Jump to content

Hemvärnets framtida roll


Recommended Posts

Mitt gamla insats kompani övar redan idag under två veckoslut under våren och två under hösten, till dessa ska läggas ett antal dagsövningar, så det är inte så stor skillnad praktiskt mer en skillnad i ersättnings nivå och att man räknar i dagar istället för timmar.

Det som ännu är rätt oklart eller helt åt helvete är att dom fortfarande pratar om att dagar endast skall räknas under hemvärns KFÖ...

Och vad som tidigare sagts så är det 1gång per år...

 

Vill dom verkligen driva igenom ett sådant fyrkantigt system som ger en garanti på att "nolla" ut ett antal per år?

Dessutom dessa som "nollas" ut..kan mycket väl vara de aktiva 200-400timmars soldaterna idag..

Det räcker med en influensa så skiter det sig..

 

Det vore önskvärt att få se lite mera fakta från RiksHv Ch och hans stab...

Link to comment
Share on other sites

Törs man tro att det även kommer att ställas fysiska krav?

Som det är nu finns det inga (mig veterligen) officiella fyskrav alls från hv-ledningen.

 

Jo det finns krav men de är låga, mycket låga. Sedan är det upp till den lokala cheferna att upprätthålla kraven vilket är ett sorligt försummat område. Kraven står i kontrakten man skriver med försvarsmakten.

 

Min uppfattning är att Soldater i Hemvärnet inte behöver vara i super kondition.

Att kunna springa 5 km på 30 min och kunna genomföra med godkänt resultat soldatprovet med buren stridsutrustning men utan ryggsäck, är ett lagom grundkrav för alla soldater i Hemvärnet.

 

Sedan att man ska kunna genomföra ett antal sittups och armhävningar och ryggresningar är inte helt fel heller.

 

Sedan är man hyfsat förbered att genomföra uppgifterna enligt H1 till H3 i toem.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...
Om du vänder på dig, vilka fysiska krav krävs för att lösa H1-H3?

 

Ähum. Nu vet jag inte riktigt vad H1-H3 är för något (ska kolla i papprerna :banghead: )

Men jag tycker att Charlie Spartan ställer rimliga krav. För även om vi inte är något elitförband så får det inte bli en ursäkt att inte ställa några krav alls!

Link to comment
Share on other sites

Om man nu ska ställa krav, då måste det hända något om kraven inte uppfylls. Att ha en massa krav och sedan händer det inget för de som inte uppfyller kraven då är kraven bara onödiga...

Link to comment
Share on other sites

Man kan ju också ha kravet att man som grupp "ska..." eller att samtliga grupper i en pluton "ska" och "ska" kan då vara klara ett fälttest som kan vara anpassat åt ena eller andra hållet. Alltså inte ett fyskrav på individen utan lägga det på gruppnivå.

Link to comment
Share on other sites

Man kan ju också ha kravet att man som grupp "ska..." eller att samtliga grupper i en pluton "ska" och "ska" kan då vara klara ett fälttest som kan vara anpassat åt ena eller andra hållet. Alltså inte ett fyskrav på individen utan lägga det på gruppnivå.

Jag tycker nog att bollen ligger hos förbandscheferna eller den person som bemyndigats att teckna kontrakt med den enskilde. Det är upp till varje förband att tolka den här paragrafen och sätta ribban därefter. Varje chef får det förband han förtjänar skulle man kunna säga.

 

5 § Försvarsmakten får anta personal till hemvärnet genom att ingå avtal med en

person om att han eller hon skall tjänstgöra som hemvärnsman. Innan avtal

ingås skall hemortskommunen ha fått tillfälle att yttra sig.

Avtal om sådan tjänstgöring får ingås med den som har fyllt 18 år, är svensk

medborgare och är lämplig för tjänstgöring i hemvärnet.

Av avtalet skall tjänstgöringens art, tjänstgöringsskyldighetens omfattning

och tjänstgöringstidens längd framgå. Av avtalet skall det vidare framgå att

hemvärnsmannen är skyldig att tjänstgöra under hemvärnsberedskap och inte

får säga upp avtalet under sådan beredskap.

 

Kräver en viss befattning ett visst mått av fysisk kapacitet gör man sig en björntjänt om man skriver avtal med någon som pga kroppsbyggnad, kondis eller medicinskt hinder uppenbart inte är lämplig. Det är svårt att få ny personal därför skall man kanske inte rata någon, däremot kan man tänka till mer än en gång innan man placerar vederbörande i befattning. Det finns många befattningar som passar den som inte är värsta "terrängscootern", placera där och var konsekvent med att inte placera olämpliga i stridande befattningar på t ex und och insats. Möjligheten finns att göra det här bra under eget ansvar, det är bara initiativet som lyser med sin frånvaro på sina håll. Jag upplever det inte som ett stort problem i dagsläget, men av diskussionen att döma finns det ett visst behov av omtänk inom Hv i stort.

Link to comment
Share on other sites

Uppgifter för Hemvärnsförband.

 

Från TOEM 2007

Huvuduppgifter.

Hemvärnskompani skall kunna:

H1. Bevaka och/eller skydda ett till flera objekt eller knutpunkter inom avdelat område mot sabotage under minst 30 dygn.

 

H2 Försvara terrängavsnitt mot sabotagestyrkor under minst 30 dygn, (då bataljon löser uppgift att bevaka och/eller skydda ett till flera objekt eller knutpunkter).

 

H3 Ytövervaka.

 

Övriga uppgifter som Ett Hemvärnskompani ska kunna lösa efter tillförsel av resurser och utökad utbildning.

 

Hemvärnskompani och hemvärnsinsatskompani kan också ges stridsuppgift att

 

Ö1 Försvara, mot en motoriserad motståndare, ett eller flera terrängavsnitt under minst 2 tim.

 

Ö2 Fördröja en motoriserad motståndares framträngande längs ett ca 10 km djupt framryckningsstråk under minst 4 tim.

 

Ö3 Störa motståndarens verksamhet inom ett upp till ca 30-50 x 30-50 km stort område upp till 30 dygn.

Edited by Charlie Spartan
Link to comment
Share on other sites

Hur stor är den motståndare som avses?

Eftersom stridsenhet forfarande är pluton så normeras motståndaren till sabotagegrupp.

 

Ö1 Försvara, mot en motoriserad motståndare, ett eller flera terrängavsnitt under minst 2 tim.

 

Motoriserad sabotagegrupp??

Link to comment
Share on other sites

Hur stor är den motståndare som avses?

Eftersom stridsenhet forfarande är pluton så normeras motståndaren till sabotagegrupp.

Fast nu står det ju faktiskt "Hemvärnskompani skall kunna"...

 

I H1 och H2 så är typmotståndaren en sabotagegrupp. Vad typmotståndaren i Ö-uppgifterna är vet jag inte, men enda gången vi har övat det så var det mot mekskyttekomp.

Link to comment
Share on other sites

Utdrag om Hotbild enligt Toem, trevlig läsning!

 

3.2 Hotbild

Allmänt

Inom ramen för Försvarsmaktens uppgifter kan svenska förband komma att möta aktörer med stor variation avseende resurser (kvantitet, vapensystem, teknologinivå) och uppträdande. Den nya hotbilden är såväl komplex som diffus.

 

3.2.1.1 Motståndarens teknologi och metoder- En massiv insats av resurser som tillhör aktör med "högteknologisk status" mot vårt land bedöms inte vara aktuell inom minst en tioårsperiod. Sådan aktör torde under överskådlig tid istället vara samarbetspartner med våra stridskrafter snarare än hot mot dessa. Aktörer med "högteknologisk status disponerar" och förmår genomföra operationer med omfattande, allsidigt sammansatta stridskrafter på hög teknologinivå.

 

- Aktörer med "gammal teknologisk status" disponerar materiel med etablerad teknik som ofta är flera år gammal. Mätt mot en högteknologisk part är statusen på flygstridskrafterna relativt sett sämre än markstridskrafternas. Enstaka system med modern teknik kan disponeras, men påverkar inte den totala förmågan. Kombinerade operationer som består av alla vapenslag kan genomföras med begränsad ambition. Taktisk verksamhet på marken genomförs inom högst divisions ram. Aktörer kan oavsett teknologisk status för verkanssystem inneha förmåga att utnyttja andra system, ex ledningssystem, med högre teknologisk status. Aktörerna kan även ha en offensiv förmåga av högteknologisk karaktär, exempelvis störutrustning eller datavirus.

 

- Aktörer kan vid en konflikt tillgripa andra än konventionella stridskrafter och metoder för att uppnå sina syften. Genom att använda alternativa (icke-konventionella) metoder skapas en annan hotbild än den som ligger till grund för vår beredskap och totalförsvarsförmåga. Alternativa metoder kan sättas in där vi är svaga, på grund av att vår försvarsdoktrin, planer och resurser inte förutsett dessa, är anpassade för att möta eller är otillräckligt verksamma mot. Metoderna är mest lämpade för stater eller icke-statliga aktörer som saknar eller av olika skäl inte vill/kan utnyttja sina stridskrafter på ett konventionellt sätt. Alternativa metoder kan användas såväl separat som ingående i en operation med konventionella stridskrafter och metoder. Aktörerna kan uppträda nationellt och Försvarsmakten ska, inom ramen för vissa regelverk, kunna hantera hotet från dessa.

 

 

3.2.1.2 Aktuell hotbild

 

De mest aktuella territoriella hoten både på kort och medellång sikt torde utgöras av säkerhetshotande verksamhet i form av underrättelseinhämtning, främst industrispionage, och organiserad kriminalitet. I samband med vårt internationella engagemang kan terroristhotet accentueras, även mot mål på svenskt territorium. Till detta kan läggas risken för spridning av massförstörelsevapen och konsekvenser av miljökatastrofer.

 

Den hotmiljö inom vilken våra insatsförband skall kunna verka omfattar främst olika typer av asymmetriska hot och terroristhandlingar. Därutöver kan förband komma att nyttjas vid svåra påfrestningar som till exempel miljökatastrofer. Då risken för ett mer omfattande militärt hot mot Sverige på kort sikt är liten bedöms behovet av storskaliga militära insatser som mycket begränsat på kortare sikt.

 

 

3.2.1.3 Hotbild för Hemvärnets förband

 

I den ovan beskrivna mest aktuella hotbilden torde motståndaren därför utgöras av militära eller andra sabotagestyrkor som endera genomför operation i syfte att sabotera samhällsviktig infrastruktur eller resurs, eller att för att tillskansa sig strategiskt viktig materiel. Ett annat syfte kan vara att besätta samhällsviktig infrastruktur eller resurs för att öva utpressning. Som ett led i att nå målet med sådan operation kan motståndaren behöva ta för oss eller honom viktiga knutpunkter.

 

Av den diffusa och komplexa hotbilden följer dock att mycket är okänt. Trots aktuell hotbildsbedömning kan på sikt, i en större militär operation, en presumtiv motståndare komma att utgöras av annan stats militära förband som i syfte att skaffa sig utpressningsargument; få tillgång till naturresurser eller för att skydda egna intressen på annat territorium/internationellt vatten, avser tillskansa sig territorium. Utöver insats med kvalificerade luft- och sjöstridsförband torde i sådana fall styrkor på marken i huvudsak utgöras av specialförband, helikopterluftburna styrkor eller med flygplan luftlandsatta styrkor som utan eller med egna eller sig tillskansade fordon genomför militära operationer.

 

Okej här är vad en pluton i hemvärnet ska kunna enligt Toem.

 

<H2 class=western>1.1 Huvuduppgifter</H2>

 

 

Hemvärnspluton skall kunna:

 

H1 Bevaka och/eller skydda objekt eller knutpunkt.

H2 Försvara terrängavsnitt.

H3 Upprätta oplats.

 

Hemvärnsinsatspluton skall dessutom kunna:

 

H4 Skydda transport.

H5 Genomföra rörlig spaning

 

Vad som nedan anges om "Övriga uppgifter" är krav på vad förbandet skall kunna efter utökad utbildning (utöver nuvarande avtalstid) och tillförsel av resurser (bland annat ekonomiska). Dessa uppgifter skall övas först vid ett försämrat omvärldsläge. Befälsutbildning skall dock genomföras för att vidmakthålla kompetens.

 

Hemvärns- respektive hemvärnsinsatspluton skall dessutom kunna:

 

Ö1 Utföra eldöverfall

 

Hemvärnets uppgifter är som ni alla säkert vet organiserat i.

 

1. Vad bataljonen ska kunna utföra.

 

2. Vad Kompaniet ska kunna utföra under bataljonens uppgift.

 

3. Och slutligen vad Plutonen ska kunna utföra under Kompaniets uppgifter.

Edited by Charlie Spartan
Link to comment
Share on other sites

Jag skulle gärna se att HV i framtiden fyller samma roll som det är tänkt att göra idag med den skillnaden att man både rekryterar och utbildar förbanden så att man har en sportmössa att lösa ut uppgifterna när det väl smäller.

 

tex genom att verkligen kravställa mål för både grupper och individer i form av både teoretiska och praktiska prov.

Link to comment
Share on other sites

Min uppfattning är att Hemvärnet - Nationella skyddsstyrkornas roll kommer att förbli densamma som i dag, den rollen är bra och kommer alltid vara relevant.

 

Om man skyddar och försvarar sin infrastruktur i tillräcklig hög grad så kommer man ha de resurser som behövs för att kunna hindra en motståndare som hotar oss att uppnå sitt mål.

 

Många saker är på väg att hända och jag tror att Hemvärnet inom 5 år kommer förbättras kraftigt mot idag.

 

Vad HV behöver är.

 

- Ny typ av kontrakt som gör det möjligt att använda hemvärnet även i ett svårbestämt läge i skalan Fred-Hot-Konflikt, när man formellt är i Fred men uppfattar att man behöver höja skyddet. Intressant och se hur de nya kontrakten kommer utformas. Mer bindande att delta eller att annars utesluts man. Krav att hålla en viss fysisk förmåga, EX springa 5 km på 30 min och genomföra soldatprovet med godkänt resultat, mm.

 

- En höjd ersättning som gör det möjligt att delta i längre övningar utan ekonomisk förlust för den enskilde. Nivåen ger även en viss stimulans att fullgöra sitt avtal

 

- systematisk satsning på att öka den enskildes och förbandens förmåga, Varje enskilds soldats färdighet i att använda sin utrustning och vapen på ett korrekt sätt. öka färdigheten att kunna sin jobb position i förbandet.

 

- Införa bättre kommunikations system inom hela Hemvärnet, från grupp och uppåt. Utan detta kan Hemvärnet aldrig bli bättre på att samverka med alla andra förband samt vara ett ytövervakande öga och öra för försvaret. Inget samband ingen aning!

 

- Införa mer förmåga att operera i mörker, Bildförstärkare, cctv, värmekameror.

 

- Ökad rörlighet för hela Bataljoner. Lättare fordon, lastbilar, mm.

 

- Införa fältarbetspluton inom varje Bataljon, förmåga att gräva och schakta samt genomföra maskinell minering.

 

- införa Lv förmåga inom en del utvalda Hemvärnsförband som skyddar särskilt viktiga punkter samt Marinbaser, flygbaser, Armebaser, Stockholmsområdet.

 

- Särskilt förstärkt Hemvärn på Gotland som även har en kraftigt offensiv förmåga att slå mindre angrepp omgående. Ett förlorat Gotland tar man inte igen lätt, helt klart att man kan tänka att Pansarfordon kan ingå där.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag skulle vilja se större möjligheter att nyttja HV även i fredstid. Det jag tänker på i första hand är för eskort och bevakning vid t ex stadsbesök. För några år sedan låg det en drös utländska krigsfartyg i hamn i Göteborg. Det hade ju varit ett klockrent objekt för HV att bevaka istället för att släpa dit värnpliktiga. Vad gäller eskorten så kan ju HV hjälpa säpo eller vem det nu är som står för skyddet med en utökad eskort för bättre säkerhet samt fast bevakning på utsatta punkter längs färdvägen eller vid destinationen. Finns säkert fler områden man kan nyttja HV i fredstid...

Link to comment
Share on other sites

@Charlie Spartan Håller med i stora drag. Ser dock indirekt eld som mer användbar pusselbit sett redan mot dagens huvud- och övriga uppgifter, än Lv. Grk m48 kan man lära en chimpans skjuta med hjälp av e-skiva.

 

Som en sekundär effekt skulle införande av (egen) indirekt eld snäppa upp förmågan till korrekta och snabba lägesangivelser.

 

Indirekt eld är ypperligt vid skydda, fördröja och försvara. Lösandet av aktuella uppgifter behöver inte ske genom att hålla sig i staketet kring objektet utan sannolikt lämpligare genom "manövrering" och nyttjande av terrängen. När man då inte sitter med röven på objektet så uppenbaras ytor där man inte bara kan använda indirekt eld utan även önskar det.

Link to comment
Share on other sites

lös gör hela frivillig försvaret ur föreningsträsket!

 

det borde vara prio 1 för framtiden.

så länge vi har ett försvar i föreningsform, så kommer vi att ha problem, med folk som enbart tar upp plats och till viss del kostar pengar.

se sedan till att alla förstår att de är soldater, och vilken plats de har i näringskedjan.

 

vi kan inte ha folk som tror att de styr hela övn, för att de råkar ha hand om kokvagnen eller sitter och jäser med en civil kortvågsradio, i en varm hemvärnsgård.

 

insatssoldater har vi många och bra, se istället till att höja kvalitén på undehållet, så att insatsoldaten just kan vara det, insatssoldat.

understödet finns för att serva soldaten, inte för att få ut sina egna årliga lustar att få bestämma och vara envis.

 

ordna en bättre sjukvård, till soldaterna.

just nu har vi sämre transportmöjligheter än hamas och talibanerna.

 

vilken skyttesoldat går ut i strid när han vet att hans chanser att få vård, beror på hur långt det är till närmsta civila sjukhus och om ambulans personalen får komma till plats, utan eskort?

 

jämför med hjärtinfarkten i gbg vid nyår, där fick ambulans vänta på att åka in i ett oroligt bostadsområde, i över en timme.

vad skall de göra om vi förklarar att, "hela skogen är full i beväpnade män, som har skjutit två av våra soldater"?

och vem skall eskortera dem och var möter man upp dem?

 

det finns folk i "firman" som hävdar att vi inte bör åka på utlandsmissioner, utan att veta att våra soldater är 80 minuter från ett operationsbord.

80 minuter med hjulgående ambulans i sverige, är på vissa ställen en omöjlighet, och det är vid gynsamma förhållanden.

och betänk då att vi har ett eller två kirurglag i ständig beredskap 24/7 i afganistan.

 

vad har vi på länsjukhuset i falu tex?

 

att vi sedan behöver massor med annan utrustning och kompetenshöjande utbildning är också en sak.

men jag ser främst att vi får samma kvalificerade sjukvårdsmöjligheter som övriga försvaret.

jag vill veta att det är utbildade och legitimerad sjukvårds-personal som tar hand om mig, om jag blir skadad.

inte en förskole-lärarinna med två helgers utbildning i L-ABC.

Link to comment
Share on other sites

bushman håller med dig till viss del om frivillig organisationerna, Om man lade ner alla försvarfrivilliga organisationer så frigör man rätt stor summa pengar som sedan kan användas till Hemvärnet för utbildning av samma kategorier av frivilliga som fri org genomför idag.

 

Men samtidigt förlorar vi ett rätt stort kontakt och rekryteringsnätverk ute i landet och det är inte heller bra.

 

Tror att det är bättre att alla organisationer går ihop till en enda under t ex Försvarsutbildarna på så sätt får vi en administration men många olika inriktningar i form av medlemsföreningar som kan hjälpa till med rekrytering och ungdomsverksamhet.

 

Helt klart att nivån ska upp, alla är i första hand soldater, men det kan man uppnå genom att alla måste genomgå en GSU på 3 mån. innan de vidarutbildas till en befattning.

 

Vad jag förstår så rent kunskapsmässigt är rödakors personalen rätt ok utbildad 160 timmar 2x9 dagars sjukvårdskurs efter den grundläggande soldatutb, men sedan saknas en del fysisk förmåga och vilja att agera på fältmässigt sätt på en del ställen, sedan finns det dem som gör ett jäkligt bra jobb som är värt att komma ihåg.

 

Vad sjukvårdsdelen behöver är bra fordon och gärna splitterskyddat sådant (när vi behöver dem som mest så är risken stor att luften har en hög grad av föroreningar i form av bly)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

fast å andra sidan bör vi titta lite på hur det ser ut på rekryteringsfronten för underhållssidan.

 

har rätt dålig koll på hur medelåldern i övriga landet ser ut men, i min del av landet är den skrämmande hög bland förplägnads och stabspersonalen.

 

FMCK, SRK och i viss mån bilkåren rekryterar med hjälp av sina aktiviteter.

åtminstone på de platser där man har vett på att visa upp sig, så att folk vet att man existerar.

hemvarnetse__sodra_halland__20090717_41145.jpg

 

men vilka nymuckade kockar väljer att gå direkt in i HV?

som kock är du numera högvilt för US, då det inte utbildas speciellt många.

dessutom lär många anställas det närmsta åren.

 

stabs och ledningsfolk lika så.

och dessutom man bör ha ett starkt brinnande intresse för samband, om man väljer att gå tillbaks minst 20 år i tiden, tekniskt sätt.

från civila sidan är det ju också rätt svårt att rekrytera, antalet radio-amatörer stiger ju inte direkt.

 

rekryteringen inom underhåller hänger rätt starkt på teknik.

en husqvarna 258 drar till sig nyfikna, bra upplagda skadescenarion lika så, men ra 146 och fältapor får folk att tänka "repmånad"

och kok-vagn med tillhörande kokgrp med medelålder på 55 år rekryterar ingen, lagar de sedan även undermålig mat och dyngar ut till allmänheten, blir det inte bättre.

 

HV behöver visa upp sin civila hjälp-sida mer för att kunna rekrytera till underhållet.

peka på saker som gudrun och andra insatser.

att ställa ut agda 65 med smutsig overall och mössa på svaj, är kul för hennes vänner i sy-juntan, men det attraherar knappast dagens "ungdom".

 

en arme marscherar på sin mage, det visste redan napoleon och karl XII.

och visst vi klarar helgövn med norgepåsar, men skall vi ha uthållighet, bör vi ha en fungerande logistik-kedja i HV.

vilken jag anser är lite obefintlig just nu som sjv-tp.

 

vem renar vårt vatten?

vem lagar våra knappt existerande fordon, osv.

 

hur många i hv har ADR-kort?

vi får inte fram drivmedel och am just nu pga nya regler, om vi inte bryter mot dem.

det finns ju inte ens orange skyltar att visa, att transporten innehåller ADR-klassat gods.

 

det finns en massa mer saker som ej synkar mot övriga firman just nu.

men detta skall handla om framtiden, en framtid som just nu ser rätt bister ut, om vi skall fortsätta i formen, som vi just nu har.

 

EDIT: lade till passande bild.

Edited by bushman
Link to comment
Share on other sites

hur många i hv har ADR-kort?

vi får inte fram drivmedel och am just nu pga nya regler, om vi inte bryter mot dem.

det finns ju inte ens orange skyltar att visa, att transporten innehåller ADR-klassat gods.

 

det finns en massa mer saker som ej synkar mot övriga firman just nu.

men detta skall handla om framtiden, en framtid som just nu ser rätt bister ut, om vi skall fortsätta i formen, som vi just nu har.

 

 

Från SäkI Tp 08

 

'

Transport av soldater eller trupp där farligt gods medförs i syfte att

öva eller utföra väpnad strid är undantaget dessa bestämmelser.

Den mängd som får medföras är dock begränsad och motsvarar

samma begränsning som för B-transport, 1000 riskpoäng enligt

systemet för riskpoängberäkning i ADR.

 

Klappat och klart...

Link to comment
Share on other sites

OT:

@FK_Satan:

 

jag får göra en koll i min ADR-katalog, för att kolla upp detta med 1000 poäng, men misstänker skarpt att mängden ammo och drivmedel som vi transporterade på VW pickis under vårens KFÖ gravt överskred dessa.

 

minns från min utbildning förra året att mängden drivmedel man får transportera utan ADR är två "jeep-dunkar" dvs ca 50L.

(gränsen var iofs 60L, så två dunk diesel och en dunk rödsprit då)

 

men nu kan iofs SäkI Tp 08 ändrats, sedan jag gick kursen i mars 08.

 

dock är fortfarande bristen på utbildad personal, som möter samhällets krav skrämmande.

lika så vetskapen om att civilt ADR-tillstånd gäller, även inom HV.

och vilka skall man utbilda?

 

vad gäller TP inom HV så är det ju lite si och så, vissa bataljoner tar det på fullt allvar, medan andra tänder kamin med SäkI Tp 08.

bilkåren vore det logiska att på bred front utbilda inom ADR, men man får nog lägga till KVM och en del befäl.

slut OT.

Edited by bushman
Link to comment
Share on other sites

i skrivelsen som kom ut från säkinsp mark 2008-08-22 KMä: 14 990:72680 så fanns möjlighet att tillåta större mängd enligt fetmarkerade stycket nedan.

Men jag håller med att det blir svårt att som förut lasta pickisen full och genomföra en stridsskjutning, har inte personligen någon djupare kunskap om detta annat än att säkinsp är plågsamt medvetna om att bestämmelserna innebär att man får öppna kollin och fördela ut det på truppen att lasta i fickor och ryggsäckar för att komma under värdeberäknad mängd (?)

 

/B

 

 

transport av soldater eller trupp där farligt gods medförs i syfte att öva eller utföra väpnad

strid. Den mängd som får medföras är dock begränsad och motsvarar samma begränsning som

för B-transport, 1000 riskpoäng enligt systemet för riskpoängberäkning i ADR.

 

Möjlighet finns att tillåta större mängder klass 1 av övnings- eller taktiska skäl. Beslut om detta får tas

av bataljonchef eller motsvarande efter samråd med någon av Försvarsmaktens

säkerhetsrådgivare för farligt gods. (Lindring i kraft av undantaget i SFS 2006:311 jämfört

med ADR).”

Link to comment
Share on other sites

1) Hemvärnets roll.

Det brukar ju framhållas med jämna mellanrum här på forumet att hemvärnets uppgift är bevakning och att man borde anpassa sina övningar och son självbild till detta. Jag har svårt att se att detta skulle kunna ändras utan att antingen snäppa upp Hemvärnet högst betydligt. Alternativt skulle man ändra inriktningen till att bli mer stöd till samhället, vilket jag tror vore förödande för rekryteringen. Jag tror helt enkelt att både en kraftig uppsnäppning till ett militärt insatsförband eller en millitär nedsnäppning till en obeväpnad civilförsvarsorganisation är svåra att genomföra, även om båda varianterna kanske har sina poänger rent sakligt.

 

Det är ju också så att vi inte har något yttäckande infanteri längre så det blir en frestelse att tänka in hemvärnet där både för hemvärnsmän/allmänhet/politiker, typ: "Vi har inget infanteri men vi borde ha ett infanteri, alltså är hemvärnet infanteriet". Dessutom tycker nog många att det är roligt att öva som ett infanteriförband. Resultatet blir att vi har bevakningssoldater som låtsas att de är infanterister, och används vid eftersök och översvämningar. Är det så fel?

 

Jag tror inte det är så lätt att förutsäga vad som egentligen blir Hemvärnets uppgift i ett skarpt läge och därmed är det svårt att öva för precis detta. Det viktiga är att man har övat i det förband som man ska verka med så man är samövad och känner varandra och har grundfärdigheter som vapenhantering, signalering och så vidare i ryggmärgen. Jag är alltså för förändringar som leder till att kompanierna i sin helhet har övat tillsammans.

 

 

2) Hemvärnets sjukvård.

Jag skummade litet i en C-uppsats från FHS "En sjukvårdsorganisation i förändring". Den ger ett intressant perspektiv eftersom den är skriven 2001, efter att mass-armen var i stort sett avskaffad men innan det var tal om att avskaffa värnplikten. Författaren (eller hans intervjuobjekt, jag har bara skummat så jag är inte säker på vad som är författarens egna åsikter) verkar vädra en del morgonluft vad gäller att förättra den militära sjukvården. De beskriver situationen som att den gamla invasionsionsarmens sjukvård var en papperstiger, med plutonssjukvårdare som inte kunde bevara sin kompetens efter muck i första ledet och läkarpositionerna bemannade till stor del med läkare som inte ägnade sig åt trauma civilt, och med läkarassistenter som var tandläkare civilt. Nu, med ett litet försvar med bibehållen plikt skulle man kunna bemanns sjukvårdsorganisationen med plikt.

 

Min poäng? Det kanske fanns ett fönster då man hade kunnat skapa en fantastisk militärsjukvård, som det aldrig blev något av eftersom man avskaffat pliktlagarna. Nu måste man konkurrera med civila arbetsgivare, och det är väl svårt nog när det gäller utlandsmissioner.

 

Mitt förslag? Vänd på steken: i stället för att militären utnyttjar civil kompetens levererar militären sjukvårdskompetens till det civila samhället. Skapa en militär utbildning till sjukvårdare som leder till civil legitimation som sjuksköterska. Man anställer alltså soldater från gymnasiet på sjuårskontrakt, låter dessa varva militär utbildning, civil utbildning utbildning och tjänstgöring under sina sju år. Man lägger upp tjänstgöringen så att man inte når civil legitimation förrän på slutet så det inte blir för stora avhopp.

 

Hemvärnets sjukvård? Enkelt: efter de sju åren har men en tjänstgöringsskyldighet i Hemvärnet på t.ex. 3-5 år, som man inte kommer undan på något annat sätt än att förlänga tjänstgöringen i det ordinarie försvaret. Det är en del av priset för att få sin utbildning med lön.

 

Detta är förstås ett extremt förslag i ett läget där det pratas om att inte längre driva officersutbildningen i försvarets egen regi. Jag tror i alla fall att det kommer krävas ganska mycket för att rekrytera soldater, i tillräcklig omfattning, med kvalitet, över tid.

 

 

3) Frivilligorganisationerna

Det kommer ofta negativa kommentarer om friviligorganisationerna här på forumet. Dessa kritiseras för att producera soldater som har dålig fysisk status, dålig militär allmänkompetens, en motvilja mot att göra något annat än sin specialitet i snäv bemärkelse, och en otillräcklig förmåga inom sin specialitet. Det ligger kanske en del i den kritiken, men jag vill peka på att frivilligorganisationerna skapar en rekrytering till Hemvärnet. Jag tror vi kommer få svårigheter med rekryteringen i framtiden. Vi bör inte avveckla någon frivilligorganisation utan att det är klart hur bortfallet i rekryteringen ska kompenseras.

Link to comment
Share on other sites

Många länder har Frivilliga inom sina Försvar men i tex Englands TA skriver man avtal direkt med Försvaret och sedan får utbildningen direkt av försvaret. Med vårt nuvarande system så går man en omväg genom ett rätt stort antal frivillig organisationer, bara att hålla kontakt och synkronosera all utbildning med ett så stort antal av varandra fristående organisationer skapar mer administration än nödvändigt. Att få frivilliga in i Försvarsmakten är ett mål som är satt, men att underhålla ett stort antal fristående organisationer är inte ett mål.

 

Som jag ser det finns det två möjligheter.

 

1. All personal som försvarmakten behöver direkt rekryteras av försvaret och utbildas av försvaret men försvaret inkluderar jag även Hemvärnet.

 

2. Att alla försvarorganisationer går ihop till en enda och man slår ihop alla lokala föreningar till ortföreningar och att den personal som rekryteras svara upp till högre krav för befattningar. på så sätt miskas administration men samtidigt har man kvar en möjlighet att engarera sig i försvaret på fritids nivå.

 

Sedan får man inte glömma bort att försvarsorganisationerna gör ett väldigt bra jobb med ungdomsutbildningen, ett enskilt stort skäl att väga in.

 

Mycket viktigt för det framtida Hemvärnet

Link to comment
Share on other sites

@Charlie Spartan. Jag tycker också britternas Territorial Army är värt att titta på om man vill snäppa upp Hemvärnet. På deras hemsidor ser jag två viktiga skillnader mot hur diskussionen går i Sverige:

 

1) De rekryterar personer utan tidigare militär erfarenhet med en tjänstgöringsskyldighet på 27 dagar om året, varav ett tvåveckorsläger. De har alltså en lägre tröskel för att ta sig in från gatan än vad vi har; vi kräver ju minst en sammanhållen tremånadersutbildning innan man kommer in. Jag tror detta är värt att notera; hur hög initialtröskel kan vi sätta för att komma in om vi ska kunna rekrytera i framtiden? Britterna har kanske en annan syn på soldaten, att man utbildas kontinuerligt, och ju längre man varit med desto mer utbildad är man, medan vi har ett synsätt från värnpliktstiden att den finns en tydlig examensdag då man avslutar sin grundläggande utbildning.

 

2) De är tydliga med att det är stor sannolikhet att man kommer bli ivägskickad för tjänstgöring utomlands inom ca. fem år om man går med.

 

edit: stavfel

Edited by Cykelskytt
Link to comment
Share on other sites

@Charlie Spartan. Jag tycker också britternas Territorial Army är värt att titta på om man vill snäppa upp Hemvärnet. På deras hemsidor ser Jag två viktiga skillnader mot hur diskussionen går i Sverige:

 

1) De rekrytersr personer utan tidigare militär erfarenhet med en tjänstgöringsskyldighet på 27 dagar om året, varav ett tvåveckorsläger. De har alltså en lägre tröskel för att ta sig in från gatan än vad vi har; vi kräver ju minst en sammanhållen tremånadersutbildning innan man kommer in. Jag tror detta är värt att notera; hur hög initialtröskel kan vi sätta för att komma in om vi ska kunna rekrytera i framtiden? Btitterna har kanske en annan syn på soldaten, att man utbildas kontinuerligt, och ju längre man varit med desto mer utbildad är man, medan vi har ett synsätt från värnpliktstiden att den finns en tydlig examensdag då man avslutar sin grundläggande utbildning.

 

2) De är tydliga med att det är stor sannolikhet att man kommer bli ivägskickad för tjänstgöring utomlands inom ca. fem år om man går med.

 

 

Detta är en utveckling som jag inte vill ha. Att rekrytera folk "direkt från gatan" kan säkert vara ett bra om man bara vill fylla på med folk. Men det kan skada hemvärnet på längre sikt. Hemvärnet är lika mycket en insatsorganisation som en "utbildningsmaskin" och det är därför vi faktiskt HAR minimikrav.

Dessutom är militären en miljö som tar lång tid att smälta in i. Även fältmässighet tar längre tid att lära sig än bara ett par helger.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...