Jump to content
Sign in to follow this  
Perman

Senaste AIS-informationen

Recommended Posts

1 hour ago, Perman said:

 

Ett lite ovanligare örlogsfartyg som deltar är mintendern och dykeristödfartyget A212 Ägir. Hon är ett katamaranfartyg på 117 ton som tidigare har rapporterats som utrangerad på wiki, men hon verkar ju fortfarande vara aktiv. Byggdes i Norge 1985 och köptes in 1989 till marinen. Fartyget har inte den traditionella blågrå färgen som svenska örlogsfartyg normalt har utan en mer ljusgrå nyans.

 

 

http://www.tugboatlars.se/Aagir.htm

 

Vad är fördelen med katamaranskrov till denna fartygstyp?

Share this post


Link to post
Share on other sites
13 hours ago, vikingman said:

 

http://www.tugboatlars.se/Aagir.htm

 

Vad är fördelen med katamaranskrov till denna fartygstyp?

 

Först vill jag bara säga att jag är ingen expert men jag har försökt hitta mer info om henne innan hon köptes in till marinen utan att lyckas (har tex inte hittat henne på faktaomfartyg.se). Gissningsvis så ger väl ett katamaranskrov en stadigare plattform vid bärgnings-, min- och dykeriarbete. Katamaran- och trimaranfartyg tror jag generellt inte är så ovanligt för fartyg som är avsedda för dykeriarbete. Ett katamaranskrov ger ju även en större däcksyta och fartyget kan med ett mindre djupgående operera på grundare vatten.

 

Det kan ju möjligen också vara så att hon inte var en speciellt lyckat fartygstyp och att marinen därför kunde köpa henne billigt. Det enda jag hittat om henne är att hon är byggd vid Båtservice Verft i Norge 1985 som m/s Bloom Surveyor och att hon är på 117 ton och gör 14 knop. Jag gissar också att hon har en viss särställning inom marinen och att hon möjligen även sysslar med vissa mer civila uppgifter.

 

UPDATE: Enligt Försvarsmaktens dykarskola så tillhör HMS Ägir båtparken.

Quote

"Ägir används mest till hjälmdykutbildning och har en dykkorg med vinsch på A-ramen i fartygets akter."

 

Militär dykutbildning – kraven, kategorierna och utrustningen

 

Även svenska M14 Sturkö verkar nu ha anslutit, vilket skulle betyda att sex av sju sv minröjningsfartyg deltar. A212 Ägir har dock lämnat i skärgården, men i stället har stödfartyget A264 Trossö anslutit. Fartygsgruppen befinner sig nu längre ut i Ålands hav med S kurs.

 

/Per

Edited by Perman

Share this post


Link to post
Share on other sites

Man håller ju uppenbart på med någon spännande aktivitet utanför Norrtälje i Ålands hav i samverkan med finska flottan.

Men det som förvånar mig är att A212 Ägir försvann någon dag efter ankomst, senast jag såg tittade så var Ägir strax norr om Singö  tillsammans med ett eller två militära fartyg till, men efter det är den borta.

någon som har koll på Ägir?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Nej, jag kan inte hitta henne heller. Hon finns registrerad verkar det som men det finns inga positionsuppgifter: AGIR

 

130027:

 

Flera av farttygen har gått till Berga nu, eller är på väg dit. Dessa omfattar minst de två finska minröjningsfartygen, HMS Trossö, HMS Kullen, HMS Ulvön, HMS Spårö och HMS Sturkö.

 

Ett antal militära, halvmilitära och andra skyddsfartyg från våra grannländer verkar vara på ingång mot Karlskrona. Dessa omfattar bl a litauiska räddningsfartyget Šakiai, Patrullfartyget Kindral Kurvits från estländska gränsbevakningen, 4 MHV båtar från danska marinhemvärnet, tyska multipurpose fartyget Arkona, patrullfartyget Turva från finska gränsbevakningen, danska miljöskyddsfartyget Gunnar Seidenfaden och lettiska sjömätningsfartyget Varonis. Bogserbåten HMS Herkules har gått ut för att möta upp som det verkar.

 

UPDATE: Fartygen som är på väg till Karlskrona ska delta i en av världens största olje- och miljöräddningsövningar Balex Delta 2018 Jan Wisén på twitter: Kbv:s GD inviger Balex Delta 2018 i Karlskrona

 

/Per

Edited by Perman
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Angående den stora svensk-finska minröjningsinsatsen i Ålands hav så har FM nu publicerat ett inlägg:

 

Samövning och efterkrigsminröjning

 

Olje- och miljöräddningsövningen Balex Delta 2018 är nu i full gång med minst 17 fartyg från 8 nationer i Hanöbukten. Från svensk sida deltar minst HMS Belos, KBV003 Amfitrite och KBV 033.

 

HMS Ägir befann sig också i Hanöbukten utanför Simrishamn för knappt 7 timmar sedan, och stävade då åt SV med ca 8 knop: SWE NAVY A212

 

/Per

 

 

Edited by Perman
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

09180200:

 

En räddningsaktion pågår ca 19 km SSO om Nynäshamn där tre enheter från marinen har deltagit:

 

Sjunkande motorbåt, 5 NM Ö Landsort

 

En person saknas efter båtolycka söder om Nynäshamn

 

Deltagande enheter från marinen har varit bevakningsbåtarna 85 Trygg, 86 Modig samt bogserbåten A255 Hercules, och dessa är nu på väg norrut mot Muskö.

 

Lettiska minjaktfartyget M-06 Tālivaldis och litauiska minfartyget N42 Jotvingis gick bägge ut från Tallinn i morse och befinner sig nu ca 35 km V om Dagö med SSV kurs och ca 6-7 knop.

 

Danska fregatten F361 Ivar Huitfeldt gick ut från Gdynia vid 17:30 tiden och befinner sig nu ca 90 km SO om Hoburgen med NNO kurs och ca 20 knop.

 

Polska minsveparen 633 ORP Dąbie stävar österut utmed polska kusten med ca 7 knop och befinner sig nu ca 50 km NV om Gdynia.

 

En fartyg som förmodligen är korvetten K24 Sundsvall befinner sig ca 40 km V om Bornholm med SO kurs och ca 8 knop. Markören säger bara "Swedish warship", men eftersom dimensionerna anges till 57 x 8 m så torde det vara Sundsvall. Hon är det enda fartyget i klassen som varit i tjänst sedan Dec 2012. Med tanke på att hon rört sig i sjötrafikleden NO om Bornholm med låg fart tidigare under dagen så gissar jag att hon utför sjötrafikövervakning.

 

Nederländska robotfregatten F805 Evertsen gick igenom Öresund norrut i morse och befinner sig nu ca 25 km NO om Grenå med SV kurs och ca 8 knop.

 

/Per

 

 

Edited by Perman
  • Like 1

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
Sign in to follow this  



  • Similar Content

    • By JakobS
      Vad tror vi om konceptet med en ny serie robotbåtar för marinen?
      Jag själv är otroligt mycket för en ny serie med mindre enheter (dock inte sagt att jag inte önskar stora enheter, det måste vara en bra balans).
       
      Exempelvis så finns detta koncept på 46 meter, med 40mm eller 57mm i fören, 2 x 30mm på sidorna, 4 x sjömålsrobot samt amerikanska RIM-116 eller franska Mistral i aktern. Visserligen inte optimerad för ubåtsjakt, men helt perfekt för att hålla skärgården.
       
      Vad tycker forumets samlade expertis? Det vore oerhört kul att höra!
       



    • By Hetsig
      Om regeringen skulle få för sig att ta tummen ur, skulle man då ha möjlighet att sätta luftvärnssystemet Aster-15 och 30 på korvett klass Visby?
    • By Perman
      Från försvarsberedningens slutrapport:
       
      -citat-
      "Två korvetter av Gävleklass ska modifieras och livstidsförlängas för
      att kunna vara operativa in på 2030-talet."
      -slut citat-
       
      Det här måste i praktiken betyda att anskaffningen av de två nya ytstridsfartygen (som ska ersätta GLE och SVL) nu skjuts ytterligare framåt i tiden. Man häpnar! Den senaste planeringen hade tidigare talat om anskaffning i slutet av 2020-talet. Kan så små korvetter verkligen behållas operativa så länge och vara tillräckligt moderna under hela denna tid? Det ser nästan ut som om de kommer att behöva omsättas samtidigt som utfasningen av Visbyfartygen börjar på 2030-talet. Då lär det verkligen behövas en rejäl halvtidsmodernisering av Gävleklassen nu snarast, och även fortsatta uppdateringar och renoveringar senare. Det lär t ex inte gå att fortsätta att använda pjäser som härstammar från slutet av 40-talet eller sjunkbomber från 30-talet (1900-talet alltså ) 57 mm pjäsen på fördäck ska ju bytas ut mot en 57/70 Mk3 (men utan stealthkupol), men den gamla 40 mm pjäsen akterut behöver även den bytas ut mot någon typ av modernt point defence system. Sedan tycker jag att man ska uppdatera och starta tillverkning av Saab Dynamics ASW-601 som prövades på en av patrullbåtarna: http://www.youtube.com/watch?v=6rXc9FUGfEU
       
      /Per
    • By Racoon Pioneer
      Jag hörde av en chef i högkvarteret att man diskuterat nyanskaffning av stridsfartyg som var ännu större än Visby-klassen, alltså i fregattsize. Jag vet inte om man diskuterar detta idag också eller om det är lagt på is sen Visby-klassen anskaffades. Men hursomhelst undrar jag om det är strategiskt smart att ha så stora enheter. Slår man ut en sådan, har man ju slagit ut ganska mycket. Är det inte bättre att göra som Sverige gjort de senaste 50 åren att bara satsa på små enheter och sen låta dem samverka i det kommande bekanta nätveket.
       
      Eller är det så att man med modernt luftvärn och förnyad skydddsteknik (kanske även på denna nivå lite schysst stealth) kan göra en så stor enhet som en fregatt framgångsrik taktiskt. En sån bjässe strategiskt placerad i havet utanför en krigshärd kan ju formligen spy ut dödande precisa missiler åt alla möjliga håll.
       
      Fast sen har vi ju det här med ubåtar... och är det motiverat att ha såna fartyg i svenska vatten med svenska behov...
       
      Om inte annat skulle de ju vara som en kronjuvel i FM, monster i state-of-the-art-teknologi, nationens stolthet, alla kommendörers onaniobjekt och dregelframkallande för vilken sjöofficer i världen somhelst. Det är ju inte så lite det heller.
       
      /RP
    • By Nattsork
      har visbycorvetten kommit i burk ännu?
×