Jump to content
Sign in to follow this  
Qvintus_Helge5

Försvarsmaktens utmärkelser mm

Recommended Posts

Jag är nyfiken på att höra mer om hur forumets medlemmar ser på det här med utmärkelser. I dagligt tal kallade medaljer.

 

Att det är HELT rätt att utdela Försvarsmaktens högsta utmärkelse till en soldat som gett det största offret en människa kan ge, sitt liv, för att försvara fred och demokrati. Det hoppas jag ingen är emot? Det ger dessutom ett, om än i sammanhanget mycket litet, bevis för anhöriga och omvärld att den svenska Försvarsmakten bryr sig om de man sänder ut på mission, visst?

 

Att den som efter genomförd utlandsmission, med allt vad det kan innebära, tilldelas en "bronsmedalj" av FM för sin insats, det är väl också ok?

Att man för samma mission också får en medalj av Sveriges och Försvarsmaktens "uppdragsgivare", t ex FN, NATO eller EUFOR, det är väl också ett ok på?

 

Men att få en guld- eller silvermedalj för att man "råkade" vara anställd på ett förband, ett visst datum, när det lades ned, det är väl mera tveksamt, eller?

 

Att sedan den medaljen, enligt gällande bestämmelser skall bäras "före" ovan nämda missionsmedalj, det kan bara inte vara rätt, eller?

 

Att man till svensk uniform får bära massor av olika civila utmärkelser, såsom t ex NTF:s förtjänstmedalj eller Fäktförbundets motsvarighet eller Fridluftsfrämjandets osv. De må väl vara hänt, eller? Han/Hon har ju slitit hund länge i sin förening. Och inget ont alls om de verksamheter som togs som exempel.

Men att man inte får bära sin surt förvärvade förtjänstmedalj i guld, läs 10 års ideellt arbete i styrelsen, från sin Hemvärnsförening, annat än möjligen på föreningens årsstämma, om jag lovar att ta på den först när jag passerar in i lokalen. Är det verkligen rätt?

 

Att man till svensk uniform får bära en utländsk medalj för att ha genomfört en fysisk kraftprestation under fyra dagars folkfest i annat land, det är väl helt enligt FM:s policy vad gäller god hälsa och fysisk träning, eller hur?

Men att det inte finns en ända godkänd svensk medalj för samma typ av fysiska prestation, genomförd på svensk mark, i samma goda anda, det är väl ändå lite konstigt?

 

Om jag genomfört min GU, så fick jag min vpl-medalj om jag fick godkända vitsord, X55. Sedan valde jag att ta anställning inom FM, utbildar mig ytterligare 2 år och blir fänrik, får lön för jobbet varje månad, javisst. Har, av familjeskäl, inte möjlighet att åka iväg på utlandsmission, även om det sedan några år tillbaka ingår i mitt anställningskontrakt. Men jag försöker göra ett bra jobb "här hemma" genom att utbilda de som skall iväg. Jag lägger några helger om året på att hjälpa till med utbildning av hemvärnspersonal och andra frivilliga. Jag strävar på helt enkelt. Men jag måste vänta 30 år tills jag får nästa medalj, NOR-medaljen i äkta guld, tack staten!

 

Nu tänker säkert flera av er det var en gnällig faan, hur många medaljer skall han ha på sitt lilla bröst?

Varför är en "larvig" liten föreningsmedalj från Hemvärnet så himla viktig?

Vill han ha en massa medaljer att strutta omkring med, så får han väl för f.n åka ned till Holland och gå Nijmegen-marschen då!

Jaha, en sån där som skall ha en massa "baccis" på bröstet igen. Att dom aldrig kan ge sig och fatta att de enda riktiga medaljerna är de som man får med livet som insats på utlandsmission!

Andra kanske slutade läsa redan efter två rader. Äh, snack om medaljer nu igen. Vilket jä..a trams!

Men den här tråden handlar inte om det.

Den handlar om att, om vi nu skall ha ett utmärkelsesystem inom FM så måste det vara rim och reson i systemet. Annars blir det inte trovärdigt. Och idag vill jag påstå att våra bestämmelser inte är trovärdiga. Dom är föråldrade, förvirrande, ogenomtänkta och sönderhackade. Det inbjuder till anarki, dvs. man bryr sig inte om att följa dem. Man gör som man själv vill och tycker är bäst själv. Det utvecklas också en massa "subpolicys" på olika håll inom organisationen. Jaha, och? Vem drabbas av detta då? Ingen dog, ingen blev skadad för att jag har högvaktsmedaljen på bröstet. Jag har ju faktiskt gått där och "vaktat" kungen över 20 gånger. Och finns det nu en medalj för det, även om jag köpt den själv, så skall man väl få bära den, eller?

 

Ok, jag slutar den här, som det visst blev, "miniromanen" här för tillfället. Tyck till och kommentera!

 

//QH5 :)

Edited by Qvintus_Helge5

Share this post


Link to post
Share on other sites

Instämmer, bestämmelserna är konstiga idag. Rensa ut civila medaljer NTF motsv. Militära medaljer till militär uniform! Framförallt att man bör bära medaljer i "rätt" ordning. Har man riskerat livet i utlandsstyrkan så går det före 10 år i styrelsen på valfri förening.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Men att man inte får bära sin surt förvärvade förtjänstmedalj i guld, läs 10 års ideellt arbete i styrelsen, från sin Hemvärnsförening, annat än möjligen på föreningens årsstämma, om jag lovar att ta på den först när jag passerar in i lokalen. Är det verkligen rätt?

Hemvärnets förtjänstmedalj(er) får väl bäras till uniform?

 

Att man till svensk uniform får bära en utländsk medalj för att ha genomfört en fysisk kraftprestation under fyra dagars folkfest i annat land, det är väl helt enligt FM:s policy vad gäller god hälsa och fysisk träning, eller hur?

Men att det inte finns en ända godkänd svensk medalj för samma typ av fysiska prestation, genomförd på svensk mark, i samma goda anda, det är väl ändå lite konstigt?

Det kan jag hålla med om. Jag misstänker att skälet är att HKV-PROT tyckte att det räckte med en marschmedalj och valde då den mest välkända. För marschprestationer i hemlandet bärs soldatprovsmärket. Jag är dock stark förespråkare för att även t.ex. Karolinermarschens medalj ska få bäras. Detta trots att jag aldrig har gått den marschen och inte har medaljen.

 

Om jag genomfört min GU, så fick jag min vpl-medalj om jag fick godkända vitsord, X55. Sedan valde jag att ta anställning inom FM, utbildar mig ytterligare 2 år och blir fänrik, får lön för jobbet varje månad, javisst. Har, av familjeskäl, inte möjlighet att åka iväg på utlandsmission, även om det sedan några år tillbaka ingår i mitt anställningskontrakt. Men jag försöker göra ett bra jobb "här hemma" genom att utbilda de som skall iväg. Jag lägger några helger om året på att hjälpa till med utbildning av hemvärnspersonal och andra frivilliga. Jag strävar på helt enkelt. Men jag måste vänta 30 år tills jag får nästa medalj, NOR-medaljen i äkta guld, tack staten!

Om inte det förband du arbetar på läggs ned, då får du ju en nedläggningsmedalj. :rolleyes:

NOR får man ju även om man som jag sitter och rullar tummarna på andra statliga myndigheter...

 

På samtliga övriga punkter håller jag med föregående talare.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Om jag genomfört min GU, så fick jag min vpl-medalj om jag fick godkända vitsord, X55. Sedan valde jag att ta anställning inom FM, utbildar mig ytterligare 2 år och blir fänrik, får lön för jobbet varje månad, javisst. Har, av familjeskäl, inte möjlighet att åka iväg på utlandsmission, även om det sedan några år tillbaka ingår i mitt anställningskontrakt. Men jag försöker göra ett bra jobb "här hemma" genom att utbilda de som skall iväg. Jag lägger några helger om året på att hjälpa till med utbildning av hemvärnspersonal och andra frivilliga. Jag strävar på helt enkelt. Men jag måste vänta 30 år tills jag får nästa medalj, NOR-medaljen i äkta guld, tack staten!

 

Tycker inte det är något märkligt med tilldelandet av medlajer.

Inom den civila så får du anställning (du får ingen medalj för vare sig genomförd skolgång eller vid anställning)

och sedan får du vänta tills dy fyller 65!! i t ex min pappas fall 40 år på att få nästa uppskattningsbevis från företaget.

En presentcheck på 5000 (eller guldklocka även om de börjar bli ovanligare numera). Vad är konstigt med att få

vänta 30 år på en medalj?? Förstår inte din poäng. Eller ska man gödsla ut lite medaljer var tredje fjärde år för att hålla

de anställda på bra humör? Då finns det bättre sätt.....

 

/martin

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag tolkar det som att trådskaparen tycker att FM borde dela ut flera medaljer för saker som idag inte medaljeras (högvakt, närvaro på jobbet etc.). Personligen anser jag att det idag finns tillräckligt med tillåtna medaljer för att personer som är värda belöningar i FM ska kunna uppmärksammas på ett bra sätt. Om du gör några missioner, deltar i frivilligt försvarsarbete eller gör en framstående insats för ditt regemente så kommer du med tiden att belönas med medaljer med bärandetillstånd. Att kompensera riktiga medaljer med köpta modell högvaktsmedaljer, karolinermarschen etc. gör ofta att bäraren i mångas ögon lyfter fram sin avsaknad av skarp militär verksamhet i US och andra riktiga meriter.

 

Undertecknad vill betona att han i enlighet med instruktionerna i den gamla hederliga officersinstruktionen ”Puts och Studs” aldrig kommenterar eller frågar direkt om någons medaljer. Det är oartigt och ouppfostrat när någon kommer fram och pekar på ens bröst och frågar saker som ”Vad är det? Får man bära den?”. Sådant agerande innebär dels att frågeställaren blottar sin okunskap om medaljen vilket i sig kan uppfattas som en förolämpning, exempelvis mot en trotjänare som kanske vigt sitt liv åt sitt hemmaregemente och tilldelats dess förtjänstmedalj samt att man ifrågasätter om bäraren är intelligent nog att följa gällande reglemente. Är du nyfiken – notera medaljens utseende och kontrollera på nätet!

 

Däremot tillåter jag mig att skratta gott inombords när det dyker upp någon fjant med bröstet fullt av marschmedaljer och holländska hoppvingar etc. samt fullständig avsaknad av riktiga medaljer….

 

/VL

Share this post


Link to post
Share on other sites
...

Undertecknad vill betona att han i enlighet med instruktionerna i den gamla hederliga officersinstruktionen ”Puts och Studs” aldrig kommenterar eller frågar direkt om någons medaljer. Det är oartigt och ouppfostrat när någon kommer fram och pekar på ens bröst och frågar saker som ”Vad är det? Får man bära den?”. Sådant agerande innebär dels att frågeställaren blottar sin okunskap om medaljen vilket i sig kan uppfattas som en förolämpning, exempelvis mot en trotjänare som kanske vigt sitt liv åt sitt hemmaregemente och tilldelats dess förtjänstmedalj samt att man ifrågasätter om bäraren är intelligent nog att följa gällande reglemente. Är du nyfiken – notera medaljens utseende och kontrollera på nätet!

...

Gäller det alla, eller bara personer i (nästan) samma uniform, som möjligtvis kanske "borde" veta?

 

Utmärkelser bär man väl för att visa upp dom med viss stolthet. Då borde man snarare uppskatta om någon visar intresse för dom. Jag* personligen frågar hellre bäraren, än försöker memorera medaljens utseende, för att sedan leta på internet.

 

* Är ej uniformsbärare, om inte SLLs snygga kläder räknas som uniform. :)

Share this post


Link to post
Share on other sites

Några som har hamnat lite snett i medaljdjungeln är Insatsförbanden på R10 beredskap. J

 

Exempel:

 

En pluton från ett insatsförband åker till afghanistan över rotationen, stannar 7 veckor.

Ett halvår senare åker samma pluton tillbaka till afghanistan och är där i 4 veckor.

Ytterligare ett halvår senare åker samma pluton ner för en tredje gång och stannar 5 veckor.

Resultatet blir att soldaterna i plutonen i slutändan sitter med tre Natomedaljer, tre medaljer för internationella insatser.

Samt diplom och betyg från tre missioner i rad. Känns detta rimligt?

 

Förslag.

 

Jag ser hellre en form av svenskt insatsmedalj specifik för t.ex R10. Som ett intyg på den uppoffringen som man faktiskt gör när man lämnar sina nära och kära på bara ett par dagar och på obestämd tid. Det känns mer rätt emot soldaterna i R10-förbandet och för soldaterna som gör en hel mission på plats.

 

Detta var mina tankar efter att jag satt och tittade på mina diplom från FS17. Som jag förövrigt bara tillhörde i ett par veckor.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Numer så får man väl inga siffror på NATO-medaljerna oavsett hur många missioner man gjort? Då är inte det något "problem" längre. Tidigare tilldelades man NATO-medalj efter 30 dagar, men för att få en ny medalj (nästa mission) var man tvungen att samla ihop 90 dagar. FN hade 90 dagar som krav för sina medaljer även när de tilldelades första gången. Hur reglerna för FM:s bronsmedalj ser ut vet jag inte riktigt, mer än att det är 30 dagar (antingen i en följd eller sammanlagt) för att tilldelas den första.

Share this post


Link to post
Share on other sites
...

Undertecknad vill betona att han i enlighet med instruktionerna i den gamla hederliga officersinstruktionen ”Puts och Studs” aldrig kommenterar eller frågar direkt om någons medaljer. Det är oartigt och ouppfostrat när någon kommer fram och pekar på ens bröst och frågar saker som ”Vad är det? Får man bära den?”. Sådant agerande innebär dels att frågeställaren blottar sin okunskap om medaljen vilket i sig kan uppfattas som en förolämpning, exempelvis mot en trotjänare som kanske vigt sitt liv åt sitt hemmaregemente och tilldelats dess förtjänstmedalj samt att man ifrågasätter om bäraren är intelligent nog att följa gällande reglemente. Är du nyfiken – notera medaljens utseende och kontrollera på nätet!

...

Gäller det alla, eller bara personer i (nästan) samma uniform, som möjligtvis kanske "borde" veta?

 

Utmärkelser bär man väl för att visa upp dom med viss stolthet. Då borde man snarare uppskatta om någon visar intresse för dom. Jag* personligen frågar hellre bäraren, än försöker memorera medaljens utseende, för att sedan leta på internet.

 

* Är ej uniformsbärare, om inte SLLs snygga kläder räknas som uniform. :)

 

Nu är ju "Puts och studs" inget reglemente utan en allmän icke-officiell handledning i hyfs för officerare, men där gäller (i de äldre upplagorna i alla fall) att man som officer förväntas veta vad dekorationerna betyder och att det är ohyfsat att fråga. Om jag inte minns fel är det ursprungliga förklaringen till detta att medaljbäraren - som förmodad krigshjälte - inte ska behöva förklara sin medalj genom att exempelvis säga "Jo, den här fick jag efter att ha förstört 10 stridsvagnar på¨en och samma dag vid Sallafronten 1940" vilket skulle kunna anses vara självgodhet och kanske till och med skrytsamt. Hjälten ska istället ådra sig allas tysta beundran utan att behöva göra något väsen av sig. Om man är oerhört nyfiken kan man alltid tillämpa det allmänna rådet "fråga en äldre kamrat" som förmodligen kan berätta vad den medaljprydde kollegan är för någon innan man går fram och hälsar.

 

/VL

Share this post


Link to post
Share on other sites
Hemvärnets förtjänstmedalj(er) får väl bäras till uniform?

Det finns flera lokala förtjänst-/belöningsmedaljer som saknar bärandetillstånd.

 

Jag misstänker att skälet är att HKV-PROT tyckte att det räckte med en marschmedalj och valde då den mest välkända. För marschprestationer i hemlandet bärs soldatprovsmärket. Jag är dock stark förespråkare för att även t.ex. Karolinermarschens medalj ska få bäras. Detta trots att jag aldrig har gått den marschen och inte har medaljen.

Som jag har förstått det ses Nijmegenmedaljen som mer legitim eftersom den givits kungligt godkännande en gång i tiden. Eftersom Nederländerna tillåter medaljen på sina uniformer har andra länder valt att göra det samma, men tycker förmodligen även att en marschmedalj får räcka som du säger.

 

Jag tolkar det som att trådskaparen tycker att FM borde dela ut flera medaljer för saker som idag inte medaljeras (högvakt, närvaro på jobbet etc.). Personligen anser jag att det idag finns tillräckligt med tillåtna medaljer för att personer som är värda belöningar i FM ska kunna uppmärksammas på ett bra sätt.

Min tolkning är att trådskaparen snarare anser att det borde rensas upp bland medaljerna. Minnesmedaljer värderas för högt och ges utan prestation, medan andra medaljer som följer av prestation inte är bärbara. Poängen var nog inte att dela ut fler medaljer, utan snarare att systemet ska premiera berömliga handlingar/uppoffringar istället för jag-var-där. Jag kan hålla med om detta. Medaljer bör nog delas ut mycket sparsamt, men inte helt godtyckligt, och skulle gärna vara möjliga att sträva mot (tydliga statuter). Själv tycker jag att miximalt en minnesmedalj borde få bäras och då sist bland svenska medaljer.

Share this post


Link to post
Share on other sites
...

Undertecknad vill betona att han i enlighet med instruktionerna i den gamla hederliga officersinstruktionen ”Puts och Studs” aldrig kommenterar eller frågar direkt om någons medaljer. Det är oartigt och ouppfostrat när någon kommer fram och pekar på ens bröst och frågar saker som ”Vad är det? Får man bära den?”. Sådant agerande innebär dels att frågeställaren blottar sin okunskap om medaljen vilket i sig kan uppfattas som en förolämpning, exempelvis mot en trotjänare som kanske vigt sitt liv åt sitt hemmaregemente och tilldelats dess förtjänstmedalj samt att man ifrågasätter om bäraren är intelligent nog att följa gällande reglemente. Är du nyfiken – notera medaljens utseende och kontrollera på nätet!

...

Gäller det alla, eller bara personer i (nästan) samma uniform, som möjligtvis kanske "borde" veta?

 

Utmärkelser bär man väl för att visa upp dom med viss stolthet. Då borde man snarare uppskatta om någon visar intresse för dom. Jag* personligen frågar hellre bäraren, än försöker memorera medaljens utseende, för att sedan leta på internet.

 

* Är ej uniformsbärare, om inte SLLs snygga kläder räknas som uniform. :)

 

Nu är ju "Puts och studs" inget reglemente utan en allmän icke-officiell handledning i hyfs för officerare, men där gäller (i de äldre upplagorna i alla fall) att man som officer förväntas veta vad dekorationerna betyder och att det är ohyfsat att fråga. Om jag inte minns fel är det ursprungliga förklaringen till detta att medaljbäraren - som förmodad krigshjälte - inte ska behöva förklara sin medalj genom att exempelvis säga "Jo, den här fick jag efter att ha förstört 10 stridsvagnar på¨en och samma dag vid Sallafronten 1940" vilket skulle kunna anses vara självgodhet och kanske till och med skrytsamt. Hjälten ska istället ådra sig allas tysta beundran utan att behöva göra något väsen av sig. Om man är oerhört nyfiken kan man alltid tillämpa det allmänna rådet "fråga en äldre kamrat" som förmodligen kan berätta vad den medaljprydde kollegan är för någon innan man går fram och hälsar.

 

/VL

Man kan ju hoppas att dagens krigare har andra och viktigare saker på schemat än att plugga in en massa metallbitar med tillhörande färgade band. Själv skulle jag inte ta illa upp om någon skulle visa sig intresserad och fråga vad jag har för krafs på bröstet.

 

För att knyta an till topicen så vill jag helst slippa medaljer för trogen tjänst, det ska man få för något som går utöver det vanliga harvandet.

Share this post


Link to post
Share on other sites

En smula fånigt är det kanske med medaljer för att man gått till jobbet, deltagit aktivt i föreningslivet, eller för att man infunnit sig till den verksamhet man åtagit sig. Samtidigt går det inte komma ifrån att man känner sig uppskattad om man får en medalj, och det är mindre problematiskt än andra belöningar som skulle kunna uppstå: Högre grad? Pengar? Befattning ovanför kompetensnivå? Bättre då att ge en medalj!

 

Vad som däremot retar mig är njuggheten hos den politiska ledningen. Problemet med Försvarmaktens medaljer är just att de är Försvarsmaktens medaljer, och därmed hamnar långt ned bland "Övriga medaljer och förtjänsttecken" i rang och bärandeordning (se www.medalj.nu). Det betyder att den soldat som riskerat sitt liv för att rädda sina kamrater får en medalj som officiellt ligger efter "Officerarnas Målskjutningsförbunds i Stockholm förtjänstmedalj i silver" och säkert hundra andra medaljer av ungefär samma kaliber.

 

Om det nu är politiskt omöjligt att börja dela ut de gamla krigsdekorationerna tycker jag man skulle gradera upp "Försvarsmaktens förtjänstmedalj i guld" till en medalj i kategorin "Krigsdekorationer" att användas i extraordinära fall, och införa en medalj i kategorin "Av regeringen utdelade Kungl. medaljer". Den kunde heta t.ex. "För mod och rådighet i farofylld tjänst" som en anknytning till "För mod och rådighet till sjöss under farofylld tid" som finns i den kategorin.

Edited by Cykelskytt

Share this post


Link to post
Share on other sites
Man kan ju hoppas att dagens krigare har andra och viktigare saker på schemat än att plugga in en massa metallbitar med tillhörande färgade band. Själv skulle jag inte ta illa upp om någon skulle visa sig intresserad och fråga vad jag har för krafs på bröstet.

 

För att knyta an till topicen så vill jag helst slippa medaljer för trogen tjänst, det ska man få för något som går utöver det vanliga harvandet.

 

 

Nu tror jag vi har missuppfattat det hela - Ingen ställer krav på att du ska kunna alla medaljers betydelse. Det är bara artigt att framstå som att man gjorde det fast så inte är fallet - en slags hedersbetygelse mot bäraren och givande organisation. Ungefär som att man inte säger till värden att maten smakade illa på middagen fast man tyckte att den gjorde det.

 

Utifrån mina utlandserfarenheter kan jag konstatera att samma sak gäller i flera länder avseende mässetikett - börja inte fråga ut folk om deras medaljer och utmärkelsetecken, i alla fall inte utan att känna dem närmare. Det anses vara mycket hedersamt att bära hoppvingar, rangerbåge osv och är du militärt utbildad "förväntas" det enligt artighetsprincipen ovan att du veta vad medalj/tecken står för även om ingen människa kan hålla reda på alla specialutbildningstecken/medaljer osv som finns tex. inom den amerikanska försvarsmakten. För civila gäller givetvis andra regler - fråga på bara (särskilt damer!).

 

Jag har själv minst två bekanta som de senaste åren tilldelats Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser belagt med svärd. Dessa gentlemän tycker det är ganska tröttsamt att i alla sammanhang där de bär medaljen få frågor - tyvärr ofta plumpt ställda - om varför dom fått dessa medaljer och då måste redogöra för någon besvärlig händelse för ett antal år sedan när de egentligen tänkt njuta av sin fördrink och trevligt damsällskap på balen. De berättar gärna på tu man hand när man lärt känna dem bättre.

 

Jag kanske är konservativ i min inställning till denna fråga och kanske är en förändring på gång avseende vett och etikett i dessa sammanhang liksom i samhället i övrigt. För mig är det helt enkelt inte så viktigt att få reda på vad en medalj är för någon att jag skulle ta risken att framstå som oartig och okunnig mot bäraren. Jag är säker på att Magdalena Ribbing har ett bra svar hur detta lämpligast bör hanteras om någon frågar henne.

 

/VL

Share this post


Link to post
Share on other sites

Nu tror jag att Stefanf ochViktor Lima pratar om varandra.

Stefanf menar att man inte behöver skämmas för att fråga om VAD det är för medalj.

och få svaret att det är tex medalj för genomförd utlandsmission.

 

ViktorLIma syftar nog på tyket ställda frågor om HUR har du lyckats få den,

underförstått en viss avundsjuka. Det är klart otrevliga frågor som man bör avstå från.

 

Ibland på tillställningar ser jag uniformer med väldigt mycket medaljer mm på.

Jag har aldrig blivit otrevligt bemött när jag frågat VAD det är för medlajer.

Jag nöjer mig också med det svar jag får, och frågar aldrig hur. Nu får man ibland

veta det ändå men det är bara bonus:)

 

/martin

Share this post


Link to post
Share on other sites
Nu är ju "Puts och studs" inget reglemente utan en allmän icke-officiell handledning i hyfs för officerare, men där gäller (i de äldre upplagorna i alla fall) att man som officer förväntas veta vad dekorationerna betyder och att det är ohyfsat att fråga.

...

/VL

Ok. Då tolkar jag det som du tycker att det skulle vara ok för mig som civilist att fråga en medaljbärare, om jag var osäker. Vi är nog överens. :rockon:

 

@ Martinator.

Stämmer bra.

Edited by stefanf

Share this post


Link to post
Share on other sites
Nu tror jag att Stefanf ochViktor Lima pratar om varandra.

Stefanf menar att man inte behöver skämmas för att fråga om VAD det är för medalj.

och få svaret att det är tex medalj för genomförd utlandsmission.

 

ViktorLIma syftar nog på tyket ställda frågor om HUR har du lyckats få den,

underförstått en viss avundsjuka. Det är klart otrevliga frågor som man bör avstå från.

 

Ibland på tillställningar ser jag uniformer med väldigt mycket medaljer mm på.

Jag har aldrig blivit otrevligt bemött när jag frågat VAD det är för medlajer.

Jag nöjer mig också med det svar jag får, och frågar aldrig hur. Nu får man ibland

veta det ändå men det är bara bonus:)

 

/martin

 

Självklart ska du aldrig behöva bli otrevligt bemött för att du frågar om någons medaljer. Vett och etikett handlar ju om att visa människor hänsyn, uppskattning och respekt och även om man som medaljbärare upplever frågor kring dessa som lite jobbiga finns det ingen anledning att vara otrevlig mot frågeställaren.

/VL

Share this post


Link to post
Share on other sites
En smula fånigt är det kanske med medaljer för att man gått till jobbet, deltagit aktivt i föreningslivet, eller för att man infunnit sig till den verksamhet man åtagit sig. Samtidigt går det inte komma ifrån att man känner sig uppskattad om man får en medalj, och det är mindre problematiskt än andra belöningar som skulle kunna uppstå: Högre grad? Pengar? Befattning ovanför kompetensnivå? Bättre då att ge en medalj!

Jag håller definitivt med om att prestationer som genererat lön inte generellt behöver premieras med medalj, annat än om insatsen är långt över vad som normalt kan förväntas. GMNOR och den "civila motsvarigheten" i Kungliga Patriotiska Sällskapets dekorationer räcker i mina ögon gott och väl till, även om det är få förunnat att arbeta så länge för en och samma arbetsgivare numera så att kraven uppnås. Medaljer för prestationer utöver det avlönade arbetet, ideelt för försvarsmaktens eller annan allmännyttig verksamhets bästa, anser jag däremot definitivt bör premieras med medaljer såsom det görs idag. I de allra flesta fall görs det på ett kontrollerat, restriktivt och värdigt sätt. Erhållna medaljer bör sedan också bäras av respekt till utdelaren.

Minnesmedaljer däremot är en annan sak. Jag irriterar mig mycket på de fantasifullt utformade minnesmedaljerna som mer ser ut som en orden än ett bevis på att någon arbetat vid ett numera nedlagt förband. Felet är dock HKV's. De skulle redan när de första förbandsminnesmedaljerna började komma (1994) fastställt hur de skulle se ut (enbart i brons kanske) samt hur mnga som får bäras och på vilken plats.

 

Vad som däremot retar mig är njuggheten hos den politiska ledningen. Problemet med Försvarmaktens medaljer är just att de är Försvarsmaktens medaljer, och därmed hamnar långt ned bland "Övriga medaljer och förtjänsttecken" i rang och bärandeordning (se www.medalj.nu). Det betyder att den soldat som riskerat sitt liv för att rädda sina kamrater får en medalj som officiellt ligger efter "Officerarnas Målskjutningsförbunds i Stockholm förtjänstmedalj i silver" och säkert hundra andra medaljer av ungefär samma kaliber.

Tänkt på att medaljerna i grupp K har Konungens bild och krona, därför måste de förstås bäras före försvarsmaktens medaljer, även om de kommer från en liten organisation. I den efterföljande grupp L befinner sig de allra flesta idag burna medaljerna och Försvarsmakten har utfärdat en liten specialbestämmelse där "av försvarsmakten instiftade medaljer" oavsett valör böres före övriga medaljer i gruppen. Därav hamnar Försvarsmaktens medalj för internationella insatser i brons exempelvis före en fbu-medalj i guld.

 

Detta ställer till det lite enligt mig och borde reformeras enling nedan:

Grupp K - Halvofficiella medaljer. Som idag

Grupp L - Av försvarsmakten instiftade medaljer. Således enbart:

Försvarsmaktens förtjänstmedalj i guld belagt med svärd*

Försvarsmaktens förtjänstmedalj i guld*

Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser i guld belagt med svärd*

Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser i guld*

Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver belagt med svärd*

Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver *

Försvarsmaktens reservofficersmedalj i guld

Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser i silver belagt med svärd

Försvarsmaktens belöningsmedalj för internationella insatser i silver

Försvarsmaktens värnpliktsmedalj i silver

Försvarsmaktens reservofficersmedalj i silver

Försvarsmaktens medalj för internationella insatser i brons

 

Grupp M - Övriga medaljer och förtjänsttecken.

Grupp N - Minnesmedaljer från militära förband och organisationer. Här bör man kunna reglera ett maxantal som får bäras.

 

*Jag anser även att försvarsmaktens högsta förtjänstmedaljer (FMGM/SM och FMintGM/SM) bör förses med Kunglig bild och krona för att placeras i Grupp K.

 

Om det nu är politiskt omöjligt att börja dela ut de gamla krigsdekorationerna tycker jag man skulle gradera upp "Försvarsmaktens förtjänstmedalj i guld" till en medalj i kategorin "Krigsdekorationer" att användas i extraordinära fall, och införa en medalj i kategorin "Av regeringen utdelade Kungl. medaljer". Den kunde heta t.ex. "För mod och rådighet i farofylld tjänst" som en anknytning till "För mod och rådighet till sjöss under farofylld tid" som finns i den kategorin.

Definitivt. Helst av allt uppväcka svärdsorden eller delar därav. Om det är för känsligt fortfarande åtminstone börja använda svärdsmedaljen, den är nämligen formellt ingen orden i sig utan en medalj inom orden.

 

Att tacka personer för goda insatser är god hyfs och medaljer är ett officiellt synligt erkännande som de allra flesta länder nyttjar. Får man bara bukt på minnesmedaljfloran så kommer vi tillbaka till då dessa bevis inte drunknar i mängden.

 

 

/Peder

Som bär de förtjänstmedaljer han tilldelats och även när andan faller på de holländska hoppvingarna (med bärandetillstånd citat Ch Prot"för det beundransvärda att frivilligt genomföra för försvarsmakten viktig utbildning"), oavsett om någon därför råkar tycka att jag är en fjant.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Själv ifrågasätter jag om det är rim och reson i att RO-medaljen ska hamna efter Vpl-medaljen i bärandeordningen. Det är märkligt.

En annan sak är att man borde hitta en annan lösning än siffrorna på "ÖB:s lilla blå", kanske krans efter 3 tilldelningar och en ros vid femte eller något annat än en sketen siffra.

 

/K

Share this post


Link to post
Share on other sites
Själv ifrågasätter jag om det är rim och reson i att RO-medaljen ska hamna efter Vpl-medaljen i bärandeordningen. Det är märkligt.

En annan sak är att man borde hitta en annan lösning än siffrorna på "ÖB:s lilla blå", kanske krans efter 3 tilldelningar och en ros vid femte eller något annat än en sketen siffra.

 

/K

Jag håller med dig om att det verkar vara en lustig ordning på RO- och vpl-medaljerna, men var hittar man egentligen i vilken ordning de ska bäras? De instiftades i samma skrivelse och man anger i båda fallen endast att de får bäras "närmast efter kungliga och regeringsmedaljer".

Jag tycker faktiskt inte att siffrorna känns så märkliga, däremot att man får en ny medalj för varje mission. Det innebär ju att en person som gjort fem missioner kan bära fem exakt likadana medaljer.

 

Sedan har jag faktiskt lite svårt att se poängen med att olika regementen har sina egna förtjänstmedaljer. Borde det inte räcka med att försvarsmakten eller försvarsgrenarna har ett par olika förtjänstmedaljer? Att man tillät nedläggningsmedaljer var ett stort misstag. Finns det något annat land som har sådana?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Just i detta fall är ju inte riktigt medalj.nu att lita på till 100%, sorteringsordningen har ju faktiskt inget att gå på när det gäller att separera de två medaljerna då de är av samma valör och samma instiftandeår (och både instiftade i samma skrivelse). Personligen skulle jag sätta RO-medaljen före VPL-medaljen.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Om du har två medaljer som tillhör samma valör och samma klass, är det då inte tilldelandedatum som styr i vilken ordning de ska bäras?

Share this post


Link to post
Share on other sites
Just i detta fall är ju inte riktigt medalj.nu att lita på till 100%, sorteringsordningen har ju faktiskt inget att gå på när det gäller att separera de två medaljerna då de är av samma valör och samma instiftandeår (och både instiftade i samma skrivelse). Personligen skulle jag sätta RO-medaljen före VPL-medaljen.

Hmm, vi kanske ska föreslå för medalj.nu-gänget detta?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hej igen alla!

 

Tack för många kloka tankar, synpunkter och idéer.

 

Lite kommentarer!

 

Nej, det är inte alls mitt syfte med tråden att få fler medaljer att bära själv!

Utan snarare som någon listat ut, att jag anser att det är hög tid att rensa upp i "medaljträsket". Men med finess!

 

Generellt anser jag inte att HKV skall förbjuda några medaljer. Man skall bara förteckna de som man tillåter att bära till uniform, resten lämnas i det tysta. Finns medaljen inte på listan över de generellt godkända så är den per automatik ej tillåten, basta! Om nu någon ändå vill bära den så får man söka ett personligt tillstånd hos HKV/prot. Precis som det är idag, och foga sig till det beslut som fattas!

 

Vissa medaljer med militär koppling är idag ej tillåtna att bära till uniform, utom vid "slutet sällskap", t ex föreningsträff. Jag tänker på förtjänst- /hedersutmärkelser som instiftats på t ex föreningsnivå. Vissa av dessa kan ej ersättas med andra medaljer instiftade på nationell eller lägre nivå. De borde med stor urskiljning ges generellt tillstånd, tycker jag.

 

Nej, jag anser inte att man skall få bära "köpta" medaljer rakt av och hur som helst, då blir det snabbt "studentbal" på våra uniformer.

 

Men t ex medaljen för genomförd Högvaktstjänst har ett gott syfte och utvisar att bäraren genomfört en lovvärd och viktig prestation. Alla som genomfört några Högvaktsdygn i följd, vet vad jag menar. Därför bör den godkännas såsom en minnesmedalj för bärande till uniform och förses med statuter fastställda av t ex Kommendanten i Stockholm. Om det sedan är förbandschefen, en förening eller den enskilde som "betalar" för medaljen, det är i sammanhanget mindre viktigt. Jämför med medaljen till minne av Nobelpriset till FN-trupperna. Den är godkänd, av HKV, att bära av alla som genomfört FN-mission före 1988-12-10 med godkända vitsord, när priset delades ut till FN högkvarterets representant i Oslo. Men Du får själv betala för den fysiska medaljen om du vill bära den. Det finns fler sådana exempel.

 

Vad gäller bärandeordningen och vissa medaljers status i förhållande till andra, så behövs det verkligen en reformering av FM bestämmelser. Jag delar uppfattningen att ResOff-medaljen bör ligga före VPL-medaljen.

LtP:s idé till indelning verkar genomtänkt!

 

När det gäller vpl-medaljen, så kommer den ej att kunna delas ut efter 2010-07-01, då vi går in i en ny era med frivillighet och anställning. Här bör man kanske tänka till och antingen instifta en ny medalj, eller ännu hellre, återuppta och "modernisera" en tidigare medalj som ej längre delas ut, men som kan få helt rätt syfte, nämligen Svärdsmedaljen.

 

ALLA svenska militära minnesmedaljer, oavsett valör, skall i bärandeordningen komma efter ALLA Svenska militära medaljer, oavsett valör, som har ett mod/tapperhets-, förtjänst-, eller hederssyfte i tilldelningen, anser jag!

Vidare bör ALLA godkända utländska/internationella medaljer för genomförd utlandstjänst, gå före andra utländska militära utmärkelser som inte utdelats i tapperhets-, förtjänst-, eller hederssyfte, oavsett valör! En NATO-medalj i brons bör alltid komma före t ex Nijmegen-medaljerna oberoende vilken valör dessa har, osv!

 

Jag tycker inte man skall frångå siffrorna på "utlands-medaljen", det är ett bra sätt att utvisa antalet missioner.

En lagerkrans utvisar av tradition att bäraren gjort något utöver det vanliga, en rådig insats kanske med fara för eget liv. Så den skall vi låta vara förbehållet det, tycker jag. Lagerkransen är ju t ex nyligen införd till Hemvärnets brons- och nya silvermedalj, för just rådigt ingripande.

 

Vad gäller NOR-medaljen, så tilldelas den "all" statlig personal efter 30-års väl vitsordad tjänstgöring, alltså även militärer. Och även om du väljer att ta en guldklocka eller en kristallskål som belöning, så är du berättigad att bära släpspännet på uniformen, på egen bekostnad dock. Om Du så vill kan du faktiskt även bekosta medalj och/eller miniatyr för bärande i efterhand, om man ångrar sig sas. Men eftersom det är en medalj i äkta guld så kostar det sina modiga sekiner. I o f kan man ju se det som en investering, guldvärdet är ju högt just nu! :D @eskil, så fortsätt rulla på med tummarna! :D

 

@The Swede;

Om du har två medaljer som tillhör samma valör och samma klass, är det då inte tilldelandedatum som styr i vilken ordning de ska bäras?
Helt rätt, förutsatt att de också har samma instiftandeår!

 

//QH5 :)

Som, när tillfälle ges, bär tilldelade medaljer, med stolthet och glädje!

 

Om frågor finns bland forumets medlemmar ang. medaljer, så är ni alltid välkomna med frågor, här eller via meddelandefunktionen.

 

MEDALJ.NU är också en bra kunskapskälla i ämnet. Så även Jonas Arnells sida Ordnar, dekorationer och medaljer i Sverige Den är nyligen förnyad till utseende utformning och innehåll.

Edited by Qvintus_Helge5

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag återkommer igen till det här med siffrorna på FMIntBM då jag tycker att dessa är en styggelse. Den visar inte på antal missioner/insatser utan hur många gånger som man fått medaljen. Det hänger inte alltid ihop.

Lagerkrans som ersättning var bara ett exempel men kanske ett dåligt sådant. Rent heraldiskt så brukar lagerkrans symbolisera kunskap, varför lärosäten ofta har en krans i sitt vapen. Bättre är kanske stjärnor såsom Norge åtminstone hade på sin medalj för Förstegangstjänst samt utlandstjänst. Eftersom FM nyligen gjort om sina finaste medaljer så tycker jag nog att man skulle kunna laborera med valören på FMInt för de som gjort många insatser. Silver vid fem, guld vid tio?

 

/K

Share this post


Link to post
Share on other sites
Jag återkommer igen till det här med siffrorna på FMIntBM då jag tycker att dessa är en styggelse. Den visar inte på antal missioner/insatser utan hur många gånger som man fått medaljen. Det hänger inte alltid ihop.

Lagerkrans som ersättning var bara ett exempel men kanske ett dåligt sådant. Rent heraldiskt så brukar lagerkrans symbolisera kunskap, varför lärosäten ofta har en krans i sitt vapen. Bättre är kanske stjärnor såsom Norge åtminstone hade på sin medalj för Förstegangstjänst samt utlandstjänst. Eftersom FM nyligen gjort om sina finaste medaljer så tycker jag nog att man skulle kunna laborera med valören på FMInt för de som gjort många insatser. Silver vid fem, guld vid tio?

 

/K

 

Ingen dum tanke alls Krook!

 

Guld och silver är ju "lediga" nu s.a.s. Visserligen blir det en viss extra adm. för SwedInt men det får dom ta när det gäller att utmärka de som far till fjärran land i lovvärt syfte.

Hoppas kan man ju alltid, om och när nu reformeringen kommer.

 

//QH5 :)

@BlåGul, ledsen att jag bredde ut mig i signaturen tidigare. Är det OK så här?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Mycket intressant tråd!

 

Jag håller med i stort: färre men vassare medaljer!

 

Några kommentarer: jag föreslår att man behåller benämningen grupp L för nuvarande grupp, men att man talar om L1 och L2 för de olika undergrupperna.

 

Det är ett problem att FM:s medaljer hamnade i grupp L. Även om man stötte på centralt politiskt motstånd - om det nu var fallet - och inte kunde instifta en regeringsmedalj (grupp G) så borde man inom Försvarsmakten - med regeringens goda minne - kunnat instifta en medalj i grupp I, övriga officiella medaljer. Hit hör akademimedaljer, Uppsalas + några till. Rimligen är relationen F-dep <=> FM likartad som U-dep <=> universitet.

 

Jag tycker också att regeringen borde satsa på att ta upp ordensmedaljerna, eftersom de som Peter riktigt påpekar, inte är den del av orden. De ligger högre än regeringsmedaljerna i grupp F.

 

Krigsdekorationerna kan inte ändras - i så fall tror jag att måste man ändra stadgarna för Svärdsorden först och bestämma att dessa ska utdelas i stridssituationer, inte när Sverige är i krig som det är idag. Först då kan man döpa om gruppen från "Krigsdekorationer" till "Stridsdekorationer".

 

Medaljer är på många sätt en marginell fråga och regeringen har haft en hel del på bordet de här fyra åren. Förra borgerliga regeringen började bereda frågan om statsordnar under 1993-94 men valförlusten stoppade planerna då. Skulle regeringen få förnyat mandat i höst så vore det kanske dags att pröva frågan igen.

 

När det gäller högvaktsmedalj: jag lumpade på beredskapsplut så jag missade högvakten men en medalj är ingen dum idé. Ett tanke kan vara att alla som gör högvakt får medaljdiplom - och att den som så önskar kan införskaffa medaljen när intresse och ekonomi så tillåter, om det nu är en ekonomisk fråga. Det är ju egentligen diplomen som räknas - inte kors & medaljer, de konkretiserar bara diplomen på ett icke oangenämnt sätt...

 

/Jonas :baskerPa:

Edited by jonar242

Share this post


Link to post
Share on other sites
Just i detta fall är ju inte riktigt medalj.nu att lita på till 100%, sorteringsordningen har ju faktiskt inget att gå på när det gäller att separera de två medaljerna då de är av samma valör och samma instiftandeår (och både instiftade i samma skrivelse). Personligen skulle jag sätta RO-medaljen före VPL-medaljen.

Hmm, vi kanske ska föreslå för medalj.nu-gänget detta?

 

I dokumentet TGF 16991:30001 behandlas FMResOSM faktisk före FMvplSM så det är nu ändrat på www.medalj.nu

 

Inom en grupp kan, och skall, man aldrig mäta en medaljs "värdighet" annat än att sortera den efter valör och instiftandeordning samt för NATO & FN medaljerna sortera dem i personlig erhållandeordning. Min högst personliga uppfattning, vad den nu må vara värd, är dock att under plikt genomföra upp till 18 månaders tjänst för riket utan nämnvärd ersättning är en större uppoffring än att utbilda sig för ett, visserligen underbetalt, deltidsyrke och efter dess anställnings upphörande medaljeras.

Share this post


Link to post
Share on other sites
I dokumentet TGF 16991:30001 behandlas FMResOSM faktisk före FMvplSM så det är nu ändrat på www.medalj.nu

 

Inom en grupp kan, och skall, man aldrig mäta en medaljs "värdighet" annat än att sortera den efter valör och instiftandeordning samt för NATO & FN medaljerna sortera dem i personlig erhållandeordning. Min högst personliga uppfattning, vad den nu må vara värd, är dock att under plikt genomföra upp till 18 månaders tjänst för riket utan nämnvärd ersättning är en större uppoffring än att utbilda sig för ett, visserligen underbetalt, deltidsyrke och efter dess anställnings upphörande medaljeras.

 

Kan bara biträda LtP i denna hans uppfattning.

 

Jag hoppas att "värnplikts-medaljen" fortsätter att "öka" i sin status. Utan att för den skull ringakta någon annan utmärkelse. Det är få länder som behållt värnpliktsutbildningen så länge som Sverige. Och att ha genomfört GU bör innebära en viss status, som kan bevisas med medaljen.

 

//QH5 :)

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hej på er!

 

Jag sökte på forumet och tänkte att detta kanske kan svaras på i denna tråden.

 

se bild och läs sedan min fråga!

http://www.forsvarsmakten.se/sv/Forband-och-formagor/Skolor/Militarhogskolan-Karlberg-MHS-K/Nyheter/Kadetter-pa-hedersuppdrag/

 

 

majoren på bilden, vad är det för lustiga medaljer han har på sig? Alltså dom som sitter ovanför handtaget på svärdet, det ser ut som nått kors eller stjärna bland annat.

 

Någon som vet?

 

Mvh

Share this post


Link to post
Share on other sites
Hej på er!

 

Jag sökte på forumet och tänkte att detta kanske kan svaras på i denna tråden.

 

se bild och läs sedan min fråga!

http://www.forsvarsmakten.se/sv/Forband-och-formagor/Skolor/Militarhogskolan-Karlberg-MHS-K/Nyheter/Kadetter-pa-hedersuppdrag/

 

 

majoren på bilden, vad är det för lustiga medaljer han har på sig? Alltså dom som sitter ovanför handtaget på svärdet, det ser ut som nått kors eller stjärna bland annat.

 

Någon som vet?

Kolla på medalj.nu

Den här hittade jag där; Franska Nationalförtjänstordens riddarkors

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Sign in to follow this  



  • Similar Content

    • By Chassi
      Halloj.

      Jag behöver hjälp med att identifiera förkortningar på tilldelade medaljer eller liknande, jag forskar lite om en person och har kollat upp denna i en rulla från 30 talet.
      Där står ett antal förkortningar och jag tror mig lyckas tyda några av dem, medans andra är för mig okända.
      Jag har även kollat på medalj.se men utan större resultat då man även kan tänka sig att sättet att skriva förkortningarna kan skilja sig åt mellan åren, tänkte kolla här först innan jag tar detta vidare.

      RSO= Riddare av svärdsorden
      SvRKSM= svenska röda korsets silvermedalj?
      LandstSM= Landstormens silvermedalj
      Stockh.lfbSM= Stockholms landstormsförbunds silvermedalj
      RFinl VRO= riddare av finlands vita ros orden
      URKHk= ?
      ÖRKOffHt= ?
      KHS= ?
      SS= ?
    • By Manzon
      Är det någon som vet ett bra inköpsställe för miniatyrmedaljer? Har googlat lite men jag tycker utbudet är lite dåligt och vill gärna hitta en som säljar alla de jag har för enklare montering osv. 
      Hemsidor är bra, men det kanske finns någon som säljer, men inte via webben. 
      Mvh
    • By Chassi
      Hur ska medaljer bäras till civil kavaj vid sammankomster inom tex frivilligverksamhet där bärande av utmärkelser uppmanats.

      ​Minatyrer eller orginal?

      ​Om minatyrer, ska dem då monteras på kavajslaget?
    • By jonar242
      Hej!
       
      Enligt http://medalj.nu/ har en ny medalj för sårade i strid instiftats (à la Amerikanska Purple Heart). Jag har väckt frågan på http://www.heraldik.se/heraldica/topic.asp?TOPIC_ID=2695 om den verkligen har fått den mest optimala utformningen i bildspråk och bandval. Vad tycker ni andra?
       
      MVH
       
      Jonas
×
×
  • Create New...