Generationer av stridsfordon

[903Lew]

När man talar om flygplan snackas det ofta om vilken generation planen tillhör, det finns också relativt objektiva krav på vad planen ska klara för att få vara med i en viss generation. Man kan fråga hur mycket av detta som är pga vårt manliga behov av katalogisering och hur mycket som är sanning men generationsindelningen finns likväl där.

 

 

När vi talar stridsfordon så började utvecklingen (enligt wikipedia) med den tyska Schützenpanzer Lang redan 1958 då sagda fordon var det första som både skulle transportera och understödja den medförda truppen (och inte bara transportera dem skyddat som M113). Elake Ivan följde på 60-talet upp med BMP-1 som inte bara rockade en 73mm-kanon utan också AT3-SAGGER. Stridsfordonet som vi känner det idag är fött.

 

Det jag undrar över är om det finns någon slags generationsindelning på stridsfordon och hur kraven på de olika generationerna skulle se ut (stabbad kanon med förmåga att slå BMP-1 [baseline-fordon]? ERA? vattenkokare? ).

 

 

Hur ser motsvarande generationslinjer ut när det gäller stridsvagnar? Vilka krav gäller där?

[Erik_G]

Eftersom pansar är så pass manligt behövs ingen generationsindelning, på samma sätt som det lite mer fjolliga flyget behöver..

 

Men tittar man på hur pansar utvecklats så kan man skönja vissa generationsindelningar, där ny teknik och/eller taktik gjort tidigare stridsvagnar omoderna.

 

Ska jag försöka mig på någon slags generationsindelning så blir det väl något i denna stilen:

 

Generation 1 1914-1930

Landships - stora klumpiga fordon med flera kanoner/kulsprutor kompletterat med små lätta stridsvagnar. Nitat pansar, opålitliga och kraftigt undermotoriserade. Ganska dålig rörlighet.

Exempel: Mark IV, Strv m/21

 

Generation 2 1930-1940

Tanketter och stridsvagnar med upp till 40mm kanon. Ofta nitat pansar. Mer mekaniskt pålitliga, ganska bra rörlighet. Radio börjar installeras. Stridsvagnen har fått sin "standardform" i form av motor bak, skytt, vagnschef och eventuellt laddare i tornet, förare och signalist/kspskytt fram. Drivning i regel fram.

Exempel: Strv m/41, Panzer 1, Lee/Grant

 

Generation 3 1940-1960

Tyngre stridsvagnar med kalibrar i vissa fall över 100mm. Kriget tvingar fram en kapplöpning i pansartjocklek, därmed också en kapplöpning i eldrörsdiameter och fordonsvikt. Pansaret övergår till att gjutas och svetsas. Mer avancerade sikten och enklare stabiliseringssystem införs. Stridsvagnar klassas som lätta, medeltunga eller tunga.

Exempel: Panzer IV, Sherman, Panther, Tiger, M48 Patton, Centurion

 

Generation 4 1960-1970

Den femte mannen i form av signalisten försvinner och ersättas i regel av ett ammunitionsställ. Kanonerna stabiliseras så att det går att skjuta under gång och rent av riskera att träffa något. Enklare eldledningskalkylatorer finns i regel i vagnarna.

Pilprojektil införs. De optiska avståndsmätarna ersätts av laseravståndsmätare för snabb och exakt avståndsbedömning. Mörkerstrid möjliggörs med hjälp av IR-strålkastare (notera att tyskarna använde sig av samma teknologi redan 1945, men strålkastare börjar inte sitta på var och varannan stridsvagn före 60talet). Pansar är fortfarande härdat stål, gjutet och/eller valsat och svetsat. Stridsvagnar byggs inte längre som lätta, medeltunga eller tunga, utan alla stridsvagnar byggs som "Main Battle Tank".

Exempel: Centurion, M60, Strv 103C, Leopard 1, Chieftain

 

Generation 5 1970-2011

Mekaniska och analoga kalkylatorer ger plats åt moderna digitala datorer. Att skjuta på rörliga mål under gång är inga större problem längre, inte ens i becksvar mörker eftersom vagnarna utrustats med värmesikten. Räfflade eldrör får ge plats åt slätborrade diton. Huvudammunitionen är pilprojektil. Pansaret består av olika material, och svetsas ihop. Reaktivt pansar införs. Varningssystem och motverkanssystem mot PV-robot införs. Vagnarna digitaliseras med databussar. Vagnschefens karta ersätts av digitala kartdisplayer.

Exempel: Strv 122, M1 Abrams, Challenger

 

Detta är bara förslag på generationsindelningar. Gränserna är ju ganska flytande, och jag har delat in generationerna lite på en höft utefter att viss teknologi blivit vanlig. Tyskarna använde ju t.ex IR-strålkastare och mörkersikten redan 1945. De hade också tagit fram optiska avståndsmätare för Kungstigern. Men det var inget som infördes på bred front för än flera år senare. Vissa stridsvagnar har ju dessutom hängt med ett tag och uppgraderats. En M48 kan ju i princip utrustas med samma utrustning som en M1A2 om man vill slänga pengar på den.

 

Man skulle kunna tänka sig att man delar in generationerna hårdare efter när viss betydande teknisk utveckling skett, som nitat vs svetsat pansar, enkla kikarsikten vs avståndsmätande sikten, manuellt rattad kanon eller kalkylatorriktad, mekaniska kalkylatorer vs elektroniska etc.. Men jag tror inte att EN faktor placerar en vagn i den ena eller andra kategorin.

 

Samtidigt kan man ju dela in generationer efter faktiska generationer som t.ex:

Grant -> Sherman -> Pershing -> M48 -> M60 -> M1A1 -> M1A2

BT-7 -> T-34 -> T-44 -> T-55 -> T-64 -> T-80

Pz III -> Panther -> Tiger II -> Leopard I -> Leopard 2 -> Leopard 2A5

Men jag tror det är mindre intressant och informativt..