Jump to content

Kulvapens ballistik och räckvidd


weekendwarrior

Recommended Posts

Det finns andra trådar som behandlar ballistik för kulvapen men denna tråd tänkte jag även ska omfatta räckvidd och d-max för kulvapen samt olika standarder, principer och filosofier för att ange dessa avstånd. Detta är något som till största del ligger utanför mitt kunskapsområde och vänder mig därför till experterna som brukar hänga på forumet.

 

Här är mina frågetecken:

 

Skjutavstånd/räckvidd:

Olika benämningar används på hur långt ett vapen skjuter vid praktisk användning (ej d-max) såsom räckvidd, verkansavstånd, max skjutavstånd (ev med tillägg på strl/rörlighet på mål) och praktiskt skjutavstånd.

Dessutom verkar det som att vi tidigare angav större skjutavstånd än i dag med likvärdiga vapen, likaså skillnader mellan vad som anges i olika länder.

Jag får intrycket av att vi idag i Sverige anger kortare verkansavstånd på våra vapen än tidigare på samma, likvärdiga eller motsvarande vapen. Även jämfört med andra länder kan man ibland se att samma eller närmast motsvarande vapen får kortare skjutavstånd i Sverige. OBS! Jag talar i första hand om militära vapen brukade under tiden efter WW2 fram till idag.

Jag känner till eldgivningssättet med överskjutning som verkar ha varit en strategi som brukades under 1:a världskriget och i alla fall i teorin fanns fram till 2:a världskriget. Men hur räknade man ut på vilka avstånd man kunde verka på på det viset för vad jag sett är det inte D-max man använder?

Men även efter att denna strategi övergavs och de flesta av vapnen från den tiden är borta så verkar angivna avstånd för praktisk verkan hela tiden sjunka med tiden.

Detta är egentligen flera frågor och antagligen flera svar men vad jag vill komma fram till är rättvisa jämförelser vad det gäller räckvidd och på maximala avstånd även precision och verkan samt hur mycket av skillnaderna i uppgifter som beror på vapen/ammunition och som beror på andra faktorer som tankesätt hos den som anger, taktik och träning i olika försvarsmakter i olika perioder o.dyl.

 

D-max:

Jag vet vad D-max är men det finns kanske andra som undrar och vill ha en bättre förklaring än vad jag kan ge.

Jag undrar vid vilken elevationsvinkel man uppnår D-max (man skulle kunna gissa på 45 grader men vill minnas att jag sett en uppgift på under 40 grader) och är elevationsvinkeln för att uppnå D-max samma för alla kulvapen?

 

Ballistik och anslagsenergi:

Vad är/har varit viktigt i olika vapensystem (kulvapen använda efter WW2 till idag) och hur uppnår man det vad det gäller skottvidd, precision och penetreringsförmåga?

Ett ämne både för att lägga fram fakta och diskussion av filosofier.

 

En annan fråga om ballistik och verkan är vilka projektilhastigheter det kan röra sig om när avståndet är 50-99% av D-max (ta exempelvis en standard svensk 7,62x51 skjuten ur en ksp 58) och vilken anslagsenergi har den då kvar?

 

Hur mycket anslagsenergi behövs hos en projektil (standard svensk, ej AP) i 9 (m/39B) 5,56, 7,62, 12,7 mm för att den ska penetrera:

a: hjälm 90 + hud och skallben?

b: krsk 90 + uniform + hud?

c: krsk 94 utan plattor + uniform + hud?

d: krsk 94 med plattor + uniform + hud?

e: kaross på icke bepansrat fordon + krsk 90 + uniform + hud?

f: murad yttervägg i normal civil byggnad + uniform + hud?

Var ligger gränserna i skjutavstånd för den anslagsenergin vid skjutning vinkelrätt mot gravitationen (vapenexempel: pistol 88, ak5C, ksp 58, Tksp.)?

 

Hur påverkas anslagsenergin av luftmotstånd och gravitation om du skjuter uppifrån och ner?

Ett par exempel: du beskjuter mål från en helikopter med en 7,62 mm kulspruta inom 50 meters radie från helikoptern och den hovrar på 300 meters höjd.

Eller om man på den tiden bombplan var propellerdrivna och tungt beväpnade besköt ett (stort) mål med nära 90 graders anslagsvinkel (från buktornet) med en 12,7 mm kulspruta från 3000 meters höjd.

 

:baskerPa::baskerHV:

Link to comment
Share on other sites

Oj, många frågor - jag tar mig friheten att besvara de bitar som jag känner mig bekväm med i och med mina förvisso modesta kunskaper kring ytterballistik, och lämnar helt och hållet terminalballistiken där hän.

 

1. Skjutavstånd.

 

Här tycker jag det är värt att notera att man idag använder i huvudsak ganska olika system inom infanteriet. Förr i tiden under de första två världskrigen så använde infanteriet primärt repeterstudsare i kalibrar som 8x57IS, 6,5x55, .30-06 och 7.62x54mmR och idag så använder man primärt halv/helautomatiska karbiner i kalibrar som .223Rem och 5,45x39 mm, även om det finns undantag.

 

Det som är intressant här är hur jäkla stor skillnad det faktiskt är om man jämför en liten .223:a (5,56x45Nato) med tex. 6,5x55 som var vår infanteripatron när det kommer till dess ytterballistik, ett par ungefärliga jämförelser;

 

5,56x45 Nato (M855):

Kulvikt ca. 4 gram (62 grains)

ca 930 m/s i utgångshastighet (V0) (lägre fart med nya AK5C/D pga. den kortare pipan)

runt 1400 Joule i anslagsenergi vid pipmynningen (E0)

Ballistisk koefficient (G1 BC) på ca. 0,3

Överljudshastighet till ca. 600 meter

 

6,5x55 (sk ptr m/94 "torpedkula"):

Kulvikt ca. 9,1 gram (140 grains)

ca 800 m/s i V0

runt 2900 Joule i E0

G1 BC på ca. 0,5

Överljudshastighet till över 1000 meter, och samma energi som M855 har vid mynningen vid ca. 550 meter.

 

Snabbt så kan man här konstatera att förr i tiden så hade man 5-6 patroner i bössan, varje skott räknades och man kunde teoretiskt skjuta med hög precision på betydligt längre avstånd än vad man kan göra idag. Dock kan en modern 5,56x45 Nato-kula mycket väl penetrera mer pansar/kroppsskydd på ett visst avstånd som en "gammal" kaliber klarar av, vilket är intressant med tanke på hur personskyddet har utvecklats under de senaste 50 åren, men det är terminalballistik.

 

Så rent krasst, idag så prioriterar man att infanterisoldaten har med sig massvis med ammunition, många skott i bössan och möjlighet till hög eldhastighet. Således är inte precisionen av samma vikt, skjut 3-4 skott i stället, på kortare tid och träffa med gott resultat ändå i slutändan.

 

Utöver viktskillnaden så är BC, Ballistisk koefficient (en kropps förmåga att övervinna luftmotståndet under färden) otroligt viktigt för hur väl en kula skall kunna behålla sin hastighet och energi på väg fram mot målet, "Speed is temporary, the real diamond is BC" som en duktig ballistikexpert uttryckte det.

 

2. D-max:

 

För att erhålla Dmax så skjuter man runt 35 +/- 5 graders initial vinkel. Det finns en variation beroende på typ av kula, hastighet mm, men som tumregel 35 grader.

 

Lite olika Dmax för olika kalibrar (enligt SäkI, SäkB civilt skytte har andra värden):

 

5,56 mm sk ptr 5/5B stkprj 3 000 m

7,62 mm sk ptr 10 prj 4 300 m

6,5 mm sk ptr prj m/41 4 500 m

12,7 mm sk ptr nprj prick och slprj prickd 6 700 m

 

3. Ballistik och anslagsenergi

 

Berörde jag redan under punkt 1, men det finns säkert flera som kan tillägga massor med matnyttigt här. Hastigheten vid halva banan vid Dmax-skjutning är en kula med relativt inital kraft är ytterst begränsad, men den är för sakens skull inte ofarlig för det, finns ett tragiskt exempel med en bilförare som blev träffad rakt i tinningen från en förlupen kula från en KSP58 vid nära inpå Dmax-avstånd i trakterna kring Strängnäs om jag minns rätt, och nu var det så oturligt att han hade vindrutan nere och kulan vart i och med detta tyvärr dödande.

 

När det gäller skjutning upp och ner så har det mindre inverkan än man kan tro för kraften. En kula är bara exponerad för jordens gravitation under bantiden, och den blir ju relativt begränsad vid ett skjutavstånd från en helikopter från tex. 300 meters höjd. Det man dock måste ta hänsyn till är att träffpunkten förändras vid skjutning i hög eller låg vinkel, samt att man även måste ta hänsyn till att om helikoptern rör sig så kommer även detta att påverka träffpunkten.

Edited by cazorp
Link to comment
Share on other sites

@cazorp

 

Tack för dina svar.

 

På frågan om skjutavstånd är jag bekant med principerna om kalibrar, piplängder, ammunitionsmängd och dess egenskaper även om jag nog inte gjort jämförelserna med just de vapnen och kalibrarna du har i ditt exempel.

 

På frågan om D-max var det ungefär vad jag mindes och det känns skönt att få det bekräftat.

 

På frågan om ballistik och anslagsenergi tog du upp ett fall jag kände till men helt glömt bort när jag skrev ner min frågeställning.

Frågan är vad som hänt om fönsterrutan varit uppe? Jag har hört det påstås att det skulle ha räddat föraren men har någon verkligen räknat på det?

Link to comment
Share on other sites

Oj, många frågor - jag tar mig friheten att besvara de bitar som jag känner mig bekväm med i och med mina förvisso modesta kunskaper kring ytterballistik, och lämnar helt och hållet terminalballistiken där hän.

 

1. Skjutavstånd.

 

Det som är intressant här är hur jäkla stor skillnad det faktiskt är om man jämför en liten .223:a (5,56x45Nato) med tex. 6,5x55 som var vår infanteripatron när det kommer till dess ytterballistik, ett par ungefärliga jämförelser;

 

5,56x45 Nato (M855):

Kulvikt ca. 4 gram (62 grains)

ca 930 m/s i utgångshastighet (V0) (lägre fart med nya AK5C/D pga. den kortare pipan)

runt 1400 Joule i anslagsenergi vid pipmynningen (E0)

Ballistisk koefficient (G1 BC) på ca. 0,3

Överljudshastighet till ca. 600 meter

 

6,5x55 (sk ptr m/94 "torpedkula"):

Kulvikt ca. 9,1 gram (140 grains)

ca 800 m/s i V0

runt 2900 Joule i E0

G1 BC på ca. 0,5

Överljudshastighet till över 1000 meter, och samma energi som M855 har vid mynningen vid ca. 550 meter.

 

Utöver viktskillnaden så är BC, Ballistisk koefficient (en kropps förmåga att övervinna luftmotståndet under färden) otroligt viktigt för hur väl en kula skall kunna behålla sin hastighet och energi på väg fram mot målet, "Speed is temporary, the real diamond is BC" som en duktig ballistikexpert uttryckte det.

 

Har jag förstått principen rätt om jag påstår att kombinationen av hög vikt med lågt luftmotstånd (lång avsmalnande spets) på projektilen ger högre BC-värde vilket innebär högre anslagsenergi i förhållande till utgångshastighet och skjutavstånd?

Edited by weekendwarrior
Link to comment
Share on other sites

Bra inlägg Cazorp. (KSP-olyckan inträffade vid ING1 i Södertälje).

 

Hur är det med en kulas "drag model", det är väl den som man använder för att definiera aktuell BC... eller har jag fått nått om bakbenet?

Link to comment
Share on other sites

Den ballistiska koefficienten (BC) är ett jämförelsetal för en projektils uppträdande i luft.

 

Den med högre BC behåller alltså hastigheten bättre än den med låg BC.

 

Siffervärdena som anges när man pratar om BC kommer från en jämförelse med en "standardprojektil" som det gjorts omfattande skjutprov med och som sattes till 1.

 

Problemet uppstår när man försöker skapa en för smal projektil för att få lägre BC är att den samtidigt måste göras längre för att ha tillräcklig massa. För långa och smala projektiler blir snabbt instabila i flykt och vill tummla och får dålig precision.

 

/b

Link to comment
Share on other sites

Ballistisk koefficient är ju verkligen högaktuellt när man pratar om ytterballistik. BC, kulvikt och hastighet dikterar egentligen allt.

 

Dock så är "normalvärdet" G1 för BC beräkningar inte alltid helt rättvisande att använda, då "G1 kulan" ser ganska olik ut de Boattail-formade projektiler som normalt används idag, därför använder många skyttar inkl. jag själv G7 BC-värdet istället.

 

g1.gif

 

g7.gif

 

Det finns en kille som heter Bryan Litz som har skrivit en bok som heter "applied ballistics" som är något av en bibel för många långhållsskyttar, hoppas själv få mitt exemplar här till helgen och det fina med den boken är att han gör allting ganska pedagogiskt och enkelt att förstå.

 

För den som känner sig manad att laborera lite mer med olika ballistiska tabeller så rekommenderar jag ett besök på JBM ballistics hemsida, och prova deras webbaserade verktyg för att göra en egen ballistiktabell http://www.jbmballistics.com/cgi-bin/jbmtraj_simp-5.1.cgi

 

Så här ser min tabell ut för min egna långhållsladdning med Lapua Scenar 155 grain i .308w (G7 BC = 0,236)

Scenar155.png

 

Att jämföra med Patron 10;

Ptr10ballistikStlboda100109.jpg

Link to comment
Share on other sites

en annan aspekt att beakta är inskjutingsavstånd.

 

En kula tappar mer i höjd ju senare i banan den ligger dvs höjdtappet dom första femtio metrarna är mycket litet medans höjdtappet lägre ner på banan är relativt stort.

Vad betyder då detta? Jo att ett vapen som är inskjutet på låt säga femtio meter, där sammanfaller riktpunkt och träffpunkt helt, på korta håll kommer skytten att träffa bra nog, däremot om du skjuter på 150m kommer du krävas hålla upp en hel del.

Om samma vapen är inskjutet på 150m så kommer underslaget på alla avstånd fram till 150m vara litet och du även träffa mål ut till lite längre avstånd utan att behöva kompensera.

 

Nu är det kan ju hävdas behovet av absolut precition litet i strid, det räcker ju att träffa målet över huvudtaget så har du verkan och bra nog är det med det.

Problemet är att även motståndaren idag börjar utrusta sig med skyddsvästar, i affe har bla OMLT tydliga bevis på detta, så då hamnar vi i situationen att du kan behöva träffa oskyddade delar av din motsåndare dvs huvud,hals för att ex få en kspskytt ur aktion. Ja såklart är det ett alternativ att istället ladda på med GRSP'n med bevisat god verkan men om vi nu ändå vill på ett bra sätt kunna säkerställa träff inom ett litet område så kan det vara skäl nog att skjuta in så att träff och riktpunkt sammanfaller på lite längre håll.

 

oj finns mycket mer att skriva i det här ämnet så som utgångshastigheter, BC, vindavdrift, bantid osv osv men det är sent så om intresse finna kanske vi kan fortsätta?

 

 

/b

Link to comment
Share on other sites

Helt riktigt, precis som när man jagar, dvs. jag brukar skjuta in på absolut längsta avståndet jag är beredd att ta skott på (på friskt vilt), normalt så brukar det handla om 150-200 meter för de flesta, och överslaget på kortare håll är ju då försumbart för klövvilt med normala kalibrar.

 

Dock så tror jag inte riktigt på stridssikte för precisionsskott i de fall som avstånder överstiger 300 meter, då vill det till att man har koll på avståndet och skruvar eller håller av. Moderna sikten avsedda för prickskytte har ju sk. zero-stop, och då är det superenkelt att hålla koll på nollan och sen vrida in det uppmätta eller uppskattade avståndet. Dock så kan man ju ha nollan på 300 meter istället för 100 meter och bara hålla av om det är kortare håll.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...