men för argumentets skull...

Om du vill få effekt i ett mål som är 1-2km bort så vill du väl oftast antingen understödja eller förbekämpa? Hur bra funkar det med 60mm rör?

Om du vill understödja egen trupps anfall, väljer du verkligen hellre 60mm grk än 84mm grg?

 

Att grt ens näms är för att britterna ville byta ut sitt grk system mot grt, men insåg att det är inte i närheten av att vara samma system, så man har nu båda.

Precis samma tänk hade man i Sverige när man tittade på att byta grg mot grt.

Detta är intresant för det tyder ju på att man i de båda länderna såg att man hade ett system som man ville byta mot ett annat, då systemet gissningsvis ska klara samma uppgift. Alltså, den typen av understöd vi ger med grg ger britterna med 60mm grk.

 

Tänker man så, då ser jag överhuvudtaget inte poängen med grk. Det blir lite samma argument som att försvara en repeterbössa i skarpskytterrollen. "jo men de däringa har ju det"

Link to post
Share on other sites

Men för argumentets skull...

Om du vill få effekt i ett mål som är 1-2km bort så vill du väl oftast antingen understödja eller förbekämpa? Hur bra funkar det med 60mm rör?

Om du vill understödja egen trupps anfall, väljer du verkligen hellre 60mm grk än 84mm grg?

 

Att grt ens näms är för att britterna ville byta ut sitt grk system mot grt, men insåg att det är inte i närheten av att vara samma system, så man har nu båda.

Precis samma tänk hade man i Sverige när man tittade på att byta grg mot grt.

Detta är intresant för det tyder ju på att man i de båda länderna såg att man hade ett system som man ville byta mot ett annat, då systemet gissningsvis ska klara samma uppgift. Alltså, den typen av understöd vi ger med grg ger britterna med 60mm grk.

 

Tänker man så, då ser jag överhuvudtaget inte poängen med grk. Det blir lite samma argument som att försvara en repeterbössa i skarpskytterrollen. "jo men de däringa har ju det"

Hur bra 60 mm grk fungerar? Bättre än ingen grk på avstånd 1000-3000 meter.

 

Val mellan 60 och 84 mm grk (antar att du egentligen menar 81 mm?) - står valet verkligen däremellan? Det kan väl lika gärna vara mellan 60 och 120 mm, 60 mm och ingen grk alls, eller 81 och 120 mm.

Varför ha 81 mm när det finns 120? Varför ha 120 mm när...o.s.v?

 

60 mm är lätt att bära med, lätt att hantera och når längre än grg och grt samt har även bättre effekt än grt, därför borde vapnet ha en plats i varje försvarsmakt.

Link to post
Share on other sites

 

60 mm är lätt att bära med, lätt att hantera och når längre än grg och grt samt har även bättre effekt än grt, därför borde vapnet ha en plats i varje försvarsmakt.

När man sen läser här: http://www.inetres.com/gp/military/infantry/mortar/60mm.html

...så får iallafall jag insikten att en trupp kan bära med sej rätt så mycket ammunition till 60mm kastaren eftersom granaterna väger i snitt 1.7kg.

 

En civilist som jag tycker iallafall att det torde vara bättre att ha tiotals granater på plats NU, färdiga att bekämpa fienden med, än att skjuta i väg några stycken och sen måsta vänta på att fler granater kommer fram från någonstans längre bak.

Link to post
Share on other sites

 

Men för argumentets skull...

Om du vill få effekt i ett mål som är 1-2km bort så vill du väl oftast antingen understödja eller förbekämpa? Hur bra funkar det med 60mm rör?

Om du vill understödja egen trupps anfall, väljer du verkligen hellre 60mm grk än 84mm grg?

 

Att grt ens näms är för att britterna ville byta ut sitt grk system mot grt, men insåg att det är inte i närheten av att vara samma system, så man har nu båda.

Precis samma tänk hade man i Sverige när man tittade på att byta grg mot grt.

Detta är intresant för det tyder ju på att man i de båda länderna såg att man hade ett system som man ville byta mot ett annat, då systemet gissningsvis ska klara samma uppgift. Alltså, den typen av understöd vi ger med grg ger britterna med 60mm grk.

 

Tänker man så, då ser jag överhuvudtaget inte poängen med grk. Det blir lite samma argument som att försvara en repeterbössa i skarpskytterrollen. "jo men de däringa har ju det"

Hur bra 60 mm grk fungerar? Bättre än ingen grk på avstånd 1000-3000 meter.

 

Val mellan 60 och 84 mm grk (antar att du egentligen menar 81 mm?) - står valet verkligen däremellan? Det kan väl lika gärna vara mellan 60 och 120 mm, 60 mm och ingen grk alls, eller 81 och 120 mm.

Varför ha 81 mm när det finns 120? Varför ha 120 mm när...o.s.v?

 

60 mm är lätt att bära med, lätt att hantera och når längre än grg och grt samt har även bättre effekt än grt, därför borde vapnet ha en plats i varje försvarsmakt.

 

varför detta behov av att fylla förbanden med babygrk. vilken typ av strid hade du tänkt att använda den till. inget annat vapen på pluton når så lång? sen är frågan om vad spridningen och effekten blir på 3km. vilken typ av terräng tror du att du skulle ha nyttan av ett sånt vapen?

Link to post
Share on other sites

 

varför detta behov av att fylla förbanden med babygrk. vilken typ av strid hade du tänkt att använda den till. inget annat vapen på pluton når så lång? sen är frågan om vad spridningen och effekten blir på 3km. vilken typ av terräng tror du att du skulle ha nyttan av ett sånt vapen?

Understöd på avstånd om främst 500-2000 meter i de flesta typer av terräng, exempelvis öppen terräng, strid i bebyggelse, gles skog, kuperad terräng och där fientlig styrka besitter någon form av fortifikation eller liknande terräng med frontalt skydd men som kan nås uppifrån.

Spridning är bara intressant om du har något att jämföra med och det faller på att 60 mm grk har ett tomrum att fylla.

Link to post
Share on other sites

Fördelen med grg är att du även kan tempera för lufbrisad i byggnader, grottor och värn vilket inte grk kan

Det kan grk visst göra:

 

 

M734 Multioption Fuze

This fuze for the M720 and HE round can be set to function as proximity burst, near-surface burst, impact burst, or delay burst.

 

The round bursts at 3 to 13 feet (1 to 4 meters) above the target.

 

If a round set for proximity fails to burst at the proximity distance above the target, it automatically bursts at 0 to 3 feet (0 to 1 meter) above the target.

 

If a round set for near-surface burst (NSB) fails to burst at the near-surface distance above the target, it automatically bursts on impact.

 

If a round set for impact fails to burst on impact, it automatically bursts 1/2 second after impact (delay).

Edited by herman30
Link to post
Share on other sites

Understöd på upp till 2km, visst, men då pratar vi inte samma system som britterna använder. De har (om jag inte förstått helt fel) ETT 60mm rör på pluton för understöd av samma pluton. Ska det stanna bakom när resten av plutonen rör sig framåt?

 

och nej jag menar 84mm grg.

 

Det är inte räckvidden som är intressant, det är förmågan till att kunna ge understöd. 60mm grg är säkert jättebra när man behöver nedhållande eld för trupp som rör sig bakåt (skapa killzones med grk och ksp)

Men för en skyttegrupp, pluton och kompani så är grg mycket mycket bättre. Du har större granater, du har soldater som kan följa med rörelsen och du är inte begränsad av att granaten inte slår igenom t.ex ett tak.

 

Behöver jag understöd med indirekt eld så har jag väl det på kompaninivå, eller iaf på bataljonen?

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




  • Similar Content

    • By madman
      Usa kommer att titta på Nemo systemet för deras Stryker. I artikeln står det för indirekt och direkt eld. Så förmodligen tittar de även på Nemo+. https://www.army-technology.com/news/patria-us-army-feasibility-patria-nemo-mortar-system/
       
    • By trullss
      Hej allihopa!
       
      Jag är 18 år gammal och har precis kommit hem från Skåne från min mönstring. Jag skickades hem efter de att jag suttit igenom samtalet med psykologen, vilket var mycket förvånansvärt för mig. Inskrivningstestet gick mycket bra där jag fick 8 av 9 poäng (behövde minst 4 för att klara det), och samtalet med psykologen var inget märkvärdigt heller enligt mig. Jag kollade igenom mina svar på hälsodeklarationen och fick rätta till några (hade råkat kryssa för "ja" där det frågade om anabola, alkohol, cigaretter och droger), och allting gick smidigt. Jag berättade lite om mina tidigare erfarenheter med skjutvapen då jag ofta rest till USA och fått skjuta på banor där med allt från pistoler till gevär. Pratade om familjelivet, hur det gick för mig i skolan, och allmänt om mig som person. Jag var mycket förvånad när jag fick ett skarpt "nej" och ett "du kan ta och åka hem nu". Inget förtydligande till varför eller någonting.
       
      För att klargöra; jag har mycket bra betyg i skolan och har inte haft några större problem där, är skötsam, har inte haft några problem med polis, aldrig druckit alkohol, aldrig rökt cigaretter, aldrig testat någon drog eller tagit steroider. Idrottar en hel del på fritiden (MTB, landsvägscykling, fjällsvandring, vintersporter), jobbar när jag kan för att tjäna pengar och har alltid haft en stor önskan till att tjänstgöra inom försvaret. Jag beskrev mina önskningar om att bli jägarsoldat och att jag kände en stor skyldighet till att tjänstgöra samt att jag själv ansåg att det skulle passa mig. 
       
      Det var riktigt trist att bli nekad så tidigt, men att nu behöva vänta i två år till och inte ens veta varför man misslyckades är riktigt frustrerande. Har tänkt på saken och enda vettiga svaret jag kan komma fram till är att jag blev nekad eftersom Försvaret inte behöver fler soldater eller för att jag fortfarande är gymnasiestudent. Funderar starkt på att överklaga och ringa RM för att diskutera situationen med dom samt försöka tydliggöra vad det är som fick dom att neka mig, men från vad jag har hört så ska det mer eller mindre vara omöjligt att överklaga ett sådant här beslut eller få en klargörelse. Oavsett detta är jag fast besluten på att göra allt i min makt för att ändra detta och/eller få en förklaring, vilket är anledningen till varför jag vänder mig till er.
       
      Vad skulle vara det bästa sättet att göra detta på när det gäller att göra en överklagelse eller ringa dem för en förklaring? Tack i förhand!
    • By Hanski
      Nyligen har det varit ganska mycket diskussion om Archer-system och raketartilleri på dessa sidor och jag tänkte att det kanske skulle vara intressant att läsa också något om finskt artilleri. Det här inlägget innehåller en kort sammanfattning av dagens finskt artilleri.
       
      AEMI-rapporten 2020 listar följande artillerivaror på Finlands försvarsmakts inventering (https://puolustusvoimat.fi/documents/1948673/2015391/FI_AEMI_2020.pdf/a5b066cf-cd1f-7fec-5213-35fc67b70ae8/FI_AEMI_2020.pdf):
      • (flera hundra - 1000+ st 81 mm bogserad granatkastare, Tampella m/1974). Dessa är inte listade i AEMI-rapporter eftersom de är under 100 mm i kaliber.
      • 18 st. 120 mm självgående granatkastare AMOS
      • 698 st. 120 mm bogserad granatkastare (Tampella m/1992)
      • 471 st. 122 mm bogserad haubits 122H63 (ryska D-30)
      • 34 st. 122 mm lätt raketartilleri system 122RAKH89 (Tjeckiska RM-70)
      • 74 st. 122 mm självgående haubits 122PSH74 (ryska 2S1)
      • 24 st. 152 mm bogserad kanon 152K89 (ryska 2A36)
      • 132 st. 155m bogserad kanon 155K83 och 155K98 (Tampella-modeller, K98 är utrustad med APU)
      • 8 st. självgående kanon K9 “Moukari” (Slägga). Leveranser pågår fortfarande för dessa koreanska kanoner. Finska försvarsmakten har beställt 48 st. med option för ytterligare 48 st.
      • 41 st. 227 mm raketartilleri system 298RSRAKH06 (US M270A2)
       
      Finlands armé krigstidsorganisation består av tre olika typer av trupper:
      1) Operativa trupper som är de bäst utrustade och mest mobila. Dessa trupper består av flera brigader (delvis mekaniserade), några mekaniserade eller motoriserade bataljonstridsgrupper och andra trupper. Supportenheter är delvis organiserade på korpsnivå.
      2) Regionala trupper som normalt är organiserade som bataljonstridsgrupper eller individuella bataljoner. Vissa bataljonstridsgrupper är främst inriktade på (mot) attacker medan andra har en mer defensiv roll.
      3) Lokala trupper med enskilda bataljoner och kompani tar hand om t.ex. punktförsvar. Typiska enheter är t.ex. ”Provinskompanier”, trupper med frivilliga reservister och de motsvarar svenska Hemvärnet-enheter.
       
      Första organisationsnivå som innehåller indirekt eld är på kompaninivå. Varje kompani har vanligtvis 2-3 st. 81 mm granatkastare. Dessa gillades väldigt mycket vid finska försvarsmakten och de första lätta granatkastarna infördes redan på 1930-talet. Lätt granatkastare är lätt att transportera på ett fordon eller till och med till fots, om det behovs. Det tar bara några minuter att sätta den i ett skjutläge och effekten av elden är ganska bra. Nya granatkastare är också mycket exakta. Det viktigaste är att varje kompani alltid har indirekt eld vid deras omedelbara användning. Det finns flera typer av ammunition som HE, rök och belysning.
       
      Det finns vanligtvis ett tungt 120 mm granatkastarkompani på varje bataljon. De flesta granatkastare på de finska försvarsmakterna är fortfarande bogserad. Detta innebär några utmaningar vid elduppdrags: vanligtvis avfyrar granatkastarepluton eller granatkastarekompani bara ett eller högst några uppdrag från samma positioner och efter dessa elduppdrag kommer enheten att byta position. 120 mm granatkastare är i alla fall ganska praktiskt och enkelt att transportera och det tar bara några minuter att få den i körläge. Granatkastarna sprids också på stora geografiska områden.
       
      Vissa enheter på operativa trupper använder det självgående AMOS-granatkastaressystemet. Med dubbla eldrör och Patria AMV-vagnar är dessa mycket effektiva vapen. Varje fordon har positioneringssystem och moderna artilleriräknare och elduppdrag kan startas på några tiotals sekunder från uppdraget.
       
      Regionala bataljonstridsgrupper har normalt en infanteribataljon och en artilleribataljon med 122 mm bogserade haubits. 122H63 är ett lätt och praktiskt vapen som kan skjuta på hela 360 graders område. Dessa är i alla fall ganska gamla vapen med begränsat räckvidd och effekten av 122 mm granat är eller ska bli otillfredsställande. Det kommer att vara en bra fråga hur dessa haubitsar kan ersättas mot de finska försvarsmakterna någonstans 2030-talet. Haubitsar är utrustade med positioneringssystem och de fungerar vanligtvis spridda i ett stort geografiskt område.
       
      Operativa enheter har de mest mobila artillerienheterna med 122PSH74 och K9 självgående kanoner. Dessutom skulle flera 155 mm bogserade eller APU-utrustade kanonenheter ge extra indirekt eldstöd till dessa trupper.
       
      Raketartilleri och några av de bogserade 152 eller 155 mm kanonerna hålls på armékorpsnivå. Dessa kommer att utgöra det mest effektiva eldstödet för de viktigaste strider.
       
      Finsk K9 ger eldstöt på Rovajärvi skjutfält.

    • By Perman
      The Swedish Army’s new Mjolner twin 120 mm mortar system is expected to undergo firing trials
      Forty Swedish Army CV90 infantry fighting vehicles will be equipped with the Mjolner system:
       
      Sweden’s twin 120 mm mortar system takes shape
       
      /Per
    • By Trofast
      Bör svenska jägarförband ha tillgång till andra vapen än konventionella förband? Vad är er åsikt/idé?

×
×
  • Create New...