Jump to content

Recommended Posts

När jag började i hemvärnet var de flesta chefer långvägare även om vissa hade någon befälsutbildning som värnpliktiga. Idag tror jag att bästa vägen för att bli bataljonschef är att först bli reservofficer.

Link to comment
Share on other sites

Jo, jag förstod nog att det inte var på det viset du menade. Men, tyvärr har det i många fall varit på det viset det har fungerat. Jag har upplevt exempel på det både i närtid, med omtvistat resultat och på den tiden äldre herrar konspirerade om att bli KretshemvärnsChef.

Min personliga uppfattning, är att det är djupt olycklig när någon ur leden blir Chef på Bataljonsnivå när man tydligt inte håller den nivå som krävs för att leda på Plutonsnivå. Enbart på grunderna att man genomfört rätt utbildningar, deltagit i rådsverksamhet och är vän med Bataljonschefen på personligt stadie.

Bitter? Nej det tycker jag inte att jag är. Bara ett kallt konstaterande av Min verklighet.

Tilläggas bör, att jag aldrig har eller kommer att sikta på en sådan nivå på mitt engagemang inom hemvärnet.

 

Jag får nog hålla med inlägg 4, för att bli Bataljonschef bör man nog ha reservofficersutbildning (minst) som grund. Det är roligt att se, att det idag är många Reservofficerare, i många fall f.d Yrkes, som väljer att gå in på befattningar i hemvärnet. Detta borgar för en god kvalité på Hemvärnsförbanden i framtiden.

/07

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker det är väldigt bra att många reservofficerare och fd yrkesofficerare tagit befattningar i Hemvärnet. Detta är väl mest personer som utbildades i invasionsförsvarets senare utbildningsomgångar så tyvärr kommer nog tillgången minska. Jag hoppas att det nya yrkesförsvaret på något sätt producerar officerare för HV i framtiden.

 

Beträffande karriär i HV så tycker jag inte att man ska avancera mer än en nivå över den nivå man hade som värnpliktig/yrkessoldat/reservofficer/yrkesofficer. Det är också så det ser ut i min egen omgivning, med många som klivit upp en nivå, men inte många som tagit två steg. Det är väldigt svårt att kliva upp ett steg med den begränsade utbildning/erfarenhet man kan få i HV, och börjar man stapla flera svagt underbyggda steg på varandra så blir det inte bra.

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker det är väldigt bra att många reservofficerare och fd yrkesofficerare tagit befattningar i Hemvärnet. Detta är väl mest personer som utbildades i invasionsförsvarets senare utbildningsomgångar så tyvärr kommer nog tillgången minska. Jag hoppas att det nya yrkesförsvaret på något sätt producerar officerare för HV i framtiden.

 

Det bästa vore väll ifall man på riktigt drog igång reservofficersutbildningen riktat mot Hemvärnet men även GSS/T. Det är dock viktigt att Försvarsmakten och hemvärnet tar vara på rätt kompetenser så rätt personer blir befäl i första hand. Även allmänt så bör man ju sätta värnpliktiga ingenjörer i pionjärplutonerna osv. Civil bakgrund spelar ju också roll. Är man tex utbildad sjukvårdare civilt så hjälper det ju militärt också.

Link to comment
Share on other sites

(---)

Det är roligt att se, att det idag är många Reservofficerare, i många fall f.d Yrkes, som väljer att gå in på befattningar i hemvärnet. Detta borgar för en god kvalité på Hemvärnsförbanden i framtiden.

/07

Man ska inte tro att det är en universallösning att plocka in fd YO/RO på nyckelbefattningar i Hv och tro att det löser problemen.

 

Vad gäller den ursprungliga frågeställningen så tror jag att man som hvsoldat ska börja med att köra "långvägar"-spåret, dvs gruppchef-->plutonchef-->kompanichef, gärna med nån mellanlandning som funktionsföreträdare i kompanistaben. Och då inte köra snabbast möjliga spåret utan verkligen jobba in sig i varje befattning, så att man får en gedigen förståelse för och erfarenhet av respektive nivå. När man kommit så långt så kan man börja fundera på om man anser sig ha det som krävs för att bli bataljonschef.

Link to comment
Share on other sites

Nu tänker jag ju inte citera mig själv i detta inlägg. Men som svar till ovanstående så har jag ju inte angett det som ett absolut krav att vara fd.YO/RO för att bli Bataljonschef. Finns ju med ett Bör i mitt inlägg, det är ju dessutom understruket... Så som jag brukar resonera så är inte bör det samma som skall, men det är väl en tolkningsfråga? Så visst, det kan finnas lånvägare inom Hv, med alla kurser och utbildningar som krävs, som skulle kunna axla ansvaret att vara Bataljonschef. Men dessa personer är förmodligen färre än antalet utbildade fd.YO/RO som så att säga sitter inne på rätt kunskaper och kurser innan.

/07

Link to comment
Share on other sites

Karriär i Hv handlar om att vara populär i rätt kretsar (d.v.s.) de i befälskedjan samt att ha någon som du kan ta rygg på uppåt i vandringen. Börja med Stf-positioner.. Sedan går det fort uppåt. Och lägg ner äckligt mycket tid.. Då spelar kurser och kompetens mindre roll.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

de är lite märkligt att inte de som har gjort GU på annat än ett markstridsförband inte är tvungen att gå en extra utbildning. när de gäller YO/RO är de ju än viktigt att de är beredda på att lära sig vad de är förband de faktiskt skall styra.

 

Att vilja för mycket kan vara ett bra sätt att definitivt inte avancera. Specielt om viljan är större än talangen. då spelar de ingen roll om personen är en fd YO/RO eller en långvägare.

Link to comment
Share on other sites

Någonting du inte ska göra om du vill göra karriär är att flytta. Genom att chefsrekryteringen bygger på personkännedom, på gott och ont, så innebär det att du mer eller mindre får börja om från början efter en flytt.

Link to comment
Share on other sites

Tyvärr kan de som är mest lämpade till en befattning också säga nej när frågan/chansen kommer vilket gör att betydligt mindre lämpade kan råka bli insatskompanichefer. :eeh: Rent allmänt är det himla svårt att hitta hövdingar när de flesta är fullt nöjda med att vara indianer! Det kräver enorma mängder tid som lite högre hövdning, vara batch ser jag verkligen inte som något eftersträvansvärt! Gruppchef är egentligen precis lagom gällande ansvaret och tiden man behöver lägga. Sedan brakar det oerhört fort iväg i tid! 8-/

Link to comment
Share on other sites

@CP2:

Man får numera också mer pröj. Min vän R är plutch och kan genom kontraktspengen gå ner i civilt arbete med x%. Helt plötsligt fanns det till för HV-vht.

Link to comment
Share on other sites

Sant att man får mer pröjs som insatskompanichef / insatsplutonchef men att det skulle motivera att gå ner i tid på civila arbetet? Nja... :Malaj:

Link to comment
Share on other sites

21150 skattefritt (InsatsPlutCh) innebar för min vän R motsvarande 35 000 kronor före skatt eller ungefär 8% årsinkomsten från det civila arbetet. Detta gjorde att han utan att torska pengar kunde gå ner några procent civilt arbete, tid som lades på HV. Smidigt nog betalas hans kontraktspeng ut månadsvis också så han behöver inte ligga ute med den minskade inkomsten. Han går inte med vinst men det är väl få av oss som är med i HV pga en önskan om att bli rik utav helvete?

 

Det är för mig rätt självklart att det blir stökigt att utöver en heltidstjänst i det civila livet också beträda ett militärt deltidsarbete. För genomsnittsknekten går det någotsånär men om man vill ha drivna chefer som inte tvingas till utbrändhet/skilsmässa/förlust av barn & livlust efter ett eller två år kanske det är dags för sagda chefer att tänka över huruvida de kan och borde jobba 100%+HV.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...