Jump to content

Typförband som ser olika ut


Recommended Posts

Denna tråd skapas ursprungen ur mina funderingar i denna tråd om unimogen:

 

http://forum.soldf.com/index.php?showtopic=39683

 

 

 

Man kan tyvärr konstatera att det är synk nej mellan reglementen och organisationer just nu. Det var inte länge sedan jag läste i en skrivelse att de lätta repgruppernas pbv:er på trosskomp skulle ersättas av DSG-90:or, samma som på manöverkompanierna alltså. Istället blev det Unimog...

 

Missförstå mig inte, jag tycker att Unimogen är en fantastiskt bil, klar favvo bland de civila tgb!

 

S-Tank

 

 

Det är märkligt att det ska skilja sig så mellan förband (P7, P4, I19-pbat) som ska utbilda samma typ av krigsförband. Anropssignaler på alla nivåer ser olika ut eller används olika, vilket försvårar samverkan, organisationer och fordonsparker ser olika ut vilket ger att bataljonerna uppträder på olika sätt. Varför väljer man att skapa särlösningar? Finns det ingen sammanhållande organisation (MSS?) som skall styra upp sånt här?

 

Vidare så skiljer man sig från reglementen. Varför har reglementsutvecklingen inte följt med i förbandsutvecklingen?

Link to comment
Share on other sites

Denna tråd skapas ursprungen ur mina funderingar i denna tråd om unimogen:

 

http://forum.soldf.com/index.php?showtopic=39683

 

 

 

Man kan tyvärr konstatera att det är synk nej mellan reglementen och organisationer just nu. Det var inte länge sedan jag läste i en skrivelse att de lätta repgruppernas pbv:er på trosskomp skulle ersättas av DSG-90:or, samma som på manöverkompanierna alltså. Istället blev det Unimog...

 

Missförstå mig inte, jag tycker att Unimogen är en fantastiskt bil, klar favvo bland de civila tgb!

 

S-Tank

 

 

Det är märkligt att det ska skilja sig så mellan förband (P7, P4, I19-pbat) som ska utbilda samma typ av krigsförband. Anropssignaler på alla nivåer ser olika ut eller används olika, vilket försvårar samverkan, organisationer och fordonsparker ser olika ut vilket ger att bataljonerna uppträder på olika sätt. Varför väljer man att skapa särlösningar? Finns det ingen sammanhållande organisation (MSS?) som skall styra upp sånt här?

 

Vidare så skiljer man sig från reglementen. Varför har reglementsutvecklingen inte följt med i förbandsutvecklingen?

 

 

Ja detta med fordonshysterin som finns inom FM i dag är jag också helt oförstående till, på fordon inom "jeepmodell" som i dag finns inom FM är ju helt flippad. Ur minnet kan jag räkna upp 6st olika "jeepmodell" inom FM som fyller samma eller liknande uppgift. Nu får man hoppas att detta rättar till sig i och med upphandlingen vi gör ihop med Norge. För övrigt funderar jag på var galten kommer att hamna i organisationen efter denna upphandling. Då den kravspec för de bepansrade varianterna som finns i upphandlingen håller samma skyddsnivå som just galten.

 

I och med att anskaffningen av en FM-gemensam splitterskyddad enhetsplattform har fallit efter, får mig att tro att det råder fordonsbrist inom vissa modeller vilket i sin tur leder till skillnader i fordonsparker. Nu är ju saker i alla fall i rullning inom detta område också så man hoppas att detta ska lösas sinom tid.

 

När det gäller olika tolkningar och avsteg från reglementen så finner jag att orsaken ligger i att man haft en grund som inte uppdaterats och att taktik och stridsteknik har förändrats, mycket beroende på att officerare har varit utomlands och tagit med sig kunskap och erfarenheter hem från US och kontakt med andra länders försvarsmakter. Detta har väll på mer eller mindre eget bevåg implementerats på egen han inom förbandet, mer inom vissa förband än andra. Nu är ju detta också på G då en uppdatering av reglementen jobbas på och som är aktiv även här på forumet. Sedan så kan jag tycka att FM är ganska trög i svängarna när det gäller att utveckla reglementen när det gäller taktik och stridsteknik. Mycket tänk rör sig fortfarande inom den berömda boxen och när frågan på hur man kan bygga upp en bra skyttepluton (i tråden SoldF 2009, Utveckling av reglementen för markstrid) ställdes här på forumet så landar nästan 80% av svaren/förslagen i en vanlig hederlig pluton med fyra grupper om 8-10 soldater. Det visar på att vi är relativt dåliga på att tänka utan för den där boxen och ge förslag ur en mer okonventionell synvinkel. Är förmodligen inte bättre själv utan sällar till gruppen av konservativt tänkande svenskar som har svårt att bredda synen.

 

(hoppas att jag inte trampat på för många tår i och med detta inlägg, men jobbar på att flytta min syn utanför boxen)

 

/3924

 

Edit: måste varit full när jag skrev, rättade text.

 

(konstigt nog känner jag inget nu bara en stund efter, dålig sprit kanske även om jag inte minns att jag druckit någon)

Edited by 3924
Link to comment
Share on other sites

Jag kan kanske tycka att den variation vad gäller fordonsparken på olika regementen kanske inte är så konstig då de ofta verkar i olika terräng, därav gör man ju en avägning för att få effektivitet kontra lönsamhet, exempelvis används Bandvagnar i större utsträckning på I19 gämfört med TGB11 på P7.

 

sen har det väl tyvär blivit lite rörigt då ryssvagnarna ska utrangeras och på sikt även pbv302, därför är man nog inte så villig att utföra uppgraderingar eller modifieringar på dessa vagnar som då har en oviss framtid.

samt att modifiera strf90 tror jag är lite känsligt i dessa tider.

 

Att olika Bataljoner har olika anroppsignaler till samma typ av funktion tycker jag inte spelar någon större roll vid ett skarpt läge, men kanske det är lättare för I19 och P7 att samöva om alla inte har samma anroppsignaler, man vill väl trots allt kunna skillja på grupperna.

 

hjulfordon i norrbotten=olämpligt och Bandvagnar i skåne=onödigt om dessa uppgifter likväl kan utföras med hjulfordon (om dessa finns tillhands vill säga)

Link to comment
Share on other sites

Jag kan kanske tycka att den variation vad gäller fordonsparken på olika regementen kanske inte är så konstig då de ofta verkar i olika terräng, därav gör man ju en avägning för att få effektivitet kontra lönsamhet, exempelvis används Bandvagnar i större utsträckning på I19 gämfört med TGB11 på P7.

 

sen har det väl tyvär blivit lite rörigt då ryssvagnarna ska utrangeras och på sikt även pbv302, därför är man nog inte så villig att utföra uppgraderingar eller modifieringar på dessa vagnar som då har en oviss framtid.

samt att modifiera strf90 tror jag är lite känsligt i dessa tider.

 

Att olika Bataljoner har olika anroppsignaler till samma typ av funktion tycker jag inte spelar någon större roll vid ett skarpt läge, men kanske det är lättare för I19 och P7 att samöva om alla inte har samma anroppsignaler, man vill väl trots allt kunna skillja på grupperna.

 

hjulfordon i norrbotten=olämpligt och Bandvagnar i skåne=onödigt om dessa uppgifter likväl kan utföras med hjulfordon (om dessa finns tillhands vill säga)

 

Betydelsen av samma organisationskultur är inte att förakta och speciellt i skarpa lägen. Av den kunskapen jag har lyckats tillskansa mig inom krishantering och organisationspsykologi (kurser på universitet) så är det just ovetskapen om att man har olika organisationskulturer mellan grupper som ska samarbeta som verkat till att de går år fanders. Det är ju just därför man gör en krishanteringsplan och övar för att man inte ska skapa förvirring när stressen är närvarande och trycket ligger på. Att i dessa lägen mena två olika saker med ett och samma uttryck kan få förödande konsekvenser.

 

Håller med dig om att det finns olika behov i olika delar av landet vilket speglar av sig fordonsparken. Men varför finns det så stora spridningar inom områden som använder samma typ av fordon i norr som i söder. Under den tid jag har varit i grönt har sett "jeepmodeller" av märken Toyota LC70/-LC90/-LC100, Ford Explorer, Nissan Patrol, Chevrolet, GW, LD som fyllt samma eller liknande uppgift på olika regementen. Kostsamt

Link to comment
Share on other sites

Att olika Bataljoner har olika anroppsignaler till samma typ av funktion tycker jag inte spelar någon större roll vid ett skarpt läge, men kanske det är lättare för I19 och P7 att samöva om alla inte har samma anroppsignaler, man vill väl trots allt kunna skillja på grupperna.

 

 

Det är väl just det det gör?

 

Om jag som plutonchef eller troppchef blir underställd ett annat förband (Ja, det händer även i Sverige) så är det dåligt om funktioner inte har samma anropssignal som de man har lärt sig, såsom exempelvis bärgare, kompartC, sjukvård, bataljosstabens olika delar, osv. När till och med anrospsignalerna skiljer sig åt för Stf plutC från olika bataljoner så börjar man faktiskt undra...

 

Det finns inget syfte i att ha olika anropssignaler på olika förband och det kan ju inte vara så svårt att styra upp?

Link to comment
Share on other sites

Det finns inget syfte i att ha olika anropssignaler på olika förband och det kan ju inte vara så svårt att styra upp?

Vad hände med FAL-A?

 

Det kan man undra. FAL-A används som grund, men variationer har uppstått på alla förband.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...