Jump to content

El mellan chassi och torn i strv och strf


Recommended Posts

Visst skulle man kunna ha tornriktmotorn i chassiet och kuggkransen i tornet men då skulle du ändå behöva dubbla kransar för att kunna använda en mekanisk reservrikt.

 

(host) Jag tänkte överhuvudtaget inte på den "lilla" tekniska detaljen på vilken sida kuggkransen måste sitta i förhållande till motorn. (Går och ställer mig i skamvrån.)

 

Dessutom skulle väl utväxlingsförhållandet bli lite galet om den stora kuggkransen sitter i den del som ska vridas runt, ett varv på tornrikten skulle ge enormt utslag på tornet.

 

Det är ytterligare en väldigt bra poäng. Hur bra praktisk precision har man i sidriktning i dag i Strv 121/122 och Strf 90? Är kanonen helt låst i sidled i tornet, eller kan man "småfippla" lite med den i sidled för finriktning?

Kanonen är helt låst i sidled, du måste vrida hela tornet för att sidrikta.

Några värden för strv 122:

Max följhastighet: ~10s/varv

Min. finrikthastighet (stab till): >7h/varv

 

Du kan alltså finrikta ganska bra med en 122:a

 

The Swede :surprise:

Link to post
Share on other sites
Dessutom skulle väl utväxlingsförhållandet bli lite galet om den stora kuggkransen sitter i den del som ska vridas runt, ett varv på tornrikten skulle ge enormt utslag på tornet.

 

The Swede :surprise:

Nu tänker vi ett varv till, blir det någon skilnad i utväxling på:

  • stor kuggkrans i chassiet och litet kugghjul i tornets riktmotor
  • stor kuggkrans på tornet och litet kugghjul i riktmotor i chassiet

 

..... Nej :D

Link to post
Share on other sites
Nu spekulerar jag men det kan vara av utrymmesskäl i chassiet, mitt minne är att det inte var ohyggligt mycket plats över mellan torn och chassie som det var.

Eller så är det helt enkelt så att bästa platsen är i tornkransen för då får du en bra utväxling mellan den stora kuggkransen i chassiet och det lilla kugghjulet i tornets riktmotor.

Om du skulle göra samma sak i tornbotten skulle du, förutom att behöva förstärka torngolvet, behöva ta en massa utrymme som inte finns till en stor kuggkrans.

Flera stridsvagnar har dessutom inte ett helt runt torngolv så du skulle få en oskyddad kuggkrans som ligger ivägen för det mesta.

 

@A2K

Visst skulle man kunna ha tornriktmotorn i chassiet och kuggkransen i tornet men då skulle du ändå behöva dubbla kransar för att kunna använda en mekanisk reservrikt.

Dessutom skulle väl utväxlingsförhållandet bli lite galet om den stora kuggkransen sitter i den del som ska vridas runt, ett varv på tornrikten skulle ge enormt utslag på tornet.

 

The Swede B-)

 

Nu tänkte jag iofs att ha kuggkransen i höjd med där kuggkransen är i chassiet idag, men det spelar kanske mindre roll. 122:an har f.ö. ingen manuell rikt, är strömmen utslagen går det knappt att rikta

Link to post
Share on other sites
Nu tänker vi ett varv till, blir det någon skilnad i utväxling på:

  • stor kuggkrans i chassiet och litet kugghjul i tornets riktmotor
  • stor kuggkrans på tornet och litet kugghjul i riktmotor i chassiet

 

..... Nej B-)

 

Men du får fortfarande problem med manuell reservrikt, om du vill ha det, eftersom det lilla kugghjulet som du ska snurra på med handkraft, för att få det stora kugghjulet att snurra långsamt, sitter fast i chassit medan du sakta vrids bort från det..

 

En fördel med att ha riktsystemet utanför tornet hade ju varit att man minskade brandrisken eftersom man då hade kunnat isolera rikthydrauliken från stridsutrymmet. Dock har man ju fortfarande haft den hydrauliska höjdrikten kvar i tornet, så då hade man dels behövt två separata system, dels så hade man ju inte kommit runt brandproblematiken. Det är då enklare att införa elektriskt riktsystem, så har man löst hela problemet..

 

/E

Link to post
Share on other sites
Men du får fortfarande problem med manuell reservrikt, om du vill ha det, eftersom det lilla kugghjulet som du ska snurra på med handkraft, för att få det stora kugghjulet att snurra långsamt, sitter fast i chassit medan du sakta vrids bort från det..

 

Nu petar man inte runt manuellt på kuggarna i strv121 utan man petar på hydrauliken eftersom sidrikten sitter 2.5m till vänster om skytten om jag inte missminner mig helt. Iofs, om man skall peta ner hydraul till något i chassiet så lär det bli bökigt.

En fördel med att ha riktsystemet utanför tornet hade ju varit att man minskade brandrisken eftersom man då hade kunnat isolera rikthydrauliken från stridsutrymmet. Dock har man ju fortfarande haft den hydrauliska höjdrikten kvar i tornet, så då hade man dels behövt två separata system, dels så hade man ju inte kommit runt brandproblematiken. Det är då enklare att införa elektriskt riktsystem, så har man löst hela problemet..

 

/E

strv122, häpp B-)

Link to post
Share on other sites
Men du får fortfarande problem med manuell reservrikt, om du vill ha det, eftersom det lilla kugghjulet som du ska snurra på med handkraft, för att få det stora kugghjulet att snurra långsamt, sitter fast i chassit medan du sakta vrids bort från det..

 

Nu petar man inte runt manuellt på kuggarna i strv121 utan man petar på hydrauliken eftersom sidrikten sitter 2.5m till vänster om skytten om jag inte missminner mig helt. Iofs, om man skall peta ner hydraul till något i chassiet så lär det bli bökigt.

 

Nu tänkte jag ju inte specifikt på Strv 121/122. Självklart petar man inte på det lilla kugghjulet, utan man använder ju en vev som medelst drev, eller hydraulik påverkar det lilla kugghjulet istället för motorn. På t.ex IKV 91 sitter ju den manuella rikten i direkt anslutning till sidrikten, om jag minns rätt (var ju så länge sedan som i förrgår jag kollade runt i iboken :rodna: ) Visst kan man ha hydraulsystemet löande mellan torn och chassi, men som du säger, det blir bökigt..

 

Jag tror vi kan konstatera att det nuvarande sättet att bygga riktsystemet i tornet och signalöverföring mellan vagn och torn är det smidigaste. Det har ju trots allt använts på i stort sett alla stridsvagnar med torn sedan hedenhös. Men det har varit en kul diskussion hur som helst.

 

Om vi trots allt ska fortsätta att spekulera..

 

Är lösningen med riktsystemen placerade i tornet den bästa lösningen om tornet är obemannat, i en vagn där besättningen är placerad under tornet istället för i det, eller bör man tänka om? Behöver morgondagens stridsvagnar manuella backupsystem?

 

Jag förväntar mig en rapport med bakgrund, analys och slutsats, på högst två A4 på mitt skrivbord på måndag morgon. Lektionen slut!

 

/E

Link to post
Share on other sites
Är lösningen med riktsystemen placerade i tornet den bästa lösningen om tornet är obemannat, i en vagn där besättningen är placerad under tornet istället för i det, eller bör man tänka om? Behöver morgondagens stridsvagnar manuella backupsystem?

 

Som en start på ditt lilla äventyr, så kan du kolla hur kungarna inom pansarområdet, tyskarna, har löst saken på sin nya Puma.

 

Nu såg jag på tillverkarlänkarna ovan att fransmännen använder de tyska släpringarna på en del av sina nyare fordon, men åtminstone på något fordon så måste de väl ha haft någon egen, unikt fransk, komplicerad, konstig, och dyr lösning, om inte så bara för att vara/göra annorlunda än alla andra? :rodna:

 

Är det ingen här som har information om hur sovjeterna/ryssarna/kineserna löst problemet på sina fordon historiskt sett?

Link to post
Share on other sites
Om vi trots allt ska fortsätta att spekulera..

 

Är lösningen med riktsystemen placerade i tornet den bästa lösningen om tornet är obemannat, i en vagn där besättningen är placerad under tornet istället för i det, eller bör man tänka om?

Ja det tror jag.

* Höjdrikten lär ju bli kvar i tornet hur man än gör och antagligen laddmekaniken också.

* Med all hydralik och ammunition i tornet kan man isolera sådana brandfarliga och explosiva saker från besättningen.

 

Behöver morgondagens stridsvagnar manuella backupsystem?

Nej, jag tror snarare på högre redundanns i de ordinarie systemen.

Link to post
Share on other sites
Om vi trots allt ska fortsätta att spekulera..

 

Är lösningen med riktsystemen placerade i tornet den bästa lösningen om tornet är obemannat, i en vagn där besättningen är placerad under tornet istället för i det, eller bör man tänka om?

Ja det tror jag.

* Höjdrikten lär ju bli kvar i tornet hur man än gör och antagligen laddmekaniken också.

* Med all hydralik och ammunition i tornet kan man isolera sådana brandfarliga och explosiva saker från besättningen.

 

Behöver morgondagens stridsvagnar manuella backupsystem?

Nej, jag tror snarare på högre redundanns i de ordinarie systemen.

 

Precis vad jag tycker också, men jag ville uppmuntra till lite eget tänkande :)

 

Hela idén med besättningslösa torn är ju för att öka skyddsnivån för besättningen, primärt kanske genom en mindre profil och träffyta, men även genom att tornets alla farligheter, som ammunition och hydraulik (om man nu använder det) hålls åtskilt från besättningsutrymmet (Som Eskil nämnde ovan).

Dessutom får man ju en ökad fältmässighet om tornet är en chassit oberoende enhet som snabbt kan bytas. antingen genom att man plockar ett fungerande torn från en trasig vagn, eller ett trasigt torn från en fungerande vagn.

Redundans i riktsystemen skulle kunna lösas med backuppbatterier som ser till att vapensystem (i torn och vagn) är strömsatta även om ordinarie strömförsörjning från huvudgenerator/batterier/APU av någon anledning slås ut. På så sätt får man ju fortfarande en möjlighet att skjuta tillbaks om vagnen får en träff i motorutrymmet.

 

En fördel med besättningslösa torn är ju att de kan bli mindre och lättare. Detta innebär att de kan ha en mindre storlek på tornringen, vilket leder till att de kan monteras på mindre fordon, som Piranha, AMV, SEP eller Stryker..

Men eftersom de mindre vagnarna ovan ofta är utvecklade för infanteritransport så är det ju bra om tornet som man vill kunna sälja är så lätt att integrera med valfritt chassi som möjligt, så då får man ju se till att minimera mängden ombyggnad som krävs på värd-vagnen.

 

Jag har dålig koll på hur en Stryker MGS ser ut kontra en vanlig Stryker (bortsett från den uppenbara skillnaden som en 105 kanon innebär istället för en .50 ksp). Men i min naivitet tror jag att inte speciellt mycket för om tornkransen skiljer, och kanske inte speciellt mycket bakom heller..

 

Men jag är redo att bli uppläxad om den saken.

 

/E

Link to post
Share on other sites

Ytterligare några fördelar med obemannade torn:

 

Man får mindre vikt placerad högt upp i fordonet, och därmed ett stabilare fordon.

 

Genom bra val av skjutställning så kan man få chassit, och därmed hela besättningen, dold under markytan, och därigenom betydligt bättre skyddad än om de suttit i ett torn som sticker upp ovanför markytan.

 

Genom att, som i Merkava, placera motorn framme i vagnen, så kan den ge extra skydd mot frontträffar, jämfört med om den delen av besättningen hade suttit uppe i tornet, där det är smått opraktiskt att placera motorn framför dem.

 

De två traditionellt sett tyngst bepansrade delarna av vagnen är chassifronten och tornet, och då i synnerhet tornets front. Om man sätter besättningen i chassit istället för i tornet, så kommer inte chassits front att bli större, och man kan då bepansra det mindre tornet kraftigare utan att öka fordonets totalvikt.

Link to post
Share on other sites
Jag har dålig koll på hur en Stryker MGS ser ut kontra en vanlig Stryker (bortsett från den uppenbara skillnaden som en 105 kanon innebär istället för en .50 ksp). Men i min naivitet tror jag att inte speciellt mycket för om tornkransen skiljer, och kanske inte speciellt mycket bakom heller..

 

Har du sett hur vagnen beter sig när man skjuter rakt åt sidan med en 105 mm högtryckskanon som man monterat uppe på ett högt hjulförsett fordon, som i fallet med Stryker MGS? :baskerKav: Jag undrar om det medför några speciella krav på tornkransen, för att resultatet av skottet inte ska ännu "lustigare"?

Link to post
Share on other sites
Jag har dålig koll på hur en Stryker MGS ser ut kontra en vanlig Stryker (bortsett från den uppenbara skillnaden som en 105 kanon innebär istället för en .50 ksp). Men i min naivitet tror jag att inte speciellt mycket för om tornkransen skiljer, och kanske inte speciellt mycket bakom heller..

 

Har du sett hur vagnen beter sig när man skjuter rakt åt sidan med en 105 mm högtryckskanon som man monterat uppe på ett högt hjulförsett fordon, som i fallet med Stryker MGS? :baskerKav: Jag undrar om det medför några speciella krav på tornkransen, för att resultatet av skottet inte ska ännu "lustigare"?

 

Det borde inte påfresta så värst mycket, tornkransen har en hel del kontakt yta mellan torn och chassi. Fördelen med hjulfordon är att man får mer dämpning av rekylen på fler ställen än på ett bandfordon.

Link to post
Share on other sites

När vi ändå gått OT och pratar tornkransar kan jag orientera om att en av vagnarna på mitt kompani har tappat en tand. En kugge i tornkransen har lossnat. Orsaken är oklar, däremot har den lämnat sin plats med stor kraft, gått genom en kabelränna av 1mm plåt. Ingen i vagnen märkte något. Laddaren hittade kyggen på torngolvet. Så nu blir det byte av hela tornlagringen-

 

/S-Tank

Link to post
Share on other sites
Är det ingen här som har information om hur sovjeterna/ryssarna/kineserna löst problemet på sina fordon historiskt sett?

Jag började också fundera, och frågade heliga Google för att se om jag kunde hitta några bra bilder på några klassiska vagnar. Här följer några bilder jag hittade.

 

T-34-85_interior_Parola_Tank_Museum.jpg

Detta är interiören i en T34. T34an saknade tornkorg, så här var jag nyfiken på att se hur de löst saken. Som jag tolkar det är "burken" i mitten släpringsdonet, och från släpringsdonet leder en kabelförare upp ledningarna i tornet.

 

I T34an satt skytt och vagnschef på sina stolar med benen hängande i luften. Den stackars laddaren fick däremot hålla koll på tornets rotation och springa runt med tornet samtidigt som han skulle plocka upp ammunition ur ammunitionslådorna som utgjorde golvet.

 

t34Interior-01.jpg

Här är en bild på en inte lika välhållen T34a. Ammunitionslådorna som utgör golvet i den förra bilden är här borta, och man kan se släpringsdonet sittande på en piedistal. Det verkar som att kabelföraren lossnat från släpringsdonet och hänger fritt i tornet.

 

Typ180r.jpg

Här är en ritning på en "papierpanzer" jag hittade. Ett förslag på Pantherstridsvagn från Porche. Jag tycker mig se ett släpringsdon mellan tornkorg och chassi.

 

m4a3int.jpg

Denna ritning är inte så detaljerad, men jag gissar att burken under skyttens stol är ett släpringsdon.

 

Jag hade hoppats på fina bilder på släpringsdon på tigerstridsvagnen som renoverades på Bovington. Tyvärr hittade jag ingen bra bild på detta på deras hemsida. Andra vagnar som också är lite "öppet" hur de fungerade är Pz 38t aka Strv m/42. Den har inte heller någon tornkorg, och utrymmet i mitten är om jag inte minns fel upptaget av ammunitionslådor. Inte heller M10 har någon tornkorg, i alla fall inte enligt den modellbyggsats från AFV Club jag har. Men den kan ju sakna lite detaljer.. den saknar ju även förarens styrspakar, och sådana vet vi ju att den hade. M36 verkade i alla fall haft en partiell tornkorg med ett släpringsdon.

 

 

/E

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...