Jump to content

Recommended Posts

Hej kamrater!

 

I denna tråd tänkte jag att vi skulle diskutera den kommande omgången av OP 2014. Antagning, intervjuer, tester, meritpoäng, inriktningar, själva utbildningen, you name it. Ett tag kvar så klart i och med att det är i september 2014 OP startar, men framförhållning som bekant aldrig fel. Om tråden på något sätt är felplacerad ber jag om ursäkt!

 

Jag börjar:

 

Det har pratats mycket om meritpoäng, och i forumen sägs det att 50 meritpoäng borde räcka för krigsvetenskaplig, och uppått 70 meritpoäng för nautisk. Dessutom har det sagts att det nästan är 500 sökande till 50 platser eller liknande nu under senaste omgången. Gällande meritpoängen kan jag meddela att så ej är fallet. Mailade FHS om detta, fick nyligen tillbaks detta:

 

Fråga:

Vad var meritpoängen för den "sist" antagna till profilerna krigsvetenskaplig, nautisk och militärteknisk nu under senaste intagningen? Dvs. vilken meritpoäng krävdes för att bli antagen till profilerna krigsvetenskaplig, nautisk och militärteknisk nu under senaste intagningen? VHS publicerar nämligen ingen statistik på detta.

 

Svar:

Meritpoäng Krigsvetenskaplig profil 30,4

Meritpoäng Nautisk profil 31,2

Det togs inte in någon till Militärteknisk profil pga för få sökande.

Meritpoängen består av en summa av gymnasiebetyg, betyg från militär grundutbildning och lämplighetsbedömning. Se mer i FHS Antagningsordning https://www.fhs.se/sv/student/anmalan-och-antagning/antagningsordning/

 

Kan det verkligen stämma att det är så låga meritpoäng? Det räcker ju princip att ha fått 20 poäng från lämplighetsbedömningen, 10 poäng från värnplikt/GMU och bara ha godkända gymnasiebetyg för att bli antagen i så fall.

 

Mailade även om detta:

 

Fråga

På den krigsvetenskapliga profilen finns det ju flera inriktningar. Sker intagning till varje inriktning baserat på meritpoäng, så att antagning till olika inriktningar kräver olika meritpoäng?

 

Svar:

Du lämnar önskemål om VFU-placering under första terminen och blir tilldelad VFU-placering i konkurrens med övriga kadetter. Det är meriterande om man har erfarenhet inom den VFU som man söker sig till. Meritpoängen som man konkurerar med är samma som vid antagningen till programmet/profilen samt ett tillägg om man är meriterad inom aktuell VFU. Det står lite på FHS hemsida https://www.fhs.se/sv/utbildning/officersprogrammet/vfu/#content

 

Ett annat diskussionsämne har varit intervjuerna inför OP. Här sitter jag inte på mycket information, så om någon kan dela med sig vore det mycket uppskattat!

 

Väl mött!

Edited by Dekke

Share this post


Link to post
Share on other sites
Guest Reqruit Hardhead

Hur påverkar detta framtida Officerstillsättningar och utbildning?

Hur påverkar detta framtida krav?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Sjukt att det är så låga krav till och med jag som snittade VG+ skulle komma in. Förutsatt att jag uppfyller de andra kraven givetvis.

Sen är det en sak att komma in på en utbildning och en annan att klara den.

Edited by Blå Gul Katt

Share this post


Link to post
Share on other sites

Sjukt att det är så låga krav till och med jag som snittade VG+ skulle komma in. Förutsatt att jag uppfyller de andra kraven givetvis.

Sen är det en sak att komma in på en utbildning och en annan att klara den.

Ursäkta en gammal stofil från förra seklet, men vad är det som är "sjukt" med det?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag hoppas på fler alternativ för RO.

Det är det nog fler som gör. Enligt en lätt uppgiven tjänsteman på TRM hade de märkt ett mycket större intresse för RO (OFF/T) än YO (OFF/K). Det utbildas visserligen ett fåtal reservare men en riktig ROP måste vara närmare 10 år sedan man genomförde.

 

Sjukt att det är så låga krav till och med jag som snittade VG+ skulle komma in.

Det sjuka är inte att gymnasiebetygen som krävs för antagning är låga, utan att de är en betydande del av ekvationen. Lämplighet och senaste militära betyg borde vara viktigare.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Sjukt att det är så låga krav till och med jag som snittade VG+ skulle komma in. Förutsatt att jag uppfyller de andra kraven givetvis.

Sen är det en sak att komma in på en utbildning och en annan att klara den.

 

Va? Säg att du skämtar nu. Tycker att de skall räknas ut helt och hållet.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Sjukt att det är så låga krav till och med jag som snittade VG+ skulle komma in. Förutsatt att jag uppfyller de andra kraven givetvis.

Sen är det en sak att komma in på en utbildning och en annan att klara den.

 

Va? Säg att du skämtar nu. Tycker att de skall räknas ut helt och hållet.

Jo det kan jag hålla med om, tycker att det borde vara minimum krav på betygen som är hyfsat höga för att få söka men sen borde de övriga faktorerna avgöra.

Share this post


Link to post
Share on other sites
[....].
[....]
Jo det kan jag hålla med om, tycker att det borde vara minimum krav på betygen som är hyfsat höga för att få söka men sen borde de övriga faktorerna avgöra.

 

[OT] Jag vill minnas att gymnasiebetygen (måste) räknas in, eftersom utbildningen faktiskt inte bara är en myndighetsintern sådan utan därtill ger en akademisk examen, vilket innebär att den (i alla fall i teorin) måste hålla en viss akademisk nivå och möta vissa krav. Någon som är mer insatt får gärna bekräfta/dementera.

 

Utvikning: Skall du rekrytera officerare, kan det väl vara lämpligt att i urvalsprocessen väga in huruvida de tilltänkta kadetterna har en god studiebegåvning/teoretisk begåvning/klarar sig väl i en akademisk miljö eller inte (vilket inte övriga tjänstgöringsbetyg behöver säga särsilt mycket om)?* Yrkesofficerare skall väl, något raljant uttryckt, inte enbart vara duktiga på magasinsbyten, ladda/patron ur och OBK, utan även ha en djupare, vetenskaplig/filosofisk förståelse för sitt fält - även om de kanske "bara" skall tjänstgöra i ett skyttekompani?** [/OT]

 

*Huruvida svenska gymnasiebetyg verkligen är en god mätare för detta kan å andra sidan diskuteras.

** Några stavfel. Återigen, huruvida gymnasiebetygen är en god mätare - för att bedöma individuell förmåga/förutsättningar i detta avseende - eller inte går verkligen att diskutera, men det är i alla fall ett sätt att göra det på.

Edited by Kaliber600

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tycker också att det borde finnas fler alternativ för RO, men om man överväger RO eller OP borde man såklart söka OP. I stället för 1,5 års utbildning eller liknande för RO kan man gå OP på 3 år och bli fänrik direkt. Därefter antar jag att man kan man skriva på som RO, fast då ha fänriks grad. Och att komma in på OP verkar ju som bekant inga problem. Med 10 i vpl-betyg, 15 i gymnasiebetyg och de normala 20 poängen i lämplighetsbedömning är man inne på krigsvetenskaplig eller nautisk. Att få den VFU man vill ha är dock en annan femma. Men under de första 3 terminerna på Karlberg ryktas det ju vara relativt slappt i den mån att man kan kombinera deltidsjobb eller övriga studier i Stockholmsregionen med OP.

Share this post


Link to post
Share on other sites
[....].
[....]
Jo det kan jag hålla med om, tycker att det borde vara minimum krav på betygen som är hyfsat höga för att få söka men sen borde de övriga faktorerna avgöra.

 

[OT] Jag vill minnas att gymnasiebetygen (måste) räknas in, eftersom utbildningen faktiskt inte bara är en myndighetsintern sådan utan därtill ger en akademisk examen, vilket innebär att den (i alla fall i teorin) måste hålla en viss akademisk nivå och möta vissa krav. Någon som är mer insatt får gärna bekräfta/dementera.

 

Utvikning: Skall du rekrytera officerare, kan det väl vara lämpligt att i urvalsprocessen väga in huruvida de tilltänkta kadetterna har en god studiebegåvning/teoretisk begåvning/klarar sig väl i en akademisk miljö eller inte (vilket inte övriga tjänstgöringsbetyg behöver säga särsilt mycket om)?* Yrkesofficerare skall väl, något raljant uttryckt, inte enbart vara duktiga på magasinsbyten, ladda/patron ur och OBK, utan även ha en djupare, vetenskaplig/filosofisk förståelse för sitt fält - även om de kanske "bara" skall tjänstgöra i ett skyttekompani?** [/OT]

 

*Huruvida svenska gymnasiebetyg verkligen är en god mätare för detta kan å andra sidan diskuteras.

** Några stavfel. Återigen, huruvida gymnasiebetygen är en god mätare - för att bedöma individuell förmåga/förutsättningar i detta avseende - eller inte går verkligen att diskutera, men det är i alla fall ett sätt att göra det på.

 

Det stämmer. Försvarshögskolan har redan haft sina duster med Högskoleverket gällande antagningen efter det att man valde att akademisera utbildningen. Akademiseringen (övergången till civil högskoleexamen) innebär bland annat att kandidaterna ska nå upp till de allmänna krav på akademiska förmåga

som gäller vid alla andra högskolor/universitet*.

 

* Lite allmänt kan man säga att de allmänna akademiska kraven är förmåga till att identifiera, analysera och dra slutsatser från frågeställningar utifrån ett vetenskaplig synsätt, samt en stor uppsättning verktyg för att utföra detta.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tycker också att det borde finnas fler alternativ för RO, men om man överväger RO eller OP borde man såklart söka OP. I stället för 1,5 års utbildning eller liknande för RO kan man gå OP på 3 år och bli fänrik direkt. Därefter antar jag att man kan man skriva på som RO, fast då ha fänriks grad.

Självklart kan en yrkes övergå till att bli reservare. Men gissningsvis är de flesta som vill bli RO intresserade av civila studier, alternativt redan har sådana bakom sig. Att då först lägga 3 (4 med GMU+KMU) läsår på OP och dessutom 3-5 år på en "riktig" högskoleutbildning är nog mer än de flesta är villiga att offra.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det stämmer. Försvarshögskolan har redan haft sina duster med Högskoleverket gällande antagningen efter det att man valde att akademisera utbildningen. Akademiseringen (övergången till civil högskoleexamen) innebär bland annat att kandidaterna ska nå upp till de allmänna krav på akademiska förmåga

som gäller vid alla andra högskolor/universitet*.

 

* Lite allmänt kan man säga att de allmänna akademiska kraven är förmåga till att identifiera, analysera och dra slutsatser från frågeställningar utifrån ett vetenskaplig synsätt, samt en stor uppsättning verktyg för att utföra detta.

Nja, nu var ju högskolebehörighet ett krav redan innan FHS tog över den grundläggande officersutbildningen OP. Det var samma krav på huvuddel av YOP som för många högskoleprogram.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Nja, nu var ju högskolebehörighet ett krav redan innan FHS tog över den grundläggande officersutbildningen OP. Det var samma krav på huvuddel av YOP som för många högskoleprogram.

 

Är i och för sig sant, var visst lite felinformerad om det. Men enligt vad jag har förstått (kan vara fel i den information jag fått) så har Högskoleverket blivit tuffa i sina bedömning av behörighetsgrunderna till OP efter den genomförda akademiseringen. Kan ju dock vara en så enkel anledning som att de fick upp ögonen för det hela i samband med övergången.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tycker också att det borde finnas fler alternativ för RO, men om man överväger RO eller OP borde man såklart söka OP. I stället för 1,5 års utbildning eller liknande för RO kan man gå OP på 3 år och bli fänrik direkt. Därefter antar jag att man kan man skriva på som RO, fast då ha fänriks grad.

Självklart kan en yrkes övergå till att bli reservare. Men gissningsvis är de flesta som vill bli RO intresserade av civila studier, alternativt redan har sådana bakom sig. Att då först lägga 3 (4 med GMU+KMU) läsår på OP och dessutom 3-5 år på en "riktig" högskoleutbildning är nog mer än de flesta är villiga att offra.

 

Sant, i brist på vettiga alternativ för RO får man köra heltidsstudier eller deltidsarbete termin 1-3, ägna sig åt OP fullt ut på termin 4, 5 och skriva exjobbet på termin 6 parallellt med studier eller arbete. Om det är värt det eller inte är såklart upp till var och en, men att lägga 1,5-2 år mer än en typisk RO-utbildning kan vara ett bra alternativ om man kan kombinera det med studier eller arbete. Ett par år är ju inte mycket i det långa loppet.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Nja, nu var ju högskolebehörighet ett krav redan innan FHS tog över den grundläggande officersutbildningen OP. Det var samma krav på huvuddel av YOP som för många högskoleprogram.

 

Är i och för sig sant, var visst lite felinformerad om det. Men enligt vad jag har förstått (kan vara fel i den information jag fått) så har Högskoleverket blivit tuffa i sina bedömning av behörighetsgrunderna till OP efter den genomförda akademiseringen. Kan ju dock vara en så enkel anledning som att de fick upp ögonen för det hela i samband med övergången.

Ja, tidigare satte FM upp kraven och genomförde tester för att sålla bort olämpliga (och såna fanns det gott om). Numera får inte folk sållas bort på annat än betyg (typ) eftersom någon har ansett Högskoleverkets direktiv som mer viktiga än Försvarsmaktens behov. Tyvärr är det inte färre olämpliga nu.

Utfallet har blivit en skev antagning där meriter vägs helt felaktigt mot varandra (tex såsom Beaver_Sthlm redovisade) och där FM inte har något att säga till om alls och kadetter som inte borde få läsa och andra som ratas helt felaktigt. En sämre kompetensförsörjning till FM alltså.

Det har egentligen inte med akademisering av studierna att göra utan att man har böjt sig för Högskoleverkets krav i stället för att få anpassade regler för en speciell utbildning.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ja, tidigare satte FM upp kraven och genomförde tester för att sålla bort olämpliga (och såna fanns det gott om). Numera får inte folk sållas bort på annat än betyg (typ) eftersom någon har ansett Högskoleverkets direktiv som mer viktiga än Försvarsmaktens behov. Tyvärr är det inte färre olämpliga nu.

Utfallet har blivit en skev antagning där meriter vägs helt felaktigt mot varandra (tex såsom Beaver_Sthlm redovisade) och där FM inte har något att säga till om alls och kadetter som inte borde få läsa och andra som ratas helt felaktigt. En sämre kompetensförsörjning till FM alltså.

Det har egentligen inte med akademisering av studierna att göra utan att man har böjt sig för Högskoleverkets krav i stället för att få anpassade regler för en speciell utbildning.

 

Kan hålla med om att det gick fel där. Samma sak är nu på väg att ske med Polishögskolan, där denna ska övergå till en akademisk utbildning. Risken att få in fel folk, och få ut folk med fel kunskaper för verksamheten är även här överhängande.

 

Som ett litet sidospår, anledningen till att jag använder utrycket akademisering, är att man vid övergången fått två saker på "köpet" från Högskoleverket

1. Deras standardmall för vad man ska kunna där stor tyngdpunkt läggs det som jag lyfte innan om att ta fram och analysera frågeställningar

2. Att OP numer, ur högskolejuridisk synvinkel, är en rent civil yrkesexamen, likt läkar- och civilingenjörsexamen

 

Tänk så roliga effekt det kan bli bara för att man ville få det till att vara en "riktig" högskoleutbildning och inte en yrkesutbildning anpassad för en myndighets behov. :banghead:

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hur förklarar man de låga meritpoängen på OP med tanke på alla sökande?

 

http://blog.svd.se/ledarbloggen/2011/02/09/replik-fran-forsvarsmaktens-erik-lagersten/

 

Här skrivs det att det var 400 sökande på 60 platser till OP under 2011. Ändå ligger meritvärderna på strax över 30 för att bli antagen. Jag ser två möjliga förklaringar.

 

1. Majoriteten av alla sökande sållas bort på datortesterna (under 6 = tack och hej) och på fystesterna. Kvar blir de som har väldigt höga meritvärden och de som "precis" kommer in på sina 30-40 meritpoäng.

 

2. Majoriteten av alla sökande får 1 i lämplighetsbedömningen (= 1 meritpoäng), och samtidigt har de 10 meritpoäng från vpl, och 10-15 meritpoäng från gymnasiet, dvs. under 30, vilket gör att de inte kommer in.

 

Slutsatsen blir oavsett att det räcker med en 2a i lämplighetsbedömningen (= 20 meritpoäng), då kan man komma in på minimala 10 meritpoäng från vpl och 10 meritpoäng från gymnasiet, i och med att man har 40, och intaget ligger kring 30. Man kan då fråga sig, hur kommer det sig att de 340 sökande som inte blev antagna under 2011, fick en 1a eller 0a i lämplighet? Är de sökande såpass usla?

Edited by Dekke

Share this post


Link to post
Share on other sites

Maila högskoleverket och begär ut all info om alla som har antagits till officersprogrammet för att slippa spekulera.

Jag har gjort det och där framkommer en hel del intressant information. Nu har jag tyvärr slängt den jättehög så jag kan inte redogöra för några siffror därifrån men jag har för mig att det var ett antal antagna på under 30. De antagna jag jämförde var från antagning 2009-2012.

 

Det du bör ser över är vilken kvot man söker på. Folk med VPL-bakgrund särfördelas jämfört mot folk från GMU. Dels är ett G från GMU värt mer än motsv J55 i vpl-systemet. 15 resp 10 poäng. Utöver det konkurrerar man om man har vpl-bakgrund bara med folk ur samma kvot. Som stöd finns publika dokument som FHS lagt ut däri vigning av platser för folk med GMU-bakgrund diskuteras och beslutas.

De krav på transparens som högskoleverket ställer på rekrytering till OP efterlevs inte när det gäller rekryteringen.

 

 

Som svar på din 2a. De som inte kommer in är den stora grupp som får en 9 i meritvärde. I ett par överklagandeärenden för 3 år sedan fick en rad personer en 0 på lämplighetsbedömningen och man skrev då att personerna var obehöriga. Tyvärr är ett misslyckande på intervju när man söker en högskoleutbildning inte grund för att en person är obehörig, utan det är man om man inte uppfyller de grundläggande kraven på gymnasiebetyg. Resultatet blev att en rad personer med 0 kom in genom överklagan. Samma stöddokument (från 08 har jag för mig) som styr rekryteringen gäller även "i tillämpliga delar" numera. Det står till exempel fortfarande att man om man får en 0 är obehörig.

FHS lösning har dock varit att om man får en 0 så försvinner militära vitsord samt gymnasiebetyg för att ersättas av en 9 i meritpoäng. Utifrån samtal med FHS innebär det per automatik att man saknar chans att konkurrera om en plats på skolan. Vid förfrågan till VHS ställer deras juridiska avdelning sig kritiskt till förfarandet då man kringgår gällande lagstiftning. Det vill säga, du är behörig men i realiteten görs du obehörig.

 

Det vill säga

J1010 vpl + 22.5p gymnasiebetyg + 0 i bedömning = 9

J55 (G)vpl + 10p gymnasiebetyg + 1 i bedömning = 21

G GMU + 10p gymnasiebetyg + 1 i bedömning = 26 (och konkurrens inom egen kvot).

 

Hoppas att det reder ut lite, saker kan dock ha förändrats sedan i aug 2012.

Edited by beaver_sthlm

Share this post


Link to post
Share on other sites

Maila högskoleverket och begär ut all info om alla som har antagits till officersprogrammet för att slippa spekulera.

Jag har gjort det och där framkommer en hel del intressant information. Nu har jag tyvärr slängt den jättehög så jag kan inte redogöra för några siffror därifrån men jag har för mig att det var ett antal antagna på under 30. De antagna jag jämförde var från antagning 2009-2012.

 

Det du bör ser över är vilken kvot man söker på. Folk med VPL-bakgrund särfördelas jämfört mot folk från GMU. Dels är ett G från GMU värt mer än motsv J55 i vpl-systemet. 15 resp 10 poäng. Utöver det konkurrerar man om man har vpl-bakgrund bara med folk ur samma kvot. Som stöd finns publika dokument som FHS lagt ut däri vigning av platser för folk med GMU-bakgrund diskuteras och beslutas.

De krav på transparens som högskoleverket ställer på rekrytering till OP efterlevs inte när det gäller rekryteringen.

 

 

Som svar på din 2a. De som inte kommer in är den stora grupp som får en 9 i meritvärde. I ett par överklagandeärenden för 3 år sedan fick en rad personer en 0 på lämplighetsbedömningen och man skrev då att personerna var obehöriga. Tyvärr är ett misslyckande på intervju när man söker en högskoleutbildning inte grund för att en person är obehörig, utan det är man om man inte uppfyller de grundläggande kraven på gymnasiebetyg. Resultatet blev att en rad personer med 0 kom in genom överklagan. Samma stöddokument (från 08 har jag för mig) som styr rekryteringen gäller även "i tillämpliga delar" numera. Det står till exempel fortfarande att man om man får en 0 är obehörig.

FHS lösning har dock varit att om man får en 0 så försvinner militära vitsord samt gymnasiebetyg för att ersättas av en 9 i meritpoäng. Utifrån samtal med FHS innebär det per automatik att man saknar chans att konkurrera om en plats på skolan. Vid förfrågan till VHS ställer deras juridiska avdelning sig kritiskt till förfarandet då man kringgår gällande lagstiftning. Det vill säga, du är behörig men i realiteten görs du obehörig.

 

Verkligen intressant! Tack för svaret!

 

Menar du att ett g från KMU är mer värt än motsvarande i det gamla vpl-systemet? Det verkar ju som att de som söker in nu och inte har gjort gamla lumpen söker in på KMU-poäng (15 = g, 20 = vg).

 

Men det här med att det var olika kvotgrupper har jag aldrig hört. Så förutom att ett G på KMU är värt mer än motsvarande i gamla vpl-systemet, dessutom är vissa platser öronmärkta åt GMUare?

 

Resonemanget med lämpligheten leder fram till en del intressanta slutsatser. Att majoriteten fick 0:or i lämplighet, 9 meritpoäng alltså, borde ju betyda att de antingen är usla, eller att FM medvetet sätter 0:or för att sålla bort folk med oönskvärd bakgrund, eller de som gör dåligt ifrån sig på intervjuerna. Nog tycker man det är konstigt att det blir så många som får 0, när de sökande ändå genomfört värnplikt/GMU/KMU, varit på ev. utlandsmissioner, har fullständiga gymnasiebetyg, och ändå bedömts lämpliga att bli soldater, men när de väl söker till OP får de inte ens en 1a i lämplighet. Statistisken vore onekligen intressant, jag ska maila HSV.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Maila högskoleverket och begär ut all info om alla som har antagits till officersprogrammet för att slippa spekulera.

Jag har gjort det och där framkommer en hel del intressant information. Nu har jag tyvärr slängt den jättehög så jag kan inte redogöra för några siffror därifrån men jag har för mig att det var ett antal antagna på under 30. De antagna jag jämförde var från antagning 2009-2012.

 

Det du bör ser över är vilken kvot man söker på. Folk med VPL-bakgrund särfördelas jämfört mot folk från GMU. Dels är ett G från GMU värt mer än motsv J55 i vpl-systemet. 15 resp 10 poäng. Utöver det konkurrerar man om man har vpl-bakgrund bara med folk ur samma kvot. Som stöd finns publika dokument som FHS lagt ut däri vigning av platser för folk med GMU-bakgrund diskuteras och beslutas.

De krav på transparens som högskoleverket ställer på rekrytering till OP efterlevs inte när det gäller rekryteringen.

 

 

Som svar på din 2a. De som inte kommer in är den stora grupp som får en 9 i meritvärde. I ett par överklagandeärenden för 3 år sedan fick en rad personer en 0 på lämplighetsbedömningen och man skrev då att personerna var obehöriga. Tyvärr är ett misslyckande på intervju när man söker en högskoleutbildning inte grund för att en person är obehörig, utan det är man om man inte uppfyller de grundläggande kraven på gymnasiebetyg. Resultatet blev att en rad personer med 0 kom in genom överklagan. Samma stöddokument (från 08 har jag för mig) som styr rekryteringen gäller även "i tillämpliga delar" numera. Det står till exempel fortfarande att man om man får en 0 är obehörig.

FHS lösning har dock varit att om man får en 0 så försvinner militära vitsord samt gymnasiebetyg för att ersättas av en 9 i meritpoäng. Utifrån samtal med FHS innebär det per automatik att man saknar chans att konkurrera om en plats på skolan. Vid förfrågan till VHS ställer deras juridiska avdelning sig kritiskt till förfarandet då man kringgår gällande lagstiftning. Det vill säga, du är behörig men i realiteten görs du obehörig.

 

Verkligen intressant! Tack för svaret!

 

Menar du att ett g från KMU är mer värt än motsvarande i det gamla vpl-systemet? Det verkar ju som att de som söker in nu och inte har gjort gamla lumpen söker in på KMU-poäng (15 = g, 20 = vg).

 

Men det här med att det var olika kvotgrupper har jag aldrig hört. Så förutom att ett G på KMU är värt mer än motsvarande i gamla vpl-systemet, dessutom är vissa platser öronmärkta åt GMUare?

 

Resonemanget med lämpligheten leder fram till en del intressanta slutsatser. Att majoriteten fick 0:or i lämplighet, 9 meritpoäng alltså, borde ju betyda att de antingen är usla, eller att FM medvetet sätter 0:or för att sålla bort folk med oönskvärd bakgrund, eller de som gör dåligt ifrån sig på intervjuerna. Nog tycker man det är konstigt att det blir så många som får 0, när de sökande ändå genomfört värnplikt/GMU/KMU, varit på ev. utlandsmissioner, har fullständiga gymnasiebetyg, och ändå bedömts lämpliga att bli soldater, men när de väl söker till OP får de inte ens en 1a i lämplighet. Statistisken vore onekligen intressant, jag ska maila HSV.

 

 

Om man räknar att ett J55 är G dvs 10 p så är ett G från GMU-spåret värt mer då det motsvarar J7-8 i gamla systemet (ett betyg som ett fåtal fick under min vpl tex).

 

Ja, vad jag har förstått är detta en lösning för att man inte vet hur man ska jämföra GMU-spåret med den gamla utb.

 

Jag vet inte om majoriteten fick 0/9. Men en stor del har fallerat på det iaf. Rekryteringsförfarandet när det kommer till intervjun förefaller mig genomföras med en total avsaknad av kontroll och transparens och är en helt godtycklig bedömning som enbart bygger på personkemin mellan dig och den som intervjuar dig. Bland annat förstörs beslutsunderlag såsom "arbetshandling", ett begrepp som inte existerar utanför RekryC. Det förstörs innan dess att klagoperioden gått ut och beslutet vunnit laga kraft motsv.

 

 

Jag glömde att det finns en till variabel som anges i antagningsstatistiken. Direktantagning. Jag har för mig att ungefär 1/4 av de antagna HT2012 utgjordes av detta. Vari en sjättedel av dessa direktantagna gick att återfinna som sökande och antagna tidigare år. Handlar alltså om folk som begärt uppskov för terminstart ett år för andra studier, eller mission tex. Vad de resterande 5/6 är vet jag ej.

 

 

Observera även att jag inte längre har någon koppling till FM utan att detta är vad som framkommit i mina kontakter med myndigheten samt övriga efterforskningar. Det är mycket möjligt att de förmedlar en annan bild.

Edited by beaver_sthlm

Share this post


Link to post
Share on other sites

Maila högskoleverket och begär ut all info om alla som har antagits till officersprogrammet för att slippa spekulera.

Jag har gjort det och där framkommer en hel del intressant information. Nu har jag tyvärr slängt den jättehög så jag kan inte redogöra för några siffror därifrån men jag har för mig att det var ett antal antagna på under 30. De antagna jag jämförde var från antagning 2009-2012.

 

Det du bör ser över är vilken kvot man söker på. Folk med VPL-bakgrund särfördelas jämfört mot folk från GMU. Dels är ett G från GMU värt mer än motsv J55 i vpl-systemet. 15 resp 10 poäng. Utöver det konkurrerar man om man har vpl-bakgrund bara med folk ur samma kvot. Som stöd finns publika dokument som FHS lagt ut däri vigning av platser för folk med GMU-bakgrund diskuteras och beslutas.

De krav på transparens som högskoleverket ställer på rekrytering till OP efterlevs inte när det gäller rekryteringen.

 

 

Som svar på din 2a. De som inte kommer in är den stora grupp som får en 9 i meritvärde. I ett par överklagandeärenden för 3 år sedan fick en rad personer en 0 på lämplighetsbedömningen och man skrev då att personerna var obehöriga. Tyvärr är ett misslyckande på intervju när man söker en högskoleutbildning inte grund för att en person är obehörig, utan det är man om man inte uppfyller de grundläggande kraven på gymnasiebetyg. Resultatet blev att en rad personer med 0 kom in genom överklagan. Samma stöddokument (från 08 har jag för mig) som styr rekryteringen gäller även "i tillämpliga delar" numera. Det står till exempel fortfarande att man om man får en 0 är obehörig.

FHS lösning har dock varit att om man får en 0 så försvinner militära vitsord samt gymnasiebetyg för att ersättas av en 9 i meritpoäng. Utifrån samtal med FHS innebär det per automatik att man saknar chans att konkurrera om en plats på skolan. Vid förfrågan till VHS ställer deras juridiska avdelning sig kritiskt till förfarandet då man kringgår gällande lagstiftning. Det vill säga, du är behörig men i realiteten görs du obehörig.

 

Verkligen intressant! Tack för svaret!

 

Menar du att ett g från KMU är mer värt än motsvarande i det gamla vpl-systemet? Det verkar ju som att de som söker in nu och inte har gjort gamla lumpen söker in på KMU-poäng (15 = g, 20 = vg).

 

Men det här med att det var olika kvotgrupper har jag aldrig hört. Så förutom att ett G på KMU är värt mer än motsvarande i gamla vpl-systemet, dessutom är vissa platser öronmärkta åt GMUare?

 

Resonemanget med lämpligheten leder fram till en del intressanta slutsatser. Att majoriteten fick 0:or i lämplighet, 9 meritpoäng alltså, borde ju betyda att de antingen är usla, eller att FM medvetet sätter 0:or för att sålla bort folk med oönskvärd bakgrund, eller de som gör dåligt ifrån sig på intervjuerna. Nog tycker man det är konstigt att det blir så många som får 0, när de sökande ändå genomfört värnplikt/GMU/KMU, varit på ev. utlandsmissioner, har fullständiga gymnasiebetyg, och ändå bedömts lämpliga att bli soldater, men när de väl söker till OP får de inte ens en 1a i lämplighet. Statistisken vore onekligen intressant, jag ska maila HSV.

 

 

Om man räknar att ett J55 är G dvs 10 p så är ett G från GMU-spåret värt mer då det motsvarar J7-8 i gamla systemet (ett betyg som ett fåtal fick under min vpl tex).

 

Ja, vad jag har förstått är detta en lösning för att man inte vet hur man ska jämföra GMU-spåret med den gamla utb.

 

Jag vet inte om majoriteten fick 0/9. Men en stor del har fallerat på det iaf. Rekryteringsförfarandet när det kommer till intervjun förefaller mig genomföras med en total avsaknad av kontroll och transparens och är en helt godtycklig bedömning som enbart bygger på personkemin mellan dig och den som intervjuar dig. Bland annat förstörs beslutsunderlag såsom "arbetshandling", ett begrepp som inte existerar utanför RekryC. Det förstörs innan dess att klagoperioden gått ut och beslutet vunnit laga kraft motsv.

 

 

Jag glömde att det finns en till variabel som anges i antagningsstatistiken. Direktantagning. Jag har för mig att ungefär 1/4 av de antagna HT2012 utgjordes av detta. Vari en sjättedel av dessa direktantagna gick att återfinna som sökande och antagna tidigare år. Handlar alltså om folk som begärt uppskov för terminstart ett år för andra studier, eller mission tex. Vad de resterande 5/6 är vet jag ej.

 

 

Observera även att jag inte längre har någon koppling till FM utan att detta är vad som framkommit i mina kontakter med myndigheten samt övriga efterforskningar. Det är mycket möjligt att de förmedlar en annan bild.

 

Man kan alltså tänka sig att många av de sökande är fullt lämpliga, att de klarat datorproven, fystesterna etc., men att något går fel under intervjun och att de felaktigt får alldeles för låga lämplighetspoäng. De bristfälliga rutinerna och faktumet att en stor majoritet sållas bort på det sättet pekar ju i den riktningen i alla fall. Med andra ord är det ett stort mått lotteri över antagningen, om man får en professionell intervjuare eller om man får en intervjuare som premierar "fel" egenskaper, eller helt enkelt gör en hårdare bedömning, eller en helt felaktig sådan.

 

Så direktantagning innebär att redan tidigare antagna begärt uppskov och därefter får börja nästa år utan vidare. Då förstår man lite mer varför alla som borde få chansen att börja på OP inte får det. Men håller med om att det är konstigt med resterande "direktantagna". Antar att vi snackar flygvapenpiloter som kanske redan gjort utförliga tester innan de ens börjar GMU, och således har platsgaranti på OP. Men de är ju så få. Märkligt.

 

Det är noterat! I mina kontakter med FM har de alltid varit tillmötesgående, om än något fåordiga. De redovisar ju uppenbarligen inget utförligt system om hur antagningen går till. Det står inget om direktantagna någonstans, och statistik är inget de publicerar självmant, vilket också är ytterst tveksamt.

 

Jag tycker att några sökande till nautisk profil här på forumet (som ej blivit antagna) talar sitt tydliga språk. De har varit engagerade i sjövärnskårer, de har gjort vpl på sjöstridsflottiljer, de har hyfsade gymnasiebetyg, hyfsade vpl-betyg, men ändå blir de inte antagna. Och det är på lämplighetsbedömningen det faller. Jag har hört många andra exempel nämnts här på forumet. Något har gått väldigt fel inom FM:s rekryteringsrutiner.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Men vänta nu. Menar ni på fullaste allvar att det är en brist i rutiner att de som bedöms som mindre lämpliga inte blir antagna?

 

Förr hade man oftast vpl på PB/KB-nivå, dvs topp 30% från mönstring, sedan krav på högre vpl-betyg (på en högre nivå) och till sist tester. Tidigare filtrerades många bort tidigare (mönstring/vpl), så om det idag är en större andel som blir underkända på testerna (vilket jag inte vet) så är det fullt förståeligt, förr hade de inte ens blivit kallade.

 

Intresse och vilja ska inte misstas för lämplighet.

 

Blivande piloter på 39, Hkp och Tp är totalt cirka 15-20 per år. Med nuvarande antal platser så är ju det en betydande andel.

 

Jag tror helt klart att det finns förbättringspotential när det gäller antagning, men att allt skulle vara de dumma intervjuarnas fel tror jag inte på.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Men vänta nu. Menar ni på fullaste allvar att det är en brist i rutiner att de som bedöms som mindre lämpliga inte blir antagna?

 

Förr hade man oftast vpl på PB/KB-nivå, dvs topp 30% från mönstring, sedan krav på högre vpl-betyg (på en högre nivå) och till sist tester. Tidigare filtrerades många bort tidigare (mönstring/vpl), så om det idag är en större andel som blir underkända på testerna (vilket jag inte vet) så är det fullt förståeligt, förr hade de inte ens blivit kallade.

 

Intresse och vilja ska inte misstas för lämplighet.

 

Blivande piloter på 39, Hkp och Tp är totalt cirka 15-20 per år. Med nuvarande antal platser så är ju det en betydande andel.

 

Jag tror helt klart att det finns förbättringspotential när det gäller antagning, men att allt skulle vara de dumma intervjuarnas fel tror jag inte på.

 

Good point. Inte bara bristande rutiner såklart, men det är en viktig faktor. Rutiner som att lämplighetsbedömningen uppenbarligen inte görs korrekt. Rutiner som att papper förstörs innan överklaganden kan lämnas in. Rutiner som att missionserfarenhet och andra relevanta erfarenheter inte vägs in. Och rutiner som att det uppenbarligen inte finns någon enhetlig kvalitetskontroll av intervjuarna, dvs. att ingen nivå finns utan att det kan sluta lite hur som helst beroende på vilken intervjuare man får. Det är så klart inte hela förklaringen, men vad skulle vara orsaken annars, att färre lämpliga söker sig till OP idag än för 20 år sedan?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hejda dig med slutsatserna!

Några av dessa "rutiner" är påkallade av att OP inte är en försvarsangelägenhet längre utan att verksamheten lyder under Utbildningsdepartementet. Förr var det inga problem med att ranka folk som sig bör, att utlandsbetyg slog högre än vpl-betyg. Det är således helt i sin ordning utifrån ett samhällsperspektiv. Försvarsperspektivet anses inte vara relevant i dagens samhälle.

 

Lämplighetsbedömningen är i grund och botten bra och det går inte att döma ut den, även om det tydligen blir fel i bland. Att papper förstörs är inte konstigt eftersom det inte går att lagra alla anteckningar som görs i en myndighet med flera tusen anställda. Beaver_sthlm skriver att arbetshandling skulle vara något felaktigt men det är faktiskt så att det är ett vedertaget begrepp i offentlig sektor. Det är beslut som överklagas och dokumentation från beslutstillfället ska sparas. Det finns inga krav på att intervjuares stöd-/minnesanteckningar ska bevaras.

 

Professionsintervjuare skickas av förbanden på utbildning innan de får genomföra intervjuer. De allra flesta är duktiga och kan göra korrekta bedömningar men tyvärr finns det undantag även där.

 

 

Att färre lämpliga söker beror säkerligen på att FM inte längre attraherar de kategorier av människor man helst vill se som officerare. Nu söker ju folk som inte ens har genomfört någon militär utbildning alls! Det förekom inte förr.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hejda dig med slutsatserna!

Några av dessa "rutiner" är påkallade av att OP inte är en försvarsangelägenhet längre utan att verksamheten lyder under Utbildningsdepartementet. Förr var det inga problem med att ranka folk som sig bör, att utlandsbetyg slog högre än vpl-betyg. Det är således helt i sin ordning utifrån ett samhällsperspektiv. Försvarsperspektivet anses inte vara relevant i dagens samhälle.

 

Lämplighetsbedömningen är i grund och botten bra och det går inte att döma ut den, även om det tydligen blir fel i bland. Att papper förstörs är inte konstigt eftersom det inte går att lagra alla anteckningar som görs i en myndighet med flera tusen anställda. Beaver_sthlm skriver att arbetshandling skulle vara något felaktigt men det är faktiskt så att det är ett vedertaget begrepp i offentlig sektor. Det är beslut som överklagas och dokumentation från beslutstillfället ska sparas. Det finns inga krav på att intervjuares stöd-/minnesanteckningar ska bevaras.

 

Professionsintervjuare skickas av förbanden på utbildning innan de får genomföra intervjuer. De allra flesta är duktiga och kan göra korrekta bedömningar men tyvärr finns det undantag även där.

 

 

Att färre lämpliga söker beror säkerligen på att FM inte längre attraherar de kategorier av människor man helst vill se som officerare. Nu söker ju folk som inte ens har genomfört någon militär utbildning alls! Det förekom inte förr.

 

Jag förstår resonemanget, och jag hoppas att lämplighetsbedömningen i huvudsak fyller sin funktion. Men man börjar ju undra när i mångas ögon fullt lämpliga personer med missionserfarenhet, goda vpl-betyg, goda gymnasiebetyg och bra testresultat får 0 och 1 i lämplighet. Kan dock också tänka mig att färre lämpliga söker idag, men de som söker idag har väl ändå genomfört GMU och KMU innan de söker, så viss militär utbildning har de ju?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Sign in to follow this  



  • Similar Content

    • By Kimster
      Har fått på ganska goda ryktesvägar höra (bara en mellanhand) i samband med en diskussion kring ny UnirFM, att bl.a ska de vita graderna bort.
       
      Samt att Sergeants grad ska bli (under)officersgrad, alltså att det krävs MHS-utb för att få bli sergeant, detta då pga specialistutb. som nu ska starta hösten 2007 då det sen kommer införas specialistofficerare.
      Hur det går ihop med vpl o deras sergeantsutnämning vet jag inte, jag har inte mer detaljer i det. Men tänker undersöka det närmare.
       
      I samband med detta så spekulerades det även i att Överfurir skulle kunna återinföras och så även Fanjunkargraden. Dock lämnar jag det mer osagt än det jag nämnde innan.
    • By mulltin
      Undrar om någon vet var man kan få tag på skinnjacka m/90 i storlek c46-48 isch.
    • By Methaniel
      Detta kom ut lite under radarn i tisdags. Fick den av CMarinB i veckan. För mig, OR5 tidigare PB med en kandidatexamen från Chalmers innebär det 7 månader på Försvarshögskolan och sedan 6 månader på SSS för att bli färdig Fänrik. Jag tycker självklart det är fantastiskt att slippa tre år på karlberg och två år på SSS när jag redan har en relevant utbildning som nautiker. 
      Vad tycker ni? 
       
      1. Inledning
      Utredningen ”Framtidens officersutbildning”1
      ger förslag till ny officersutbildning i ljuset av 
      officerens förändrade roll. Det framgår också i det betänkande som görs av 2015 års personal-
      försörjningsutredning2
      att rekryteringsbasen för officersförsörjning behöver breddas. 
      Försvarsmakten sammanställer för närvarande, med utgångspunkt i utredningarna, en slutrap-
      port innehållande en strategi för framtidens officersutbildning. I den strategiska systemsynen 
      framgår hur rekryteringsbasen för officersförsörjningen kan breddas genom att flera vägar in 
      till officersyrket öppnas, hur ett nytt högre officersprogram (HOP) ska se ut, hur en systema-
      tik för utveckling av strategi och utbildning av Försvarsmaktens högre chefer (OF 4 och 
      uppåt) ska utformas samt ett system för hur utvecklingen av forskarutbildning inom krigsve-
      tenskap för kontinuerligt tjänstgörande officerare bör utvecklas.
      Försvarsmakten utgår i detta arbete från att grundprinciperna för akademiseringen av officers-
      utbildningen och inrättandet av Försvarshögskolan som en högskola under utbildningsdepar-
      tementet fortsatt har giltighet. Försvarsmakten utgår vidare från att Officersprogrammet är 
      huvudvägen för försörjningen av taktiska yrkesofficerare.
      För genomförande av förändringarna i utbildningssystemet för taktiska yrkesofficerare finns 
      ringa behov av förändringar i förordningar. För genomförande av aspirantutbildning bedömer 
      Försvarsmakten dock att nuvarande GU-förordning3
      fortsatt behöver nyttjas.
      Försvarsmakten utgår från att Försvarshögskolan har tillräcklig kvalitet för att ansökan om 
      utökad examensrättighet ska tillstyrkas av Universitetskanslersämbetet och medges av rege-
      ringen. Det innebär att den tvååriga högre officersutbildningen kan genomföras på nivå mas-
      ter.
      2. Sammanfattning
      Försvarsmakten operationaliserar utredningsarbetet ”framtidens officersutbildning” så att flera 
      vägar in till officersyrket öppnas. Vägar in som öppnas är:
       Officersutbildning för SO/GSS – anslagsfinansierat eller uppdragsutbildning
       Särskild officersutbildning för akademiker
       Breddad rekrytering enligt § 20 Officersförordningen
       Särskild utbildningsgång för flygförare (och eventuellt vissa nautiker)
       Anpassad officersutbildning för svensk medborgare med utländsk officersutbildning
       Aspirantutbildning, stridskraftsspecifik och gemensam
       Kompletterande officersutbildning för RO
      1 Myndighetsgemensam utredning Försvarsmakten och Försvarshögskolan, 2016-04-20.
      2 En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63).
      3
      Förordning (2015:613) om militär grundutbildning.
      Hemställan Bilaga 3
      Datum Beteckning
      2017-02-28 FM2016-10870:28
       
      Sida 3 (8)
       
       
       
      Flera vägar in som kan behöva starta senare är:
       Officersutbildning för officer anställd enl. 20 § så att denne kan anställas enligt 17 §
       Officersutbildning för akademiker med 90 hp krigsvetenskap som huvudämne
       Officersutbildning stegvis (t.ex. sommartid) för vissa akademiker
      Dessa flera vägar in kräver ytterligare beredning och för de två senare punkterna sannolikt 
      vissa förändringar i en eller flera förordningar.
      Försvarsmakten har av Försvarshögskolan beställt utveckling av högre officersprogram med 
      start höstterminen 2018 enligt följande:
       HOP 1 (1 år) leder till magisterexamen och ger behörighet till OF 3 nivån
       HOP 12 (2 år) leder till masterexamen som ger behörighet till OF 4 nivån
      För utbildningsstart från 2021 kommer Försvarsmakten att beställa HOP 2 (1 år) som kan 
      läsas för dem vilka tidigare genomfört HOP 1. HOP 2 leder till masterexamen och ger behö-
      righet till OF 4 nivån.
      Kompetensutveckling av medarbetare på högre befattningsnivåer är ett område som kommer 
      att systematiseras och tydliggöras ytterligare. Här pågår bland annat ett arbete att analysera 
      kompetensutvecklingsbehov på lång sikt.
      Akademiseringen av officersutbildningen (OP+HOP) syftar bland annat till att öka den gene-
      rella förmågan att bidra i professionens kunskapsutveckling. Detta är dock inte tillräckligt. 
      Försvarsmakten måste också ha dedikerad forsknings- och utvecklingsverksamhet. 
      3. Flera vägar in
      Försvarsmakten anser att huvuddelen av organisationens officerare även framöver måste ha en 
      gedigen militär kompetens i syfte att kunna ta ansvar för det kollektiva våldsmonopolet på 
      organisationens olika nivåer. För detta krävs en grund- alternativt aspirantutbildning, en 
      grundläggande officersutbildning, fortsatt kompetensutveckling och erfarenhetsuppbyggnad i 
      krigsförbanden samt för vissa en högre officersutbildning. Under ett antal år har Försvarsmak-
      ten grundrekryterat för få officerare denna väg framför allt beroende på för små utbildnings-
      volymer på den militära grundutbildningen, (MGU), (tidigare grundläggande militär utbild-
      ning, GMU). Försvarsmakten planerar och vidtar fortsatt åtgärder för en ökad volym office-
      rare denna s.k. huvudväg. Försvarsmakten ser dock att det föreligger osäkerheter i om det är 
      möjligt att täcka hela behovet av officerare på detta sätt och avser därför att från och med 
      2018 bredda rekryteringsunderlaget genom att tillhandahålla andra möjligheter att kvalificera 
      sig för en officersanställning: Dessa möjligheter, vilka benämns Fler vägar in (FVI), kommer 
      att riktas mot specifika grupper enligt nedan.
      Hemställan Bilaga 3
      Datum Beteckning
      2017-02-28 FM2016-10870:28
       
      Sida 4 (8)
       
       
       
      Figur 1 Officersprogrammet och alternativa vägar.
      Grunden i den valda metodiken är att definiera kraven för anställning som officer i enlighet 
      med Officersförordningen 17 § respektive 20 § i termer av krav på förmåga och övriga krav. 
      Kravställningen tar sin utgångspunkt i att alla officerare har en examen, på minst grundnivå, 
      som innehåller ett självständigt arbete. Utöver detta krävs bland annat relevant militärt kom-
      petens. 
      För att möjliggöra för individer att utveckla den kompetens som krävs för anställning avser 
      Försvarsmakten från och med 2018 erbjuda grundläggande officersutbildning i Försvarsmak-
      ten, officersprogrammet anpassat till särskilda krav, aspirantutbildning (AspU) inför officers-
      programmet samt särskild officersutbildning för officer anställd enligt 20 §.
      3.1. Försvarsmaktens officersutbildning
      Försvarsmaktens officersutbildning är en grundläggande officersutbildning i Försvarsmakten 
      enligt Officersförordningen4
      . Försvarsmaktens officersutbildning (OFFU) riktar sig till 
      svenska medborgare i allmänhet, till medborgare med utländsk officersutbildning samt till 
      individer som redan har någon associationsform med Försvarsmakten. Gemensamt för alla 
      grupper är att de måste ha relevant akademisk examen, som innehåller självständigt arbete, på 
      minst grundnivå (180 hp). 
      4 Andra grundläggande officersutbildningar i Försvarsmakten är Specialistofficersutbildning och Försvarsmak-
      tens Reservofficersutbildning
      Hemställan Bilaga 3
      Datum Beteckning
      2017-02-28 FM2016-10870:28
       
      Sida 5 (8)
       
       
       
      Exempel på grupper redan associerade med Försvarsmakten:
      a) Civila arbetstagare
      b) Erfarna kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande gruppbefäl
      c) Erfarna kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande specialistofficerare
      d) Erfarna tidvis tjänstgörande officerare (reservofficerare)
      e) Hemvärnspersonal
      f) Frivillig personal
      g) Totalförsvarspliktig personal
      h) Officer anställd enligt 20 §
      OFFU anpassas till respektive individs behov i relation till kraven för anställning. Den sam-
      ordnas med befintlig grundutbildning och gruppbefälsutbildning och omfattar från ca 6 upp 
      till ca 18 månader. 
      OFFU inledande delar genomförs enligt Förordning (2015:613) om militär grundutbildning
      och de fortsatta delarna av utbildningen genomförs enligt Officersförordning (2007:1268). 
      OFFU5
       planeras innehålla bland annat:
      a) Grundläggande militär utbildning
      b) Gruppbefälsutbildning
      c) Ledarskap 
      d) Kursen ”Officer i militära professionen”
      e) Krigsvetenskap 30 hp
      f) Förbandspraktik
      3.2. Officersprogrammet anpassat till särskilda krav
      Det är en anpassning för vissa officerskategorier (flygförare och vissa nautiker) där olika re-
      gelverk annars omöjliggör en rimlig utbildningstid. I korthet erbjuds individerna officerspro-
      grammet som uppdragsutbildning och anställning som yrkesofficer sker innan alla exa-
      mensmål har uppnåtts. Kompletterande utbildning så att resterande examensmål kan uppnås, 
      genomförs efter anställning.
      3.3. Aspirantutbildning inför officersprogrammet
      Konceptet Aspirantutbildning (AspU) syftar till att visa på en tydlig karriärväg mot officers-
      yrket för de som genomgått/genomgår gymnasium men inte militär grundutbildning. Denna 
      väg in till officersyrket innebär att ansökan sker direkt till officersprogrammet. Om den en-
      5
      För till exempel reservofficer med akademisk examen om 180 hp och officers tjänstegrad, kan OiF omfatta 
      kompletterande utbildning i främst Krigsvetenskap och Ledarskap, vilket inte ingått i reservofficersutbildningen 
      (bedömt sammanlagt ca 6 mån). För individ med akademisk examen men ingen militär utbildning, kan OiF inle-
      das med militär grundutbildning om minst GMU och gruppbefälsutbildning (bedömt ca 5 mån), följt av Ledar-
      skap och Krigsvetenskap 30 hp (bedömt ca 7 mån), följt av chefsutbildning och praktik (bedömt ca 6 mån).
      Hemställan Bilaga 3
      Datum Beteckning
      2017-02-28 FM2016-10870:28
       
      Sida 6 (8)
       
       
       
      skilde antas till officersprogrammet, utan att ha genomfört militär grundutbildning, genomförs 
      i stället en anpassad militär grundutbildning inriktad mot respektive stridskrafts behov, som 
      ”basår”. Den som antagits till AspU har en garanterad utbildningsplats vid officersprogram-
      met, förutsatt att utbildningen under ”basåret” genomförts med godkända resultat. 
      AspU förutsätter att Förordning (2015:613) om militär grundutbildning fortsatt kan tillämpas 
      för denna väg in till officersyrket.
      3.4. Tillgodoräknande av reell kompetens
      Försvarsmakten stödjer strävandena vid Försvarshögskolan att utveckla metoder för tillgodo-
      räknande av reell kompetens. Förhoppningen är att en framgångsrik tillgodoräknandeprocess t 
      ex medför att ett erfaret gruppbefäl eller specialistofficer inte behöver genomföra hela offi-
      cersprogrammet. Försvarsmaktens ambition är att detta ska kunna ske inom ramen för För-
      svarshögskolans ordinarie anslagsutbildning. 
      4. Högre officersutbildning
      Från 2018 kommer Försvarsmakten att beställa ett högre officersprogram (HOP) vid För-
      svarshögskolan för vidareutbildning av yrkesofficerare mot nivå major/örlogskapten och 
      överstelöjtnant/kommendörkapten. Utvecklingsarbetet av det nya högre officersprogrammet 
      sker gemensamt med Försvarshögskolan.
      Införandet av ett nytt högre officersprogram ger Försvarsmakten en bättre utbildad officerskår 
      för de framtida uppgifterna i krigsförband och högre staber. Det högre officersprogrammet 
      kan genomföras som en ett- (magister) eller tvåårig (master) utbildning och kan ske samlat 
      eller uppdelat. Detta ger Försvarsmakten ett flexiblare utbildningssystem för högre officersut-
      bildning än i dag och bättre möjligheter för flexiblare personalflöden. Genom möjligheten att 
      dela genomförandet av HOP kan krigsorganisationens behov av chefer och Försvarsmakten 
      behov av snabbare karriärvägar för att officerare tidigare ska kunna bli chefer, bättre tillgodo-
      ses.
      Genom införandet av HOP ges även förutsättningar för en utveckling av ämnena krigsveten-
      skap, militärteknik och ledarskap för att på sikt ge ökad förmåga att utveckla Försvarsmaktens 
      förband och förmågor baserat på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
      HOP kommer att inriktas mot att utbilda blivande högre militära chefer vilka ska kunna lösa 
      uppgifter i både nationell och internationell kontext. 
      Införandet av högre officersprogram medför även att syften med ny högre officersutbildning 
      enligt utredningen ”framtidens officersutbildning” kan nås, nämligen att ”officersutbildningen 
      på avancerad nivå tidigareläggs för att kunna möta behovet av kunskap om högre ledningsni-
      våer samt för att öka antalet år officeren kan tjänstgöra på högre stabsbefattningar”.6
      6 Myndighetsgemensam utredning Försvarsmakten och Försvarshögskolan, 2016-04-20, s.58.
      Hemställan Bilaga 3
      Datum Beteckning
      2017-02-28 FM2016-10870:28
       
      Sida 7 (8)
       
       
       
      Möjligheten att genomföra det högre officersprogrammet delat (1+1 år) bedöms innebära att 
      yrkesofficerare vilka gör karriär i Försvarsmakten lättare kan kombinera t.ex. föräldraskap 
      med yrket. 
      Den totala utbildningstiden (OP+HOP) jämfört med officersutbildningen för NBO-officerare 
      kommer att minska, genom att utbildningstiden reduceras. Antalet officerare vilka idag utex-
      amineras från Försvarshögskolan efter SU och HSU är inte tillräckligt för att möta Försvars-
      maktens behov av högre officerare de kommande åren. Detta behov är demografiskt föranlett. 
      Antalet vilka utbildas vid högre officersprogram måste därför öka jämfört med dagens antal 
      yrkesofficerare som vidareutbildas.
      5. Systematik för utveckling av strategi och utbildning av För-
      svarsmaktens högre chefer
      Kompetensutveckling av Försvarsmaktens högre chefer är en strategisk fråga. Detta för att 
      bibehålla förmågan att utveckla, leda och styra verksamhet enligt uppdrag och strategiska mål 
      med hög kvalitet. 
      Försvarsmakten saknar dock en sammanhållen systematik och därmed övergripande styrning 
      för hur utveckling av strategi och utbildning av Försvarsmaktens högre chefer ska genomfö-
      ras. 
      Kompetensutveckling av chefer på högre nivåer är därför ett område som kommer att syste-
      matiseras och tydliggöras ytterligare. Ett arbete har påbörjats för att analysera kompetensut-
      vecklingsbehov på lång sikt utifrån Försvarsmaktens behov.
      6. Ett ökat antal disputerade officerare
      Akademiseringen av officersutbildningen (OP+HOP) syftar bland annat till att öka den gene-
      rella förmågan att bidra i professionens kunskapsutveckling. Detta är dock inte tillräckligt. 
      Försvarsmakten måste också ha dedikerad forsknings- och utvecklingsverksamhet avseende 
      den militära professionen. 
      Utveckling av de ämnen som är centrala för utveckling av operativ förmåga – krigsvetenskap, 
      militärteknik och ledarskap – kräver en grund i både beprövad erfarenhet och vetenskap. För 
      detta krävs såväl officerare som tillägnar sig akademisk kompetens som civila akademiker 
      som kan bidra till den militära ämnesutvecklingen . 
      Försvarsmakten ska försörjas med disputerade officerare för såväl utbildning som kvalificerat 
      analys-, stabs- och utvecklingsarbete. I stort handlar det om befattningar som:
      a) Lärare vid Försvarsmaktens skolor,
      b) Utvecklingsofficer med fokus på taktisk nivå och forskare vid Försvarsmaktens skolor, 
      c) Stabsofficer, utredare, utvecklingsofficer och analytiker där doktorskompetens är nödvän-
      dig i HKV.
      Hemställan Bilaga 3
      Datum Beteckning
      2017-02-28 FM2016-10870:28
       
      Sida 8 (8)
       
       
       
      Försvarshögskolan och myndigheter under Försvarsdepartementet ska kunna försörjas med 
      disputerade officerare för såväl utbildnings-, utvecklings och forskningsbehov.
      Huvuddelen av de medarbetare i Försvarsmakten vilka erbjuds forskarutbildning bör utgöras 
      av officerare vilka utsetts av Försvarsmakten som industridoktorander, ett rimligt antal vilka 
      bereds plats bedöms årligen vara två till fyra personer. Det bör även finnas möjlighet för ett 
      antal officerare(bedömt ca upp till tre årligen) att genomföra forskarutbildningen genom För-
      svarshögskolans doktorandprogram. 
      Försvarsmaktens ambition är att från och med 2018 tillsätta tjänster för industridoktorander 
      vid de för ändamålet viktigaste skolorna inom Försvarsmakten.
    • By Panzar
      Tjenare!
       
      Tänkte kolla ifall det var några här inne som börjar OP 15 i höst?
      Kan ju vara kul att höra från andra innan!
       
      Ni som redan studerar/studerat där får gärna inflika med lite tips och råd ang. utbildningen, Samt vad som kan behövas tas med
       
      Mvh P.
    • By Muffy
      Hej!
       
      Har ett par frågor rörande Officersutbildningen.
      Jag har blivit antagen för nominering till Officersutbildningen i september 2017 och väntar nu på besked (i juni). Tänkte dock ändå lägga ut en fråga som jag antar kan vara svår att svara på. Nämligen hur goda chanser har jag att bli antagen? Jag har inte tidigare gjort GMU utan skall börja med detta, och mina GMU tester gav mig ett A med 8:7:8 hos psykologen. Går det att på något sätt gissa sig till hur pass goda chanser man har att bli antagen?
       
      En annan fråga. Om man nu blir antagen och det är dags för OP efter avslutad GMU. Hur ställer sig Försvarsmakten till bostad? Finns det krav att bo på Karlsberg eller kan man ha annan bostad (bor idag i Uppsala)? Finns det några bostadsbidrag/tillägg man kan söka om man har annan bostad än Karlsberg?
       
      Tack på förhand
      M
×
×
  • Create New...