Jump to content
Sign in to follow this  
Slenke

Norge ökar sin försvarsbudget

Recommended Posts

Norway boosts defence budget, but real impact remains unclear

 

Norway's government has proposed a defence budget of NOK39.2 billion (USD6.7 billion) for 2011: a nominal increase of NOK4.3 billion over the NOK34.9 billion invested in 2010.

 

In line with the stated policy of recent years, the document lists the military presence in the Arctic as the top priority, followed by Norway's contribution to the NATO-led International Security Assistance Force (ISAF) in Afghanistan. The armed forces will have a larger order of battle in 2011 due to the introduction into service of the last of five Fridtjof Nansen-class frigates. The remaining three of six Skjold-class coastal corvettes are also planned to be delivered in 2011.

 

Norwegian Coast Guard activities are also planned to increase, while a project for a new research (intelligence) ship will begin next year. The ship will replace the Norwegian Intelligence Service's Marjata , which mainly operates in the Barents Sea.

 

All four C-130J-30 Hercules transport aircraft ordered by Norway will enter operational service in 2011 and the first NH90 naval helicopters will begin to be introduced. The army will also operate more equipment, with funding for the Swedish-Norwegian 155 mm/52-calibre Archer field artillery system constituting the largest investment.

 

http://www.janes.com/news/defence/triservice/jdw/jdw101011_1_n.shtml

 

Det är fascinerande att norrmännen inser vikten av Arktis och är beredda att satsa därefter, medan vi ska skära ned på flygflottiljer och liknande. Sanslöst.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det finns inga förslag på nedskärningar i Sverige och Regeringen har ett avtal som sträcker sig hela mandatperioden om att inte dra ner. Tvärtom ökar förbandsbudgeten med drygt 2 miljarder över denna tid. Norge måste däremot dra ner på sin verksamhet, just särskilt inom flygvapenförband och armeförband. Detta står att läsa i det norska pressmeddelandet. Man saknar även resurser för att ta hand om de helikoptrar man skickat ner till Afghanistan så dom lånar personal av Sverige. Det är en mycket marginell ökning totalt sett och den gagnar inte direkt de tunga delarna utan syftar mest till att börja täta ett hål man skapat under tidigare år.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Forsvarssjefens kommentar til budsjett 2011:

 

Budsjettet for 2011 er meget stramt. Budsjettet for 2011 videreføres på 2010 nivå, samtidig vil Forsvaret drifte en større struktur en i 2010, dette fører til en krevende driftssituasjon for etaten. Strukturmålene i Langtidsplanen for 2009 – 2012 er innen rekkevidde, men deler av de planlagte operative kapasitetene vil bli skjøvet ut i tid. Forsvaret prioriterer innføring av nye strukturelementer og engasjementet i Afghanistan. Dette vil føre til redusert aktivitet andre steder i Forsvaret. For å nå målsetningene i Langtidsplanen må bevilgningene økes i 2012.

 

Budsjettet stiler store krav til innsparinger og effektivisering i Forsvaret, dette ønsker jeg velkommen.

 

mil.no

 

 

Styrkingen av prioriterte områder innebærer imidlertid også blant annet mindre seiling av fartøyklasser utenom Fridtjof Nansen og Skjold, lavere aktivitet for noen av Luftforsvarets systemer og et stramt budsjett for Forsvarets logistikkorganisasjon.

 

.regjeringen.no

 

 

 

Och då håller man ändå skenet uppe.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det finns inga förslag på nedskärningar i Sverige och Regeringen har ett avtal som sträcker sig hela mandatperioden om att inte dra ner. Tvärtom ökar förbandsbudgeten med drygt 2 miljarder över denna tid. Norge måste däremot dra ner på sin verksamhet, just särskilt inom flygvapenförband och armeförband. Detta står att läsa i det norska pressmeddelandet. Man saknar även resurser för att ta hand om de helikoptrar man skickat ner till Afghanistan så dom lånar personal av Sverige. Det är en mycket marginell ökning totalt sett och den gagnar inte direkt de tunga delarna utan syftar mest till att börja täta ett hål man skapat under tidigare år.

Dock fortsätter försvarsmakten planeringen för nedläggning av en flygflottilj och något arméregemente.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Dock fortsätter försvarsmakten planeringen för nedläggning av en flygflottilj och något arméregemente.

 

Nä inte aktuellt. Det var någon desperat sosse som gjorde ett utspel i valtider som kanske missuppfattats.

Share this post


Link to post
Share on other sites

@Karl_P:

That's not what Wiseman says...

 

 

 

Båda flottiljerna har påpekat att den tilldelade pengapåsen inte går ihop med att hålla båda flottiljerna igång, så endera bör en massa förklaras om hur det skall gå till eller så känns det som det ryker en flottilj.

Share this post


Link to post
Share on other sites

I motsats till Sverige som lägger huvuddelen av försvarssatsningen på armén så kommer Norge enligt försvarschefen att satsa både på armén och sjöförsvaret. Brigade Nord byggs ut från två till fyra stridsenheter eller stridsbataljoner, och storleken på varje bataljon kommer att öka. I Porsanger i finnmark skapas en stridsbataljon som kan mobiliseras med kort varsel.

 

Vad gäller norska marinen så tror han att man kommer att bli  tvungen att anskaffa två nya fregatter - en för att ersätta KNM Helge ingstad och en som ersätter Storm-klassens robotbåtar (som ska utgå 2025). Personalsituationen i försvaret måste också förbättras med fler soldater och officerare.

 

Quote

Regjeringen har bedt om fagmilitære råd som tar utgangspunkt i ulike økonomiske rammer. Minst ett av dem skal være i tråd med ambisjonen om å nå NATOs to-prosentmål i 2024.

Ifølge VGs opplysninger skal forslagene om fire kamp-bataljoner i nord og minst to nye fregatter og mer personell, være noe som forsvarssjefen mener er et minimum av hva som skal til for å opprettholde et troverdig forsvar.

 

Forsvarssjefens ønskeliste: Minst to nye fregatter og flere kamp-avdelinger i Hæren

 

 

Min kommentar:

Jag tror inte en fregatt kan ersätta Skjold-klassens sex robotbåtar vad gäller ytstridskapacitet, men jag förstår att man inte har pengar nu att bygga nya robotbåtar. Ska man bygga två nya fregatter så borde man kanske se till att dessa får utökad ledningskapacitet. Att utrusta alla fregatter med ett trovärdigt close in weapon system som både kan verka mot inkommande robotar/flyg och mot mindre båtar borde också stå högt upp på önskelistan. Kongbergs Sea Protector är ett viktigt system för självförsvar på många fartyg men kan inte ersätta en riktig CIWS.

 

/Per

Edited by Perman
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Her er ny langtidsplan for Forsvaret. Den er ikke akkurat slik forsvarssjefen ønsket seg

 

Nu har norska regeringen lagt fram sin plan för hur det norska försvaret ska se ut i framtiden. Planen är ett svar på de önskemål och ambitioner som försvarschefen la fram i oktober förra året. Idag kostar det norska försvaret 62-63 miljarder NOK, och detta ska öka till 78-79 miljarder under en gradvis upptrappning fram till 2028. Det betyder att NATO:s mål om en försvarsbudget på 2 % av BNP 2024 inte kommer att nås förrän 2028. Corona krisen kan dock komma att påverka ekonomin negativt och göra att försvarets andel av BNP ökar snabbare.

 

Norska armén:

 

Önskemål:

En ny brigad i söder. Totalt 27 armébataljoner (cirka tio i dag). Totalt 34 helikoptrar (cirka 12 idag). 3000–4000 fler soldater.

Långsiktig:

     Ingen ny brigad i söder.
     Men en extra armébataljon för brigaden i norr. Dessutom omvandlas inte den värnpliktsbaserade 2: a bataljonen till en avdelning med civila på repetitionsövningar som den nuvarande långsiktiga planen rekommenderade.
     Det kommer att bli 700 fler värnpliktiga 2024 och 3000 fler 2028.
     Nya stridsvagnar måste anskaffas från 2025. Men vilka och hur många definieras inte i planen.

Slutsats: Armén får trots allt en boost. Nu kommer det att finnas fyra stridsbataljoner istället för tre som alla kommer att ha tung utrustning som stridsvagnar och stormkanonvagnar. Nytt artilleri blir också till god hjälp.

 

 

Sjöförsvaret:

 

Önskemål:

Åtta fregatter (fyra idag). Fem nya ubåtar. 17 kustbevakningsfartyg (15 idag). Fem minröjningsfartyg.

Långsiktig:

    Inga fler fregatter. Regeringen ser det som "olämpligt" att driva två olika typer av fregatter. Men de sex snabba MTB-båtarna som skulle skrotas seglar till 2025. Alla dessa fartyg kommer att uppgraderas.
    Det kommer att finnas fyra nya ubåtar, men bara mot slutet av 2020-talet. Dagens föråldrade ubåtar i Ula-klass kommer att uppgraderas.
    Minröjningsfartyg som skulle skrotas, behålles och uppgraderas fram till att obemannade drönare och moderfartyg kan göra jobbet som minröjningsfartygen gör idag.
    Det kommer fortfarande att finnas 15 kustbevakningsfartyg.
    En separat plan för hur marinen kommer att se ut efter 2030 måste göras.

Slutsats: Det blir rovdrift på de fyra fregatterna som Norge har kvar. Det kommer att bli bättre bemanning där besättningarna kommer att växlas, men med tanke på behovet av att vara närvarande i de norra områdena kommer detta att bli tufft. En fregatt är alltid på underhåll, och en seglar ofta med Natos marinstyrka. Alla fregatter kommer att uppgraderas under de kommande åren. Det betyder mycket kajvistelse.

MTB-båtarna har stor slagkraft men är inte effektiva eller särskilt synliga i grov sjö i norra områden. Som avskräckning har de stor potential.

 

 

AIR FORCE:

Önskemål:

Sex Hercules transportflygplan (idag fyra). Sex nya sjöövervakningsflygplan (idag fyra föråldrade Orion-flygplan). 24 helikoptrar för uppdrag över havet. 34 taktiska helikoptrar (idag 12 av Bell-typen, men dessa blir gamla). 52 F-35 jaktflygplan.

Långsiktig:

    52 jaktplan (som planerat).
    Det kommer inte att finnas fler transportflygplan.
    Från 2024 kommer dagens Bell-helikoptrar ersättas av nya, vilket kommer att hjälpa specialstyrkorna. Det bestäms inte vilken typ, men här är det att köpa "hyllvaror".
    Luftvärnet måste uppgraderas, men planen innehåller lite om försvar mot precisionsvapen av typen av långräckviddiga missiler.
    Regeringen tror fortfarande att de 14 NH90-helikoptrar som beställdes 2001 kommer att kunna tjäna som en förlängd arm ombord på fregatter och kustbevakningsfartyg, men planen innehåller inget datum för när de kan komma i operativ tjänst.
    Det finns en stark önskan om att det civila samhället ska bidra till utbildning av fler flygtekniker. Här är behovet enormt.
    Regeringen vänder inte i frågan om flygplatsen Andøya. Nya Poseidon-flygplan kommer fortfarande att vara stationerade på Evenes.

Slutsats: Det mesta handlar om att ta i bruk och beväpna de 52 nya F-35 jaktflygplanerna. Norge är fortfarande mycket sårbart för långräckviddiga missiler.

 

 

Min lekmannakommentar:

Norska armens tillväxt verkar i dagsläget något begränsad i jämförelse den svenska armens planerade utveckling. Dock så vet man ju inte hur det kommer att se ut i sluttampen och hur Corona krisen kommer att påverka. Nya större transporthelikoptrar kommer i alla fall att avsevärt förbättra möjligheterna för de norska specialförbanden att vara på plats i tid.

 

Fyra fregatter är enligt min mening otillräckligt vid en kris, även om fler besättningar gör att man kommer att kunna utnyttja fartygen bättre. Hoppas att uppgraderingen inkluderar en riktig CIWS. Enklare/billigare patrullfartyg skulle kunna anskaffas för patrullering/bevakning och "fylla upp luckorna" i fredstid, samtidigt som de skulle kunna uppgraderas och stödja de kvalificerade fartygen under kris och ofred. Royal Navy t ex verkar välja den vägen (liksom förvisso den svenska i viss begränsad utsträckning). Kanske skulle man kunna föra över de tre kustbevakningsfartygen av Nordkapp-klass till marinen som en interimslösning nu när de ersätts av nyare fartyg, och sedan livstidsförlänga och utrusta dem för marinens behov. De är bestyckade i fredstid och dessutom förberedda för tyngre bestyckning som sjörobotar och lätta torpeder. De är även utrustade med hangar för en NH-90 hkp. Eventuellt kanske ett fartyg behövs användas som reservdelsfartyg.

 

Fyra nya ubåtar är en väntad "utveckling" för det norska ubåtsvapnet, men en femte ubåt skulle öka chanserna att fler än en enstaka ubåt är direkt tillgänglig vid en hastigt uppkommen kris.

Att skrota MTB båtarna 2025 är vansinnigt, även om de på "pappret" ersätts av de nya F-35 planen. Fartygen skulle förmodligen kunna tjänstgöra in på 2030-talet utan större problem. 5 av de 6 båtarna kommer bara att vara ca 13-15 år gamla när de skrotas 2025.

52 st F-35 är ändå fler plan än vad jag hade räknat med (jämför med Danmarks 28). Dock ska man som sagt komma ihåg att de även ersätter MTB båtarna från 2025. Om de inte behövt göra detta också så hade det säkert blivit färre än 52 plan.

 

I det stora hela så är den norska försvarsplanen ganska lik den svenska i det att man påfallande ofta väljer att vidmakthålla eller uppgradera den befintliga utrustningen i ställer för att köpa nytt. De enda egentliga undantagen är stridsflygplanen och transporthelikoptrarna (nya stridsvagnar verkar vara något av ett frågetecken).

 

UPDATE: Kommentar från tidigare chefen för Gotlandsbrigaden och SWEDINT Karlis Neretnieks:

 

Norska flottans utveckling – en strategisk fråga även för Sverige

 

 

/Per

 

 

 

Edited by Perman
  • Thanks 2

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det har tydligen blivit ett litet missförstånd angående Skjold-klassens korvetter (eg. robotbåtar). Enligt den tidigare försvarsplanen så var de planerade att utgå 2025, men nu föreslår man att de genomgår en uppdatering och behålls till 2030. Positivt naturligtvis även om jag tror de kan behållas ännu längre utan större problem. Några av ubåtarna av Ula-klassen ska livstidsförlängas för att säkerställa att den operativa tillgängligheten upprätthålls tills de nya ubåtarna är operativa. Allvarligaste anmärkningen mot försvarsplanen från experter verkar vara den bristande satsningen på luftvärn, något som kommer att accentueras när Ørland blir huvudbas för F-35 planen. Om någon orkar läsa så finns hela försvarsplanen i länken nedan (sjöförsvaret avhandlas på sid 88).

 

Prop. 62 S(2019–2020)Proposisjon til Stortinget (forslag til stortingsvedtak)Vilje til beredskap – evne til forsvar Langtidsplan for forsvarssektoren

 

/Per

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Sign in to follow this  



×
×
  • Create New...