Finland vs. Sverige

[IB5]

Målet med denna tråd är att utreda vilken kostnad Finland respektive Sverige har för sina försvarsmakter och allt som hör därtill. Kostnaden ska sedan jämföras som kostnad/capita mot varandra för att sedan göra en jämförelse mot krigsorganisation/capita.

 

Anledningen till tråden är att det har blivit en del prat om Finland på senaste på forumet, mycket tack vare tillskottet Adam7. Jag själv tog senast idag upp Finland som ett bra exempel på hur en försvarsmakt ska skötas men utan att egentligen ha torrt på fötterna. Jag började titta in i detta lite närmare och såg att det inte är helt lätt att jämföra.

 

Generellt:

Vi presenterar pengasiffror i SEK, 1 Euro = 9 SEK

Anger som vanligt källor

Börjar med att utreda kostnaderna och vad som ska räknas därtill akademiskt och objektivt innan vi blir politiska

 

 

Finland:

Så som jag förstår det på denna länk har Finland en total försvarsbudget på 5346 miljoner Euro, alltså 48,1 miljarder kronor. Detta är dock så som jag förstår det för både Försvarsmakt, materielanskaffningar, militär krisberedskap och forskning, vad som i Sverige hade varit motsvarat av FM, FMV, vissa delar av MSB och FOI. Tittar man på Wikipedia så uppgår Finska FM's kostnader till 2,8 miljarder Euro, alltså 25,2 miljarder SEK, vilket då motsvarar det som står under rubriken "Förvaltningsområdets anslag och personal" i första länken, den som går till Finlands Försvarsministerium.

 

Så det vi behöver veta mer av under denna punkt är:

Vad räknas till Finska FM? Går det att göra jämförelsen så som jag gjorde den ovan med att både FM, FMV, delar av MSB och FOI ingår i Finska FM's budget? De siffror som vi hittar här är alltså de som finns under Finska Försvarsministerium, är detta totalkostnaden för hela Finska Försvarsministerium?

 

 

Sverige:

Vad ingår då i Svenska FM's budget? Det är svårare att ta reda på då ingen myndighet i Sverige (av någon märklig anledning) inte vill skriva på ett enkelt sätt vad som är deras budget. Det enda jag hittar är regleringsbrev vilka i alla fall jag har svårt att utläsa den totala budgeten ifrån.

 

Det vi vet är:

FM = 45,3 miljarder SEK, källa

FMV = ? Har försökt hitta men hittar inget

FOI = ? Har försökt hitta men hittar inget

MSB = ? Vilka delar ska räknas som Försvarets och var hittar man budget för dessa?

 

Så det som vi behöver veta för denna punkt de tre punkter där det är frågetecken ovan, är det någon som har bra källor här? Eller någon som kan utläsa total budget utav regleringsbrev? Alternativt, vad är hela Försvarsdepartementets budget? Skulle man då kunna jämföra denna budget med Finska Försvarsministeriumet?

[Apone]

En första fråga, som jag förvisso tror redan är besvarad i tidigare tråd, är hur finska FM betalar för sina byggnader och områden.

Har Finland en motsvarighet till FortV?

Hur mycket har Finland outsourcat (motsv funktioner i ex FMLOG)?

[Andratenor]

Rent konkret så betalar finska Försvarsmakten egentligen ingenting för sina fastigheter, utan alla statliga byggnader innehas ett affärsverk kallat Senatsfastigheter, som är en del av finansministeriet. De äger och förvaltar fastigheterna för samtliga statliga ämbetsverk, fängelser, forsknings- och kulturorganisationer (som en del universitet och statliga museer) samt som sagt för försvarsadministrationen. Stampersonalens lägenheter administreras sedan 1999 av ett annat bolag, Kronofastigheter, som ägs av staten och hyr ut hyreslägenheter som tidigare ägdes av Försvarsmakten. Av de dessa fastigheter hyrs dryga 60% nu tillbaka av försvaret medan resten hyrs ut på den öppna marknaden.

 

Det som i Finland motsvarar FMLOG ligger här utspritt på lite flera olika spelare, t.ex har varje försvarsgren sina egna forsknings- och materialverk. Det finns även centraliserade organisationer som täcker hela försvarsmakten, som Försvarsmaktens Servicecenter för Bespisning, Centret för Militärmedicin och Försvarsmaktens Tekniska forskningsanstalt.

 

En översiktskarta på organisationen för Finland Försvarsmakt kan ses här.

 

I Finland är således motsvarigheterna till FOI, FMV delar av Försvarsmakten, inte egna organisationer. Det finns även en motsvarighet till MSB genom att handräckningar om någon annan myndighet ber om det (vid olyckor eller till hjälp vid internationella toppmöten och dylikt), men det operationella ansvaret ligger då hos antingen huvudstaben eller något militärlän.

 

 

 

Den totala försvarsbudgeten ligger för år 2012 på 2853 milj. euro (ca 25,9 mrd SEK).

 

Av dessa består 1712 miljoner (15,5 mrd SEK) av verksamhetsutgifter (löner och samtliga operativa kostnader), 712 miljoner (6,5 mrd SEK) av materialanskaffningar och 65 miljoner (607 mil SEK) av för administration och materialkostnader för militär krishantering (underhållsutgifterna för dem ingår i utrikesministeriets budget). Resten av utgifterna, 364 miljoner, består av en mängd olika poster (som hyror, marknadsföring, representation och dylikt).

 

 

För dessa pengar får Försvarsmakten följande:

 

Totalt 16500 anställda. 8700 militär personal och 7800 civil (varav hälften kvinnor).

 

2400 officerare

3500 institutofficerare (utbildade på försvarsinstitutet, som slogs ihop med försvarshögskolan 2002, ungefärlig motsvarighet till en svensk kompaniofficer)

1500 militära specialpersoner (yrkespersoner med treårig yrkesexamen, t.ex. inom tekniskt område, bevakning, som militärmusiker eller dykare). En form av anställd underofficer.

900 specialofficerare (ingenjörer, tekniker, läkare, apotekare, ekonomer, veterinärer eller kapellmästare)

400 avtalsbundna soldater (soldater som efter utförd grundutbildning tjänstgör som praktikanter eller instruktörer). Även Specialjägarna består av anställda soldater.

 

 

Man utbildar ca 27000 beväringar varje år.

Edited December 15, 2011 by Andratenor

[Kilo3]

Det låter som att Finland kommer undan stora delar av all interndebitering som finns inom svenska FM (FMLOG, FMV, FortV)

[Apone]

Det låter som att Finland kommer undan stora delar av all interndebitering som finns inom svenska FM (FMLOG, FMV, FortV)

Ligger i linje med att "synliggöra" alla kostnader. Nackdelen är att någonstans finns säkerligen ett vinstkrav utöver sönderadministrerade processer och allmän myndighetsförvirring.

[DaRaven]

Imho är MSB ointressanta i den här diskussionen då det inte har någon totalförsvarsroll (det är ju som bekant nedmonterat).

[adam7]

visst betalar finska FM för fastigheter http://www.phrakl.fi/se

 

det går ur verksamhetskostnaderna

 

en stor skillnad är dock att man inte har en stor militär byråkrati som i sverige. jag postade för en kort tid sedan en fungerande länk till fd. finska ÖB Gustav Hägglunds föredrag i Sverige, som Charlie Spartan kommenterade och dels citerade. Föredraget var från tiden Sverige ännu hade aktiv värnplikt, även om den var rätt selektiv, men grundprinciperna torde nog ännu stämma eller t.om. stämma ännu bättre.

[adam7]

edit funkar inte

 

länken var först här http://forum.soldf.c...post__p__786170

 

CS kommentar

http://forum.soldf.c...post__p__786170

 

se även på antalen högre officerare i de båda länderna. det fanns en artikel på detta på wikipedia, men jag tror det var från tiden före avskaffandet av svensk värnplikt under fredstid. nu är ju läet ännu värre. ca som tintin och piqadorerna, eller vad hette seriealbumet...

[Charlie Spartan]

Finland rekryterar sin utlandsstyrka redan innan värnplikten och dessa genomför en förlängd värnplikt om 362 dagar med en påföljande utlands eller beredskapstjänstgörning om 6 månader upp till ett år, Man håller ca 2000 man i beredskap genom detta system.

 

Internationell utbildning sker vid Björneborgs Brigad

 

Genom att nyttja värnpliktstiden så kan man kraftigt skära ned kostnaden för personalen under utbildning, dessutom används förbanden även fortsättningsvis även för nationellt försvar, man gör inte som Sverige där utlandsförband upplöses efter insats.

 

Någon som vet mer om Finlands system för Internationell beredskapstrupp

[Andratenor]

Den internationella beredskapstruppen tränas upp av beväringar som frivilligt sökt sig till utbildningen vid Björneborgs Brigad och som ännu inte börjat sin militärtjänstgöring (även om det är möjligt att söka om förflyttning under den gemensamma grundutbildningsperioden). Den största skillnaden med utbildningen annorstädes är att samtliga som tas in utbildas till minst reservunderofficerare med utbildningstid på 362 dagar. Varje år utbildar man ca 200 beredskapsbeväringar utifrån ca 550 sökande.

 

Efter utförd utbildning kan de utbildade soldaterna skriva på ett frivilligt beredskapskontrakt på ett år i taget. Detta förpliktar dem att, om så krävs, ställa upp för övning av krishantering eller fredsbevarande operationer med en veckas varning. Rent praktiskt betyder kontraktet att man under följande år förbinder sig att delta i fredsbevarande operationer som KFOR eller IFAS och nästan alla som utbildas skriver på kontraktet åtminstone för ett år. Beredskapsutbildade soldater har även förtur för utlandsoperationer, även om vanliga reservister även har rätt att söka.

 

De största skillnaderna mellan beredskapsstyrkan och vanlig beväringstjänst består av:

 

-Som jag redan sade så utbildas samtliga i 362 dagar, medan man på andra förband har utbildningar på 180 eller 270 dagar.

 

-De första sex månaderna är identiska med alla andra reservunderofficers- och reservofficersutbildningar, dvs kurser i strid, ledarskap och utbildning. Därefter kommer en två månader lång specialutbildningsperiod där en del av kurserna utbildas till specialroller som sanitärer, fordonsförare eller militärpoliser, medan resten får skytteutbildning. Detta i sin tur följs av en kort gruppträningsperiod där man testar färdigheterna i nationellt försvar (dvs "vanligt krigande"). Beväringsperioden avslutas med en tre månader lång internationell period där man ofta lever i en simulerad base camp och övar sig på saker man stöter på inom internationella operationer (som patrullering, samarbete med utländska styrkor, trafikkontrol, upploppsutbildning, avspärring och sökande o.d.).

 

-Utbildningen kulminerar i tre krishanteringsövningar i Finland och slutligen i en internationell övning som Amber Hope i Litauen eller Cold Response i Norge.

 

-Det finns även en annan form av internationell utbildning som ges vid Nyland Brigad. Detta är den finsk-svenska ATU (Amphibious Task Unit) som utbildar kustjägare till internationella insatser i kustområden, som skydd av humanitära sjötransporter och bordning. Denna styrka är dock betydligt mindre och utbildar omkring en kustjägarpluton per år (40-50 man).

 

 

När det är Finlands tur att vara med i en EU-stridsgrupp så använder man sig av dessa trupper i stället för att sätta upp ett helt nytt förband, vilket man gjort under NBG08, NBG11 och BG107 (Nederländsk-tysk-finsk stridsgrupp). Eftersom alla som skrivit på kontraktet är beredda att resa ut har det inte varit så stor skillnad om de skickats till Afghanistan eller stannat kvar i Finland under beredskap.

 

 

Den fullständiga styrkan på Finlands internationella beredskapstrupper (dvs trupper som kan sättas in internationellt med ett par veckors förvarning) ser ut som följer:

 

-En mekaniserad jägarbataljon (Jägarbataljon 101), med XA-185 (ett mycket bra fordon för utlandstjänst, eftersom det ger ett okej skydd utan att vara aggressivt)

-En pionjärbataljon (Pionjärbataljon 102), med främst transport-, arbets- och minröjningsutrustning

-Ett CIMIC-kompani

-Ett ATU-kompani, med XA-185 eller Jurmostridsbåtar

-Ett Hämeenmaa-klass minfartyg, för transport eller som stödfartyg för kustjägarna

-Stabsofficerare

-Sambands- och ledningsutrustning på brigadnivå

-Sex Hornetjaktplan, med stödfunktioner, totalt ca 250 man

Edited December 16, 2011 by Andratenor

[Charlie Spartan]

Enligt vad jag har läst på Wiki så började man med detta system runt 1996, vilket innebär att man byggt upp en reservist organisation med beredskapsavtal under många år och med ett och samma förband som sammanhållande allt vad det innebär i tradition och sammanhållning.

 

Finsk version av kontrakterad tidvis tjänstgörande soldat, där man nyttjar fördelen med värnplikt tillsammans med kontraktsavtal.

 

 

Edit: Såg även att Finland deltog i 2 st av EUs stridsgrupper under 2011. Dels 107 Battlegroup med Nederländerna som lead nation, okänd numrär, och i NBG med 250 soldater.

Edited December 16, 2011 by Charlie Spartan

[IB5]

*snip*

 

Det som i Finland motsvarar FMLOG ligger här utspritt på lite flera olika spelare, t.ex har varje försvarsgren sina egna forsknings- och materialverk. Det finns även centraliserade organisationer som täcker hela försvarsmakten, som Försvarsmaktens Servicecenter för Bespisning, Centret för Militärmedicin och Försvarsmaktens Tekniska forskningsanstalt.

 

En översiktskarta på organisationen för Finland Försvarsmakt kan ses här.

 

I Finland är således motsvarigheterna till FOI, FMV delar av Försvarsmakten, inte egna organisationer. Det finns även en motsvarighet till MSB genom att handräckningar om någon annan myndighet ber om det (vid olyckor eller till hjälp vid internationella toppmöten och dylikt), men det operationella ansvaret ligger då hos antingen huvudstaben eller något militärlän.

 

 

 

Den totala försvarsbudgeten ligger för år 2012 på 2853 milj. euro (ca 25,9 mrd SEK).

 

Av dessa består 1712 miljoner (15,5 mrd SEK) av verksamhetsutgifter (löner och samtliga operativa kostnader), 712 miljoner (6,5 mrd SEK) av materialanskaffningar och 65 miljoner (607 mil SEK) av för administration och materialkostnader för militär krishantering (underhållsutgifterna för dem ingår i utrikesministeriets budget). Resten av utgifterna, 364 miljoner, består av en mängd olika poster (som hyror, marknadsföring, representation och dylikt).

 

*Snip*

 

Tack för en bra genomgång!

 

Några frågor dock, som riktar sig till alla:

 

1. Du säger att de Finska motsvarigheterna till FOI, FMLOG, FMV mm är utspritt på olika ställen och ingår i den totala försvarsbudgeten, som skulle vara 25,9 mrd SEK. Men om du tittar på min länk i mitt första inlägg (här kommer den igen) så får jag ihop den totala kostnaden till 48,1 mrd SEK. Du menar alltså att de som står under de nedre rubrikerna ingår i det som längre upp i artikeln benämns som "Förvaltningsområdets anslag och personal"? Att det som ingår i den rubriken är den totala budgeten medan det som står under är en specificering av den första rubriken, inte att de är separata anslag? Är det verkligen möjligt att allt detta som FOI, FMLOG, FMV och krishantering kan rymmas under den "lilla" budget?

 

2. Någon som har lyckats lista ut vad Svenska FOI, FMLOG och FMV kostar per år?

 

3. Har vi enats om att MSB inte har något med FM's beredskap att göra, om vi jämför med Finska FM's krishanteringsansvarsområden?

 

Tack så länge!

[J.K Nilsson]

Man anger ju att den finska budgeten för försvarsministeriets "huvudtitel" är omkring 1.5 % av BNP. Räknar jag på bnp för 2010 som var 238.8 miljarder dollars så får jag 3.58 miljarder dollar i dagens kurser 2.75 miljarder Euro. Så nog skulle jag vilja räkna ihop de olika rubrikerna i pressmeddelandet det ser ut som den svenska indelningen i förbandsbudget - materielbudget

 

Men som sagt, det var inte lätt att följa pressmeddelandet. Kanske en riktig budget har varit lättare att läsa.

 

J.K Nilsson

[Snowtiger]

Efter att ha gått igenom myndigheternas redovisningar så blev uppgick verksamhetskostnaderna 2010 till:

FOI 1037 Mkr

FMV 17370 Mkr (varav anskaffningar 8579 Mkr)

FMLOG 555 Mkr (siffran för logistikförband)

FortV 3043 Mkr (men en del är i civil användning)

 

Jag har endast tagit kostnadssiffran. I sammanhanget ska man tänka på att t.ex FortV tydligen har avkastningskrav, vilket gör att siffran FM betalar blir lite högre. Jag väljer dock detta sätt att presentera det då en del av dessa även har civila uppdrag där intäkterna i vissa fall verkar "sponsra" FM:s del av kostnaderna.

 

Hoppas siffrorna är till någon nytta.

[Apone]

FortV tydligen har avkastningskrav, vilket gör att siffran FM betalar blir lite högre.

Just den biten stör mig. Det betyder att statliga myndigheter överdebiterar varandra och sjukt mycket pengar flyter runt i systemet utan att göra någon som helst nytta..

[Snowtiger]

@Apone

Det finns fler som stör sig på den biten.

 

Till en viss del är systemet med interndebiteringar bra, det är ett mycket effektivt verktyg för att synliggöra samtliga kostnader. Kostnader som hade funnits oafsett om det varit en privat eller offentlig organisation som skulle tillhandahålla en viss "produkt eller tjänst". Och hålla koll på var pengarna går måste man göra ändå, så extremt mycket extra administration medför inte systemet heller (1).

 

Däremot så har något gått fel när man förväntar sig att en myndighet, var huvuduppgift är att serva andra myndigheter, ska göra en avkastning, i detta fall på 5,9 % för 2011, vilken till stor del kommer bestå att statliga medel som betalats ut från en annan del av Statsmakten. Här kan vi börja snacka om att inte få "bang for the buck". En avkastning på 1-2 % som stannar internt i FortV hade dock inte varit några konstigheter, utan hade jag sett som en naturlig avsättning för underhåll, renovering och utbyggnad av fastighetsbeståndet.

 

(1) Så länge man håller det på en rimlig nivå, d.v.s. inte interndebitera varende gem en annan del staten använder

(2) Säger en del, då t.ex. FortV faktiskt har en del uthyrning till den privata sektorn. Kanske hade varit ett steg, överför avkastningskravet till bara de delar som till nytta för det privata näringslivet.

[Charlie Spartan]

antal anställda inom Svenska försvarsmakten och direkta stödmyndigheter

FortV ca 650 st, (årsredovisning 2010)

FMV ca 1500 st ((årsredovisning 2010)

FM inkl FM log 9743 offficerare (FMs hemsida)

FM inkl FM log 6760 civila

 

FM log har ca 3550 anställda men tror att dessa räknas in i ovan uppgifter

FOI Ca 1000 st räknar inte in dessa då FOI även bedriver verksamhet som stödjer så mycket mer än bara försvaret.

 

Sammanlagt ca 18650 anställda. på en försvarsmakt om ca 50 000 inkl Hv med sina 22 000 (har inte tagit med 2300 GSS)

 

Finlands försvarsmakt ca 16500 anställda.

[adam7]

enligt http://www.puolustusvoimat.fi/wcm/2021bc004130e676910093c10825d461/TT09_puolustuksesta_SWE.pdf?MOD=AJPERES

sida fyra, är 8 800 militärer, 7 200 civila. antalet civila minskar då t.ex. catering nu först bolagiseras och senare utsätts för marknaden..

[Kilen]

I motsats till vad som tidigare sagts hävdar jag att MSB fortfarande har en roll i totalförsvaret, om än liten. De genomför bland annat fortfarande kontroller av de civila skyddsrummen, under 2010 genomfördes kontroll av 2426 skyddsrum och förenklad tillsyn av 1605 skyddsrum vilket totalt motsvarar 6% av landets skyddsrumsbestånd. 146 skyddsrum avvecklades under 2010 och totalt fanns vid det årets slut 7 089 908 skyddsrumsplatser i landet. Källa. I Sverige är civilförsvar numera en verksamhet, inte en organisation. En av MSB:s många ursprung är Civilförsvarsstyrelsen, Cfs, som slogs samman med Statens brandnämnd och bildade Räddningsverket 1986. Tidigare fanns en krigsorganisation bestående av räddningsstyrkor som skulle förstärka den kommunala räddningstjänsten, allt detta är idag avvecklat. I diskussionen om skillnader mellan finska och svenska försvarsmakterna är det kanske inte relevant eftersom motsvarande uppgift i Finland ligger på Inrikesministeriets Räddningsavdelning.

Edited December 19, 2011 by Kilen

[IB5]

För att göra en liten sammanställning av tråden hittills vad det gäller ekonomi;

 

Sverige

Total kostnad för FM (FM, FMlog, FOI, FMV och FortV):

67 miljarder SEK (45 miljarder för FM och 22 miljarder för resten)

 

Finland

Total kostnad för FM

26 miljarder SEK

 

 

Om vi då börjar titta på förvarsförmåga i respektive land istället;

 

Sverige

Krigsplacerade: 37.000 pers (dock enligt wikipedia, någon som har en bättre källa?)

Räknas de 22.000 hemvärnsmän vi har in i denna siffra? Räknas de anställda vi har in i denna siffra?

 

Finland

Krigsplacerade: 357.000 pers (återigen enligt wikipedia, någon som har en bättre källa?)

Som som jag förstår det så är dessa 357.000 reservstyrkor, vilket jag tolkar som att det till dessa inte räknas de som är i utlandsstyrkan, inneliggande värnpliktiga, fast anställda etc. Någon om vet mer i denna fråga?

[IB5]

Angående Sveriges krigsorganisation:

 

Enligt "Försvarsmakten i fickformat" så har vi 54.600 soldater i krigsorganisationen, varav 32.600 är i de olika försvarsgrenarna och 22.000 pers i hemvärnet.

 

 

Angånde Finlands krigsorganisation, vet någon om något liknande dokument som på ett enkelt sätt beskriver hur Finlands krigsorganisation ser ut och vad den har för numerär?

 

 

Baserat på de, dock inte helt tillförlitliga, siffror som vi har nu ter sig bilden ganska bedrövande om man jämför de två ländernas försvarsmakter.

[01/B3]

Edit: dokument redan länkat ovan.

Edited January 16, 2012 by 01/B3

[adam7]

Talet 350 tusen för Finlands del är den krigstida organisation. Den innehåller i praktiken alla yrkessoldater ( officerare, specialofficerare, underofficerare ock kontraktsoldater) och resten är reservister. Beväringarna (värnpliktiga) är sannolikt inte med i krigstida organisationen före enheten är "producerad", dvs. ubildad.

 

Nu kommer ju det totala antalet minskas till, ca. 250.000, även om det politiska beslutet inte ännu formellt fattats. Huvuduppgiften kommer fortfarande att försvara Finland, även om internationella insatser finns med i bilden, dock rätt begränsat.

[IB5]

Så Sverige har alltså en kostnad på ca 1,227 milj SEK för en soldat i krigsorganisationen, medan Finland har en kostnad på ca 71.400 SEK i sin krigsorganisation.

 

Bara där börjar man ju fundera.

 

Dock har jag förstått det som att politikerna vill få det att framstå som att Sverige har en väldigt mycket starkare flotta och flygvapen än Finland. I Finska "Försvarsmakten i fickformat" kan man läsa att Sverige har 150 stridsflygplan jämfört med Finlands 63, dock undrar jag hur många besättningar vi har till dessa och på vilken tid dessa kan sättas in? I Svenska "Försvarsmakten i fickformat" kan man givetvis inte hitta några sådana siffror. Sen står det även i Finska "FM i fickformat" att Sverige har 5 ubåtar och 19 ytfartyg, jämfört med Finska flottan som inte har några ubåtar och 15 ytfartyg, samt att Sverige har 280 Strv medan Finland har 124 Strv. Men hur många av våra ytfartyg och Strv är brukbara inom en rimlig tid? Och hur många av våra Strv finns det utbildade besättningar till?

 

Självklart är stridsflyg, Strv och flotta något av det dyrare för en försvarsmakt, så där förstår jag att det går åt mycket pengar för Sverige. Men frågan är som sagt hur många av våra 150 stridsflyg och 280 Strv som har besättningar och är brukbara och hur många av våra fartyg som är brukbara inom en rimlig tidsram? Detta vet jag inte, mer än att jag givetvis hoppas på samtliga.

 

Men om vi säger att samtliga enligt statistiken är brukbara, och att Sverige utbildar soldater i övrigt lika effektivt som Finland. Då skulle Sveriges krigsorganisation kosta 3,9 miljarder SEK (71.400 SEK * 54.600 man). Alltså betalar vi enligt den logiken 63,1 miljarder (1618% mer) för att ha 126% fler Strv, 138% fler stridsflygplan, 27% fler ytfartyg och 5 ubåtar. Totalt har Sverige alltså (om nu denna statistik om antal stämmer) 122% mer materiel än Finland, plus 5 ubåtar, till en kostnad på 1618% mer. Om inte våra ubåtar kostar typ 50 miljarder SEK varje år, så får jag svårt att se den ekvationen gå ihop.

 

Är det någon som vet vad en Ubåt kostar per år? Givetvis då utslaget på vad det kostar att köpa in, hur länge en ubåt brukas, hur ofta den uppgraderas och till vilken kostnad, vad besättning kostar, underhåll mm mm. Vi kanske kan skapa oss en kvalificerad gissning i alla fall?

 

 

EDIT: Hade räknat fel på en procentsiffra

Edited January 17, 2012 by KJ-PRSK

[adam7]

 

Dock har jag förstått det som att politikerna vill få det att framstå som att Sverige har en väldigt mycket starkare flotta och flygvapen än Finland. I Finska "Försvarsmakten i fickformat" kan man läsa att Sverige har 150 stridsflygplan jämfört med Finlands 63, dock undrar jag hur många besättningar vi har till dessa och på vilken tid dessa kan sättas in? I Svenska "Försvarsmakten i fickformat" kan man givetvis inte hitta några sådana siffror. Sen står det även i Finska "FM i fickformat" att Sverige har 5 ubåtar och 19 ytfartyg, jämfört med Finska flottan som inte har några ubåtar och 15 ytfartyg, samt att Sverige har 280 Strv medan Finland har 124 Strv. Men hur många av våra ytfartyg och Strv är brukbara inom en rimlig tid? Och hur många av våra Strv finns det utbildade besättningar till?

 

 

Notera att publikationens siffror är från 2008, varefter den svenska försvarsmakten omdanats, ja man kan nog säga totalt. För en stridsorganisation på 50.000 man jämfört med 240.000 (som nämns i publikationen, blir även behovet av stridsfordon, och annat stöd på en helt annan klass. Jag har för mig att både antalet pansar och stridsflygplan numera är en hel del lägre i Sverige. Jag vill påminna mig om att Sverige torde numera ha ca. 160 Gripen, vilket snart skall bli 100 st. enligt planerna. I fråga om pansar har Sverige väl gjort av med de äldsta Leopardmodellerna, och endast de yngre kvarstår.

 

Nu ska ju svenska insatsorganisationen vara klar 2014 och inövad 2019. Ur finsk synvilnkel är en limbo period helt otänkbar, dvs. att man inte har ett fundgerande system även under den tiden man ändrar på sitt system.

 

Och i fråga om beväringarna som jag själv var lite osäker på i mitt förra inlägg, har jag fått någon sorts bekräftelse på att de inte är med i kriggsorganisationen före deras enhet är producerad (och utrustad på nytt, eftersom en krigsenhet for iväg med deras tuyngre utrustning).

 

Och sedan när man gör såna här jämförelser, är det bra att inte bara titta på totalantalet av något, utan också på folkmängden och BNP. Nu är ju BNP i samma storleksklass, men Sveriges folkmängd är nästan dubbel, vilket borde ge motsvarande tilläggsresurs.

 

 

Självklart är stridsflyg, Strv och flotta något av det dyrare för en försvarsmakt, så där förstår jag att det går åt mycket pengar för Sverige. Men frågan är som sagt hur många av våra 150 stridsflyg och 280 Strv som har besättningar och är brukbara och hur många av våra fartyg som är brukbara inom en rimlig tidsram? Detta vet jag inte, mer än att jag givetvis hoppas på samtliga.

 

Som sagt ska man inte stirra på siffror, särskilt när de snart är 5 år gamla. Marinerna har ju olika uppgifter och Sverige har mera kust och även kust utanför Östersjön.

 

I fråga om hur snabbt krigstida enheter kan uppställas, är ju en allmän förväntning att man kunde ha anställda, tidvis anställda och hemvärnssoldater snabbare på plats, utrustade och färdiga för uppgift (vapnen inskjutna, all utrustning hos rätta brukare etc.) snabbare. Jag undrar dock om det för tidvis anställda och hemvärnsmän finns en materiell skillnad till reservister. Och notera att man i en större organisation inte avser "mobilisera" alla på en gång, utan höja beredskapen enligt hotbilden.

 

Sverige har nog en held del att göra när man för tillfället har 9000 anställda officerare och under 4000 anställda soldater. (+ ca. 20.000 hemvärnsmän).

[Perman]

Även Finland får nu känna på det stålbad som det svenska försvaret har genomgått, om än i mindre omfattning:

 

http://svenska.yle.f...l.php?id=237500

 

Den svenskspråkiga garnisonen i Dragsvik blir alltså kvar och får fortsätta verksamheten på plats som det ser ut.

 

/Per

[IB5]

Efter att Adam7 länkat in till denna tråd från en annan tråd väljer jag att bumpa denna tråd till liv igen.

 

Jag skulle vilja ha svar på frågorna som ställs i post nr 24, dvs:

 

1. Hur många JAS har vi besättningar till som vi kan använda?

2. Hur många av våra Strv har vi besättningar till som vi kan använda?

3. Hur mycket kostar en Ubåt på år, utslaget på vad den kostar att köpa och hur lång livslängd den har, vad den kostar att uppgradera, underhålla, besättning, ammunition mm. Vad kommer tillexempel den nya ubåten kosta att köpa in?

 

Jag förstår självklart att dessa siffror är extremt svåra att få fram, varför all typ av information är välkommen. Om det är så att vi får in små bitar av information från olika håll så kan vi kanske i alla fall bilda oss någon typ av uppfattning.

 

Tack på förhand!

[Rickard N]

Stridsvagnarna finns det nog besättningar till så det räcker, framförallt sedan vi lagt ner 121-systemet helt. Vi hade en helg i simulator 4 eller 5 år efter muck och det tog 3h så satt handgreppen, misstänker att det skulle ta en dag att vara tillbaka nu kanske. Visst, det pratas radio annorlunda men det skulle nog funka i en fekalier-möter-roterande-luftspridare-läge.

[IB5]

Ok. Hur många 122:or har vi, är det 280 st? Eller är 280 både 121:or och 122:or?

 

Men sen är ju frågan hur många besättningar vi har i krigsorganisationen, eftersom det är den siffran vi räknar med? Men då vet vi att vi i värsta fall, om vi inte får fram siffran på antalet besättningar i krigsorganisationen, så räknar vi med att vi har besättning till alla vagnar.

 

Någon som har lyckats skaka fram något angående våra JAS och kostnaderna för en Ubåt?

[REALIN]

Vi har 120st 122or men alla används inte. Vi har 3st stridsvagnskompanier i IO14. Jag räknar med att vi har krigsplacerad personal till alla kompanier.