Jump to content

Recommended Posts

Det hade väl som sagt varit en modest belastning att behålla Kpisten, men när det gäller Hemvärnet är den stora frågan vad man ska ha det till i framtiden? Hemvärnet utgör som du säger en (relativt övriga förband) rätt stor numerär - som rentav skulle kunna bli ännu större i en utvecklad roll. Men så länge Hemvärnet behandlas som ett komplement till en arme som inte längre finns är det svårt att hitta ett bra svar på vilken utrustning förbandet borde ha.

 

Hemvärnet är en outnyttjad svensk militär konkurrensfördel.

 

Tyvärr; i dess nuvarande form är det svårt att fantisera fram ett ens tillnärmelsevis realistiskt scenario när förbandet ens kan användas till något av det som i teorin sägs vara dess militära uppgift.

Edited by Unicorn

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag ber er alla (även jag har syndat) att återgå till trådens ämne och förpassa diskussionerna om olika materiels vara eller icke vara till respektive tråd.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Sammanfattningsvis då.

Kpist,

Tung

Lätt att få träff på närstridsavstånd

Svårt att träffa på avstånd över 100m under stridsliknande förhållanden.

Lätt att vårda

Dålig ergonomi på reglage

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag använde mest k-böjen under ungdomsutbildningen och senare som b-styrkevapen, samt att jag har utbildat åtskilliga lottor, bilkårister m.m. under helgkurser i dess hanterande.

 

Vapnet är behändigt och lätthanterat (jämfört med gevär (m/96) och AK4), har hög magasinskapacitet, driftsäker och en enkel konstruktion. Jag kommer inte ihåg att dubbelskott var något större problem och skytten lärde sig snabbt att hantera det: till skillnad från AK och gevär "ryckte" man av skottet istf att "krama" det.

 

En nackdel är kanske just den enkla och något yxiga konstruktionen, där man var tvungen att använda en hel hand för att osäkra vapnet. Vidare kommer jag ihåg den som något "svampig" och seg, med det tunga slutstycket som skulle röra sig fram och tillbaka: det var en viss fördröjning från att man kramade avtryckaren till att skottet de facto gick av. Även den mekaniska eldhastigheten kommer jag ihåg som lite liten, men med en lite hårdare slutstycksfjäder (och lättare slutstycke) kanske den skulle kunna ökas något. (Kan iofs lösas med dubbla fjädrar eller ett R20-batteri... :Malaj: )

 

Det vore kul att få använda kpisten igen och se om den är lika bra som man kommer ihåg den.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Var det inte så att k-pisten utgick för att bakstyckena uppvisade sprickor på flera exemplar?

 

Själv hade jag k-pist i lumpen, ett utmärkt vapen för de som inte har strid som sin huvudsyssla eller de som strider med annat system i huvudsak. Billig att bygga också vilket passade ett värnpliktsförsvar.

Lätt att lära sig använda, både handhavande vid skjutning, patron ur m.m. som vid rengöring. Precision för de avstånd det kan vara tal om för aktuell personal var fullgott. Med 36 skott i magasinet rejält med ammunition med, speciellt om man fyllde magasinsväskan med fulla magasin. För oss som hade den fina magasinsväskan i läder förstås.

 

Dock, med 5,56ans intåg, dog väl k-pistens fördelar ganska snabbt.

 

Dock, sköt jag uselt med k-pisten i lumpen, missade tavlan på 100m vid pekskjutningen, träffade grannens och sköt bort mig totalt.

 

Stora nackdelen med k-pisten som jag kommer ihåg var att skottställningen med pipan gick åt skogen om man skulle montera lösskjutningsanordning eller rengöra den ordentligt. En klar nackdel. Riktmedlen var väl inte heller de bästa kanske.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vapnets största fördelar är dess enkelhet och driftsäkerhet. Eldhastigheten är rätt låg, och som någon påpekat gör det tunga slutstycket att den inte känns särskilt "rapp". Den skulle också kunna göras mindre, samt att den största nackdelen för handhavandet är säkringens placering. Bästa sättet att hantera säkringen är att lära sig ett gammalt polisknep - att osäkra med vänster hand. Man bär helt enkelt vapnet med vänstra handen ovanpå manteln lådan (manteln kallas det "rör" som sitter runt pipan på just Kpisten, och på en pistol hade beskrivningen om handen på manteln stämt), med tummen och pekfingret mot Kpistens handtag. Med en liten snärt är vapnet osäkrat.

 

Eldgivningen (enkelskott/automateld) har jag aldrig sett som ett stort problem. De flesta har inga problem att skjuta enkelskott, och i en stridssituation är det inte hela världen om det blir vare sig ett dubbel- eller trippelskott. Tvärtom.

 

Stridsavstånd? Realistiskt funkar den som bäst inomhus, i värn eller på stridsavstånd om max 50-75-100 meter. Är man i förhand går det väl att sträcka ut det till 150-200 - men knappast om alla i gruppen har kpist. Det är generellt sett ett för klent vapen för "infanterister" och gör sig bäst i väldigt nischade tillämpningar och självförsvar på korta håll.

 

Det är inget jag skulle köpa in till någon idag, men om jag själv hade en primärt icke-stridande befattning - eller var något liknande det som förr kallades Beredskapspolis - skulle jag inte spotta på en Kpist m/45. Det kan rentav vara bra att ha en eller ett par per pluton. T ex chef, plutonsjukvårdare o dyl.

 

Skottställningen kan ändras om man plockar isär vapnet fullständigt.Jag ser det främst som ett "administrativt" problem. Det finns för det första ingen anledning att generellt plocka bort pipan för att vårda vapne, för det andra är riktmedlen av halv-akademiskt intresse på de stridsavstånd Kpisten är gjord för. För att utnyttja dess fulla potential bör man skjuta instinktivt, med riktmedlen mer som ett slags grov rekommendation. Korta skurar automateld är inga problem, rekylen är i princip obefintlig.

 

Kpist m/45 är ett fantastiskt, och helt välförtjänt ett legendariskt vapen. Omodernt? Ja. Men det är både M14 och Colt M1911 också, och de är långt ifrån ofarliga och dyker upp både här och där i förband som i princip kan välja vilka vapen de vill. För dem som kan använda dem och är "hemma" med dem är de skrämmande dödliga för motståndaren. Men som alla vapen är de inget för amatören, och något udda uppdykande är snarast ett tecken på att bäraren inte bara är vem som helst, utan någon som med full vetskap om att livet hänger på det valt vapnet av anledning och intresse. Till exempel att man är en alldeles överjävlig skytt som lärt sig ett specifikt vapen så att användandet av det börjar likna magi.

Edited by Unicorn
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tack för det! Jag tror få svenskar inser att Kpist m/45 har en plats bland "De Stora" i vapenhistorien, eftersom man lyckades så bra i konstruktionen. Det har även Heckler & KochG3/AK4 - medan Ak5 alltid kommer att vara en vapenhistorisk parentes...

 

Därmed inte sagt att FNC/AK5 är ett dåligt vapen. Bara medelmåttigt jämfört omvärlden/konkurrensen och således vapenhistoriskt ointressant (och inte svenskt). Kpist m/45 och Grg m/48 är "svensk vapenhistoria goes global"...

Edited by Unicorn
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Letterna ser ut att fortfarande ha användning av k-pisten som framgår av bilderna i länken nedan. Bilderna från övningen Orkaan i Estland.

 

 

Det gläder en gammal invasionsförsvarskramare (ni skall se, snart blir skällsordet ett honnörsord) att Letterna inte bara återanvänder vår materiel utan även våra övningsnamn! :)

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tack för det! Jag tror få svenskar inser att Kpist m/45 har en plats bland "De Stora" i vapenhistorien, eftersom man lyckades så bra i konstruktionen. Det har även Heckler & KochG3/AK4 - medan Ak5 alltid kommer att vara en vapenhistorisk parentes...

 

Därmed inte sagt att FNC/AK5 är ett dåligt vapen. Bara medelmåttigt jämfört omvärlden/konkurrensen och således vapenhistoriskt ointressant (och inte svenskt). Kpist m/45 och Grg m/48 är "svensk vapenhistoria goes global"...

Det kan bero på att då Kpisten, granatgeväret och G3 började produceras så var vi i slutskedet av en militär revolution som påbörjades under andra världskriget. Det blir svårt att genomföra samma paradigmskifte vad gäller militärutveckling utan ett nytt storkrig som tvingar fram ny teknologi, taktik och strategier.

Du har rätt i att de tre vapensystemen gett ordentliga avtramp i vapenhistorien men det beror främst på att de för första gången gick att billigt och med relativt enkla industriella processer tillverka vapen som låg i framkant både vad gäller effekt i målet och volym på slagfältet.

Det innebär att ett enormt steg togs på utvecklingstrappan och att vi idag finlirar på produkterna. Att man istort sett tog steget från Gevär m/96 och m/38 till AK4 och Kpist betyder inte att utvecklingen stannat av där eller att det som var toppmodernt på 50talet är det vi behöver idag.

 

Hatten av för de som tog fram vapnen då som höll måttet under nästan 50år, men nu vill det till att man drar erfarenheter av vad som gjordes då och hur utvecklingen sett ut fram till nu och sedan ser till att få något som möter dagens krav.

Share this post


Link to post
Share on other sites

@ GC1: På sätt och vis har du rätt men åt vilket håll går utvecklingen? Det är ju inte mot tyngre, kraftigare och mer långskjutande vapen i alla fall. Ej heller sättet att öva skytte och strid på.

 

Automatkarbinen har heller inte utvecklats särskilt mycket under dessa 70 år.

 

Läser man lite historia kring skjutvapen under de senaste 100-200 åren så är det utvecklingen av ny ammunition som driver utvecklingen av vapnen framåt.

Share this post


Link to post
Share on other sites

@ GC1: På sätt och vis har du rätt men åt vilket håll går utvecklingen? Det är ju inte mot tyngre, kraftigare och mer långskjutande vapen i alla fall. Ej heller sättet att öva skytte och strid på.

 

Automatkarbinen har heller inte utvecklats särskilt mycket under dessa 70 år.

 

Läser man lite historia kring skjutvapen under de senaste 100-200 åren så är det utvecklingen av ny ammunition som driver utvecklingen av vapnen framåt.

Jag menar att den största volymen av utveckling idag ligger på ergonomi runt 5,56 och 7,62 system, både personliga vapen och understödsvapen, men jag kan ha fel.

Share this post


Link to post
Share on other sites

K-pist är inget bra vapen, stryktåligt och förhållandevis robust men, gammalt och omodernt med dålig ammunition.

passar inte i dagens krigföring.

 

Skulle vi ha haft den kvar?
Ja varför inte, kostnaden för att förvara några tusen av dom borde vara ringa, när den stora slutstriden är nära så kan de delas ut till befolkningen och de kan bedriva gerillakrigföring.

Men, varför det?
Många är nog av den synen (även privat) att det är synd å slänga saker, finns det användningsområden så kan man lika gärna ha det kvar.

 

Jag är lite sån också, men jag tycker inte det är en big deal att skrota ut de gamla k-pistarna, det finns gott om vapen till alla idag ändå, fler karbiner än vi har personal, och visst det kanske är synd att de som tidigare hade k-pist nu ska få bära på en liten pistol som ju inte är bättre, trots det så är dessa iaf beväpnade (tack för det).

 

dett finns större problem än en avvecklad snart 70 åring, pensionen är ju satt till 65 år i sverige

 

Behövde vi ha den kvar =nej
kunde vi ha haft det=ja

hade det bidragit till något=tveksamt

var det synd att den skrotades=lite

Spelar det någon roll=inte alls

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

@ GC1: På sätt och vis har du rätt men åt vilket håll går utvecklingen? Det är ju inte mot tyngre, kraftigare och mer långskjutande vapen i alla fall. Ej heller sättet att öva skytte och strid på.

 

Automatkarbinen har heller inte utvecklats särskilt mycket under dessa 70 år.

 

Läser man lite historia kring skjutvapen under de senaste 100-200 åren så är det utvecklingen av ny ammunition som driver utvecklingen av vapnen framåt.

Jag menar att den största volymen av utveckling idag ligger på ergonomi runt 5,56 och 7,62 system, både personliga vapen och understödsvapen, men jag kan ha fel.

 

Det stämmer väl rätt bra men du kan slänga in 9x19-vapen där med. Glock exempelvis har tagit hyfsade kliv framåt i förhållande till Vk2 och närmsta postVk2-teknologin.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

 

@ GC1: På sätt och vis har du rätt men åt vilket håll går utvecklingen? Det är ju inte mot tyngre, kraftigare och mer långskjutande vapen i alla fall. Ej heller sättet att öva skytte och strid på.

 

Automatkarbinen har heller inte utvecklats särskilt mycket under dessa 70 år.

 

Läser man lite historia kring skjutvapen under de senaste 100-200 åren så är det utvecklingen av ny ammunition som driver utvecklingen av vapnen framåt.

Jag menar att den största volymen av utveckling idag ligger på ergonomi runt 5,56 och 7,62 system, både personliga vapen och understödsvapen, men jag kan ha fel.

 

Det stämmer väl rätt bra men du kan slänga in 9x19-vapen där med. Glock exempelvis har tagit hyfsade kliv framåt i förhållande till Vk2 och närmsta postVk2-teknologin.

 

Samtidigt så är 1911 fortfarande lite av herre på täppan...

 

MP5 var ett riktigt kliv framåt från Bren gun och Kpist m/45 men sen då? Idag byggs automatkarbiner i med standardkomponenter (läs AR15 och SCAR) i storlekar motsv gamla kpistar och upp till skarpskyttevapen med god precision vilket för de flesta gör att kpistspåret blir mindre lockande.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tack för det! Jag tror få svenskar inser att Kpist m/45 har en plats bland "De Stora" i vapenhistorien, eftersom man lyckades så bra i konstruktionen. Det har även Heckler & KochG3/AK4 - medan Ak5 alltid kommer att vara en vapenhistorisk parentes...

 

Därmed inte sagt att FNC/AK5 är ett dåligt vapen. Bara medelmåttigt jämfört omvärlden/konkurrensen och således vapenhistoriskt ointressant (och inte svenskt). Kpist m/45 och Grg m/48 är "svensk vapenhistoria goes global"...

hur menar du att Kpist m/45 skulle vara bättre än de andra kpistarna i samma generation ?

den var dessutom ganska sen på banan.

 

jag har klämt, känt och skjutit lite med den. De är inget jag skulle vilja ha som vapen. specielt om de finns automatkarbiner som är lika stora/väger lika mycket eller är mindre och lättare. Ger automatkarbinen bättre eller samma precision blir valet lätt.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Bättre och bättre... Den bygger på en av de stora - den brittiska Sten-kpisten. Men Kpist m/45 var tillräckligt sen för att slippa barnsjukdomarna, och tillräckligt tidig för att vara en av de första riktigt funktionella masstillverkningsbara lågbudgetbössorna där inte alla delar var gjorda av frästa metallstycken. Den är en alldeles bisarrt driftsäker järnspis (om man låter bli att montera dit den eländiga hylsfångaren), ett slags Kpistarnas Kalasjnikov. Men frågar du mig vilken Kpist som är kulsprutepistolernas kung genom tiderna svarar jag MP5 10 gånger av 10, eftersom den satte en helt egen standard, lyfte en patron från 1902 till nya höjder och fortfarande snart ett halvsekel sedan introduktionen är oöverträffad i kvalitet och funktionalitet. Den 11:e gången säger jag antagligen Thompson-kpisten (som f ö också lustigt nog funnits i svenska försvaret). Det finns en handfull till, men m/45 hör i min mening definitivt hemma bland världens topp tio bästa Kpistar genom tiderna.

 

Som du säger är det inget jag skulle välja som infanterivapen idag, även om den är långt ifrån värdelös. Men om jag vore soldat, skulle ut i skitigt läge, fick välja ett enda vapen och valet stod mellan en Glockpistol eller en Kpist vore valet lätt - och jag har svårt att se det läge där Glocken skulle vinna den tävlingen...

Share this post


Link to post
Share on other sites

Skottställningen kan ändras om man plockar isär vapnet fullständigt.Jag ser det främst som ett "administrativt" problem. Det finns för det första ingen anledning att generellt plocka bort pipan för att vårda vapne, för det andra är riktmedlen av halv-akademiskt intresse på de stridsavstånd Kpisten är gjord för. För att utnyttja dess fulla potential bör man skjuta instinktivt, med riktmedlen mer som ett slags grov rekommendation. Korta skurar automateld är inga problem, rekylen är i princip obefintlig.

 


 

Nej gjorde du normal rengöring, behövde du inte lossa pipa. Men vid byten mellan skarp pipa och lösskjutningspipa. Då sabbar du skottställningen vid varje byte. Något som skedde under lumpen vid flertalet gånger.

Edited by Frippe

Share this post


Link to post
Share on other sites

Rent teoretiskt sätt så skulle det väl vara rätt enkelt att konstruera en lösskjutningsanordning som man sätter frampå pipan bara, istället för att pipa om varje gång, så är det problemet löst, och man kan svetsa fast den jäkla pipmuttern sen

Share this post


Link to post
Share on other sites

visserligen, men k-pist var inte byggd för att precisionsskjuta med, dessutom så finns inga kvar så att bygga om pipan är inte aktuellt längre :happy:

 

 

Jag har tävlingsskjutit med k-pist under ett par år innan jag gick över till att enbart skjuta pistol och eftersom att man vid k-pistskytte gärna vill ha lite precision så vart man tvungen att labborera med olika k-pistpipor, efter tre pipbyten och den fjärde pipan så hittade jag en pipa som jag kände mig nöjd med och som sköt ganska rakt, de övriga piporna drog antingen åt något håll eller hade dålig passform.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag vill minnas att varje pipa hade någon slags kvalitetsmärkning (nummer?) och att tävlingsskyttar drog fast sina pipor riktigt hårt med rörtång - de pipade aldrig om för lösskjutning. Just hanteringen av lösskjutningspipor och förstörd skottställning känns som ett fredsmässigt problem: när man mobiliserar inför Det Stora Kriget drar man åt pipan med en rörtång lånad från repplutonen, skottställer, och därefter tar man inte loss pipan.

 

Jag ser inte riktigt varför man skall ta bort pipan vid "särskild" vård, och vad det skulle syfta till: konstruktionen är ju så pass öppen att patronläget (m.m.) går att rengöra med pipan kvar i lådan; som flera redan skrivit var den inte särskilt känslig för smuts, och de som huvudsakligen använde den hade inte strid som huvuduppgift. (Om en kpistbeväpnad stabs-, tross- eller underhållssoldat använt sitt vapen så mycket att det måste rengöras för att fungera, har något gått fel. Väldigt fel...)

Share this post


Link to post
Share on other sites

Lösskjutning är som sagt ett fredsproblem. Om jag gick ut i kriget med en m/45 skulle jag antagligen inte lossa pipan igen förrän åtminstone eld-upphör-avtalet var påskrivet. Det finns helt enkelt ingen anledning att göra det.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Rent teoretiskt sätt så skulle det väl vara rätt enkelt att konstruera en lösskjutningsanordning som man sätter frampå pipan bara, istället för att pipa om varje gång, så är det problemet löst, och man kan svetsa fast den jäkla pipmuttern sen

 

Om din tanke är att använda samma typ av lös ammunition som tidigare, så måste pipan bytas. Löspipan har ett smalare lopp/finare kaliber, som gör att nedbrytningen av den lösa projektilen börjar redan i loppet.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Rent teoretiskt sätt så skulle det väl vara rätt enkelt att konstruera en lösskjutningsanordning som man sätter frampå pipan bara, istället för att pipa om varje gång, så är det problemet löst, och man kan svetsa fast den jäkla pipmuttern sen

 

Om din tanke är att använda samma typ av lös ammunition som tidigare, så måste pipan bytas. Löspipan har ett smalare lopp/finare kaliber, som gör att nedbrytningen av den lösa projektilen börjar redan i loppet.

 

kpisten är saknar ju dessutom flamdämpare, den har alltså inget behov av gängor på pipan i vanliga fall. Sen är ju inte bara de som är problemet för precisionen.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hvu i början på 80 talet. Gu 86-87 mc-ordonans. Hv-fro 97-06. Fbu 00-06. Lätt att lära sig vårda. Med ökande skjutvana blev enkelskott lättare och lättare. 7-8 poäng av 10 i snitt på 100meter på skjutbana vid BRA förhållanden. 2-3 poäng av 10 på 150 meter. 0-1 poäng av 10 på 200 meter. Snittvärden vid bra förhållanden. Funkar bra till närstrid upp till 50-75 meter. Enda negativa med den är den dåliga lösningen på infästningen till axelstödet. Var det glapp där blev skyttet oacceptabelt dåligt. 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
Sign in to follow this  



×