Jump to content

Recommended Posts

På uppslaget av tidskriften "Reserviläinen" (=Reservisten), bakom länken nedan, till höger, finns grafik om utbildningsförbanden i Finland 2013. Sidan är på finska, men i varje "låda" finns på första raden orten, på andra raden enhetens namn och på tredje raden först antalet årligen utbildade värnpliktiga och därefter personalens (stamanställdas) andel.

 

http://www.sanomapaino.fi/DIGIJULKAISU/Reservilainen/#/22/

 

PS. till vänster finns Social- och Hälsovårdsministeriets kondomreklam för beväringarna som skall åka på permis.

Link to comment
Share on other sites

  • 7 months later...

Bumpar denna tråd igen, eftersom vi hamnade lite off-topic i diskussionen kring pb8 och där kom in på hur finska FM var organiserat och vilka fordon de har.

 

Adam7 nämnde då att Finska försvarsmakten egentligen hade tre olika slags trupper. Jag TROR att de var:

 

Operativa förband - motsvarande de svenska manöverbataljonerna

Närförsvarsförband (?) - ingen motsvarighet i Sverige

Lokalförsvarsförband - motsvarande svenska HV

 

Vilka volymer ingår i respektive slag av förband? Och hur är de utrustade i form av luftvärn, pansarvärn, pansar, fordon osv?

Link to comment
Share on other sites

I den nya OOB för krigstida förband som skall vara klar 2015 så är försvarsmaktens krigstida styrka totalt 231,200 soldater, uppdelat som följer:

 

Armén: 145,100

Flygvapnet: 38,000

Marinen: 30,200

Gräns- och kustbevakningen: 11,600

Huvudstaben och tillhörande försvarsverk: 6,300

 

Armén, som ju är klart störst av försvarsgrenarna, är sedan uppdelad i operativa trupper på 60,000 soldater, närförsvarstrupper på 25,100 soldater och lokalförsvarstrupper på 60,000 soldater på följande sätt:

 

 

Armén, Operativa trupper (60,000):

Beredskapsbrigader: 3

Mekaniserade stridsgrupper: 2

Motoriserade stridsgrupper: 2

Helikopterbataljoner: 1

Specialjägarbataljoner: 1

 

Armén, Närförsvarstrupper (25,100):

Stridsgrupper (storlek liten brigad): 5

 

Armén, Lokalförsvarstrupper (60,000):

Avdelta lokalbataljoner: 20

Avdelta lokalkompanier: 20

 

Marinen, Kustförsvaret

Kustjägarkompanier: 2

Avdelta kustjägarkompanier: 6

Kustrobotkompanier (Kustrobot 06, Spike-ER): 2

Sjömålsrobotbatterier (Kustrobot 85M, RBS-15 Mk. 3): 4

Rörliga kustartilleribatterier: 4

 

 

Närförsvarstrupperna är den trupptyp som först har förnyats vad gäller materiel och organisation och även den första som tränats i arméns nya stridssätt som baseras på rörelse och eldkraft snarare än på att slå fienden genom att kontrollera terräng.

 

Detta är en totalt ny organisation och går ända ner till gruppnivå där grupperna omorganiseras så att den minsta enheten inte längre är ett stridspar utan att gruppen består av tre patruller med tre man i varje (Gruppchef, skarpskytt, signalist / Pionjär, Kspskytt, Stormgevärsman / Vicegruppchef, Kspskytt, Sanitär). Man har ökat den enskilda gruppens eldkraft genom att utöka gruppen med en man samt utrusta varje grupp med två kulsprutor, ett prickskyttegevär, ljusförstärkare, lätta pansarskott och försvarsladdningar. Man har även förbättrat sambandet genom att ge gruppen närradio och en digital sambandsdatorterminal.

 

Varje pluton är i sin tur indelad i tre grupper samt en ledningsgrupp bestående av plutonledning, eldledare och chaufförer. Till den nya plutonutrustningen hör ett internt signalnät, tung luftvärnskulspruta, målmarkeringsutrustning och pansarminor. Följade steg i organisationen är kompani och den nya kompaniorganisationen består av 3-4 infanteriplutoner, en ledningspluton, en granatkastatpluton och en underhållspluton. Kompanibaserad utrustning är ett nytt ledningssystem, pansarvärnsrobotgrupp med NLAW-robotar och tre lätta granatkastare.

 

Planen för närförsvarstrupperna är att de skall vara modulära och kunna både avdelat och som delar av bataljoner och stridsgrupper, utan att glömma olika uppdrag och förhållanden. En del bataljoner utrustas och tränas till att strida mera spritt, medan andra mera defensivt eller offensivt, samt några för strid i norra Finland. I norr är den huvudsakliga transportmetoden inom stridsgrupperna bandvagnar medan en del trupper i södra Finland utrustas med pansarterränbilar eller terränglastbilar, medan huvuddelen transporteras av rekvirerade fordon.

 

Den huvudsakligen planerade slagordningen för närförsvarstrupperna är att strida i självständiga stridsgrupper (styrka mellan förstärkt bataljon och brigad) med organiskt artilleri, med en helt egen lednings och underhållskedja. I dessa ingår fyra infanterikompanier, ett stabskompani, ett signalkompani, ett granatkastarkompani, ett underhållskompani, ett pionjärkompani och en artilleribataljon. Förutom kompaniutrustningen ger detta ett utvidgat ledningssystem, 12 tunga granatkastare, 18 fältkanoner, ett mini-UAV-system för spaning samt egen pionjär- och underhållsförmåga.

 

Detta ger närförsvarsstridsgrupperna och -bataljonerna en god närstridsförmåga, möjlighet att försvara sig mot stridsvagnar på medelavstånd och förhållandevis stark, indirekt eldkraft. Stridsgrupperna kan stödas av operativ eldkraft (som av raketartilleri, luftvärn eller mekaniserade trupper) eller andra mer centraliserade förmågor (som helikopterstöd eller specialtrupper).

 

 

 

 

 

 

 

Försvarsmaktens huvudutrustning

 

Armén:

Stridsvagnar, Leopard 2A4: 91

Bro- och pionjärsvagnar, Leopard: 24

Spanings- och eldledningsstridsvagnar, BMP-1TJ : 16

Stridsfordon, CV 9030 (102), BMP-2M (92): 194

Pansarbandvagnar, MT-LB (med olika derivat): 142

Pansarterränbilar, Pasi XA (403, samtliga modeller), Patria AMV (62): 471

Pansarhaubitsar, 122 PsH 74: 72

Raketartillerisystem, 298 RakH 06 (22, M270 MLRS), 122 RakH 89 (36, RM-70): 58

Granatkastarfordon, Krh-TeK (27, Sisu NA-122), Patria XA-361 AMOS (18): 45

Dragna artilleripjäser, 122 H 63 (84), 130 K 54 (36), 155 K 83/98 (54): 174

Tunga granatkastare, 120 KrH 92: 464

Luftvärnsrobotsystem, ItO 90 Crotale NG (21) ItO 05 ASRAD (16), ItO 12 NASAMS 2 (24): 61

Transporthelikoptrar, NH-90: 20

Spanings- och skolhelikoptrar, MD 500E: 7

 

Flygvapnet:

Stridsflygplan, F/A-18 C/D: 62

Kryssningsrobotar till föregående, AGM-158A JASSM: 70

Skolflygplan, Hawk Mk. 51A/66: 26

Signalspaningflygsplan, Learjet 35S (3), Casa C295AEW (1): 4

Transportflygplan, Casa C-295M: 4

Sambandsflygplan, Valmet L-90 Redigo (7), Pilatus PC-12NG (6): 13

Skolflygplan, Valmet Vinka: 28

 

Marinen:

Minfartyg, Hämeenmaa-klass: 2

Minjaktfartyg, Katanpää-klass: 3

Robotbåtar, Rauma-klass (4), Hamina-klass (4): 8

Minflottar, Pansio-klass: 3

 

Gräns- och kustbevakningen:

Bevakningsflygplan, Do-228: 2

Räddningshelikoptrar, AS-332 Super Puma: 3

Lätta helikoptrar, AB-206L Long Ranger (3), AB-415 Twin Huey (5): 8

Havsbevakningsfartyg: 7

Svävare: 7

Övriga bevakningsbåtar: 60

Edited by Andratenor
  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Tack för ett väldigt bra inlägg Andratenor! Mycket informativt och jag börjar nu få en förståelse för hur Finlands försvar är uppbyggt.

 

Har du mer info om hur de olika brigaderna inom de operativa trupperna är uppbyggda? Till exempel beredskapsbrigaderna, vad har de för fordon, art, Lv och Pv? Och likaså de motoriserade och mekaniserade brigaderna?

Link to comment
Share on other sites

Nyare organisation i de regionala / territoriella (båda orden används på finska FM:s sidor [alueelliset joukot på finska], "närförsvarsförband" används inte och är i mitt tycke för enkelt att blanda med lokalförsvarstrupper ) trupperna förklaras på http://tinyurl.com/8g7862m

Också truppernas sammansättningar granskas (bild 3) I provsammansättningarna har infanterigruppens numerär ökats till nio soldater. Gruppen kan indelas i patruller om tre stridsmän. Till gruppens beväpning hör två lätta maskingevär och ett prickslyttegevär jämte engångspansarskott och syftladdningar. Truppernas eldkraft har annars också ökat tack vare nytt materiel. Till kompanisammansättningen hör en pansarvärnsgrupp och en granatskastarpluton med med tre eldrör.

Bild 3

2

 

 

MG-skytt är maskingevärskytt = kulspruteskytt

Granatkastarplutonen i skyttekompaniet har 3 st. 81 mm kastare

Bataljonen/stridsgruppens granastkastarkompani har 12 st 120 mm kastare

Sektion = artillerisektion = artilleribataljon; med 18 rör á 122 mm

 

Någonstans har jag läst att stridsavdelningen kan bestå av 1-2 infanteribataljoner, men här är det inte tydligen klart, och dessutom torde sammansättningarna variera beroende på uppdragen.

 

----

 

Lokaltrupperna är vad jag har förstått inte bara lätt beväpnade "milisaktiga" trupper, utan också tyngre beväpnade trupper som har i uppgift att skydda/hålla vissa viktiga mål.

Link to comment
Share on other sites

Här är de huvudsakliga operativa enheterna. Hur helikopterbataljonen och specialjägarbataljonen är utformade vet jag faktiskt inte exakt, men jag vet att den senare innehåller både fallskärms- och "vanliga" specialtrupper.



Beredskapsbrigad

En för varje försvarsområde, Karelens brigad i öst, Björneborgs brigad i väst och Kajanalands brigad i norr. OOB nedan beskriver för Björnerborgs och Kajanalands brigader, där de huvudsakliga fordonen består av bandvagn pansarterrängbilar (XA-203 och XA-360 AMV) resp. bandvagnar.


I Karelens brigad är de tre jägarbataljonerna utbytta mot mekaniserade bataljoner där jägarkompanierna ersatts av ett stridsvagnskompani och två mekaniserade kompanier vardera, utrustade med Leopard 2A4 och CV-9030. Detta, tillsammans med brigadens tunga, organiska artilleri, gör Karelsens brigad till en av de tyngsta och mest eldkraftiga enheterna i hela Europa.


-Stabs- och signalbataljon

*Stabskompani

*Signalkompani

*Spaningskompani

*Pansarvärnsrobotkompani, PstOhj 2000 (Spike-MR)

*Underhållskompani


-3 x Jägarbataljoner (läs: infanteri), i varje:

*Stabskompani

*3 x Jägarkompanier, bandvagn NA-110 eller pansarterrängbil XA-203 (en bataljon i Björneborgs brigad har XA-360 AMV)

*Granatkastarkompani, med 3 st. XA-361 AMOS (i Kajanalands brigad ersatt av granatkastarbandvagn NA-122)

*Underhållskompani


-Artillerbataljon

*Stabs- och underhållsbatteri

*3 x Eldbatterier, varje med sex fältkanoner av modell 155 K 98


-Luftvärnsbataljon

*Ledningscentral

*4 x luftvärnsbatterier, varje bestående av en ASRAD-R luftvärnsrobotlavett och fyra RBS-70 manpads för BOLIDE-robotar.


-Pionjärbataljon

*Stabskompani

*3 x Stridspionjärkompanier

*Pionjärkompani

*Underhållskompani


-Underhållsbataljon

*Träng- och transportkompani

*Underhålls- och reparationskompani

*Sjukvårdskompani




Mekaniserad stridsgrupp

Den andra typen av tung enhet som finns är två stycken mekaniserade stridsgrupper, motsvarande en förstärkt mek.bat. Ca 215 pansarfordon och 2280 soldater.


*Stabskompani

*2 x stridsvagnskompanier

*2 x pansarjägarkompanier

*2 x pansarhaubitsbatterier

*Granatkastarkompani

*Pansarpionjärkompani

*Luftvärnsbatteri

*Underhållskompani


Utrustning totalt:

29 Stridsvagnar, Leopard 2A4

50 Stridsfordon, BMP-2

10 eldledningspansarbandvagnar, BMP-1TJ

94 Pansarbandvagnar, MT-LBV

6 Bogseringsvagnar, Leopard 2R

350 hjulfordon, mest terränglastbilar för underhållet

3 Luftvärnskanonvagnar, ItPsv 90 Marksman

9 Luftvärnskanoner, 23 ItK 95

4 Broläggarvagnar, Leopard Leguan

2 Minröjningsvagnar, Leopard 2 CEV

18 Pansarhaubitsar, 122 PsH 74

9 Tunga granatkastare

4 Lätta granatkastare

4 Pansarvärnsrobotgrupper, PstOhj 2000 (Spike-MR)




Motoriserad stridsgrupp

Två medeltunga enheter, med nästan lika höga försvarförmåga som ovanstående, men betydligt lägre offensiv förmåga pga avsaknad av stridsvagnar och-fordon. Detta har man försökt uppväga genom att öka antalet granatkastar- och pansarvärnsrobotgrupper något. Ca 140 pansarfordon och 2200 soldater.



*Stabskompani

*3 x pansarjägarkompanier

*2 x pansarhaubitsbatterier

*Granatkastarkompani

*Pansarpionjärkompani

*Luftvärnsbatteri

*Underhållskompani


Utrustning:

98 Pansarbandvagnar, MT-LBV

9 eldledningspansarbandvagnar

7 bärgningsbandvagnar

2 ambulansbandvagnar

380 hjulfordon

9 Luftvärnskanoner, 23 ItK 95

4 brobandvagnar

18 pansarhaubitsar, 122 PsH 74

9 tunga granatkastare

6 lätta granatkastare

4 pansarvärnsrobotgrupper, NLAW

4 pansarvärnsrobotgrupper, PstOhj 2000 (Spike-MR)

Edited by Andratenor
Link to comment
Share on other sites

Jag märkte nyss att jag gjort ett litet misstag i ett av inläggen ovan, då jag för marinen skrivit ut den att den första raden är kustjägarkompani, den skall naturligtvis vara kustjägarbataljon.

 

Marinens krigstida kustorganisation ser alltså ut så här:

 

Kustjägarbataljoner: 2

Avdelta kustjägarkompanier: 6

Kustrobotkompanier (Kustrobot 06, Spike-ER): 2

Sjömålsrobotbatterier (Sjömålsrobot 85M, RBS-15 Mk. 3): 4

Rörliga kustartilleribatterier: 4

Det man dock skall komma ihåg är att kustjägare i Finland inte är samma sak som i Sverige och Norge, utan något mitt emellan svenska kustjägare och amfibieskytte. I Finland är en sådan bataljon uppdelad som följer:

*Stabskompani (Kommando-, Pansarvärnsrobot-, Spanings-, Pionjär-, Signal- och Luftvärnsrobotpluton)

*3 x Kustjägarkompanier (varje med tre kustjägarplutoner och en pluton med tre lätta granatkastare)

*Granatkastarkompani (Tre plutoner med två tunga granatkastare vardera)

*Underhållskompani (Underhålls-, sjukvårds- och båtpluton)

Edited by Andratenor
  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Återigen, stort tack för väldigt informativa och välskrivna inlägg!

 

Med all denna information så väcks min nyfikenhet än mer; har du samma information gällande närförsvarstrupper och lokalförsvarstrupper?

 

Tack på förhand!

Link to comment
Share on other sites

Lokalförsvarstrupperna ser till sin utrustning och taktik inte speciellt annorlunda ut än de operativa och regionala trupperna men kommer som namnet säger att troligtvis användas mer spritt och lokalt. Bland det trupper som bygger upp lokalbataljoner finns till exempel landskapskompanier (liknande svenska hemvärnets insatskompanier) bestående av frivilliga reservister med mer övningsdygn än resten av reserven, jägarkompanier specialiserade för mer spridd strid och militärpolisenheter.

 

Till deras huvuduppgifter är skyddande av objekt, spaning och bevakning, trafikdirigering, flankskydd, partigängarverksamhet och verksamhet mot specialtrupper. Lokaltrupperna kan även stöda andra myndigheter till exempel vid eftersöks- och räddningsuppdrag. Meningen är att lokalbataljonerna skall kunna utnyttja reservisternas lokalkännedom och civila färdigheter fullt ut.

 

Men som nämnt ovan så är tanken att även dessa trupper skall kunna slås samman till, och strida som, bataljoner och stridsgrupper, med eget indirekt eldunderstöd.

Link to comment
Share on other sites

Ok, så även lokalförsvarstrupperna har eget Art och GRK? Men tanken är att de färdas i civila fordon, dvs de har inte pbv/ptgb/stridsfordon? Antar då att de inte heller har stridsvagnar? De är alltså mer renodlat infanteri med PV i form av robotar och p-skott?

Link to comment
Share on other sites

Till det stora hela ja. Finland har som nämnts tidigare förhållandevis få stridsvagnar (91 stycken Leopard 2A4, tillräckligt många för sju kompanier). Det finns inga äldre vagnar som kunde fungera som direkteldunderstöd eftersom alla gamla Sovjetvagnar har skrotats (förutom några T-55:or som används som minröjningsvagnar). Samma sak gäller andra former av pansarfordon, de äldsta har skrotats och resten har koncentrerats i stridsgrupper.

Link to comment
Share on other sites

Ok, så även lokalförsvarstrupperna har eget Art och GRK? Men tanken är att de färdas i civila fordon, dvs de har inte pbv/ptgb/stridsfordon? Antar då att de inte heller har stridsvagnar? De är alltså mer renodlat infanteri med PV i form av robotar och p-skott?

Kom ihåg att lokalförsvarstrupperna har varierande uppgifter. Det finns både skyddsuppgifter för mob, men även uppgifter att hålla strategiska områden/punkter. Lokalförsvarstrupperna är de sega gubbarna som inte håller på med manöverkrigsföring, utan har mera statiska uppgifter. Det betyder att variationen är stor. Det är allt från en pluton som skyddar en viss plats/funktion till flera bataljoner med artilleri och LV som inte kommer att göra större förflyttingar.

 

T.ex. i huvudstadsregionen (omkring Helsingfors) behöver du inte terrängfordon, även om du kan ha bepansrade/splitterskyddade fordon i trupperna. Det är ingen hemlighet att huvudstadsregionen är ett område där man inte ger ett tum. Stridsvagnar i urban miljö är inte så ideala. Fråga om ryssarnas erfarenheter i första slaget om Grozny.

 

Har ditt förband i uppgift att hålla något i urban miljö, behöver du inte terrängfordon för underhåll.

 

I tiden hade 4x4 fordon -30 % bilskatt i Finland. Ja, Finland har en hög bilskatt. Numera är rean slopad, eftersom det finns tillräckligt med glada 4x4 ägare med sina bilar reserverade för krigsbruk, vilket de inte förstår.

Edited by adam7
Link to comment
Share on other sites

Ok, jag förstår. Mycket intressant att få reda på detta om Finlands FM. Kortfattad kan man väl säga att den finns en krigsorganisation, en mob-organisation och en plan för hur dessa organisationer ska användas. Något vi helt saknar i Sverige, där vi istället tycker att det är OK att försvara en liten del av landet i en vecka från och med 2023. Vad vi kan försvara och hur länge vi kan försvara det i dagsläget vågar jag inte ens tänka på...

Link to comment
Share on other sites

Spännande att man själv som krigsplacerad inte ens känner till dessa planer. På min krigsplaceringsorder står det inte ens var jag ska ta mig om kriget kommer. Det får mig att tveka på att det finns någon plan för försvaret i detta land som har lämnat högkvarteret och implementerats.

Link to comment
Share on other sites

Det är för mig helt självklart att du inte får ta del av krigsplanläggning och mobiliseringsplaner. Vad har du för nytta av det? Det är hög sekretessnivå på de uppgifterna förstår du nog själv? Det är inte allmängods bland FM:s kontinuerligt tjänstgörande personal ens.

Link to comment
Share on other sites

Om man inte vet i förväg vart man skall bege sig vid mobilsering, hur har det tänk lösa det då?

Skall de nå ut med den informationen när det börjar smälla?

 

Man får väl gissa att mobilmaster mm slås ut i öppningsskedet av ett överasknings anfall, så hur skall man nå ut med informationen?

Edited by Manbane
Link to comment
Share on other sites

Mobiliseringsorganisationen avvecklades tämligen snabbt under slutet på 90 och 2000-talet. Man har under de senaste två åren börjat bygga upp denna igen.

 

Målsättningen torde naturligtvis vara att alla, som är krigsplacerade, får hem en krigsplaceringsorder där det framgår var man ska bege sig när det smäller. Självfallet har man inte hunnit bygga upp funktionen till 100% på bara ett par år - men man torde väl komma dit efter hand.

 

Fördelen med stående förband är ju att man på bataljonerna och kompanierna kan förbereda detta på ett helt annan sätt än när man hade värnpliktsförband. En soldat kan ju förväntas ha koll på t.ex. stående ordrar som bl.a. kan reglera beredskap och mobilisering.

Link to comment
Share on other sites

Några uppdateringar till mina ovanstående inlägg, då jag hittat ytterligare info:

 

Lokalförsvartrupperna byggs som sagt upp på samma sätt som som de nuvarande landskapstrupperna och är liksom dem uppdelade i olika former av kategorier (försvars-, infanteri-, spanings- och bevakningskompanier). Den vanligaste organisationen ser ut som följer:

 

*Kommandopluton med eldledargrupp

*3 x infanteriplutoner

*Granatkastarpluton, med tre lätta granatkastare

*Underhållsplutron

 

Tanken är även att de skall bestå av två officerare per pluton och två underofficerare per grupp. Totalstyrkan skulle således vara 175 soldater (13+42+120). Försvarskompanierna har dessutom en pansarvärnspluton beväpnad med pansarvärnspjäser och tunga pansarskott och en styrka på 230.

Link to comment
Share on other sites

Som sagt, för mig är det inte mycket till krigs- eller moborganisation om man inte ens kan förmå att tala om för de som är krigsplacerade hur de ska agera när mobiliseringen startar. Att jag som trattbasse inte får ta del av hur hela planen ser ut är självklart, men att jag får reda på vad lilla jag ska göra tycker jag känns rätt rimligt.

Link to comment
Share on other sites

Som sagt, för mig är det inte mycket till krigs- eller moborganisation om man inte ens kan förmå att tala om för de som är krigsplacerade hur de ska agera när mobiliseringen startar. Att jag som trattbasse inte får ta del av hur hela planen ser ut är självklart, men att jag får reda på vad lilla jag ska göra tycker jag känns rätt rimligt.

 

Den är ju inte heller någon som hävdar att arbetet är färdigt. Det är uppstartat och på gång. Det går fort att avskaffa verksamhet, det tar tid att återuppbygga den igen.

Link to comment
Share on other sites

Spännande att man själv som krigsplacerad inte ens känner till dessa planer. På min krigsplaceringsorder står det inte ens var jag ska ta mig om kriget kommer. Det får mig att tveka på att det finns någon plan för försvaret i detta land som har lämnat högkvarteret och implementerats.

 

Om vi nu jämför; I Finland får reservisten ingen krigsplaceringsorder till känna. Reservisten kan få reda på om han är placerad och i vilken uppgift, genom att kontakta finska FM:s lokalbyrå som sköter reservistärenden, eller då han deltar i repövning. Reservister i vissa funktioner vet sin placering p.g.a uppgiften.

 

I Finland vet stampersonalen sin placering, men huruvida underofficerare och kontraktsoldater vet detaljer gällande sitt krigsförband och dess mobilisering... nja månne det inte är på need to know basis.

 

 

 

Om man inte vet i förväg vart man skall bege sig vid mobilsering, hur har det tänk lösa det då?

Skall de nå ut med den informationen när det börjar smälla?

 

Man får väl gissa att mobilmaster mm slås ut i öppningsskedet av ett överasknings anfall, så hur skall man nå ut med informationen?

 

Du ser ut att betrakta frågan som en "all out" kraftansträngning efter att landet blivit angripet. Om första förhöjandet av beredskapen/bildandet av krigsförband sker då det redan "smäller" omkring, har det begåtts allvarliga fel in inhämtningen av uppgifter för att bilda en lägesbild samt fel i det säkerhetspolitiska beslutfattandet.

 

Anfall likt blixtar från klar himmel har bara inte skett i modern tid. De har alltid föregåtts av en politisk kris i någotdera landet eller mellan länderna ifråga, eller har det ena landet redan varit i krig eller motsvarande. Underrättelseuppgifter har även i regel förekommit men dessa har inte tagits på allvar av militärer eller politiker.

 

Blir man tvungen att "mobilisera" då det smäller omkring, har man redan förlorat.

 

Som sagt, för mig är det inte mycket till krigs- eller moborganisation om man inte ens kan förmå att tala om för de som är krigsplacerade hur de ska agera när mobiliseringen startar. Att jag som trattbasse inte får ta del av hur hela planen ser ut är självklart, men att jag får reda på vad lilla jag ska göra tycker jag känns rätt rimligt.

Här gäller need to know, numera tydligen i båda länderna.

 

Om man vill ha möjligheten att höja beredskapen gradvis, så är det inte kanske att rekommendera att hela bataljonen eller brigaden vet i förväg att nu när vi skall till plats x, är det på riktigt och inte en extra KFÖ/repövning. Moborganisationen vet och de som skall infinna sig får kallelse då det besluts om det.

 

Mobfrågorna är alltid känsliga och ifråga om dem skall inte någon öppenhet råda - varken i Sverige eller Finland.

Edited by adam7
Link to comment
Share on other sites

På de (ja plural) krigsplaceringar jag har fått så har alltid plats stått angivet. Ibland form av ett xerxes yngve, ibland en fysisk byggnad/plats.

Även om detta inte stått och jag en dag vaknar och inser att nu är det nog dags att mobba så är det väl inte svårare än att ta sig till den plats där man senast var i grönkläder?

Link to comment
Share on other sites

  • 1 year later...

Besviken att ingen kommenterar.

 

---

 

Låt mig provocera;

 

I Finland gör man strukturella ändringar i försvaret utan att berätta att man nu hittat paradiset. Kvarstår krigsorganisation, avsedd att slåss mot ryssarna i hela landet.

 

När ska ni återta försvaret för Sverige? Vem vill ha ryssarna på Eckerö och i Torneå?

Link to comment
Share on other sites

Finska militären kan placera trupp i hela Finland. om de nu kan försvara hela Finland är en annan sak. Tyvärr gör inte fienden alltid som planen förutsade. Hade någon sagt den 9 maj 1940 att ett 80 tal fallskärmsjägare angripa fortet Eben-Emael framgångsrikt, då hade nog de flesta betraktat en som tokig eller varför inte genomföra ett pansar anfall genom Ardennerna.

 

Sen gäller de ju att inte tas med byxorna nere vid knäna som Norge och Danmark 9 april 1940. ett land kan ha världens mest genomtänkta armé, om den inte är mobiliserad spelar de ingen roll.

 

Nu vet jag inte hur Finlands militär är idag. Sveriges försvar är långt från bra, men att bygga upp en gigantisk vpl organisation behöver inte vara lösningen.

Link to comment
Share on other sites

Sveriges försvar i dag är inget försvar. Dagens organisation är att hävda våra gränser och delta i internationella operationer. Vi håller på att återskapa strukturer så vi kan genomföra samlade militära operationer i brigad form och i samverkan mellan armé, marin och flygvapnet, som det ser ut så tar det flera år till innan vi är där.

 

Tyvärr så gav vi upp många förmågor i våran blackout.

 

 

För ett litet land som Sverige är någon form av värnplikt behövlig, då i kombination av heltids personal. Vi har då möjligheten att ha spets och bredd.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...