Jump to content

Sova med full kontroll av närområdet.


Teknikern

Recommended Posts

Jag har ett "problem" (eller snarare en egenhet), och det är den att kroppen i främmande miljöer sover trots att hjärnan går vakt. Jag har aldrig sovit speciellt bra borta hos andra, inte ens som barn hos välkända människor eller kompisar och det hela blev än mer påtagligt när jag gjorde lumpen. Jag älskar ju att vara ute i naturen, sover gärna i tält lite varstans men väljer numera att sova ensligt, gärna på en liten öde ö, och där går "bevakningen" ner till "low mode" och jag vaknar pigg och utvilad.

 

Det här fenomenet har gjort att jag aldrig blivit ens sambo då det är en "främmande" människa inne i "bevakningszonen" och jag vaknat heldöd efter en natt i samma säng som nån annan. (Nej, vi har inte ens kelat utan bara legat i var sin sänghalva.) 8-/

 

Finns det flera som skulle kunna placersa som den perfekta bevakningssoldaten, som trots att han sover har järnkoll på läget?

 

 

En kul grej hände mig i somras, då vaknade jag, klev ur tältet och nästan snubblade på två älgar (mor och barn) som låg precis utanför tältet, och som inte ens reste på sig medan jag fixade frukosten intill. Dom kände väl på sig att jag gillar alla djur. :wub:

 

Djur utanför tältet vaknar jag inte av, men nån människa kan inte smyga sig på mig, det går icke! :uzi

Link to comment
Share on other sites

Först och främst en bevakningssoldat skall bevaka, inte sova på jobbet..

 

för det andra.. hur många gånger har folk gått omkring dig utan att du vaknat? Nej, det vet du ju inte..

 

 

Annars låter det som du har problem att lita på dina medmänniskor vilket blir ännu värre om du nu skall dela tält med en grupp soldater och din hjärna inte kan känna sig trygg.

 

Om du inte klarar av ett normalt förhållanden eftersom du inte kan sova..?! va vänta. Du menar att du träffar en störtskön tjej som du fatta tycke för men ni blir aldrig sambo eftersom du inte kan dela säng?? gör om, gör rätt. Inte försent hitta kärleken ännu.

 

Mitt generella tips.. intressera dig för matlagning, vin och mindre för militärt. Då kommer du sova bättre och antagligen tillsammans med någon. Mat och vin är bästa (och fortfarande lagligt) "date drug" som finns, samtidigt som du lär dig slappna av.

Link to comment
Share on other sites

Eller så kan du söka professionell hjälp istället för att leta råd hos amatörpsykologer med liknande problem här på forumet. :baskerHV:

Allvarligt talat så kommer det nog att bli handikappande för ditt sociala liv i framtiden om du inte tar tag i det nu. Prata med din läkare eller vårdcentral om en remiss till ett sömnlabb.

Link to comment
Share on other sites

 

 

Annars låter det som du har problem att lita på dina medmänniskor vilket blir ännu värre om du nu skall dela tält med en grupp soldater och din hjärna inte kan känna sig trygg.

 

 

 

 

Dela tält med en grupp soldater, inga problem då det alltid finns minst en vaktpost.

 

Om du inte klarar av ett normalt förhållanden eftersom du inte kan sova..?! va vänta. Du menar att du träffar en störtskön tjej som du fatta tycke för men ni blir aldrig sambo eftersom du inte kan dela säng?? gör om, gör rätt. Inte försent hitta kärleken ännu.
Störtsköna tjejer finns inte i verkligheten, dom är en skröna. Sen kommer ju frågan, är jag intresserad,,,,,,,,,,,,,,,,näee, det räcker så bra med att se sig omkring i vänskapskretsen och se alla problem som alla respektive har med sina respektive. Att försöka är ju bara början på ett stort jävla misslyckande som jag gärna besparar mig.

 

Mitt generella tips.. intressera dig för matlagning, vin och mindre för militärt.
Matlagning kan jag, vin får jag bara ont i huvudet av utan nån effekt (alkoholallergiker) och varför ska jag sluta intressera mig för teknik, militär och friluftsliv? Jag tänker inte dö i nån jäkla soffa framför dumburken.
Link to comment
Share on other sites

Om du ser det som ett problem som du vill lösa, snarare än en egenhet, tror jag KBT en bra början.

Hähähä, nädu, nån hjärnskrynklare behöver jag inte. Vill jag träffa nån så har jag en i vänskapskretsen och vi har diskuterat mitt "fall" och konstaterat att jag fungerar annorlunda, men inte är det nåt jag söker hjälp för då det bara är reptilhjärnan, "urhjärnan" som är lite extra känslig. Det är inget som stör mig i dagsläget.
Link to comment
Share on other sites

Postad Idag, kl 20:30

 

granQ på söndag 19 juni 2011, kl 13:02 sade:

 

 

 

Annars låter det som du har problem att lita på dina medmänniskor vilket blir ännu värre om du nu skall dela tält med en grupp soldater och din hjärna inte kan känna sig trygg.

 

 

 

Dela tält med en grupp soldater, inga problem då det alltid finns minst en vaktpost.

 

Så du vill alltid ha en som lixom bevakar området?

Tja den enklaste lösningen är ju att gå till en som är proffs inom området sömn. Annars skaffa en vakthund

Link to comment
Share on other sites

Hähähä, nädu, nån hjärnskrynklare behöver jag inte. Vill jag träffa nån så har jag en i vänskapskretsen och vi har diskuterat mitt "fall" och konstaterat att jag fungerar annorlunda, men inte är det nåt jag söker hjälp för då det bara är reptilhjärnan, "urhjärnan" som är lite extra känslig. Det är inget som stör mig i dagsläget.

Har själv varit lite skeptiskt mot det du kallar hjärnskrynklare. Efter att ha gått hos en psykolog för KBT (flygrädsla) är jag inte längre lika skeptisk.

Men - den stora skillnaden var att jag såg min flygrädsla som ett problem som jag ville lösa, jag läste in för mycket i att du började med att du hade ett "problem". :)

Link to comment
Share on other sites

Kontakta din vårdcentral och få remiss till sömnlapp, det du kan ha är inte alls någon "full kontroll av området" utan sömnapné eller att du snarkar. Kissar du mitt i natten (fler än en gång)? Trött på dagen? Att du aldrig är utvilad har du redan svarat på själv.

Link to comment
Share on other sites

Jag har läkare i bekantskapskretsen så jag har full koll på min medicinska status. Jag tar minst 10 andetag i timman och hjärtat håller lite högre takt, men bara lite. Det är efter en allvarlig olycka kroppen bestämt sig att gå ner i "superslow-mode", inget att göra åt tydligen och det är bara att "gilla läget" enlig sakkunniga på området. Däremot är jag aldrig trött på dagarna och utpräglad nattuggla har jag alltid varit och är det fortfarande men sover inte mer än normalt och vaknar utan väckning.

 

 

Nå, slut på diskussionen om min status, jag undrade bara om det var någon mer som fungerade likadant då jag gjort det hela livet.

 

 

 

 

*en dag ska vi alla dö,,,,,,,,,,,alla andra dagar ska vi inte dö*

Link to comment
Share on other sites

Finns mycket att läsa om ämnet om du snokar runt lite på

nätet.

 

En bekant har samma välutvecklade kontrollbehov efter att

ha tränat kampsport i 35 års tid. Han kör med hörselproppar,

men det har förstärkt hans ljudkänslighet något absurt och

ändrat kroppens temperaturreglering så att han behöver ha

riktigt kallt i rummet.

 

Alltså kan dom metoder man använder för att få lugn och ro

få motsatt verkan.

 

 

Sen bör man fundera över hur man blir över tiden om man inte

litar på sina medmänniskor. Kanske är psykologen att föredra?

Link to comment
Share on other sites

Kanske är psykologen att föredra?

Psykologer är människor som först får sina medmänniskor att hamna på botten, för att sen sakta dra dom upp till ytan och dessutom ha mage att ta jvligt bra betalt för det dessutom. Vill jag gå till botten så är det bara att starta kompressorn och fylla tuben, ta riggen på ryggen och hoppa i spa,t, för dyka både ner och upp det kan jag.

 

Blir det för jäkligt finns det ju bultpistol, kan man ta död på tjurar och hästar med en sån så borde den ju funka på mig med, och numret till nödslakten sitter bredvid telefonen.

 

 

 

 

(Bara för att ingen ska misstolka det sista så, nej jag är INTE självmordsbenägen alls.)

Link to comment
Share on other sites

Jag har läkare i bekantskapskretsen så jag har full koll på min medicinska status. Jag tar minst 10 andetag i timman och hjärtat håller lite högre takt, men bara lite.

 

 

Jag förmodar att du menar att du tar minst 10 andetag i minuten inte i timmen.

Link to comment
Share on other sites

Men allvarligt talat. Du har problem, hantera dem. Sluta dissa läkare och psykologer här inne utan ta istället dig själv i kragen och gör något åt det hela så du får drägligt liv. Du har uppenbarligen sjukdomsinsikt och även om du sätter ordet problem inom citattecken inledningsvis så är det trots allt just ordet problem du använder. Här kan någon med lite skills i psykolingvistik läsa in en hel del..

 

Låt mig få ställa en enkel fråga till dig som jag vill att du funderar på.

 

Är inte du teknikern, precis som alla vi andra, en individ som faktiskt förtjänar att få ha ett drägligt liv och eventuellt få en möjlighet att uppleva allt det fina som kan komma ur "tvåsamhet"?

 

Fundera på den fråga, och om svaret mot förmodan är nej, fråga dig då varför inte just du förtjänar det?

 

Du behöver inte svara i tråden om du inte vill, men förhoppningsvis kommer svaret du ger dig själv peka dig i rätt riktning.

 

GMY

Link to comment
Share on other sites

Jag blir nyfiken, läkaren (läkarna) i din bekantskapskrets, har inte han/hon/dom reagerat när du beskrivit din egenhet?

 

Ang. psykologer.

Du verkar ha dåliga erfarenheter av psykologer, för hur du beskriver att de fungerar stämmer inte alls med den erfarenheten jag har (både som patient hos KBT-psykolog, och som anställd inom vården).

 

EDIT: Läsförståelse.

Link to comment
Share on other sites

Jag har läkare i bekantskapskretsen så jag har full koll på min medicinska status. Jag tar minst 10 andetag i timman och hjärtat håller lite högre takt, men bara lite.

Jag förmodar att du menar att du tar minst 10 andetag i minuten inte i timmen.

Han tar minst tio andetag i timmen... ;-)

Link to comment
Share on other sites

Men allvarligt talat. Du har problem,

 

 

 

Nej, inte jag, men alla runt omkring mig verkar ha problem med att jag inte uppfattar "problemet" som ett problem.

 

 

Låt mig få ställa en enkel fråga till dig som jag vill att du funderar på.

 

Är inte du teknikern, precis som alla vi andra, en individ som faktiskt förtjänar att få ha ett drägligt liv och eventuellt få en möjlighet att uppleva allt det fina som kan komma ur "tvåsamhet"?

För många många år sen som ung och oerfaren såg jag fram mot att få nån att dela livet med, men medan åren gick och jag såg alla kompisars strulande och misslyckanden så blev intresset svalare och svalare för att till slut stendö. Hobbyn att skaffa fruntimmer får andra pyssla med, jag har andra hobbies numera som ger mig mycket mera och dessutom står jag redan med ena foten i graven och har massor kvar att upptäcka och ägna mig åt så, nää aldrig i livet att jag ens skulle komma på tanken att bilda familj. Intresset är dött,,,,,,,stendött.

 

 

Skulle jag gifta mig så skulle jag lika gärna kunna gifta mig med en riktig kossa, då hade jag iallafall färsk mjölk i huset. :Malaj:

 

 

 

*snälla medbröder,,,,,,och systrar, kan ni inte sluta tjata om läkare och psykologer? Jag kan ta hand om mig själv, det har jag gjort i över 50 år och det kommer jag att fortsätta med*

Link to comment
Share on other sites

Som jag ser det så verkar du inte lida av något annat än gammal hederlig svensk (kanske finsk?) bitterhet, och för att koppla det till topic så är du nog inte ensam om att vara bitter även om symptomen sträcker sig från sömnbesvär till självmordstankar. Vissa väljer att förfina ordet bitter till deprimerad men en riktig karl är inte deprimerad, han biter ihop och fortsätter att vara bitter utan att beklaga sig över det eller se det som ett problem.

 

 

Jag är helt säker på att det finns fler här på forumet som delar dina sömnrubbningar och din svårighet att känna tillit till andra. Och eftersom du startat en tråd i ämnet så kan man lätt tro att det var i syfte att hitta personer med liknande egenheter, eller vad är syftet med tråden???

 

 

 

Link to comment
Share on other sites

Syftet med tråden var bara lite allmänt intresse om det finns fler som kan redogöra för vad som hänt under natten trots att kroppen sovit.

 

 

Ang. bitter eller deprimerad, jag är varken eller, jag tror inte jag har nån av egenskaperna faktiskt, och självmordstankar, haha, nä då får jag ju inte höra snacket efteråt och så roligt ska inte grannarna få.

 

 

Omgivningens åsikter om mig (som jag vet om) är att jag är en lugn trygg person som är nöjd med tillvaron, tar dan som den kommer och kämpar på så gott det går. Dessutom tycker grannen att jag har humor även när deras hundskrälle :wub: går till "attack" och "försöker" tugga av mig benet i brist på tuggben. :D

 

*tja varför hetsa upp sig, jag har ju två ben så han kan få låna det ena en stund*

Link to comment
Share on other sites

Det är mycket som händer i både kroppen och knoppen när man befinner sig i det behagliga landet mellan vakenhet och sömn. Själv får jag en hel del inspiration och nya idéer som rör i första hand mitt jobb. Istället för att fundera mer på det under natten så brukar jag plocka fram min lilla bok som jag har liggande på sängbordet och skriva ner mina tankar just då och därefter somna om utan större svårigheter. På morgonen läser jag igenom mina fantastiska idéer och refuserar 95% av dom omedelbart, de övriga 5%en kan i väldigt få fall faktiskt visa sig vara guldkorn som jag vidareutvecklar och får en faktisk nytta av.

 

Vad jag vill komma till är att det som kan verka vara "den perfekte bevakningssoldatens egenskaper" är helt bortkastad sovtid, tid som skulle kunna utnyttjas bättre genom att exempelvis sova och hålla sig till bevakningsuppgiften när nöden kräver så (i de flesta fall mycket få tillfällen i livet om man är en normal svensk).

Link to comment
Share on other sites

Får man fråga hur du klarade lumpen? Sova på lucka med x okända var ju knepigt även för en själv som annars inte har så svårt för andra människor i min sfär.

Link to comment
Share on other sites

I lumpen var det inget som helst problem, där fanns ju larmminor och dylikt. :Malaj:

 

 

Nej men ärligt, jag sov faktiskt väldigt gott då jag visste att iaf. nån skulle vakna och väcka upp hela bygget om nåt hände. Likadant sen på min befattning då det hände åtskilliga gånger att jag av en eller annan anledning övernattade hos både befäl och civilanställda.

 

Jag kan inte sätta fingret på när det blev som mest påtagligt så jag gör som jag alltid gjort, jag skyller allt på Ryssen. B-)

Link to comment
Share on other sites

Liten snabb fråga. Ser du sömnsvårigheterna som en positiv eller negativ egenskap? Jag får lite konstiga vibbar att du skulle se det som något lite macho och häftigt, rätta mig gärna om jag har fel.

Link to comment
Share on other sites

Varken eller faktiskt utan bara ett konstaterande att så här funkar jag. Jag blev bara nyfiken på om det fanns nån mer som funkade på liknande sätt. Dessutom är jag inte macho för fem öre, bara en vanlig någotsånär fungerande världsmedborgare.

Link to comment
Share on other sites

OT: vissa människor har onekligen märkliga medfödda förmågor. Figuren Mac i "På heder och samvete" hade ju "inbyggd klocka", hon visste alltid vad klockan var. Detta var en TV-serie men jag tror det finns folk i verkligheten som har detta. Jag själv har det till viss del. Under en övning 1985 skulle vi vara B-styrka åt flygbasjägare. Vi bussades från I 21, kom till Kubbes environger och fick övernatta i en stuga. Anfallet skulle ske i gryningen. Dock hade vi ingen väckarklocka. Man hade inte sådana mojänger lättillgängliga då som idag. Men jag tog på mig att vakna 0430 med vilja (eller intuition) och det lyckades.

Link to comment
Share on other sites

Lampros, det tyckte jag inte alls var OT, och visst har vi olika förmågor. Jag har också mycket väl utvecklad mörkersyn och ser klart under vatten utan cyklop, men bara i Östersjön. Behöver jag nämna att lokalsinnet också är synnerligen välutvecklat? Väldigt skönt att aldrig behöva fundera över om jag är vilse (annat än i pannkakan.) :Malaj:

 

Det där med inbyggd väckarklocka har jag också lite av, mycket praktiskt.

Link to comment
Share on other sites

Jag är också lite spörchal.. Jag har också en slags inbyggd klocka, och kan ganska så exakt tala om när det är dags för frukost, lunch eller middag (eller andra-frukost, kl 11-fika, ett-kaffe, kl 3-tårta etc..). Jag behöver heller aldrig fundera om jag är vilse eller ej utan vet instinktivt om jag är helt ute och cyklar. Se under vatten utan cyklop kan jag med. Särskilt om det är klorerat och rent poolvatten. Jag kan till och med hålla andan under vatten.

 

Dessutom vet min överlägset suveräna överlevnadsinstinkt om när det är dags att vara vaksam eller ej, därför kan jag filtrera bort ovidkommande störande element under nattetid, som t.ex barn som bara vill trängas lite i mammas och pappas säng, eller om det är ett lömskt överfall av fega Spetznas. Märk väl, ingen Spetznas har ännu lyckats med att överrumpla mig medan jag sover!

 

Jag hade tänkt söka in som soldat i SOG, men jag tycker mig vara allt för intelligent, och tror mig bättre kunna hjälpa mänskligheten som civil faktiskt.

 

Dessutom är jag något av en cybernetiskt förbättrad människa. Jag har ett microchip med vilken jag nästan alltid är i kontakt med en outsinlig databas av fakta, så jag kan när som helst, och var som helst tala om vem som vann Wimbledon 1967 (John Newcombe) eller vad tall heter på latin (Pinus Sylvestris)..

 

Dessutom har jag en förmåga att överdriva och förvrida sanningen så att saker och ting låter bättre än vad de är. Det är därför jag jobbar inom marknadsföring.

 

Får jag hänga med er nu? Kanske vi kan bilda en "League of Extraordinary Gentlemen"..

 

League.jpg

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.



×
×
  • Create New...