Hur skulle ditt drömförsvar se ut?

[weekendwarrior]

 

 

Weekendwarrior, jag får känslan av att du vill säga emot mig men förstår bara inte på vilken punkt. Min synpunkt angående materielens kompabilitet med sådan som finns hos potentiella allierade var inte avsedd som en direkt kommentar på ditt inlägg. Om du anser att en sådan kompabilitet inte är eftersträvansvärd så har jag fortfarande inte förstått av vilken anledning.

 

Jag har inte sagt något om att vi inte ska ha en egen försvarsindustri eller att vi inte ska skaffa inhemska vapensystem. Ingenting om ägarförhållandena eller om möjligheterna till licenstillverkning. Min poäng är helt enkelt att vid en eventuell konflikt där vi är delaktiga ligger våra försvarsindustrier geografiskt mycket sämre till än huvuddelen av övriga Västvärldens industrier och jag tycker inte att vi ska basera vår försörjning i krigstid på dessa om vi inte ska bygga underjordiska fabriker med bostäder i skyddsrum för personalen och deras familjer.

 

Det är säkert så att en konflikt inte enbart skulle drabba Sverige och att det skulle påverka tillgången på försvarsmateriel på världsmarknaden. Om man å andra sidan tänker sig att en del av fronten vid en sådan konflikt skulle befinna sig i Sverige medans det finns allierade vars territorium inte var direkt utsatt för stridigheter så skulle det säkert för en potentiell allierad vara mer förmånligt att leverera ammunition och annan förbrukningsmateriel till våra befintliga system än hela vapensystem inklusive personalen till förbanden som ska bemanna dessa. Jag känner att det är en aspekt som bör beaktas vid anskaffningen.

 

Jag kanske missförstod dig när jag uppfattade det som att du menade att egen utveckling och egen tillverkning av just den orsaken inte är kompatibel med med andra länders motsvarigheter.

Mig veterligen har jag inte specat någon mtrl så hårt att det inte skulle kunna vara kompatibel med andra länders.

[speculatores]

weekendwarrior: utan att avslöja för mycket är de ett par timmar med PB8 mellan de mest östra och västra objekten i vårt område. alla bv 206 borde placeras i ett kompani och på sikt ersättas helt. skall alla plutonerna förflytta sig till samma objekt finns två val antingen en samlad fordons marsch i bv 206 takt eller skicka bv plutonen ytterligare någon timme tidigare. ett kompani med bv 206, pb8 och PB180. bara tanken gör mig glad att jag inte är officer och inte har ansvaren för logistiken eller menar du att byta ut bv 206 mot pansarbil.

 

när de gäller fordon är nästan allt en kompromiss mellan eldkraft, hastighet och skydd. utom bv 206, de är bättre att åka än att gå. när de gäller vapen medför tyngre vapen alla möjliga problem. De är tyngre och kräver mer personal. Fundera tex hur grk kompaniet skulle placeras om hela 1: a kompaniet är placerade i västra delen och 2:a kompaniet är placerat i östra. RB 55 eller RB 56 kräver helt nya fordon, åtminstone Pb8 funkar inte.

[weekendwarrior]

weekendwarrior: utan att avslöja för mycket är de ett par timmar med PB8 mellan de mest östra och västra objekten i vårt område. alla bv 206 borde placeras i ett kompani och på sikt ersättas helt. skall alla plutonerna förflytta sig till samma objekt finns två val antingen en samlad fordons marsch i bv 206 takt eller skicka bv plutonen ytterligare någon timme tidigare. ett kompani med bv 206, pb8 och PB180. bara tanken gör mig glad att jag inte är officer och inte har ansvaren för logistiken eller menar du att byta ut bv 206 mot pansarbil.

 

när de gäller fordon är nästan allt en kompromiss mellan eldkraft, hastighet och skydd. utom bv 206, de är bättre att åka än att gå. när de gäller vapen medför tyngre vapen alla möjliga problem. De är tyngre och kräver mer personal. Fundera tex hur grk kompaniet skulle placeras om hela 1: a kompaniet är placerade i västra delen och 2:a kompaniet är placerat i östra. RB 55 eller RB 56 kräver helt nya fordon, åtminstone Pb8 funkar inte.

Tack för att du belyser konkreta problem.

 

Jag håller med om att detta med blandad fordonspark på ett kompani inte är optimalt, men det är i alla fall ingen försämring jämfört med dagens läge med blandningen av Tgb 20, Bv 206 och PB 8.

Tanken med mitt förslag var dock att ha max två fordonssystem i ett och samma kompani. Antingen byts oskyddade bilar mot Patgb 180 eller så byts Bv 206 mot Bv 309.

 

RBS 55 ingick inte som förslag för Hv, däremot RBS 56 som är lättare och tar mindre utrymme. Att få med ett robotsystem borde inte orsaka mycket mer svårlösliga problem än en granatkastare, i synnerhet inte den i 120 mm kaliber.

 

Just detta med tunga och skrymmande vapensystem är vad jag har i tanke med att ge hv färre 120 mm grk och delvis ersätta dem med 80 mm grk (dock fler antal grk per bataljon), jag säger inte att denna tanke vinner över någon annan...

Mitt bedömda behov av verkansavstånd för hv-förband har också påverkat min idé om grk-kaliber.

Edited May 29, 2015 by weekendwarrior

[weekendwarrior]

Jag kan väl poängtera att även om det jag skrivit i 'Mitt drömförsvar' är rätt så detaljerat så handlar det i huvudsak om förmågor jag ser behov av och föreslår lösningar på. Hade jag makten skulle jag ju inte köra över folk inom Försvarsmakten som argumenterar för att min lösning är en dålig idé, att behovet inte finns eller att det löses bättre på andra sätt och med annan materiel än det jag föreslår.

 

Jag är väldigt nyfiken på att läsa era åsikter på min idé om stadsbrigader för Stockholm, Göteborg och Malmö...bu eller bä? För stora enheter?

Edited May 29, 2015 by weekendwarrior

[speculatores]

Weekendwarrior: när de gäller pvrb ser jag Rb 57 som den maximala storleken för HV. glöm 12cm grk till hemvärnet, de innebär allt för stora taktiska begränsningar enligt min åsikt. Hv bör kunna eldleda, indirekt eld. men jag ser inte nyttan av 80mm grk som större än problemen.

 

om någon har utbildning på stadsskytte kan den ju rätta mig om jag har fel. Men som annat än administrativ enhet, känns brigad ett par nummer för stor. Med min lilla erfarenhet av SIB, innan gruppradio och liknande, föll allt tillslut samman till mer eller mindre grupps strid. Speciellt inne i byggnader.

[weekendwarrior]

Weekendwarrior: när de gäller pvrb ser jag Rb 57 som den maximala storleken för HV. glöm 12cm grk till hemvärnet, de innebär allt för stora taktiska begränsningar enligt min åsikt. Hv bör kunna eldleda, indirekt eld. men jag ser inte nyttan av 80mm grk som större än problemen.

 

om någon har utbildning på stadsskytte kan den ju rätta mig om jag har fel. Men som annat än administrativ enhet, känns brigad ett par nummer för stor. Med min lilla erfarenhet av SIB, innan gruppradio och liknande, föll allt tillslut samman till mer eller mindre grupps strid. Speciellt inne i byggnader.

RB 57 blir ett bra tillskott för hemvärnet, men räckvidden är väl kort för försvar av terräng utanför tätbebyggt område.

 

Det finns redan en plan för 12 cm grk till hemvärnet, så om idén är tokig så finns fler tokskallar än jag.

 

Stockholm, Göteborg och Malmö är stora städer (nåja, med svenska mått mätt i alla fall) så även om strid i enskild byggnad bedrivs av grupp så känns bataljon för litet, i alla fall om det bara är en bataljon. Som fotnot kan jag informera om att Stockholms län har 4 Hemvärnsbataljoner och de var betydligt fler för 10-15 år sedan.

Något som kanske inte tydligt framgick är att stadsbrigaden inte var avsedd att verka endast i stadskärnan utan ska kunna användas över hela staden med dess yttre delar (tänk Stockholms stad så som motsvarande kommun) och till viss del även i resten av länet.

[speculatores]

Weekendwarrior: Jag har sett uppgifter på rb 57 på upp åt 600 m, hur mycket längre än så tror du att du behöver och vad blir priset i form av utbildad trupp.

 

frågan om de är ett vapen som söker sin användare. någon har kommit på att HV inte har någon egen in direkt eld. Kompanianfall är tydligen häftigt att leda. Då måste ju bataljons strid vara än häftigare för en gammal invasionsförsvars officer. för att de skall funka måste dock hela bataljonen vara samlad inom en radie av mindre än en halvmil. Där ligger min tveksamhet. allt utom den radien kan glömma understöd från GRK.

 

Storleken på en brigad i Stockholm är ok, Hade jag haft obegränsat med folk hade nog en Division/arméfördelning nog kunnat agera i Mälardalen eller Göteborg med omnejd. sammansättningen bör ju vara lite annorlunda om man jämför med en norrlandsbrigad.

[Charlie Spartan]

Tycker att RB 57 är alldeles utmärkt vapen för Hemvärnet räckvidden på 20 till 600 meter är många gånger lagom, lägg sedan till att denna robot kan avfyras inifrån en byggnad utan att bränna häcken av skytten gör det till ett synnerligen bra vapen för förband som verkar i bebyggelse. RB 57 finns det med på listan över de material som skall tillföras Hemvärnet (2017), dessutom så ska det vara ett rätt lätt utbildat vapensystem, simulator finns att använda.

 

RB 56 Bill nämndes förut som vapen till Hemvärnet. Tyvärr har vi sålt av alla dessa system, så om dessa ska användas så måste vi köpa in nya. Annars är dessa fullt användbara för en hemvärnsgrupp. Och även fullt möjlig att transportera med PB8.

 

En orsak som gör att att jag gillar Hemvärnet rätt mycket som förband är dess snabbhet att aktiveras, samt att dessa förband är spridda över hela landet och på så sätt snabbt kan skapa en grund för alla andra förband att verka från. Att bygga upp en ökad förmåga i Hemvärnet gör grunden för alla andra förband blir starkare.

 

Håller på fila på ett egen förslag om ett framtida försvar, så jag återkommer senare i kväll.

[weekendwarrior]

Weekendwarrior: Jag har sett uppgifter på rb 57 på upp åt 600 m, hur mycket längre än så tror du att du behöver och vad blir priset i form av utbildad trupp.

 

frågan om de är ett vapen som söker sin användare. någon har kommit på att HV inte har någon egen in direkt eld. Kompanianfall är tydligen häftigt att leda. Då måste ju bataljons strid vara än häftigare för en gammal invasionsförsvars officer. för att de skall funka måste dock hela bataljonen vara samlad inom en radie av mindre än en halvmil. Där ligger min tveksamhet. allt utom den radien kan glömma understöd från GRK.

 

Storleken på en brigad i Stockholm är ok, Hade jag haft obegränsat med folk hade nog en Division/arméfördelning nog kunnat agera i Mälardalen eller Göteborg med omnejd. sammansättningen bör ju vara lite annorlunda om man jämför med en norrlandsbrigad.

Det är ingen som helst problem att hitta terräng för skjutavstånd på 1000 meter eller mer om man har grupperat utanför tätbebyggt område och tät skog.

I sådan terräng står det i valet och kvalet mellan att vänta och skjuta eller dra fortare än ögat om räckvidden inte är mer än 600 meter.

I tätbebyggt område räcker 600 meter ofta gott.

 

Edit

RBS 56 är lätt att utbilda på och utbildning sker mycket med simulator. När jag gjorde värnplikten så provade man hur det funkade att utbilda en repövande pv-pjäsomgång och det tycktes fungera väl.

Jag har även gått en helgkurs med repeterande utbildning på RBS 56 och en av deltagarna hade GU på RBS 55, inget problem därheller.

Edited May 31, 2015 by weekendwarrior

[Charlie Spartan]

Återinförd värnplikt för del av åldersklassen. Start på ca 6 000 för att successivt ökas till 18 000 soldater/år (tar tid att bygga upp)

Fortsatt utbyggnad av anställda GSS/K som rekryteras från värnpliktsklassen. Till ca 15 000 GSS/K.

Utökad rekrytering av flygförare och tekniker till flygvapnets divisioner och basbataljoner. Princip snitt på 2,4 piloter per stridsflygplan samt 2,4 ggr mer underhållspersonal.

Hemvärn, utökad kontraktstid till 12 dagar (3 helger+KFÖ) för bevakning och 18 dagar (3 helger + KFÖ och SÖF) . fortsatt utveckling mot huvuduppgift skydd, bevakning och försvar av viktiga objekt/områden, samt fördröjningsstrid. utökad numerär till ca 32 000 soldater. Dock så bibehålls antalet bataljoner på dagens 40 st.

Grk, närluftvärns pluton samt ingenjörspluton införs i varje HV bataljon. HV underrättelse kompanier tillförs små UAV för områdes spaning, samt speciella spaningsfordon liknade Fennek. Varje Hemvärnspluton tillförs små lätthanterliga drönare för lokal övervakning runt skyddsobjekt. Luftvärnsplutonerna utrustas lätta bärbara manpad, dessa enheter kan spridas över bataljonens område för att ge ett visst LV skydd.

Utöka antal brigader till 8 st. plus 4 regementsstridsgrupper (brigad mindre).

Två brigader utgångsgrupperad i Boden området. Två brigader runt Mälardalens område. Två brigader Skövde - Göteborgsområdet. och två Brigader Skåne, Blekingeområdet. Samtliga brigader utom en består av värnpliktig personal.

Stående Brigad utgångsgrupperas i Skövde och utgör grunden till all utlandsuppdrag.

Regementsstridsgrupperna. De tre första är stående förband. 1:a Livregementet består av ca 3 000 soldater stationerad i Stockholm, med huvud uppgift försvar av Stockholm.

2:a Luftburna Regementsstridsgruppen, grupperad i Karlsborg och är strategisk reserv.

3:e Regementsstridsgruppen är ett jägarregemente helt sonika Armens jägarbataljon som utvecklas till Jägarregementet

4: Regementsstridsgruppen består av 1 stående bataljon med stödresurser och 2 värnpliktiga bataljoner. denna stridsgrupp är stationerad på Gotland.

Varje Regementsstridsgrupp håller 1/3 av sin personal i ständig roterande beredskap. 1/3 under utbildning/övning med normal arbetstid. 1/3 tar ut ledighet

Utökad rekrytering av fartygsbesättningar till marinens enheter minst 2 besättningar till varje fartyg. Utöka även underhållsresurser så dessa fartyg kan utöka sin gång tid. målsättning att alla fartyg har kapacitet att ligga ute på Övning eller patrull 2/3 av tiden.

Marinen utökas genom i första hand öka bemanningen av befintliga plattformer och sedan en successiv dubblering av samtliga plattformer dvs 7 Korvetter utökas till 14 st, 4 ubåtar till 8 st osv.

Amfibiebataljoner utökas till 5 st varav 2 st är stående, 1 bataljon i Stockholmsområdet och 1 bataljon i Karlskrona området svarar för närskyddet runt marinbasområden i fredstid. Amfibiebataljonerna tillförs kvalificerad LV förmåga med ett LV kompani vardera.

Flygvapnet, utökas till att omfatta 150 stridsflyg JAS 39 fördelade på 5 divisioner och en utbildningsdivision. Utöver dessa tillförs även en division (25-30 st) UCAV för spaning och attack.

Basbataljoner utökas till 10 st, dessa innehåller även markförsvar i form av basjägarkompanier och tilldelade Hemvärnsbataljoner. Ett Luftvärnskompani ingår i varje Basbataljon.

Utöver dessa finns även Transport divisionen och andra specialenheter.

Helikopter flottiljen utökas så att denna klarar av att lufttransportera 1 luftburen bataljon i ett lyft.

Målsättning: Skapa ett tillgängligt försvar som i grunden håller en grundläggande basnivå.

Det som jag ser som den stora utmaningen är att i fredstid med politisk spänning och konflikt i närområdet hålla oss med en tillräcklig hög förmåga utan att köra slut på personalen över tid.

Edited May 30, 2015 by Charlie Spartan

[weekendwarrior]

Jag gillar din idé Spartan och idén om regementsstridsgrupper varav vissa stående förband är en lösning som känns lite utanför boxen, men ändå inte tokig.

Jag skulle gärna vilja höra om dina tankar på kustförsvar, flottan och luftvärn.

[speculatores]

Weekendwarrior: De jag gillar med RB 57, är att den är i storlek med ett Grg, kan användas i bebyggelse utan risk för att bli grillad. Den behöver inte något stort, tungt stativ. slår ut stridsvagnar, pansarskyttefordon och gör hål i byggnader. Fixar robot 55 eller robot 56 något av det ?

är din ställning så dåligt maskerad att den upptäcks på 500 m, då är nog militära fel verksamhet.

[weekendwarrior]

Begränsningarna i RBS 56 ligger i robotens osäkring= lämpar sig ej för närstrid (minsta avstånd 150 m) och att den ej kan skjutas från små slutna utrymmen, i övrigt klarar den allt du önskar.

Lavetten väger 11,5 kg.

 

RBS 55 anser jag så tung att den bör användas med fordon.

[speculatores]

weekendwarrior: de är där jag anser problemet ligger, en eller två extra robot är inte att förakta, inte heller möjligheten att roboten kan komma från en plats fienden kanske inte räknat med att pansarvärns vapen kan finnas. Sen kan soldaten lämna avfyrningsplatsen omedelbart efter skott.

[Fu Svejk]

Charlie Spartan: Jag gillar ditt upplägg, kanske för att det i mycket är ganska likt mitt. Dock så har du volymmässigt ganska exakt det dubbla i markstridskrafter mot mitt tänkta försvar. Håller i o f s med om att åtta brigader och fyra regementstridsgrupper skulle vara bättre att ha än fyra brigader och fyra bataljoner. Men jag är nog för luttrad för att våga drömma ett sådant försvar idag när vi inte ens har två brigader.

[weekendwarrior]

weekendwarrior: de är där jag anser problemet ligger, en eller två extra robot är inte att förakta, inte heller möjligheten att roboten kan komma från en plats fienden kanske inte räknat med att pansarvärns vapen kan finnas. Sen kan soldaten lämna avfyrningsplatsen omedelbart efter skott.

Oerhört viktiga fördelar på de avstånd RB 57 kan och ska verka på, men mindre viktigt på längre avstånd. Själv blir jag lätt skitnödig av tanken på fientligt pansar så nära inpå mig.

Jag ser behov av ett pv-system med längre räckvidd och de fordon vi hade till RBS 55 finns inte kvar...

[Kimsan]

 

Återinförd värnplikt för del av åldersklassen. Start på ca 6 000 för att successivt ökas till 18 000 soldater/år (tar tid att bygga upp)

Fortsatt utbyggnad av anställda GSS/K som rekryteras från värnpliktsklassen. Till ca 15 000 GSS/K.

Utökad rekrytering av flygförare och tekniker till flygvapnets divisioner och basbataljoner. Princip snitt på 2,4 piloter per stridsflygplan samt 2,4 ggr mer underhållspersonal.

Hemvärn, utökad kontraktstid till 12 dagar (3 helger+KFÖ) för bevakning och 18 dagar (3 helger + KFÖ och SÖF) . fortsatt utveckling mot huvuduppgift skydd, bevakning och försvar av viktiga objekt/områden, samt fördröjningsstrid. utökad numerär till ca 32 000 soldater. Dock så bibehålls antalet bataljoner på dagens 40 st.

Grk, närluftvärns pluton samt ingenjörspluton införs i varje HV bataljon. HV underrättelse kompanier tillförs små UAV för områdes spaning, samt speciella spaningsfordon liknade Fennek. Varje Hemvärnspluton tillförs små lätthanterliga drönare för lokal övervakning runt skyddsobjekt. Luftvärnsplutonerna utrustas lätta bärbara manpad, dessa enheter kan spridas över bataljonens område för att ge ett visst LV skydd.

Utöka antal brigader till 8 st. plus 4 regementsstridsgrupper (brigad mindre).

Två brigader utgångsgrupperad i Boden området. Två brigader runt Mälardalens område. Två brigader Skövde - Göteborgsområdet. och två Brigader Skåne, Blekingeområdet. Samtliga brigader utom en består av värnpliktig personal.

Stående Brigad utgångsgrupperas i Skövde och utgör grunden till all utlandsuppdrag.

Regementsstridsgrupperna. De tre första är stående förband. 1:a Livregementet består av ca 3 000 soldater stationerad i Stockholm, med huvud uppgift försvar av Stockholm.

2:a Luftburna Regementsstridsgruppen, grupperad i Karlsborg och är strategisk reserv.

3:e Regementsstridsgruppen är ett jägarregemente helt sonika Armens jägarbataljon som utvecklas till Jägarregementet

4: Regementsstridsgruppen består av 1 stående bataljon med stödresurser och 2 värnpliktiga bataljoner. denna stridsgrupp är stationerad på Gotland.

Varje Regementsstridsgrupp håller 1/3 av sin personal i ständig roterande beredskap. 1/3 under utbildning/övning med normal arbetstid. 1/3 tar ut ledighet

Utökad rekrytering av fartygsbesättningar till marinens enheter minst 2 besättningar till varje fartyg. Utöka även underhållsresurser så dessa fartyg kan utöka sin gång tid. målsättning att alla fartyg har kapacitet att ligga ute på Övning eller patrull 2/3 av tiden.

Marinen utökas genom i första hand öka bemanningen av befintliga plattformer och sedan en successiv dubblering av samtliga plattformer dvs 7 Korvetter utökas till 14 st, 4 ubåtar till 8 st osv.

Amfibiebataljoner utökas till 5 st varav 2 st är stående, 1 bataljon i Stockholmsområdet och 1 bataljon i Karlskrona området svarar för närskyddet runt marinbasområden i fredstid. Amfibiebataljonerna tillförs kvalificerad LV förmåga med ett LV kompani vardera.

Flygvapnet, utökas till att omfatta 150 stridsflyg JAS 39 fördelade på 5 divisioner och en utbildningsdivision. Utöver dessa tillförs även en division (25-30 st) UCAV för spaning och attack.

Basbataljoner utökas till 10 st, dessa innehåller även markförsvar i form av basjägarkompanier och tilldelade Hemvärnsbataljoner. Ett Luftvärnskompani ingår i varje Basbataljon.

Utöver dessa finns även Transport divisionen och andra specialenheter.

Helikopter flottiljen utökas så att denna klarar av att lufttransportera 1 luftburen bataljon i ett lyft.

Målsättning: Skapa ett tillgängligt försvar som i grunden håller en grundläggande basnivå.

Det som jag ser som den stora utmaningen är att i fredstid med politisk spänning och konflikt i närområdet hålla oss med en tillräcklig hög förmåga utan att köra slut på personalen över tid.

 

 

Charlie Spartan: Jag gillar ditt upplägg, kanske för att det i mycket är ganska likt mitt. Dock så har du volymmässigt ganska exakt det dubbla i markstridskrafter mot mitt tänkta försvar. Håller i o f s med om att åtta brigader och fyra regementstridsgrupper skulle vara bättre att ha än fyra brigader och fyra bataljoner. Men jag är nog för luttrad för att våga drömma ett sådant försvar idag när vi inte ens har två brigader.

 

Volymen på min senaste version ligger på Fu Svejk. Utgår från att vi går från 1% bnp till rekommenderat 2% bnp. Sedan Riksrevisionens rekommendation om ca 16 manöverbataljoner, ungefär där ligger jag. Har även kollat hur det ser ut i Europa och det skulle bli en hyfsad tröskel. Din version... ehh.. drömma går ju...

 

Positiva på Charlies är

*Mer utrustning i form av några bepansrade fordon precis som Weekend Warrior för antingen spaning, eskort eller köra skyttel trafik till och från fronten. Små UAVer har diskuterats på vårt komp framförallt efter incidenten i Linköping, enkel billig men ack så effektiv med räckvidd upp någon km.

*Mer kontrakts dagar ser jag också som ett måste, både för att höja kompetensen men också för att "rensa lite i leden", lite högre krav att om du inte gör dina dagar eller har en bra ursäkt så får du gå.

*Regimental Combat Team (RCT), är inne på samma spår. Förebilder för mig är EU.s Battlegroups och Marine Expeditionary Unit (MEU), men även hur FM ser ut idag men aktiva och reserv bataljoner på Regementena

*Fler Basbataljoner med Lv

 

Negativa, jag hänger inte riktigt med i utgångsgruppering, aktiva eller mobiliseras, typförband.

*Ska det vara "Dubbelbrigader" som på den gamla invasionstiden då varje regemente utbildade 2 Brigader?

*Ska endast EN Brigad vara aktiv och övriga mobiliseras, blir det inte alla ägg i en korg? Tänker på bomber modell stor alt hur lång tid tar det att förflytta en brigad till STHLM-området.

*Regementsstridsgrupperna(RCT) är det jägar förband eller är dem bara utgång grupperade vid Kavalleri förband? Hur stor del är i beredskap om det endast är en 1/3, reducerad bataljon? Vad är respons tiden för övriga 2/3? Frågan är ställd ur Kupp-försvar alt Midvintermörker-scenario

*Var ska övriga Amfibiebataljoner utgå i från?

*Hur många Flygflottiljer finns det i din version? Hur ska Divisionerna Fördelas?

*Hur många Sjöstridsflottiljer finns det i din version?

[Smeghead]

Ledning? Samband? Underhåll? Underrättelse? Sjukvård?

[weekendwarrior]

Något jag kom att fundera på efter inlägget med mitt 'Drömförsvar' är flygpersonal, d.v.s. folk som till vardags jobbar på civila flygbolag eller flygplatser med allehanda jobb kopplade direkt till själva flygplanen och flygtrafiken...

 

I tider av oro eller rentav krig kan man tänka sig att civila flygtransporter minskar eller t.o.m. måste upphöra helt och då borde nämnda personalkategorier bli tillfälligt friställda. Skulle man då kunna nyttja dessa inom flygvapnet med lite tilläggsutbildning att göra ungefär samma saker där? Skulle det funka att civila piloter skulle flyga militära transportplan, civil flygplatsräddninspersonal blir militär flygbasräddningspersonal, civila radaroperatörer blir militära dito och liknande för olika typer av underhåll och assistans som flygplan, flygtrafik och flygbas behöver på marken?

[speculatores]

smeghead: De är nog lätt att glömma de sakerna eller tänka att de smyger in som en skugga.

 

Weekendwarrior: i ett pv förband, ja. de är ju själva poängen med den typen av förband. men i ett förband som ev skall skydda ett objekt. att då avslöja att och var jag finns. innan jag ens är i närheten att kunna bekämpa avsuttna fiender som kan leda in indirekt eld. de känns lite självmordsbenäget. Men jag förstår din tanke.

Själv är jag dock mer övad att när de väll börjar smälla skall de vara en massiv volym och fullständig chock.

 

Sen är jag nog mer inne på att fi verkligen försöker förverkliga tanken på ett kupp scenario än en långsam uppbyggnad av spänningarna där de finns möjlighet att öva folk. De gäller att ibland tänka tanken, om jag var Rysk planerare hur skulle jag då ? Min tanke blir mer eller mindre alltid att försöka nå Norge på kortast möjliga tid. att försöka stånga sig igenom ett mobiliserat Nordiskt försvar i din volym. Kan jag undvika de genom att försöka maskera uppbyggnaden, skapa kaos med SF och sen låta släppa lös större delen av de bepansrade horderna jag har till mitt förfogande är de så jag kommer göra. Alternativet är ett mång årigt svårberäknat projekt att försöka mala ner allt.

[Kimsan]

Något jag kom att fundera på efter inlägget med mitt 'Drömförsvar' är flygpersonal, d.v.s. folk som till vardags jobbar på civila flygbolag eller flygplatser med allehanda jobb kopplade direkt till själva flygplanen och flygtrafiken...

 

I tider av oro eller rentav krig kan man tänka sig att civila flygtransporter minskar eller t.o.m. måste upphöra helt och då borde nämnda personalkategorier bli tillfälligt friställda. Skulle man då kunna nyttja dessa inom flygvapnet med lite tilläggsutbildning att göra ungefär samma saker där? Skulle det funka att civila piloter skulle flyga militära transportplan, civil flygplatsräddninspersonal blir militär flygbasräddningspersonal, civila radaroperatörer blir militära dito och liknande för olika typer av underhåll och assistans som flygplan, flygtrafik och flygbas behöver på marken?

 

Way ahead of you

[Fu Svejk]

Ledning? Samband? Underhåll? Underrättelse? Sjukvård?

 

Utan tvekan avgörande delar av ett försvar. Betydelsen av ledning kan inte överskattas, vilket har bevisats gång på gång. Stödfunktionerna får överhuvudtaget inte den uppmärksamhet som de förtjänar. Ofta räknar man med ett minimum av 2-3 soldater i stödjande funktioner för att hålla en soldat i strid. Ju mer avancerat kriget blir desto större tenderar den differensen att bli.

 

Jag vill särskilt trycka på transportförmågan. Sverige är ett till ytan stort land och oavsett vilken volym var och ens drömförsvar landar på så kommer det att vara viktigt att kunna förflytta relativt stora truppstyrkor över ganska stora avstånd. Att t ex flytta en brigad från Mälardalen till Norrbotten eller vice versa kräver en avsevärd transportkapacitet. Volymerna av ammunition, bränsle och andra förnödenheter som går åt för en stridande armé måste transporteras. Och transporterna i sin tur måste skyddas. Och underhållslinjer i form av vägar och järnvägar som utsatts för sabotage, bombningar och mineringar ska röjas och repareras. I väldigt många fall är det logistiken som avgör kriget.

[Charlie Spartan]

 

 

Återinförd värnplikt för del av åldersklassen. Start på ca 6 000 för att successivt ökas till 18 000 soldater/år (tar tid att bygga upp)

Fortsatt utbyggnad av anställda GSS/K som rekryteras från värnpliktsklassen. Till ca 15 000 GSS/K.

Utökad rekrytering av flygförare och tekniker till flygvapnets divisioner och basbataljoner. Princip snitt på 2,4 piloter per stridsflygplan samt 2,4 ggr mer underhållspersonal.

Hemvärn, utökad kontraktstid till 12 dagar (3 helger+KFÖ) för bevakning och 18 dagar (3 helger + KFÖ och SÖF) . fortsatt utveckling mot huvuduppgift skydd, bevakning och försvar av viktiga objekt/områden, samt fördröjningsstrid. utökad numerär till ca 32 000 soldater. Dock så bibehålls antalet bataljoner på dagens 40 st.

Grk, närluftvärns pluton samt ingenjörspluton införs i varje HV bataljon. HV underrättelse kompanier tillförs små UAV för områdes spaning, samt speciella spaningsfordon liknade Fennek. Varje Hemvärnspluton tillförs små lätthanterliga drönare för lokal övervakning runt skyddsobjekt. Luftvärnsplutonerna utrustas lätta bärbara manpad, dessa enheter kan spridas över bataljonens område för att ge ett visst LV skydd.

Utöka antal brigader till 8 st. plus 4 regementsstridsgrupper (brigad mindre).

Två brigader utgångsgrupperad i Boden området. Två brigader runt Mälardalens område. Två brigader Skövde - Göteborgsområdet. och två Brigader Skåne, Blekingeområdet. Samtliga brigader utom en består av värnpliktig personal.

Stående Brigad utgångsgrupperas i Skövde och utgör grunden till all utlandsuppdrag.

Regementsstridsgrupperna. De tre första är stående förband. 1:a Livregementet består av ca 3 000 soldater stationerad i Stockholm, med huvud uppgift försvar av Stockholm.

2:a Luftburna Regementsstridsgruppen, grupperad i Karlsborg och är strategisk reserv.

3:e Regementsstridsgruppen är ett jägarregemente helt sonika Armens jägarbataljon som utvecklas till Jägarregementet

4: Regementsstridsgruppen består av 1 stående bataljon med stödresurser och 2 värnpliktiga bataljoner. denna stridsgrupp är stationerad på Gotland.

Varje Regementsstridsgrupp håller 1/3 av sin personal i ständig roterande beredskap. 1/3 under utbildning/övning med normal arbetstid. 1/3 tar ut ledighet

Utökad rekrytering av fartygsbesättningar till marinens enheter minst 2 besättningar till varje fartyg. Utöka även underhållsresurser så dessa fartyg kan utöka sin gång tid. målsättning att alla fartyg har kapacitet att ligga ute på Övning eller patrull 2/3 av tiden.

Marinen utökas genom i första hand öka bemanningen av befintliga plattformer och sedan en successiv dubblering av samtliga plattformer dvs 7 Korvetter utökas till 14 st, 4 ubåtar till 8 st osv.

Amfibiebataljoner utökas till 5 st varav 2 st är stående, 1 bataljon i Stockholmsområdet och 1 bataljon i Karlskrona området svarar för närskyddet runt marinbasområden i fredstid. Amfibiebataljonerna tillförs kvalificerad LV förmåga med ett LV kompani vardera.

Flygvapnet, utökas till att omfatta 150 stridsflyg JAS 39 fördelade på 5 divisioner och en utbildningsdivision. Utöver dessa tillförs även en division (25-30 st) UCAV för spaning och attack.

Basbataljoner utökas till 10 st, dessa innehåller även markförsvar i form av basjägarkompanier och tilldelade Hemvärnsbataljoner. Ett Luftvärnskompani ingår i varje Basbataljon.

Utöver dessa finns även Transport divisionen och andra specialenheter.

Helikopter flottiljen utökas så att denna klarar av att lufttransportera 1 luftburen bataljon i ett lyft.

Målsättning: Skapa ett tillgängligt försvar som i grunden håller en grundläggande basnivå.

Det som jag ser som den stora utmaningen är att i fredstid med politisk spänning och konflikt i närområdet hålla oss med en tillräcklig hög förmåga utan att köra slut på personalen över tid.

 

 

Charlie Spartan: Jag gillar ditt upplägg, kanske för att det i mycket är ganska likt mitt. Dock så har du volymmässigt ganska exakt det dubbla i markstridskrafter mot mitt tänkta försvar. Håller i o f s med om att åtta brigader och fyra regementstridsgrupper skulle vara bättre att ha än fyra brigader och fyra bataljoner. Men jag är nog för luttrad för att våga drömma ett sådant försvar idag när vi inte ens har två brigader.

 

Volymen på min senaste version ligger på Fu Svejk. Utgår från att vi går från 1% bnp till rekommenderat 2% bnp. Sedan Riksrevisionens rekommendation om ca 16 manöverbataljoner, ungefär där ligger jag. Har även kollat hur det ser ut i Europa och det skulle bli en hyfsad tröskel. Din version... ehh.. drömma går ju...

 

Positiva på Charlies är

*Mer utrustning i form av några bepansrade fordon precis som Weekend Warrior för antingen spaning, eskort eller köra skyttel trafik till och från fronten. Små UAVer har diskuterats på vårt komp framförallt efter incidenten i Linköping, enkel billig men ack så effektiv med räckvidd upp någon km.

*Mer kontrakts dagar ser jag också som ett måste, både för att höja kompetensen men också för att "rensa lite i leden", lite högre krav att om du inte gör dina dagar eller har en bra ursäkt så får du gå.

*Regimental Combat Team (RCT), är inne på samma spår. Förebilder för mig är EU.s Battlegroups och Marine Expeditionary Unit (MEU), men även hur FM ser ut idag men aktiva och reserv bataljoner på Regementena

*Fler Basbataljoner med Lv

 

Negativa, jag hänger inte riktigt med i utgångsgruppering, aktiva eller mobiliseras, typförband.

*Ska det vara "Dubbelbrigader" som på den gamla invasionstiden då varje regemente utbildade 2 Brigader?

*Ska endast EN Brigad vara aktiv och övriga mobiliseras, blir det inte alla ägg i en korg? Tänker på bomber modell stor alt hur lång tid tar det att förflytta en brigad till STHLM-området.

*Regementsstridsgrupperna(RCT) är det jägar förband eller är dem bara utgång grupperade vid Kavalleri förband? Hur stor del är i beredskap om det endast är en 1/3, reducerad bataljon? Vad är respons tiden för övriga 2/3? Frågan är ställd ur Kupp-försvar alt Midvintermörker-scenario

*Var ska övriga Amfibiebataljoner utgå i från?

*Hur många Flygflottiljer finns det i din version? Hur ska Divisionerna Fördelas?

*Hur många Sjöstridsflottiljer finns det i din version?

 

 

I min skiss så särskiljer jag på krigsförband och utbildningsplatser.

 

Utbildningsplatser är de regementen/truppslags centra som finns idag, de utbildar soldater från grunden upp till befattningsuppgift. Rent ekonomiskt är det mest försvarbart att inte återskapa gamla regementen för utbildning utan istället öka kapaciteten på de regementen som vi har idag. Ett sätt är att ha flera inryckningar under året och på så sätt skapa ett jämt flöde i förbandsproduktionen, samtidigt som bieffekt så har man ständigt en numerär som ligger i slutet av sin utbildning och samövar till färdiga förband. Den personal som bemannar utbildningsenheterna är krigsplacerade även vid Mobiliserande krigsförband med värnpliktiga.

 

 

Krigsförband finns det i princip 3 typer av.

1. Heltids anställda förband, marinens fartyg med basförband och 2 amfibiebataljoner, flygvapnets basbataljoner och flygförband. Arméns Regementsstridsgrupper och stående brigad, mm.

2. Hemvärnsförband och en viss mängd kontrakterade förband som kan aktiveras inom 12-24 timmar.

3. Mobiliserade förband, brigader och bataljoner som består till huvuddel av värnpliktig personal. Förbanden kan aktiveras på 3 dagar. Dessa enheter har då även återkommande KFÖ var annat år. Enheterna kan ha sin material lagrad på regementen eller i förråd ute på valbar plats.

 

Generellt för stående förband. Ett stående förband kan aldrig vara direkt gripbar hela tiden. I princip kan man dela upp dessa förband i tre faser.

Fas ett: Samövning av förbandet, nya soldater tas upp och övas in i förbandet, Man genomför avancerade övningar för att få alla delar fungera väl tillsammans.

Fas två: Beredskap/insats. Förbanden är direkt gripbar och kan användas omgående efter order.

Fas tre: Återhämtning och ledighet. Här tar soldater ut sin kompledighet och semester som ofrånkomligen lagrats upp från tidigare faser.

 

Genom att ha flera bataljoner som kan avlösa varandra i dessa faser så kan man uppnå en hög grundnivå samtidigt som personalen har en dräglig tillvaro.

 

Regementsstridsgrupper: Dessa förband håller en väldigt hög beredskap med 1/3 av förbandet.

Regementsstridsgruppen i Stockholm. Regementet har tre linje bataljoner samt en understödsbataljon ingående. Dessa bataljoner Roterar mellan Beredskap, övning och ledighet. bataljonen som har beredskap svarar för högvakt och kuppförsvar. varje bataljon har även ett ingående LV kompani som svarar för direkt gripbart luftvärnsförsvar över Stockholm, samma bataljon har även ett underhållskompani från underhålls bataljonen ansluten.

 

Vid ökad kris kan bataljonen som är i övnings fasen stärka upp. Och om det blir riktigt kris så återkallas även den lediga bataljonen in och hela Regementsstridsgruppen kan agera som en enhet. Till denna stridsgrupp finns även HV bataljonerna i Stockholmsområdet som kan underställas Stridsgruppen om så önskas.

 

Luftburna och Jägar Regementsstridsgrupperna fungerar ganska liknade, En bataljon direkt gripbar att skicka till valbar plats i Sverige för att snabbt svara på ett hot. De två andra som ligger i fas ett och tre. Ingående bataljoner är givetvis anpassade för sina uppgifter.

 

Gotlands Regementsstridsgrupp: Har en bataljon med heltidspersonal. och två bataljoner med kontrakterad deltidspersonal. majoriteten rekryterad från Gotland.

 

Stående brigaden. Är även en utvecklingsbrigad där man övar in ny taktik och utrustning och provar sig fram till vad som fungerar, dessa kunskaper sprids sedan till de övriga brigaderna. på så sätt kan vi utveckla taktik och teknik mer effektivt. Brigaden svarar även för utlandsuppdrag och personalen roterar mellan nationell tjänst och utlandstjänst.

givetvis är denna Brigad en snabbt gripbar enhet som kan användas nationellt för att stärka upp Regementsstridsgrupperna.

 

 

Marinen utgår från de baser som de har idag plus ny underhållsbas på Gotland. Amfibie bataljonernas personal utbildas på Berga medan de två stående amfibiebataljonerna grupperas på Muskö och i Karlskrona där de i fredstid övas och används för närskydd av marinbaserna. 3 övriga tre mobiliserande amfibiebataljonerna utgår från färdiga förråd på Muskö.

 

Återkommer om flottan och flygvapnet.

[Fu Svejk]

 

I min skiss så särskiljer jag på krigsförband och utbildningsplatser.

 

Utbildningsplatser är de regementen/truppslags centra som finns idag, de utbildar soldater från grunden upp till befattningsuppgift. Rent ekonomiskt är det mest försvarbart att inte återskapa gamla regementen för utbildning utan istället öka kapaciteten på de regementen som vi har idag. Ett sätt är att ha flera inryckningar under året och på så sätt skapa ett jämt flöde i förbandsproduktionen, samtidigt som bieffekt så har man ständigt en numerär som ligger i slutet av sin utbildning och samövar till färdiga förband. Den personal som bemannar utbildningsenheterna är krigsplacerade även vid Mobiliserande krigsförband med värnpliktiga.

 

 

En undring kring hur du resonerar kring truppslagsförband som artilleri, luftvärn, ingenjörstrupper etc: Skulle du tänka dig med bibehållandet av nuvarande garnisoner - där jag för övrigt håller med dig - att koncentrerar dessa till ett utbildningsregemente vardera som idag? D v s allt artilleri i Boden, allt luftvärn i Halmstad o s v. Eller tänker du dig att de får sin funktionsutbildning på respektive regemente men är därefter, även i fredstid, grupperade geografiskt efter krigsförband? Jag ser många likheter i ditt försvar med det gamla invasionsförsvaret men då hade vi ett flertal truppslagsregementen vilket gjorde att vi hade artilleri, ingenjörstrupper, luftvärn, träng och signaltrupper spridda från norr till söder.

 

Jag frågar för att jag personligen känner att nuvarande system är hål i huvudet, av flera anledningar.

[weekendwarrior]

Som jag ser det har stående förband med anställda soldater sitt stöd med underhåll och förråd på respektive regemente/flottilj i dagens organisation, med få undantag, så ska man ha stående förband på andra platser så måste underhållsorganisationen byggas ut även om man inte upprättar fler regementen.

Rätta mig om jag har fel.

[speculatores]

Weekendwarrior: fördelen med yrkesförband och HV är ju att de har utrustningen och kan ta upp nya människor väldigt fort. Underhållet kanske behöver närma sig de verkliga behovet lite mer i fredstid. men de är närmast en fördel.

[Charlie Spartan]

 

 

I min skiss så särskiljer jag på krigsförband och utbildningsplatser.

 

Utbildningsplatser är de regementen/truppslags centra som finns idag, de utbildar soldater från grunden upp till befattningsuppgift. Rent ekonomiskt är det mest försvarbart att inte återskapa gamla regementen för utbildning utan istället öka kapaciteten på de regementen som vi har idag. Ett sätt är att ha flera inryckningar under året och på så sätt skapa ett jämt flöde i förbandsproduktionen, samtidigt som bieffekt så har man ständigt en numerär som ligger i slutet av sin utbildning och samövar till färdiga förband. Den personal som bemannar utbildningsenheterna är krigsplacerade även vid Mobiliserande krigsförband med värnpliktiga.

 

 

En undring kring hur du resonerar kring truppslagsförband som artilleri, luftvärn, ingenjörstrupper etc: Skulle du tänka dig med bibehållandet av nuvarande garnisoner - där jag för övrigt håller med dig - att koncentrerar dessa till ett utbildningsregemente vardera som idag? D v s allt artilleri i Boden, allt luftvärn i Halmstad o s v. Eller tänker du dig att de får sin funktionsutbildning på respektive regemente men är därefter, även i fredstid, grupperade geografiskt efter krigsförband? Jag ser många likheter i ditt försvar med det gamla invasionsförsvaret men då hade vi ett flertal truppslagsregementen vilket gjorde att vi hade artilleri, ingenjörstrupper, luftvärn, träng och signaltrupper spridda från norr till söder.

 

Jag frågar för att jag personligen känner att nuvarande system är hål i huvudet, av flera anledningar.

 

 

Truppslags förband så som Luftvärn, artilleri, mm. Personalen Utbildas upp till förbandsutbildning. Sedan överförs de och slutövas de i det krigsförband de tillhör.

 

För de stående förbanden så utbildas personalen helt färdigt och sedan överförs till krigsförbandet och den plats detta förband är stationerad.

 

Dagens regementen blir enbart utbildningsenheter vars uppgifter är att utbilda och fortbilda tillräckligt mängd personal till krigsförbanden. Även svarar de för infrastrukturen så som behövs för att öva krigsförbanden.

Givetvis så stationeras även stående förband på dagens Regementen/installationer. och även utgör de depåer för förnödenheter, underhåll och reparationer, mm.

 

Ett ställe där vi behöver skapa nya installationer på är Gotland. Övrigt så bör vi utnyttja de platser som Försvaret redan finns på. På så sätt håller vi ner investeringar i infrastruktur och kan lägga mer medel på att bygga upp krigsförband och den utrustning och förnödenheter dessa förband behöver för att kunna verka i beredskap, kris och krig.

 

Ser inget problem med att exempelvis Luftvärnspersonalen utbildas på LV6 i Halmstad för att sedan när de är färdigutbildade överföras till sitt krigsförband uppe i Boden. För LV6 del innebär detta att de ska personalförsörja 8 LV bataljoner och ytterligare 20 tal LV kompanier till de olika krigsförbanden. Samtidigt blir de truppslagscentrum för all LV verksamhet i försvarsmakten, utveckling och implementering av ny teknik och taktik mm inom sitt segment. Givetvis kräver detta en expansion av verksamheten. Samma sak gäller även alla andra truppslagsförband som finns i singular.

[Fu Svejk]

 

Truppslags förband så som Luftvärn, artilleri, mm. Personalen Utbildas upp till förbandsutbildning. Sedan överförs de och slutövas de i det krigsförband de tillhör.

 

För de stående förbanden så utbildas personalen helt färdigt och sedan överförs till krigsförbandet och den plats detta förband är stationerad.

 

Dagens regementen blir enbart utbildningsenheter vars uppgifter är att utbilda och fortbilda tillräckligt mängd personal till krigsförbanden. Även svarar de för infrastrukturen så som behövs för att öva krigsförbanden.

Givetvis så stationeras även stående förband på dagens Regementen/installationer. och även utgör de depåer för förnödenheter, underhåll och reparationer, mm.

 

 

 

Då har du samma tanke som jag, ett funktionsansvarigt utbildningsregemente per truppslag men utbildade truppslagsförband placeras geografiskt med sina krigsförband. Jag ser egentligen inte heller något behov av att skapa nya utbildningsregementen/garnisoner eller återskapa nedlagda - med undantag för Gotland. Det som däremot kommer att behövas med ökade volymer och mer övning är fler och större övningsområden och skjutfält. Där kommer inte dagens att räcka till, särskilt med de volymer du tänkt dig. Och ska man öva i större förband behövs det yta.

[speculatores]

skulle de behövas nya utbildningsplattformar borde de vara geografiskt spridda så att vi kan ha ett i norr och ett i söder. Kanske tom att vi har tre utbildningsplatser. När de gäller geografi skiljer Norrland och Skåne lite åt.

[Kimsan]

 

 

Truppslags förband så som Luftvärn, artilleri, mm. Personalen Utbildas upp till förbandsutbildning. Sedan överförs de och slutövas de i det krigsförband de tillhör.

 

För de stående förbanden så utbildas personalen helt färdigt och sedan överförs till krigsförbandet och den plats detta förband är stationerad.

 

Dagens regementen blir enbart utbildningsenheter vars uppgifter är att utbilda och fortbilda tillräckligt mängd personal till krigsförbanden. Även svarar de för infrastrukturen så som behövs för att öva krigsförbanden.

Givetvis så stationeras även stående förband på dagens Regementen/installationer. och även utgör de depåer för förnödenheter, underhåll och reparationer, mm.

 

 

 

Då har du samma tanke som jag, ett funktionsansvarigt utbildningsregemente per truppslag men utbildade truppslagsförband placeras geografiskt med sina krigsförband. Jag ser egentligen inte heller något behov av att skapa nya utbildningsregementen/garnisoner eller återskapa nedlagda - med undantag för Gotland. Det som däremot kommer att behövas med ökade volymer och mer övning är fler och större övningsområden och skjutfält. Där kommer inte dagens att räcka till, särskilt med de volymer du tänkt dig. Och ska man öva i större förband behövs det yta.

 

 

Skåne har fortfarande flera stora övningsfält varav Revingehed är det största och som återkommande övade brigader, Tofta på Gotland är ju inte litet heller, där kan säkert ett regemente klämmas in utan problem och ha lite yta att röra sig på. Sedan finns det fortfarande övningsområde i Bergslagen för artilleriet. Tåme Skujtfält uppe vid Boden inte så mycket yta att röra sig på men gigantiskt område att skjuta på. Härads fält som Ledningsregementet stödjer, innan var det P10, nästan lika stort som Revingehed. Så mark att öva finns, måste bara hitta personal och pengar att öva med.