Jump to content

Bataljoners behov av precisionsbekämpning med indirekt eld


Car Dai shan

Recommended Posts

STRIX har ju en livslängd som enligt vissa indikationer snart nås. http://forum.soldf.com/topic/46974-nyanskaffning-12cm-grk/?p=759705

 

GRK är ju bataljonens egna tillgång till Indirekt Eld (IE), vilka behov har bataljonen?

 

Ska målet vara att fortsättningsvis nedkämpa Strv och strf (STRIX Ny), eller har behoven förändrats till precisionsbekämpning på givna koordinater med eventuell möjlighet till laserutpekning?

Vilka funktioner tycker ni att FM bör ställa på en ersättare till STRIX med hänsyn till den budget som finns inom överskådlig framtid?

 

Mina idéer: Längre räckvidd mha GPS (GNSS) styrning, Induktivt tändrör, möjlighet till laserutpekning (SAL)

 

För den som vill sätta sig in hur utbudet för precisionsammunition till Art/Grk ser (såg) ut se gärna:

 

Avslutar med några fina filmer:

 

APMI

http://www.youtube.com/watch?v=u-d5MbZoNpg

 

120 GM DAGGER

http://www.youtube.com/watch?v=2QsWEVwIyRo

Link to comment
Share on other sites

Jag skulle vilja sticka in med att man kanske inte helt ska förlita sig på GPS?

Det är trots allt ett system som ägs av en ensam nation och det krävs inte mer än ett tryck på en knapp så har vi ingen täckning här.

Link to comment
Share on other sites

när de gäller 12 cm GRK skulle jag inte vilja avfyra någon om behovet av precision är större än vad en vanlig granat förmår. Annars är spliter och tryckvåg ett större problem, än att en granat kommer några m fel.

givetvis är bekämpning av pansarfordon ett undantag, då de är ganska dyra saker och beroende av en direkt träff.

 

 

Art är ju en sak för sig då de kan komma en bra bit fel.

 

när de gäller GPS håller jag med Dxl

Edited by speculatores
Link to comment
Share on other sites

Prio 1 torde väl vara att få till bekämpningsresurser öht... Sedan får vi satsa på precision :)

 

Jo

 

Enklaste sättet att över huvud taget få bekämpningsresurser borde vara att köpa mer styrd ammunition till Flygvapnet och Artilleriet och utöka budgeten lite för de förbanden så de kan få lite volym i krigsorganisationen.

 

Större delen av armén lär förbli lätta hemvärnsförband och om världsläget förblir någorlunda lugnt utlandsmissioner som man försöker hålla så lätta som möjligt för att hålla nere kostnaderna. De behöver lätthanterlig positionerings-, målutmätnings-, laserinpeknings- och kommunikationsutrustning i riklig mängd så alla delar av de lätta förbanden kan göra beställningar hos eget eller allierades eldförråd.

 

Skall vi ta med egen tyngre eldkraft till lätta förband är det väldigt intressant med intelligent ammunition då det radikalt minskar behovet av transporter. Den gamla STRIX konstruktionen som jag antar fungerar väl ihopgift med den teknik som finns i en vanlig smartphone borde bli ett utmärkt system och håller man sig till 120 mm blir det gott om plats i granaten för tekniken. I väntan på en sådan riktigt bra lösning kan man öva och få en viss förmåga med minibussdragen 120 mm GRK som skjuter ointelligent ammunition. När det gäller försvar av Sverige kan det vara tillräckligt för att tvinga en angripande fiende att ta med sig artilleriradar i landsättningen och då har ett väldigt enkelt system gett en märkbart höjd tröskel.

 

Om det sedan skall rustas vidare kan t.ex stridsfordon 90 förses med 120 mm GRK enligt gamla planer och teknik som hålls modern i Finland.

 

Som för allt annat behövs det mer pengar men allt finns "på hyllan" så när som på en granatutveckling som inte tänjer på några som helst tekniska gränser.

Link to comment
Share on other sites

 

Prio 1 torde väl vara att få till bekämpningsresurser öht... Sedan får vi satsa på precision :)

 

Jo

 

Enklaste sättet att över huvud taget få bekämpningsresurser borde vara att köpa mer styrd ammunition till Flygvapnet och Artilleriet och utöka budgeten lite för de förbanden så de kan få lite volym i krigsorganisationen.

 

Större delen av armén lär förbli lätta hemvärnsförband och om världsläget förblir någorlunda lugnt utlandsmissioner som man försöker hålla så lätta som möjligt för att hålla nere kostnaderna. De behöver lätthanterlig positionerings-, målutmätnings-, laserinpeknings- och kommunikationsutrustning i riklig mängd så alla delar av de lätta förbanden kan göra beställningar hos eget eller allierades eldförråd.

 

Skall vi ta med egen tyngre eldkraft till lätta förband är det väldigt intressant med intelligent ammunition då det radikalt minskar behovet av transporter. Den gamla STRIX konstruktionen som jag antar fungerar väl ihopgift med den teknik som finns i en vanlig smartphone borde bli ett utmärkt system och håller man sig till 120 mm blir det gott om plats i granaten för tekniken. I väntan på en sådan riktigt bra lösning kan man öva och få en viss förmåga med minibussdragen 120 mm GRK som skjuter ointelligent ammunition. När det gäller försvar av Sverige kan det vara tillräckligt för att tvinga en angripande fiende att ta med sig artilleriradar i landsättningen och då har ett väldigt enkelt system gett en märkbart höjd tröskel.

 

Om det sedan skall rustas vidare kan t.ex stridsfordon 90 förses med 120 mm GRK enligt gamla planer och teknik som hålls modern i Finland.

 

Som för allt annat behövs det mer pengar men allt finns "på hyllan" så när som på en granatutveckling som inte tänjer på några som helst tekniska gränser.

 

hur ofta behövs sådan precision. vare sig de gäller en FAP eller en landstigning lär de räcka med vanlig dum GRK amunition och hellre 18 dumma, spränggranater än, en smart som slår ut ett fordon och lite runt omkring.

 

när de gäller Art och flyg så kan ju inte batc lita på att de finns när han behöver. när de gäller flyg kan inte ens brigadchefen lita på att de inte de över honom anser att de behövs någon annanstans. alltså kan man stå och peka med dyra saker och skrika i radion men de finns inget att få.

Link to comment
Share on other sites

hur ofta behövs sådan precision. vare sig de gäller en FAP eller en landstigning lär de räcka med vanlig dum GRK amunition och hellre 18 dumma, spränggranater än, en smart som slår ut ett fordon och lite runt omkring.

Bra fråga, jag har inte specialkunskapen och antar att säg fyra granater som slår ut två fordon och lite runt omkring är lika bra som säg 18 som hamnar ganska rätt. Repetera och fienden blir snart oförmögen att nå sina mål, om man dessutom kan slå ut fordon under rörelse blir det betydligt svårare för fienden.

 

när de gäller Art och flyg så kan ju inte batc lita på att de finns när han behöver. när de gäller flyg kan inte ens brigadchefen lita på att de inte de över honom anser att de behövs någon annanstans. alltså kan man stå och peka med dyra saker och skrika i radion men de finns inget att få.

Jag sa inte att det skulle räcka utan att det borde vara bland det lättare att åstadkomma givet nuvarande organisation och behov.

 

Har man detta på plats blir det rimligare att tillföra egen förmåga som inte kräver omfattande transportlogistik och man kan börja i enklare utförande som sedan antingen kräver transportlogistik och många fler eldrör eller intelligent ammunition för att ge god effekt. Få efter lätta fordon dragna 120 mm GRK ger tills vidare en möjlighet att öva och en liten förmåga.

Link to comment
Share on other sites

 

hur ofta behövs sådan precision. vare sig de gäller en FAP eller en landstigning lär de räcka med vanlig dum GRK amunition och hellre 18 dumma, spränggranater än, en smart som slår ut ett fordon och lite runt omkring.

Bra fråga, jag har inte specialkunskapen och antar att säg fyra granater som slår ut två fordon och lite runt omkring är lika bra som säg 18 som hamnar ganska rätt. Repetera och fienden blir snart oförmögen att nå sina mål, om man dessutom kan slå ut fordon under rörelse blir det betydligt svårare för fienden.

 

när de gäller Art och flyg så kan ju inte batc lita på att de finns när han behöver. när de gäller flyg kan inte ens brigadchefen lita på att de inte de över honom anser att de behövs någon annanstans. alltså kan man stå och peka med dyra saker och skrika i radion men de finns inget att få.

Jag sa inte att det skulle räcka utan att det borde vara bland det lättare att åstadkomma givet nuvarande organisation och behov.

 

Har man detta på plats blir det rimligare att tillföra egen förmåga som inte kräver omfattande transportlogistik och man kan börja i enklare utförande som sedan antingen kräver transportlogistik och många fler eldrör eller intelligent ammunition för att ge god effekt. Få efter lätta fordon dragna 120 mm GRK ger tills vidare en möjlighet att öva och en liten förmåga.

 

är inte mitt minne helt uselt tar fyra strix mer plats än 18 vanliga vingspräng granater. är några luftbrisader eller trädbrisader lär inte mycket levande finnas vid den platsen mer och alla fordon som inte är splitterskyddade är i behov av reparation eller är förstörda. direkt träff är inte nödvändigt.

 

alltså vinner man inget på att ha större och dyrare granater.

Link to comment
Share on other sites

är inte mitt minne helt uselt tar fyra strix mer plats än 18 vanliga vingspräng granater. är några luftbrisader eller trädbrisader lär inte mycket levande finnas vid den platsen mer och alla fordon som inte är splitterskyddade är i behov av reparation eller är förstörda. direkt träff är inte nödvändigt.

 

alltså vinner man inget på att ha större och dyrare granater.

Jag har inga bättre källor än wikipedia som anger vanlig granatvikt till 18 kg och strix till 27 kg. 18 x 18 = 324 kg och 27 x 4 = 108 kg, om effekten är jämförbar och man kan klara sig med ett eldrör är det senare klart minibussvänligare.

Link to comment
Share on other sites

Struntar man dessutom i en explosiv verkansdel så blir det än mer enkelt. T.ex så har ju bomber med verkansdel av betong använts så det borde väl fungera till artilleriet med?

 

Styrda granater tror jag är jättebra mot mål som rör sig, men jag ser ärligt talat inte poängen att ha det till all verksamhet med artilleriet eller nyttan med färre eldrör.

Jag har dessutom alltid levt i tron att innan ett anfall så skjuter artilleriet på mål man inte ser, att det i en konflikt som varar längre än en vecka är ganska vanligt att man med jämna mellan rum skjuter där man tror fienden är, eller att man skjuter utan att egentligen vilja främja något övergripande mål utan mest för att inte låta fienden löka till sig allt för mycket.

Dessutom vill man ha det styrt så måste det väl numera gå att få samma effekt ur något som är mindre än 120mm?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Kan man inte jämföra precisionsbekämpning med prickskytte? En prickskytt (jfr. STRIX) löser helt andra uppgifter än en vanlig skyttesoldat (jfr. "vanlig" spränggranat), och båda kompletterar varandra. Under vissa omständigeter och mot vissa mål är nog precisionsbekämpning (finns f.ö. något FM-skrift/dokument som definierar och förklarar vad det är?) en bra grej och naturligtvis något som våra (vårt...) artilleriförband skall ha förmåga till. Men för försvaret av fosterlandet kommer nog huvuddelen av ammunitionen att vara den gamla vanliga.

 

Precisionsbekämpning har dock blivit ett modeord och något alla skall ha, som t.ex. en ny värmejacka med grå-sandfärgat camoflagemönster eller en cool strids-combat-jägarryggsäck.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

 

är inte mitt minne helt uselt tar fyra strix mer plats än 18 vanliga vingspräng granater. är några luftbrisader eller trädbrisader lär inte mycket levande finnas vid den platsen mer och alla fordon som inte är splitterskyddade är i behov av reparation eller är förstörda. direkt träff är inte nödvändigt.

 

alltså vinner man inget på att ha större och dyrare granater.

Jag har inga bättre källor än wikipedia som anger vanlig granatvikt till 18 kg och strix till 27 kg. 18 x 18 = 324 kg och 27 x 4 = 108 kg, om effekten är jämförbar och man kan klara sig med ett eldrör är det senare klart minibussvänligare.

 

det är volymen som är problemet, en vanlig spräng är strax under halvmeter lång, en komplett strix är minst tre, fyra gånger längre. Priset dessutom som en liten bil per styck. vilket gör att de är osanolikt att vi lär se tillräkligt för att få till någon mass användning. funderat dessutom på hur stor en GRK är och vad för fordon som krävs för att flytta, pjäsen, utrustning och pjäsbesättning?

Edited by speculatores
Link to comment
Share on other sites

Utan att vara expert på hur väl Strix fungerar, eller inte fungerar, så skulle jag vilja påstå att vi behöver fler eldrör och fler granater snarare än smartare granater. GPS är som sagt inte så svårt att störa ut och dessutom beroende på den stat som styr systemet. Man skulle ju naturligtvis kunna skaffa en granat som även använde GLONASS eller Galileo men störningsproblemet kvarstår. Dessutom är jag inte helt övertygad om att räckvidden på en 120 mm GRK är tillräckligt lång för att det skall känna relevant med styrning. Mot mjuka mål så behöver man inte skjuta mitt i prick, speciellt inte om man skjuter salvor istället för enstaka granater. Mot bepansrade mål som kan röra sig, så har jag svårt att se att GPS styrning räcker till. Då borde det krävas egen målsökning i stil med det som finns på Strix och BONUS.

Jag skulle gärna se att vi bibehåller Strix och köper in fler vid behov. I kombination med AMOS skulle den ge manöverbataljonerna en viktigt offensiv pusselbit, i form av att ha ett mer följsamt system för att (för)bekämpa pansar. I den mån vi behöver kunna skjuta indirekt eld med meterprecision så får vi ta Excalibur. Men även här är jag inte helt övertygad om nödvändigheten. Räknar vi med att lede fi kommer ha hårda, stationära, högvärdes mål som de ska användas mot? Kunna skjuta i bebyggelse utan allt för stora skador på andra byggnader är ju lovvärt, men är det nödvändigt? Om vi har fullstrid i tätbebyggt område så är ju det bara ett av många problem som man utsätter egen trupp och civila för. I ett COIN-perspektiv så ser jag en större nytta. Men jag anser inte att det skall vara dimensionerande.

En mer allmän fundering är på hur stor precision man faktiskt får ut ut en GPS-styrd granat. För att den träffar inom ensiffrigt antal meter från den valda punkten är ju bara värt om man har mätt in denna punkt väldigt exakt. Hur ser det ut i ett systemperspektiv när man tar hänsyn till sensorerna som mäter in målet?

Edited by LoveMachine
Link to comment
Share on other sites

När det finns risk att skada byggnader/människor/saker man inte vill skada så finns ju annat än artilleri också.

Och när vill man egentligen slå ut ett endaste enskilt fordon/hus hos fienden, om en styrd 120mm granat slår ut ett fordon/strv och kanske lite personal. Vad gör då inte ett tiotal, eller fyra, fem 155mm granater? Det är liksom inte bara "point of impact" som blåser bort.

Link to comment
Share on other sites

Jag har sett ett videoklipp på en granat som inte är GPS-styrd, men som på "nervägen" söker av ett område på 150*150m efter värmekällor och styr sig själv mot dessa. Utan att kunna speciellt mycket om artilleri så tycker jag att det verkar som en intressant lösning. Då slipper man vara beroende av GPS med alla nackdelar det medför som hänvisas till i ovan inlägg, men får ändå en någorlunda smart granat som kan verka mot pansarmål. Det går säkert att göra avsökningen smart på något sätt så att den säker sig mot värmesignaturer som liknar fordon istället för till exempel ett tält med kamin eller liknande. Det kanske också på något sätt går att lösa så att efterföljande granater inte slår mot redan utslagna mål de dessa utslagna mål antagligen är starka värmekällor.

 

Då skulle man kunna lägga in några sådana bumpor i en salva för att slå ut fientliga strv/strf. Så om man öppnar eld med 3 eldrör och ska skjuta 12 bumpor så kanske de tre första granaterna kan vara smarta och resten vanliga granater. Kanske också avsluta med några smarta för att slå ut fordon som har flyttat på sig sedan första eldöppnandet. Det absolut bästa skulle ju vara om granaterna kunde "prata" med varandra på väg mot målområdet för att inte alla ska välja samma mål.

 

Vad tror ni som kan mer om art/grk om en sådan lösning?

Link to comment
Share on other sites

Jag har sett ett videoklipp på en granat som inte är GPS-styrd, men som på "nervägen" söker av ett område på 150*150m efter värmekällor och styr sig själv mot dessa. Utan att kunna speciellt mycket om artilleri så tycker jag att det verkar som en intressant lösning. Då slipper man vara beroende av GPS med alla nackdelar det medför som hänvisas till i ovan inlägg, men får ändå en någorlunda smart granat som kan verka mot pansarmål. Det går säkert att göra avsökningen smart på något sätt så att den säker sig mot värmesignaturer som liknar fordon istället för till exempel ett tält med kamin eller liknande. Det kanske också på något sätt går att lösa så att efterföljande granater inte slår mot redan utslagna mål de dessa utslagna mål antagligen är starka värmekällor.

 

Då skulle man kunna lägga in några sådana bumpor i en salva för att slå ut fientliga strv/strf. Så om man öppnar eld med 3 eldrör och ska skjuta 12 bumpor så kanske de tre första granaterna kan vara smarta och resten vanliga granater. Kanske också avsluta med några smarta för att slå ut fordon som har flyttat på sig sedan första eldöppnandet. Det absolut bästa skulle ju vara om granaterna kunde "prata" med varandra på väg mot målområdet för att inte alla ska välja samma mål.

 

Vad tror ni som kan mer om art/grk om en sådan lösning?

 

Låter som STRIX... (Den tjugo år gamla granaten som börjar falla för ålderstrecket och var ursprunget till denna tråd.)

 

Utan att vara alltför insatt i tekniken så "letar" STRIXen efter varma och fyrkantiga mål som den styr mot. Allt för varma mål (d.v.s. redan bekämpade och brinnande fordon) undviker den. Ett problem i början var att målen inte fick röra sig allt för snabbt (vilket stridstekniskt löses med en farthindrande minering...).

 

En kompis som "använde" granaterna i Kosovo (KS02?) var dock inte allt för imponerad och kallade dom för världens dyraste jordfräs.

Edited by Rune Frunkh
Link to comment
Share on other sites

När det finns risk att skada byggnader/människor/saker man inte vill skada så finns ju annat än artilleri också.

Och när vill man egentligen slå ut ett endaste enskilt fordon/hus hos fienden, om en styrd 120mm granat slår ut ett fordon/strv och kanske lite personal. Vad gör då inte ett tiotal, eller fyra, fem 155mm granater? Det är liksom inte bara "point of impact" som blåser bort.

ungefär min tanke, vill man slå ut ett fordon, hus eller del av hus kanske GRG spräng är bättre verktyg. de känns som mindre risk att bitar av målet och granaten hamnar på saker man inte vill.

Link to comment
Share on other sites

 

När det finns risk att skada byggnader/människor/saker man inte vill skada så finns ju annat än artilleri också.

Och när vill man egentligen slå ut ett endaste enskilt fordon/hus hos fienden, om en styrd 120mm granat slår ut ett fordon/strv och kanske lite personal. Vad gör då inte ett tiotal, eller fyra, fem 155mm granater? Det är liksom inte bara "point of impact" som blåser bort.

ungefär min tanke, vill man slå ut ett fordon, hus eller del av hus kanske GRG spräng är bättre verktyg. de känns som mindre risk att bitar av målet och granaten hamnar på saker man inte vill.

 

 

Grg och (t.ex.) sgr har ju vissa begränsningar:

  • du måste vara inom 1000 meter från målet för att kunna verka mot det;
  • du kanske inte vill bli upptäckt;
  • målet är kanske är så placerat att du måste vara nära (inom 20-30 meter) för att kunna observera det.
  • grg sgr må smälla mycket och verka farliga för "vanliga" soldater, men i jämförelse med en 155 mm granat är den tämligen klen.

Jag har hört historier från AFG om förband som legat väldigt nära bomber (GBU-something) som levererats. (Kommer inte ihåg exakta siffror, men jag har för mig att det var runt 10-20 meter.) Personen hade legat bakom en stenmur (motsv.) och beskrivit det som rätt omskakande, dock nödvändigt. Personen berättade även om motståndare som överlevt närmissar på under 10 meter med samma slags bomber. Det finns en anledning till att det heter just precisionsbekämpning.

Link to comment
Share on other sites

 

 

När det finns risk att skada byggnader/människor/saker man inte vill skada så finns ju annat än artilleri också.

Och när vill man egentligen slå ut ett endaste enskilt fordon/hus hos fienden, om en styrd 120mm granat slår ut ett fordon/strv och kanske lite personal. Vad gör då inte ett tiotal, eller fyra, fem 155mm granater? Det är liksom inte bara "point of impact" som blåser bort.

ungefär min tanke, vill man slå ut ett fordon, hus eller del av hus kanske GRG spräng är bättre verktyg. de känns som mindre risk att bitar av målet och granaten hamnar på saker man inte vill.

 

 

Grg och (t.ex.) sgr har ju vissa begränsningar:

  • du måste vara inom 1000 meter från målet för att kunna verka mot det;
  • du kanske inte vill bli upptäckt;
  • målet är kanske är så placerat att du måste vara nära (inom 20-30 meter) för att kunna observera det.
  • grg sgr må smälla mycket och verka farliga för "vanliga" soldater, men i jämförelse med en 155 mm granat är den tämligen klen.

Jag har hört historier från AFG om förband som legat väldigt nära bomber (GBU-something) som levererats. (Kommer inte ihåg exakta siffror, men jag har för mig att det var runt 10-20 meter.) Personen hade legat bakom en stenmur (motsv.) och beskrivit det som rätt omskakande, dock nödvändigt. Personen berättade även om motståndare som överlevt närmissar på under 10 meter med samma slags bomber. Det finns en anledning till att det heter just precisionsbekämpning.

 

de finns en anledning till begreppet Danger close". vet personligen en officer som överlevt en handgranatsolycka, han fick åka helikopter, gick lite illa några år efter. men överlevde långt innanför avståndet som borde vara dödande. . Bara för att han överlevde en handgranats explosion innom ett par meter är de inget att rekomendera. De är sällan någon precision i explosioner och splitter. De finns säkert någon som kan presentera riskavstånd för olika granater.

 

De finns säkert poänger med att precisions leverera 155 mm art granater men de är knappast något som kommer bli någon standard eller vanlig. Skall en FAP bekämpas känns de som ett antal hektar skall förstöras någon större behov av precison finns alltså inte. lite samma sak med en landstigning. där känns de som mesta möjliga förödelse på minsta tid gäller. Räcker en GRT för att lösa situationen, då är en 12 cm vingspräng granat eller en 155 mm granat för stor hur precis den än är.

Link to comment
Share on other sites

 

Jag har sett ett videoklipp på en granat som inte är GPS-styrd, men som på "nervägen" söker av ett område på 150*150m efter värmekällor och styr sig själv mot dessa. Utan att kunna speciellt mycket om artilleri så tycker jag att det verkar som en intressant lösning. Då slipper man vara beroende av GPS med alla nackdelar det medför som hänvisas till i ovan inlägg, men får ändå en någorlunda smart granat som kan verka mot pansarmål. Det går säkert att göra avsökningen smart på något sätt så att den säker sig mot värmesignaturer som liknar fordon istället för till exempel ett tält med kamin eller liknande. Det kanske också på något sätt går att lösa så att efterföljande granater inte slår mot redan utslagna mål de dessa utslagna mål antagligen är starka värmekällor.

 

Då skulle man kunna lägga in några sådana bumpor i en salva för att slå ut fientliga strv/strf. Så om man öppnar eld med 3 eldrör och ska skjuta 12 bumpor så kanske de tre första granaterna kan vara smarta och resten vanliga granater. Kanske också avsluta med några smarta för att slå ut fordon som har flyttat på sig sedan första eldöppnandet. Det absolut bästa skulle ju vara om granaterna kunde "prata" med varandra på väg mot målområdet för att inte alla ska välja samma mål.

 

Vad tror ni som kan mer om art/grk om en sådan lösning?

 

Låter som STRIX... (Den tjugo år gamla granaten som börjar falla för ålderstrecket och var ursprunget till denna tråd.)

 

Utan att vara alltför insatt i tekniken så "letar" STRIXen efter varma och fyrkantiga mål som den styr mot. Allt för varma mål (d.v.s. redan bekämpade och brinnande fordon) undviker den. Ett problem i början var att målen inte fick röra sig allt för snabbt (vilket stridstekniskt löses med en farthindrande minering...).

 

En kompis som "använde" granaterna i Kosovo (KS02?) var dock inte allt för imponerad och kallade dom för världens dyraste jordfräs.

 

 

Där ser man. Men tekniken kanske fungerar bättre idag än för 20 år sedan, så att den är mer träffsäker osv.

 

Anledningen till att jag ser en nytta med en sådan granat är just att dessa granater är RSV-laddade. Jag antar att en vanlig 120mm-granat inte slår ut en stridsvagn? Om man därför ska skjuta sönder en landstigning eller liknande, så räcker det alltså inte bara med spränggranater utan man måste få med RSV-granater och då hoppas att just den granaten landar i en strv. Därför skulle det ju vara väldigt bra med en STRIX-liknande granat, så att man, medan man skjuter över ett visst område, kan slänga in några Strix i leken och därmed slå ut fordon.

Men det förutsätter ju såklart att granaten fungerar som den ska och har en hög sannolikhet till träff.

Link to comment
Share on other sites

 

Jag antar att en vanlig 120mm-granat inte slår ut en stridsvagn?

Penetrerar inte 120mm-granaten taket på en stridsvagn? Om inte så lär mannskapet vara ganska omtöcknad hur som helst. Eller hur?

 

en direkt träff på en tornet lär ge besättningen en väldigt dålig dag. troligtvis exploderar den vid träff. Även om pansaret tål explosionen är de frågan om besättningen i tornet någonsin hör något mer. Sen är det frågan om hur mycket av ir sikten och liknande som finns på rätt plats och fungerar. en 155 mm granat i tornet borde vara än värre.

 

troligen kommer vagnen behöva en ganska stor översyn och besättningen en del sjukvård innan den används igen. spliterskyddade fordon överlever knappast en direktträff.

Link to comment
Share on other sites

Men då krävs som sagt en direktträff. Och det känns som att sannolikheten för att få en direktträff på ett strf/strv/pbv inom ett visst område som ska beskjutas är rätt låg (avhängigt ammunitionsinsatsen såklart). Men om man istället har en styrd granat (förutsatt att tekniken fungerar bra såklart) som söker av 150*150m efter strf/strv/pbv och styr sig själv mot målet så anser jag att chansen för direktträff ökar vädligt, väldigt mycket. Så då ser jag Strix som en stor förmågehöjare vad det gäller bataljoners förmåga att bekämpa pansar på avstånd, vilket jag ser som en viktig del.

 

Men jag tror inte på att använda något GPS-styrt, då gör vi oss beroende av något som vi inte har en aning om om det kommer fungera i krig.

Link to comment
Share on other sites

Men då krävs som sagt en direktträff. Och det känns som att sannolikheten för att få en direktträff på ett strf/strv/pbv inom ett visst område som ska beskjutas är rätt låg (avhängigt ammunitionsinsatsen såklart). Men om man istället har en styrd granat (förutsatt att tekniken fungerar bra såklart) som söker av 150*150m efter strf/strv/pbv och styr sig själv mot målet så anser jag att chansen för direktträff ökar vädligt, väldigt mycket. Så då ser jag Strix som en stor förmågehöjare vad det gäller bataljoners förmåga att bekämpa pansar på avstånd, vilket jag ser som en viktig del.

 

Men jag tror inte på att använda något GPS-styrt, då gör vi oss beroende av något som vi inte har en aning om om det kommer fungera i krig.

hur tror du psyket på folket innom en ruta på 100*100 m är om 18 granater slår ner runt omkring dem på någon minut ? strix är bra till en sak, träffa enskilda fordon. men den tar för lång tid att ladda för insatts mot en mängd fordon. bataljonen bör ha pv förband för att bekämpa pansar. i viss mån så kan även skytteförband bekämpa pansar. indirekt eld fungerar bäst mot stillastående mål som helst skall ha lite storlek. en eldstöt grk/art så kan pv och övriga sopa upp resterna.

Link to comment
Share on other sites

 

är inte mitt minne helt uselt tar fyra strix mer plats än 18 vanliga vingspräng granater. är några luftbrisader eller trädbrisader lär inte mycket levande finnas vid den platsen mer och alla fordon som inte är splitterskyddade är i behov av reparation eller är förstörda. direkt träff är inte nödvändigt.

 

alltså vinner man inget på att ha större och dyrare granater.

Jag har inga bättre källor än wikipedia som anger vanlig granatvikt till 18 kg och strix till 27 kg. 18 x 18 = 324 kg och 27 x 4 = 108 kg, om effekten är jämförbar och man kan klara sig med ett eldrör är det senare klart minibussvänligare.

 

 

Jag tror att just minibussvänligheten är tämligen ointressant.

 

Granatkastarförband är mycket terrängberoende för sin överlevnad. Snabbgruppering är en sak, men att vid normalgruppering parkera minibussen på en väg för att sedan manuellt dra den i ställning, maskera hela pjäsplasen och när väl eldöppnande skett försöka sticka därifrån snabbt som blixten funkar inte om grupperna skall släpa en 625 kg tung pjäsvagn över terrängen. Grankastarlutonens överlevnad i ett läge då man slåss mot en överlägsen fiende hänger på snabbhet. Alternativen är att göra som på IB66 tiden - gräva ner plutonen i ett värnsystem, skjuta som attans och överleva ett litet tag innan platsen pulveriserats av fi moteld eller att bara räkna med ett eldöppnande för att lämna granatkastarna och fly platsen illa kvickt.

Terrängfordon är ett måste.

Link to comment
Share on other sites

När vi ändå pratar pv, vart tog brigadernas alla rb56 vägen? Det fanns ändå 12 pv-plutoner i varje infanteribrigad och allt kan ju inte gått till baltikum.

 

Lätta pv-plutoner kanske vore något för Hv?

Link to comment
Share on other sites

@Speculatores

Hur lång tid tar det att ladda en Strix och hur lång tid tar det att ladda en vanlig granat?

 

Självklart sa bataljonen ha PV-förmåga, men jag ser inte Strix (eller motsvarande) som onödigt eftersom det verkar kunna leverera mycket död och förintelse på relativt liten ammunitionsinsats.

Link to comment
Share on other sites

@Speculatores

Hur lång tid tar det att ladda en Strix och hur lång tid tar det att ladda en vanlig granat?

 

Självklart sa bataljonen ha PV-förmåga, men jag ser inte Strix (eller motsvarande) som onödigt eftersom det verkar kunna leverera mycket död och förintelse på relativt liten ammunitionsinsats.

minns inte någon siffra, en vanlig granat, men de handlar om granater per minut. De som tar tid där är att förse den med rätt antal drivladningar. en Strix måste förberedas med utskjutningsdel, ev banmotor och granaten förberedas. så där lär även den mest samtrimade gruppen behöva ett antal minuter per granat. från första granat avfyras från platsen tar det tio minuter innan moteld kan börja slå ner. personligen tror jag inte någon hinner få iväg en andra strix på den tiden och vara borta innan tiden är slut.

 

när de gäller vanliga, så beror de ju lite på hur många drivladningar granaten har. (laddning 8 är omskakande, och då finns två till.) men upp till tre drivladdningar är inga problem. luftbrisad är lite pluande med men inget i klass med strix.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...