Jump to content

Faktaunderlag om GSS/T


Recommended Posts

Menar du med hänsyn till upplägget med längre övningar med lång tid mellan?

 

Ja.

 

 

Under det gamla systemet så repetitionsutbildade vi personal som redan hade en befattningsutbildning i botten samt förmågan att verka inom grupp och uppåt. Nu ska soldaten efter tre månaders GMU, som bara ger personlig färdighet med eventuellt viss förmåga att verka i stridspar, repetitionsutbildas 3x3 veckor på åtta år. 3 veckors inkallelse blir dock inte 3 veckors övning, eftersom anställd personal får ett dygn ledigt för varje övningsdygn. Är soldaten inkallad för 20 dagar, så blir det i praktiken bara 10 dagars övning. Resten går bort i ledighet.

 

Utöver det tillkommer en del helger och utbildning inför eventuell insats med, antar jag, samma ersättningsregler som ovan.

 

Inom den ramen är det svårt att höja kompetensen från GMU till en användbar nivå, särskilt för gruppchefer eller specialister. Allt hänger på att av de max 1500 man per år som får hoppa av GSS/K så ska en stor del vara intresserade att gå över till GSS/T.

 

GSS/T är, om jag minns rätt, dessutom beställd att vara drygt 9000 man jämfört med GSS/K på drygt 6000.

 

Samtidigt ska Hemvärnet lyckas behålla full bemanning.

Link to comment
Share on other sites

Under det gamla systemet så repetitionsutbildade vi personal som redan hade en befattningsutbildning i botten samt förmågan att verka inom grupp och uppåt. Nu ska soldaten efter tre månaders GMU, som bara ger personlig färdighet med eventuellt viss förmåga att verka i stridspar, repetitionsutbildas 3x3 veckor på åtta år.

 

Är det så illa? Jag trodde det handlade om GMU + befattnings- och förbandsutbildning innan soldaten kan placeras i ett insatsförband, vilket i så fall hade motsvarat gamla tiders grundutbildning något sånär.

Link to comment
Share on other sites

Under det gamla systemet så repetitionsutbildade vi personal som redan hade en befattningsutbildning i botten samt förmågan att verka inom grupp och uppåt. Nu ska soldaten efter tre månaders GMU, som bara ger personlig färdighet med eventuellt viss förmåga att verka i stridspar, repetitionsutbildas 3x3 veckor på åtta år.

 

Är det så illa? Jag trodde det handlade om GMU + befattnings- och förbandsutbildning innan soldaten kan placeras i ett insatsförband, vilket i så fall hade motsvarat gamla tiders grundutbildning något sånär.

Nej, Knekt har fel och du har rätt g3space.

GMU är miniminivå som kläs på med befattningsutbildning. För flera av markstridsförbanden kan man också lägga till insatsutbildning och insats under förbandscykeln.

Link to comment
Share on other sites

Under det gamla systemet så repetitionsutbildade vi personal som redan hade en befattningsutbildning i botten samt förmågan att verka inom grupp och uppåt. Nu ska soldaten efter tre månaders GMU, som bara ger personlig färdighet med eventuellt viss förmåga att verka i stridspar, repetitionsutbildas 3x3 veckor på åtta år.

 

Är det så illa? Jag trodde det handlade om GMU + befattnings- och förbandsutbildning innan soldaten kan placeras i ett insatsförband, vilket i så fall hade motsvarat gamla tiders grundutbildning något sånär.

Nej, Knekt har fel och du har rätt g3space.

GMU är miniminivå som kläs på med befattningsutbildning. För flera av markstridsförbanden kan man också lägga till insatsutbildning och insats under förbandscykeln.

 

Det var inte direkt så jag fick det beskrivet av en mycket insatt herre häromdagen. Men är det fel, så är det ju bra, så att säga. :)

Link to comment
Share on other sites

En soldat/sjöman är krigsplaceringsbar formellt efter genomförd GMU, precis som en värnpliktig tidigare var det efter genomför GSU eller AMU, dvs utan befattningsutbildning. Det är dock förbandschefer som leder egen personalförsörjning och ingen jag känner underlåter att ge personalen den utbildning som de behöver.

 

Den generella planen är GMU + Befattningsutbildning + Förbandsskede.

Link to comment
Share on other sites

Är det då tänkt att befattningsutbildningen skall ske i ramen för den tillfälliga tjänstgöringen?

 

En annan fundering som kom efter samtal med min civile arbetsgivare var att enligt kollektivaavtalet så får arbetstagaren ej ha bisysslor som kan ge kostnader för huvudarbetsgivaren. Hur kommer det se ut om jag som GSS/T skadar mig i slutet av min tillfälliga tjänstgöring och är fortsatt sjukskriven ex 2 v, vem ska då stå för sjuklönen och eventuell vikariekostnad?

Link to comment
Share on other sites

Är det då tänkt att befattningsutbildningen skall ske i ramen för den tillfälliga tjänstgöringen?

 

En annan fundering som kom efter samtal med min civile arbetsgivare var att enligt kollektivaavtalet så får arbetstagaren ej ha bisysslor som kan ge kostnader för huvudarbetsgivaren. Hur kommer det se ut om jag som GSS/T skadar mig i slutet av min tillfälliga tjänstgöring och är fortsatt sjukskriven ex 2 v, vem ska då stå för sjuklönen och eventuell vikariekostnad?

Enligt industriarbetsgivarna:

 

Byte av anställning

En sjuklöneperiod som löper bryts om anställningen upphör även om sjukdomsfallet fortsätter en tid därefter. Påbörjar arbetstagaren en ny anställning omedelbart efter den förra, börjar en ny sjuklöneperiod omedelbart att löpa hos den nya arbetsgivaren om kvalifikationskraven för rätt till sjuklön är uppfyllda.

 

 

 

Altså får din "nya" arbetsgivare överta ansvaret för den nya sjuklöneperioden. Men det är dock inget skäl att neka tjänstledighet för GSS/T som jag kan se det.

Förövrigt handlar det inte om en bisyssla då du är ledig från din ordinarie civila tjänst. Bisyssla är snarare korpfotboll, fackligt engagemang, ordförande i den lokala knypplingsklubben, jobbar extra som tidningsutdelare mm.

Edited by Born
Link to comment
Share on other sites

Jag är tämligen övertygad om att den civila arbetsgivaren inte ser med blida ögon på den anställde som efter sin GSS/T tjänstgöring kommer med en kostnad, i detta fallet sjuklönen, som den anställde ådragit sig vid arbete hos annan arbetsgivare. Således tror jag att detta är en god grund att neka tjänstledighet från arbetsgivarens sida.

Link to comment
Share on other sites

Jag är tämligen övertygad om att den civila arbetsgivaren inte ser med blida ögon på den anställde som efter sin GSS/T tjänstgöring kommer med en kostnad, i detta fallet sjuklönen, som den anställde ådragit sig vid arbete hos annan arbetsgivare. Således tror jag att detta är en god grund att neka tjänstledighet från arbetsgivarens sida.

Om inget revolutionerande händer i närtid såkommer arbetsgivaren ha skyldighet att bevilja tjänstledighet för tjänstgöring och utbildning inom FM GSS/T. Om du skadas eller inte är totalt ovidkommande då du lika gärna kan skadas på något helt annat sätt. Kolla med ditt fack om du är osäker. Vad din chef tycker och tänker är inte intressant om han/hon inte kan styrka sitt påstående.

Edited by Born
Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

Jag kom precis att tänka på en sak som jag inte har sett någon ta upp, vare sig här eller någon annanstans när det talas om varför man ska vilja anställa någon som är GSS/T. Om man som arbetsgivare anställer någon som har varit borta från arbetsmarknaden länge så får man ju anställningsstöd, antingen halverad arbetsgivaravgift för den personen, inga arbetsgivaravgifter för den personen eller att staten betalar halva lönen, beroende på hur länge personen har varit borta från arbetsmarknaden.

 

Varför kan man inte göra samma sak med GSS/T? Att om jag som arbetsgivare anställer en GSS/T så betalar jag bara halva arbetsgivaravgiften för den personen? På så sätt blir det helt plötsligt ekonomiskt intressant att anställa GSS/T.

Inte för att jag tror att det kommer hända, det är våra politiker alldeles för efterblivna för, men det är något jag tror skulle funka.

 

EDIT: Tänk om man med denna modell kan komma till ett läge där arbetsgivarna börjar uppmuntra folk att bli GSS/T? För en person med 30.000 i lön så rör det sig ändå om 56.500kr per år att få halverad arbetsgivaravgift.

Edited by KJ-PRSK
Link to comment
Share on other sites

@KJ-PRSK

Intressant idé, hade kanske kunnat motivera en del företag. Men frågan är om FM/Staten är beredd att satsa de ytterligare medel som det kräver, med tanke på att övergången till yrkesförsvar redan blivit dyrare.

 

Sen tror jag det fortfarande finns företag som inte är intresserade då det är viktigare att personen är på plats kontinuerligt än eventuell ekonomisk ersättning. Försvarsutbildarna har i sitt senaste nummer ställt frågor till de företag som är mest populära bland unga att jobba på, om hur de ser på GSS/T. Tyvärr var det vara FOI som svarade, hade varit intressant att se hur även andra företag resonera.

 

När det gäller FOI anser de att det är viktigare att de har kontinuerlig tillgång till personen, då deras arbete förutsätter dels inskolning dels löpande arbete för att hålla uppe kompetensen och driva projekten framåt. Tror det kan vara en vanlig inställning även bland andra arbetsplatser som kräven högre utbildning av sin personal.

 

Tråkigt bara att FM eller annan lämplig myndighet inte har krypit ur lådan och gjort en större undersökning om företagens inställning till det hela är. Då hade det åtminstone funnits ett underlag att gå vidare med och undvika att de med GSS/T-avtal kan få problem i arbetslivet.

Link to comment
Share on other sites

Jag är tämligen övertygad om att den civila arbetsgivaren inte ser med blida ögon på den anställde som efter sin GSS/T tjänstgöring kommer med en kostnad, i detta fallet sjuklönen, som den anställde ådragit sig vid arbete hos annan arbetsgivare. Således tror jag att detta är en god grund att neka tjänstledighet från arbetsgivarens sida.

Om inget revolutionerande händer i närtid såkommer arbetsgivaren ha skyldighet att bevilja tjänstledighet för tjänstgöring och utbildning inom FM GSS/T. Om du skadas eller inte är totalt ovidkommande då du lika gärna kan skadas på något helt annat sätt. Kolla med ditt fack om du är osäker. Vad din chef tycker och tänker är inte intressant om han/hon inte kan styrka sitt påstående.

 

Visst skulle en lagstadgad rätt till ledighet underlätta för den enskilde soldaten men hur skulle relationen med arbetsgivaren bli om den anställde bara kastade fram en lagtext och säger läs och säg ja!?

 

Frågan om vem som har ansvaret för sjuklönen vid skada är väl väldigt viktig? Jag tror inte många arbetsgivare vill betala sjuklön för eventuella skador jag åsamkat mig under arbete/tjänstgöring hos annan arbetsgivare. Åter igen handlar det om vilken relation soldaten, Försvarsmakten och de civila arbetsgivarna skall ha.

Link to comment
Share on other sites

@KJ-PRSK

Intressant idé, hade kanske kunnat motivera en del företag. Men frågan är om FM/Staten är beredd att satsa de ytterligare medel som det kräver, med tanke på att övergången till yrkesförsvar redan blivit dyrare.

 

 

Angående medel så är det ju precis det som alltid är problemet i allt vad det gäller politik i allmänhet och FM i synnerhet. Det finns inte en enda tanke på långsiktighet eller målinriktad verksamhet. Uppenbarligen vill ju staten ha ett försvar, det får man ju anta eftersom vi har en försvarsmakt som kostar massa pengar. Men det finns ingen verklighetsförankrad långsiktig plan för att uppnå målet, det finns väl inte ens ett mål uppsatt. Så antagligen är staten inte beredd att satsa mer pengar, eftersom staten inte vet varför den satsar pengar i första läget överhuvudtaget.

Link to comment
Share on other sites

@KJ-PRSK

 

Inte bara ett problem för FM. Överhuvudtaget lever vi i dag med i varierande grad (ibland helt) resursstyrda myndigheter. Detta i motsats mot det som var vanligare förr, där myndigheterna i första hand vad målstyrda, även om man idag fortfarande försöker ge

sken av detta.

 

 

 

Edit: Dumskallen bakom tangentbordet tryckte på enter i fel läge :banghead:

Edited by Snowtiger
Link to comment
Share on other sites

Angående medel så är det ju precis det som alltid är problemet i allt vad det gäller politik i allmänhet och FM i synnerhet. Det finns inte en enda tanke på långsiktighet eller målinriktad verksamhet. Uppenbarligen vill ju staten ha ett försvar, det får man ju anta eftersom vi har en försvarsmakt som kostar massa pengar. Men det finns ingen verklighetsförankrad långsiktig plan för att uppnå målet, det finns väl inte ens ett mål uppsatt. Så antagligen är staten inte beredd att satsa mer pengar, eftersom staten inte vet varför den satsar pengar i första läget överhuvudtaget.

En långsiktig plan är det bästa som alliansen har gjort för försvaret, nu finns det i alla fall en ide om vad som ska göras, till sklillnad från 94-06 då FM bara planlöst flöt omkring.Det tråkiga är att man inte vill anpassa resurserna efter målen, vilket gör planen nästan lika kass som ingen plan alls.

 

Svaret borde vara enkelt, antingen ger man försvaret mer pengar eller så minskar man på ambitionerna. Jag ser mycket hellre ett litet försvar som kan göra några begränsade uppgifter bra än ett större försvar som inte kan göra någonting ordentligt.

Link to comment
Share on other sites

Så vad är den långsiktiga planen? Att vi ska ha några utlandsmissioner och inte kunna försvara landet? Men ändå står det att försvarsmaktens främsta uppgift är att försvara Sverige? Och att vi skulle gå från vpl till yrkesförsvar, men utan interimslösning? Så då undrar man ju genast hur jävla genomtänkt den planen var.

 

Och försvaret behöver inte mer pengar, försvaret behöver en långsiktig plan att jobba efter för att kunna optimera sina resurser. Titta på Finland, de kan ha ett riktigt försvar och utlandsmissioner utan att ha en astronomisk försvarsbudget. Eftersom i Finland ligger försvarsförmåga och krigsuppgifter i fokus istället för värdegrund, dyra statusprojekt och en överbemannad lekstuga för avdankade officerare som håller på med hitte-på-projekt för att få tiden och pengarna att gå.

Link to comment
Share on other sites

Planen är inte alls genomtänkt, vi skrotade ett fungerande värnpliktssystem när man utan problem kunnat behålla det och succesivt börjat anställa soldater GSS/K och medan man utvecklar GSS/T vilkoren. Men allt detta är överspelat nu, vi är var vi är.

 

Även jag ställer mig tvivlande till att försvaret behöver mer pengar, det försvaret behöver är att ta bort rundgången av pengar, var finns logiken i att försvaret betalar hyra för sina fastigheter till statligt ägt bolag som i sin tur har vinstavkastningskrav tillbaka till statskassan???

 

Varför betalar Staten pengar till Staten, effekten blir onödig administration som äter verksamhets resurser.

 

Ta bort stödmyndigheter, för in de funktioner till Försvaret som direkt berör försvaret. skär ner administrationen och för över resurserna till huvudverksamheten, återaktivera pliktlagarna och Repetionsöva krigsplacerad värnpliktig personal. Fortsätt med GMU genom frivilligt åtagande och anställ GSS/K till målet och succesivt fasa ut värnpliktig personal när GSS/T anställs. Men behåll de värnpliktiga som mobliserbar reserv.

Link to comment
Share on other sites

Även jag ställer mig tvivlande till att försvaret behöver mer pengar, det försvaret behöver är att ta bort rundgången av pengar, var finns logiken i att försvaret betalar hyra för sina fastigheter till statligt ägt bolag som i sin tur har vinstavkastningskrav tillbaka till statskassan???

 

Varför betalar Staten pengar till Staten, effekten blir onödig administration som äter verksamhets resurser.

 

För att man gör det på alla andra håll inom statsmakten..?

 

Ursäkta, men kunde inte låta bli att vräka ur mig det.

 

Det finns faktiskt en erfarenhetsbaserad anledning till det systemet med skilda verksamhets- och fastighetsorganisationer. Historiskt sett misskötte verksamheterna sitt fastighetsåtagande då de valde att lägga medeln på sin huvudverksamhet i stället. Gott nog, om man väljer att prioritera verksamheten, men dåligt på sikt för Statsmakten som helhet som står med en enorm kapitalförstörning.

 

Detta var inget som enbart gällde FM, utan även hela högskolesektorn såväl som de flesta myndigheter. Lösning blev att bilda verk med uppgift att sköta lokalerna, och att därmed ha en organistion vars prioritet var fastigheterna funktion och kondition, och inte verksamhetens. I samma veva begränsades många myndigheters tillåtelse att äga fastigheter.

 

Den felaktiga svängen var väl snarare att en del av dessa senare blev statliga aktiebolag, med vinstkrav. Där blev det en riktig avart mot vad som var avsett. Vad jag känner till är dock FortV fortfarande statligt verk, och därmed ska inte ha ett avkastningskrav, utan har nollbudget.

 

Tror istället man i första hand ska undersöka varför FMV ligger som en separat myndighet. FM behöver ju trots allt utrustningen för att kunna utföra sin verksamhet.

Link to comment
Share on other sites

Är du säker på att Fortv inte har vinstkrav?

 

Efter att äntligen ha hittat FortV:s regleringsbrev (lyckades förvirra ihop regleringsbrev och myndighetsinstruktion,) så visade det sig tyvärr att även denna myndighet har gått ner sig i avkastningsgropen, med en årlig avkastning på 5,9% som ska återbetalas till Regeringen.

 

Att en fastighetsförvaltande myndighet måste ha en viss avkastning är en sak, om denna stannar internt för att återföras i fastighetsbeståndet. Dessvärre innehöll regleringsbrevet avbetalningsplan för avkastningen vilket tyder på att dessvärre så inte är fallet.

 

Beklagar att jag lämnat fel information. Jag hävdar dock fortfarande att grundtanken bakom delning var och är god, även om någon valt att göra om de fastighetsförvaltande myndigheterna till kassakor.

Link to comment
Share on other sites

Tanken att dela ut fastighetsbeståndet var väll för att många förbandschefer var rätt så generösa i att använda förvaltningen som budgetregulator.

 

J.K Nilsson

 

Istället använder staten förbanden som budgetregulator.

Link to comment
Share on other sites

Grundtanken bakom delning är nån sorts idé att en låtsasmarknadsekonomi skulle skapa högre kvalitet i myndigheternas verksamhet. Rent nonsens alltså.

 

Nja, grundtanken var ursprungligen att tvinga verksamheterna att betala för nödvändigt underhåll på lokalerna. Att detta blivit en låtsasmarknad är på grund av att man tagit steget bort från ursprungstanken. Genom att ha en organisation som enbart sysslar med ägande och förvaltning av fastigheter kunde man ställa tydligare krav, och få en tydligare redovisning av de faktiska driftkostnaderna för fastigheterna.

 

Ett exempel är grundandet av Akademisk hus, som delvis förekoms av fastighetshanteringen av Lunds universitet. Fastigheterna här var på många håll gravt missköta, endast akuta reparationer genomfördes och inga pengar lades på förebyggande underhåll och periodisk renovering. Detta leda till förstörelse av statligt betalda lokaler, vilket också är ett resursslöseri. Då detta förekom vid många av de högre lärosätena valde man att bilda ett fastighetsbolag som skulle äga fastigheterna, förvalta och sköta dessa.

 

Felet man har gjort är att ställt avkastningskrav på dessa verksamheter, som både omfattar statliga verk och statligt ägda bolag, samt tar ut marknadshyror för lokaler som är så specifikt anpassade för sin verksamhet att det inte finns en alternativ hyresgäst.

 

Med anledning av detta anser jag fortfarande att överföring av fastigheterna till en separat organisation vid det tillfället var nödvändig, och kanske skulle vara nödvändig även idag, men att utveckling har fört systmet bort från sitt ursprungliga syfte.

Link to comment
Share on other sites

  • 5 weeks later...

Nu är det möjligt att jag missat denna punkt i diskussionen men jag hoppas att ni har överseende om så sker.

Hur fungerar kontrakten för GSS/T under befattningsutbildningen?

I min värld så sker den väl frekventare än på de övningar förbandet har?

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...