Jump to content

Varför utlandstjänst?


Guest M

Recommended Posts

Hejsan!

 

Vill för det första säga att det här inte på något sätt är en retorisk fråga, eller ett ifrågasättande av den enorma insats som svenska soldater gör i världens olika krishärdar. Jag har den största respekt för de som väljer att delta i dessa insatser, men jag är lite nyfiken om vad som motiverar Er som har eller ska delta, och eventuellt självfallet de som för tillfället deltar i en sådan insats.

 

Och ja, jag är en civilist, som (än så länge) inte har genomgått någon militär utbildning. Frågan känns aktuell för mig personligen då jag absolut inte uteslutit en militär karriär, dock så har kravet på villighet för utlandstjänst fått mig att tänka en smula.

 

Så vad är det som är Era största motivationsfaktorer?

 

Undrar också hur Ni hanterar att vara ifrån familj och flickvänner under så långa perioder? Samt hur relationerna till de närmsta påverkas av vetskapen att man kanske inte kommer hem?

 

Med vänliga hälsningar

M.

Link to comment
Share on other sites

Orsaken till att man söker internationett tjänst är och kan vara av flera orsaker allt från humanitära bevekelse grunder till äventyrs lystnad. Att åka på mission bör vara i samråd med sin partner och familj speciller om har en relation så bör detta vara nogrannt diskuterat med sin partner. Beroebd på vart man skall åka och vilken typ av mission så bör familj och nära vara på det helt klara att man kan bli förändrar och behöver både stöd och tid till anpassning när man väl kommer hem .

 

har man dessutom upplevt händelser el situationer som strid eller ond bråd död så bör man vara själv mentalt förbered på vad man ger sig in på och i vissa missioner är säkerhetsläget sådant att risken för tex IED ellere annat finns .

 

Dock skall man vara på det klara att göra utlandstjänst är en erfarenhet och ger enorm peronlig mognad man lär sig att uppskatta saker mm som vi här hemma kanske skulle leva rövare över tex vattnete avstängt , toan funkare ej mm

Link to comment
Share on other sites

Att genomföra internationell tjänst är ett sant äventyr. Ett tillfälle att lära känna sig själv och att träffa nya kamrater som man binder samman med på ett helt unikt sätt.En möjlighet till att få en ingående bild av en främmande kultur och naturligtvis ett tillfälle att hjälpa människor i nöd. På riktigt. Inte bara skänka en slant till Amnesty och sedan vara glad. Det finns uppenbara risker med denna typ av tjänstgöring men jag tror att det finns andra yrkesgrupper i vårat samhälle med en högre skadefrekvens. Dock är det just viktigt att man fattar beslutet tillsammans med sin familj. Annars blir tjänstgöringen väldigt svår för alla parter. Det är ingenting att sticka under stolen med, att ett stort antal förhållanden inte överlever tjänstgöringen. Ju ärligare man är med sig själv och med sina nära och kära ju större chans att man kommer helskinnad ur äventyret, både till kropp och själ. Men glöm inte bort att när du är på mission står tiden stilla, här hemma är det business as usuall. Din familj kommer att ha det jobbigt när du är borta men du kommer att få det jobbigt när du kommer hem. Tänk dig att ha en 6 månader lång minneslucka. Som du sedan fyller med de mest spektakulära upplevelserna som nästan ingen kommer att tro på när du berättar om dem. Om du frågar mig - skall jag åka? så svarar jag. Självklart skall du det, om det passar med ditt liv här hemma.

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.



×
×
  • Create New...