Jump to content

Svenska stormaktens trängfartyg


galnekocken

Recommended Posts

Var på Marinmuseet i Karlskrona i somras, och upptäckte till min förvåning att det fanns helt logiskt, segelvattenfartyg som skötte tillförsels av friskt vatten till örlogsflottan under krig. Då ställer man sig frågan: Hur många fanns det, och hade de andra uppgifter också. Det tråkiga är att det finns väldigt lite info om underhållskompanier, vare sig det är på land eller på vattnet, under stormaktstiden. Det är märkligt att en organisation som har som främsta uppgift att serva de stridande förbanden, har så lite utrymme i historieböckerna, det måste ha varit lika många man i trängen/trossen som i förbanden. Just båtar som skötte tillförsel av proviant måste det ha funnits massor av, byggdes de parallellt med tex Vasa. Det måste ha funnits ett skriande behov att få färska livsmedel till örlogsskeppen, då man har förstått att livet ombord inte var det enklaste, kanske fungerat som postbåt. En annan sak är att det byggdes stora galärer, med roddare, som det inte heller någon större info om. Vad tror ni? Det är ett intressant hål att fylla.

Link to comment
Share on other sites

Att det inte finns så mycket information om trängförband under stormaktstiden kan ju bero på att det första trängförbandet inte sattes upp förens 1885. "Trängbataljonen" om jag minns rätt och blev ett par år senare två bataljoner Svea och Göta trängbataljoner.

 

 

edit:

och det var kanske inte det du frågade efter...

Edited by dxl
Link to comment
Share on other sites

Nej det var inte det som jag var ute efter, utan tidigare på både land och hav, och det har funnit massor av människor som har tillhört träng/ tross som fick stormakts- Sverige att fungera. Att det finns modeller av dessa fartyg råder det ingen tvekan om och de har funnits, men vad hette dessa och hur funkade de i kriget till sjöss. Det måste ha tagit samma tid att bygga dessa, som örlogsfartyg, men de är höjda i dunkel och hur många besättningsmän fanns det ombord. Det är väl inte kanske det lättaste att svara på, det är tråkigt att det finns så lite om underhållsförband från den tiden.

Edited by galnekocken
Link to comment
Share on other sites

Kvartermästeriet var ju länge (på land) mest "lirarna med vapen nyttjar detta för att sno bönders käk". Läser man om karolinernas dödsmarsch över fjället slås man bland annat av hur bristfällig den dåtida trängen var (samt hur mycket brännvin en soldat fick tilldelat dagligen).

 

Till havs fungerade naturligtvis inte en sådan organisation (om inte samtliga sjömän utrustades med metspön och aborre konstant stod på menyn) men någon mer info kan jag inte säga att jag äger.

Link to comment
Share on other sites

Nej det var inte det som jag var ute efter, utan tidigare på både land och hav, och det har funnit massor av människor som har tillhört träng/ tross som fick stormakts- Sverige att fungera. Att det finns modeller av dessa fartyg råder det ingen tvekan om och de har funnits, men vad hette dessa och hur funkade de i kriget till sjöss. Det måste ha tagit samma tid att bygga dessa, som örlogsfartyg, men de är höjda i dunkel och hur många besättningsmän fanns det ombord. Det är väl inte kanske det lättaste att svara på, det är tråkigt att det finns så lite om underhållsförband från den tiden.

På stormaktstiden hette de nog intendenturkåren.

Link to comment
Share on other sites

...och hur illa det var med tvångsrekryteringen till flottan, men det måste ha funnits personer som " trollade med knäna" och fick väldigt konstiga order, som ändå löste uppgiften med att "skaffa proviant" till sjömän och soldater. Någon måste ha drivit det med träng/ tross till sjöss, kanske af chapman, eller någon i närheten som kunde förmå kungen att satsa på att se till att de fick proviant. Det är iaf. kul att se att skeppen har funnits, tråkigt att de inte har "skrivit historia".

Link to comment
Share on other sites

Underhållstjänsten tycks inte ha intresserat de som skriver historisk literatur. Vad jag har kunnat läsa mig till om Royal Navy så ankrade de större fartygen på grund av att de var få hamnar där vattendjupet var tillräkligt. Sen är större fartyg svåra att få till kaj och ut igen. alltså behövdes en mängd mindre fartyg och båtar för att föra manskap och matrial till och från fartygen.

 

Se känns underhållstjänst både till Lands och sjöss är en stor lucka.

Link to comment
Share on other sites

Kan ha varit sådana skepp som Engelsmännen satte eld på för att driva in i Franska eller Spanska flottan. Det måste ha varit ett tungt skepp fyllt med färskvatten att segla, så någon konstruktör måste ha tänkt på det också. Det sitter en hyllnings-sten i Karlskrona, samma ö som gamla tygförådet (jag var där och hämtade uniformen 1983), som postumt hedrar dessa män och kvinnor som slet för att Stormakten skulle fungera.

 

Hittade det här registret, http://samlingar.maritima.se/marketstore/index.jsp

 

Hittade en st. http://samlingar.maritima.se/marketstore/jsp/RecordInfo3.jsp?RECORDID=RITNREG_0003575_1&REFRESH=1294134589281&MODE=

Edited by galnekocken
Link to comment
Share on other sites

Det är märkligt att en organisation som har som främsta uppgift att serva de stridande förbanden, har så lite utrymme i historieböckerna, det måste ha varit lika många man i trängen/trossen som i förbanden.

 

Visst är det så. Någonstans i mina flyttkartonger ligger boken "Gustav II Adolf och hans folk" Om jag minns rätt så här fritt ur minnet så har författaren däri mycket illustrativt visat fördelningen av stridande kontra övriga (såsom underhållspersonal)i de svenska förbanden under 30-åriga kriget. Det är mycket riktigt så som du säger att det var MINST lika mycket folk som följde med trossen som det totala antalet sold. En liten kuriosasak kan sägas vara att flera av soldaterna hade med sig sina kvinnor och barn, och de räknades som jag förstått det in i trossen.

Link to comment
Share on other sites

Kan ha varit sådana skepp som Engelsmännen satte eld på för att driva in i Franska eller Spanska flottan. Det måste ha varit ett tungt skepp fyllt med färskvatten att segla, så någon konstruktör måste ha tänkt på det också. Det sitter en hyllnings-sten i Karlskrona, samma ö som gamla tygförådet (jag var där och hämtade uniformen 1983), som postumt hedrar dessa män och kvinnor som slet för att Stormakten skulle fungera.

 

Hittade det här registret, http://samlingar.maritima.se/marketstore/index.jsp

 

Hittade en st. http://samlingar.maritima.se/marketstore/jsp/RecordInfo3.jsp?RECORDID=RITNREG_0003575_1&REFRESH=1294134589281&MODE=

brännare var oftast Gamla skepp som byggdes om för att göra en sista insatts.

 

Supportfartyg Royal Escape från 1743

Längd/bredd/djupgående : 20,72m/6,56m/2,73m

vikt 106 ton burther

 

Att jämföra med en 3rd rate Northumberland från samma år

längd/bredd/djupgående: 30,52/14,48/6,2

vikt 1299 ton burther

 

Bägge Royal Navy. uppgifterna är från The Line Of Battle ISBN 0-85177-954-9

 

även om inte support fartyget är litet lär de vara lättare att hitta en hamn där vattendjupet är tre meter än, sju.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...