3345 Posted January 15, 2013 Report Share Posted January 15, 2013 `Har en liten fundering om man kollar på denna filmen om den nya leoparden så ser man att de har ett blad monterat i nosen å det samma hade väll Strv S. Men varför har inga andra vagnar det ? Det måste väll ge stora fördelar att kunna göra egna skydd och röj egenskaper. Sen borde det väll vara en stor förbättring i front skyddet med en tjock plåtbit 0.5m ifrån att det riktiga pansaret börjar ? Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Pal Posted January 15, 2013 Report Share Posted January 15, 2013 Att Strv S hade det var ju för att vagnen ändå kunde röra sig upp och ned för att elevera kanonen och därigenom så kunde man "gräva" helt gratis genom att bara montera ett blad framtill. Intressant att denna Leo har det, men misstänker bladet är helt fast och att den inte kan "gräva" egna eldställningar såsom Strv 103 kunde göra. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
hajjper Posted January 15, 2013 Report Share Posted January 15, 2013 Bladet går att höja/sänka. Syns tydligt i filmen. Som med allt annat i världen finns det både bra och anus med blad framme. En dålig sak är att du inte kan passera lika höga hinder med bladet som utan. Men jag hade lätt haft en Leo som snöplog hemma. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
The Swede Posted January 16, 2013 Report Share Posted January 16, 2013 Det finns många olika vagnar i olika länder som har schaktblad. Ofta brukar det vara en vagn per kompani som har ett blad monterat. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
bushman Posted January 16, 2013 Report Share Posted January 16, 2013 (edited) Hade inte bärgaren på 103S-systemet schaktblad också? Och om inte jag minns fel hade vi ett enskilt robotkompani på P4 runt 1990, med en fältarbetspluton. I denna pluton fanns både hjul och bandgrävare samt bandschaktare, för att kunna gräva ner rb-komps "dinky-toys". Men att denna pluton var resurs för hela bataljonen, och brukades för gräva värn åt andra kompanier, bla stridsvagn, som då kunde vårdas eller mekas med. men denna resurs kanske bara fanns inom denna bataljonen. Edited January 16, 2013 by bushman Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
The Swede Posted January 16, 2013 Report Share Posted January 16, 2013 Bgbv 82 hade ett blad men det var främst avsett som markankare, precis som på bgbv 90 och bgbv 120. 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Kanna Posted January 16, 2013 Report Share Posted January 16, 2013 Jänkarna kör ju med blad på vissa Abrams. I och för sig som minplog i egentligt syfte. Vill minnas att det gnälldes en del om att de stormade fram med sina vagnar under första gulfkriget och fyllde igen skyttegravar utan att irakierna hann ta sig upp. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
3345 Posted January 18, 2013 Author Report Share Posted January 18, 2013 Ja minplogen blir ju lite svår att gräva ned sig med. Men är det en taktik saom används idag ? Jag vet att när jag låg inne på ing 2så var det då inget snack om att vi skulle hjälpa till å bygga värn till några fordon. Det enda vi gjorde var att gräva skydsvärn med KLAS å fylla de däringa 4kantiga byggstenarna för att ha runt camper. Ansågs väll inte behövas nått annat i god polis styrke anda. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Rickard N Posted January 18, 2013 Report Share Posted January 18, 2013 Det är väl trots allt förhållandevis ovanligt att man gräver ner tånks i überförsvarsställningen Hugo. Ni som krigade med 103, hur mycket grävde ni? Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
bushman Posted January 18, 2013 Report Share Posted January 18, 2013 (edited) Med tanke på att det mesta redan var uppgrävt på de platser S-vagnarna kunde öva, och på de platser de kunde skjuta fanns det väldigt lite att gräva i. Nu var jag på trosskomp, men iom att vi hade pi-pluton hos oss var det ju en av deras uppgifter att fältarbeta åt vagnarna. Men då få gånger det gjordes, Hade vi som sagt en maskin-pluton inom bataljonen, som grävde. Vi hade även pansar-ingejörer med i organisationen, men vi såg aldrig till dem eller de broar de skulle bygga. Däremot fick vi prova att bygga faskiner, dvs risknippen för att fylla diken med. Ett ganska drygt jobb. Tror någon by runt skövde, inte fick någon valborgseld det året. Alla som vart på skövde skjutfält vet hur mycket under vegetation den platsen, inte har. Edited January 18, 2013 by bushman Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Rickard N Posted January 18, 2013 Report Share Posted January 18, 2013 det fanns väl en hel kasse undervegetation längs den där ån som gick norr-söder i östra delen av Skövdes skjutfält? Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.