Jump to content

Meddelarfrihet, Sekretess och Offentlighetsprincipen


Recommended Posts

Den här debatten har varit upp på SoldF innan.

min åsikt är att HKV har helt rätt. Att riskera livet på svenk

trupp bara för att hålla på principerna om yttrandefrihet är

otroligt korkat. Att man som journalist inte kan begripa att

vissa uppgifter bör man helt enkelt inte skriva om är väldigt

konstigt. Varför underlätta fientlig makts underrättelseinhämntning?

 

 

/Martinator

 

 

Hej,

 

Tyckte att det var dags att jag bemöter lite fakta då jag inte fått några mail (trots att vissa av er uppgett att ni mailat mig).

Men maila gärna synpunkter eller frågor direkt till mig: [email protected]

Det här blir ett långt inlägg som svarar på fler frågor som kommit upp.

 

1. När det gäller munkavlar och censur i utlandsstyrkan så vill jag förtydliga vad jag menade. Tidningar ska givetvis inte publicera kvalificerat hemlig information som underlättar för främmande makts underrättelseinhämntning. Alla journalistiska tidningar och andra media ska följa de yrkesetiska reglerna, TF, YGL och SL.

Det här handlade om att föreläsaren anser att det är PIO:n uppgift att censurera exempelvis dagstidningar som skickas till soldaterna i utlandsstyrkan. Vad är nästa steg? Att gå in i alla privata mejl eller ta bort rader i vykort med grattishälsningar? När soldater i utlandsstyrkan (där den stora majoriteten gör ett helt fantastiskt jobb) inte ens får prata om hur det är att tjänstgöra i utlandsstyrkan, varför man vill göra en insats och så vidare - vilket enbart är positivt för försvaret - så tycker jag att det är fel. Ingen måste prata med media men alla får.

Försvarsmakten ska bland annat försvara våra grundlagar och demokrati. Om någon börjar tafsa på grundlagarna så ligger vi risigt till. Personer som har överstes grad eller över samt alla som arbetar med information skall känna till våra grundlagar. Att försöka lära mina värnpliktiga att bryta mot grundlagarna tycker jag är så lågt och regelvidrigt att jag vidtog åtgärder genom att bla skriva en debattartikel och prata med informationsdirektör Staffan Dopping som genast tog kontakt med FHS för att säga att det strider mot allt Försvarsmakten står för.

 

2. Vissa har tidigare kritiserat min kompetens och anser att Värnpliktsnytt ska läggas ner.

Det finns alltid utrymme till förbättringar - hos mig, tidningen och Försvarsmakten. Ingen är fullkomlig. Men vi har ett uppdrag från riksdagen och försvarsdepartementet vilket innebär att vi ska granska och ha en oberoende ställning - därav en civil chefredaktör.

Att många hänvisar till hur tidningen var 1983 - det får stå för er. Då jobbade inte jag här och jag försöker tillsammans med mina duktiga värnpliktiga göra en tidning som de värnpliktiga tycker är intressant. Vi gör en journalistisk produkt och varvar granskande artiklar med information och beskrivningar av övningar och befattningar med lite lättsam läsning som spel och nöje. I en läsarundersökning som genomfördes förra året så visade det sig att majoriteten av målgruppen (värnpliktiga) var nöjda med tidningen och även att de andra grupperna (NBG-soldater och mönstrande) hade utbyte av den. När man avskaffar värnplikten så hamnar saken givetvis i ett annat läge.

Värnpliktsnytt kostar ungefär tre miljoner per år att producera Vi har intäkter från annonser och prenumerationer på en dryg miljon. räknar man bort intäkterna så blir kostnaden för tolv nummer två miljoner. Det motsvarar kostnaden för två nummer av Insats och Försvar enligt den uppgift jag fick för ett år sedan.

När det gäller min erfarenhet så har jag jobbat på tidning (Nya-Wermlandstidningen, Expressen, Aftonbladet (korrespondent i London), Dagens Nyheter, Sveriges radio Ekot samt som pressansvarig på Pliktverket). Dessutom har jag en fil kand i journalistik från Göteborgs universitet.

 

3. Värnpliktsnytt är INTE en vänstertidning. Inte heller en högertidning. Vi är politiskt oberoende. Jag tillhör inte 68-generationen... Nog sagt om det.

 

Dessutom: Jag råkar gilla försvaret. Jag växte upp med en pappa som var yoff och ville göra lumpen men när jag var intresserad av det fick tjejer inte tillträde till alla befattningar...

Vad jag inte gillar är maktmissbruk och felaktig användning av skattebetalarnas pengar. De flesta befäl på förbanden gör ett kanonjobb. Men givetvis finns det rötägg. Det gör det inom alla branscher, på alla nivåer.

Ni får gärna komma med feedback och konstruktiv kritik.

 

Har ni uppslag vad Värnpliktsnytt borde ta upp så hör av er!

 

/Häggroth

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 121
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

  • BlåGul -1
1. När det gäller munkavlar och censur i utlandsstyrkan så vill jag förtydliga vad jag menade. Tidningar ska givetvis inte publicera kvalificerat hemlig information som underlättar för främmande makts underrättelseinhämntning. Alla journalistiska tidningar och andra media ska följa de yrkesetiska reglerna, TF, YGL och SL.

Det här handlade om att föreläsaren anser att det är PIO:n uppgift att censurera exempelvis dagstidningar som skickas till soldaterna i utlandsstyrkan. Vad är nästa steg? Att gå in i alla privata mejl eller ta bort rader i vykort med grattishälsningar? När soldater i utlandsstyrkan (där den stora majoriteten gör ett helt fantastiskt jobb) inte ens får prata om hur det är att tjänstgöra i utlandsstyrkan, varför man vill göra en insats och så vidare - vilket enbart är positivt för försvaret - så tycker jag att det är fel. Ingen måste prata med media men alla får.

Försvarsmakten ska bland annat försvara våra grundlagar och demokrati. Om någon börjar tafsa på grundlagarna så ligger vi risigt till. Personer som har överstes grad eller över samt alla som arbetar med information skall känna till våra grundlagar. Att försöka lära mina värnpliktiga att bryta mot grundlagarna tycker jag är så lågt och regelvidrigt att jag vidtog åtgärder genom att bla skriva en debattartikel och prata med informationsdirektör Staffan Dopping som genast tog kontakt med FHS för att säga att det strider mot allt Försvarsmakten står för.

Vad som verkar vara svårt att förstå för många är att bara för att det inte har en stor röd inramad KH-stämpel på sig, så kan informationen fortfarande vara känslig och olämplig att sprida. Det förstår de flesta (inte alla, vilket visar sig som ibland) som tjänstgör i utlandsstyrkan. Det går inte in i huvudet på journalister som gärna in i det längsta ska dra yttrandefriheten till sin spets. Soldaten i US kan hålla käft för sin och sina kollegors egen säkerhet. Journalisten vill skriva för att få en schysst story. Det är samma sak hur vi modererar här på forumet, vilket jag anser borde finnas i i tankarna hos folk som jobbar med media emellanåt. Bara för att det inte är direkt olagligt så kan det fortfarande vara helt olämplig information att sprida.

 

Är du med på vad jag menar, och kan du hålla med???

Link to comment
Share on other sites

Det här handlade om att föreläsaren anser att det är PIO:n uppgift att censurera exempelvis dagstidningar som skickas till soldaterna i utlandsstyrkan. Vad är nästa steg? Att gå in i alla privata mejl eller ta bort rader i vykort med grattishälsningar?

Vad som verkar vara svårt att förstå för många är att bara för att det inte har en stor röd inramad KH-stämpel på sig, så kan informationen fortfarande vara känslig och olämplig att sprida.

Det känns som om ni pratar om helt olika saker.

Link to comment
Share on other sites

Det ytterst lilla jag vet om att sprida olämplig information i US... Det är nog att det är inte journalister som sprider sådan utan det är snarare soldater på plats som på t.e.x resedagboken skriver om sina dagliga rutiner och att dom ska åka dit och dit med dom och dom för att göra det och det.

 

Jag har hört väldigt lite om känslig information som spridits med hjälp av journalister. Sedan så verkar försvarsmakten ha lite dubbla budskap, samtidigt som man på ena kanten vill att allmänheten ska få upp ögonen vad som görs i t.e.x Afghanistan så finns det aldrig eller sällan möjlighet för en journalist att få följa soldaterna på plats. Ofta så är enda chansen att som alltid ha personliga kontakter hos chefen på på plats. (och alltså inte gå den "riktiga" vägen via HKV först)

 

Och sedan så är det en väldigt skillnad på en polis eller kapten som inte ger ut all information till en journalist och på en journalist som får det den skrivit censurerat i efterhand. Och som redan sagts, det verkar pratas om väldigt olika ämnen här nu, så jag ska sluta med mitt OT så länge jag kan för att inte förvirra ytterligare.

Link to comment
Share on other sites

På lägre nivåer i Försvarsmakten finns dålig kännedom om förvaltnings- och konstitutionell rätt. Formell utbildning i det kommer först när en officer läser på stabsprogrammet (för att bli major/örlogskapten). Jag tycker personligen att det är konstigt att man inte utbildar statstjänstemän, vilket officerare faktiskt är, i det redan från början (under OP/SOU). Långt innan de blir majorer/örlogskaptener kommer de att upprätta allmänna handlingar, ta beslut i ärenden, hålla utbildningar för Värnpliktsnytt med mera. Resultatet av den bristande förståelsen är det vi kunde läsa i SvD häromdagen: "Tyvärr börjar jag bli van vid brott mot efterforskningsförbudet och bristande kunskap om offentlighetsprincipen eftersom jag arbetar med att granska Försvarsmakten."

 

När det gäller utbildningen av de värnpliktiga på Värnpliktsnytt så är det viktigt att skilja på tjänsten som journalist och tjänsten som PIO eller liknande. Som PIO arbetar man inte för media - man arbetar för Försvarsmakten med att hantera media. Under skarpa operationer kan det förhålla sig så att operationssekretess är av vikt - då är det nästintill informationsofficerns skyldighet att uppmana personalen att inte tala med media mer än nödvändigt. Det är dessutom mycket lätt hänt att en uniformerad persons personliga uttalanden kan misstolkas som Försvarsmaktens eller förbandets officiella åsikt. Detta faktum kan utnyttjas av media och parter i konflikten för subversion etc. Jag citerar "Årsrapport säkerhetstjänst 2007" (s. 21):

Internationellt så förekommer det informationsoperationer som skulle kunna liknas vid någon form av subversiv verksamhet inom Försvarsmaktens insatsområden. I Afghanistan har detta kunnat konstaterats vid två tillfällen. I det ena fallet har svenska försvarsmaktsanställda använts för att påverka opinionen och synen på den svenska insatsen. I det andra fallet så användes svensk personal ovetandes av en aktör i insatsområdet som ville påvisa sin goda samarbetsförmåga med ISAF, vilket denne i själva verket inte hade. Det är tydligt att svensk personal oavsett kategori måste bli mer uppmärksam på just detta hot eftersom det så påtagligt används av olika aktörer för att vinna egna fördelar eller splittra sammanhållningen inom t.ex. ISAF.
Givetvis får och kan inget av ovanstående användas som ursäkt för att förbjuda någon från att tala med media. Men utbildning och kraftiga uppmaningar är helt på sin plats.

 

Avslutningsvis citerar jag "Grundsyn informationsoperationer" (ss. 33-34):

Operationssekretess handlar om att identifiera, kontrollera och skydda icke hemlig information och verksamhet som har med känsliga delar av en operation eller andra aktiviteter att göra, s k kritisk information.

[...] 

OPSEC är inte detsamma som sekretess av information utan OPSEC omfattar de öppna delarna av en operation. Klassificering av information är dock ett sätt att höja operationssekretessen under en operation.

 

En avvägd operationssekretess innebär att kritisk information för genomförandet av vår operation, förblir okänd hos andra aktörer och motståndare, under såväl planering som genomförande. Även efter en operation kan det finnas skäl till att inte redogöra i detalj för genomförandet med hänsyn till kommande operationer. Genom att hantera denna information i enlighet med beslutade åtgärder avseende OPSEC, begränsas motståndarens insikt i den egna operationen. Därmed ökar förutsättningarna för att nå önskade effekter.

[...]

OPSEC handlar bl a om att undanhålla kritisk information vid kontakt med exempelvis massmedia. Exempel på sådan information kan vara tillvägagångssätt vid genomförande av olika verksamheter.

Därav "munkavlarna".

 

/mdn

Link to comment
Share on other sites

1. När det gäller munkavlar och censur i utlandsstyrkan så vill jag förtydliga vad jag menade. Tidningar ska givetvis inte publicera kvalificerat hemlig information som underlättar för främmande makts underrättelseinhämntning. Alla journalistiska tidningar och andra media ska följa de yrkesetiska reglerna, TF, YGL och SL.

Det här handlade om att föreläsaren anser att det är PIO:n uppgift att censurera exempelvis dagstidningar som skickas till soldaterna i utlandsstyrkan. Vad är nästa steg? Att gå in i alla privata mejl eller ta bort rader i vykort med grattishälsningar? När soldater i utlandsstyrkan (där den stora majoriteten gör ett helt fantastiskt jobb) inte ens får prata om hur det är att tjänstgöra i utlandsstyrkan, varför man vill göra en insats och så vidare - vilket enbart är positivt för försvaret - så tycker jag att det är fel. Ingen måste prata med media men alla får.

Försvarsmakten ska bland annat försvara våra grundlagar och demokrati. Om någon börjar tafsa på grundlagarna så ligger vi risigt till. Personer som har överstes grad eller över samt alla som arbetar med information skall känna till våra grundlagar. Att försöka lära mina värnpliktiga att bryta mot grundlagarna tycker jag är så lågt och regelvidrigt att jag vidtog åtgärder genom att bla skriva en debattartikel och prata med informationsdirektör Staffan Dopping som genast tog kontakt med FHS för att säga att det strider mot allt Försvarsmakten står för.

 

/Häggroth

 

Jag kommenterade artikeln i DN, i den står inget om att man ska cencurera

mail och brev TILL personer tjänstgörande i utlandsstyrkan. Där står kort och gott

att personer som rapporterar hem om sitt uppdrag bör vara försiktiga med

vad de rapporterar. Att vissa kallar detta grundlagsbrott och cencur medan andra

inte visar bara på hur olika människor tänker. Min åsikt finner du i det

inlägg du tigare citerat.

 

Ingen skrattade förr åt den gamla devisen "EN SVENSKT TIGER" men så var

läget och det upplevda hotet också så mycket mer påtagligt för gemene man.

Jag vet inte, men fråga de i utlandstyrkan huruvida de tycker att de cencureras

i sina dagliga konversationer med nära och kära så får du, om kanske inte ett enkelt

och entydigt, dock ett svar på vad de berörda tycker.

 

/martin

Link to comment
Share on other sites

  • BlåGul -1

En av mina gamla käpphästar kommer upp igen:

"När det gäller misstänkta brott mot rikets säkerhet så upphävs källskyddet och efterforskningsförbudet."

Det kan vara värt att tänka på.

 

I övrigt så håller jag med Martin och mdn, det är skillnad på informationshantering för tjänstgörande i Försvarsmakten och dess Utlandsstyrka än det är för VPL-nyttssoldater under Grundutbildning. I det aktuella fallet med föreläsaren så var det synd att denne inte kunde uttrycka sig på ett sätt som gjorde att de värnpliktiga förstod innebörden i det han sa. Han tycks ju ha försökt att ge dem en utbildning syftande till "bortom GU", vilket skulle ha varit bra.

 

/K

Link to comment
Share on other sites

En av mina gamla käpphästar kommer upp igen:

"När det gäller misstänkta brott mot rikets säkerhet så upphävs källskyddet och efterforskningsförbudet."

Det kan vara värt att tänka på.

 

I övrigt så håller jag med Martin och mdn, det är skillnad på informationshantering för tjänstgörande i Försvarsmakten och dess Utlandsstyrka än det är för VPL-nyttssoldater under Grundutbildning. I det aktuella fallet med föreläsaren så var det synd att denne inte kunde uttrycka sig på ett sätt som gjorde att de värnpliktiga förstod innebörden i det han sa. Han tycks ju ha försökt att ge dem en utbildning syftande till "bortom GU", vilket skulle ha varit bra.

 

/K

 

 

Självklart håller jag med er om att journalister inte ska medverka till brott mot rikets säkerhet. Men grundlagen gäller såväl i utlandsstyrkan som här. När soldater i utlandsstyrkan inte ens får berätta för svensk media om varför de väljer att tjänstgöra i utlandsstyrkan och hur de trivs så är det fel och ett brott mot yttrandefrihetsgrundlagen och informatören/PIO:n som gör det begår ett icke ringa tjänstefel. Att låta soldaterna - där i alla fall de jag träffat - är stolta över att göra en insats få berätta det kan förhoppningsvis endast leda till positiv reklam för försvaret och soldaterna i utlandsstyrkan.

(Jag menar inte att de ska gå ut och prata som Försvarsmaktens representant och ta ställning för eller emot milisgrupper eller folkgrupper för det kan givetvis skapa otroliga problem och det är något som alla är medvetna om utan att en PIO säger det...)

 

Samma sak gäller min kommentar om munkavlar här hemma. Tyvärr finns det personer på ett fåtal förband som använder det frekvent och som gör en felaktig tolkning av lagarna. Några exempel är när Värnpliktsnytt frågar om vi får rapportera om en övning på förband X eller Y (vilket för det mesta är uppskattat av såväl soldater som befäl) men inte får det för att värnpliktiga och befäl får inte prata med media på det förbandet utan "alla frågor måste gå genom info". Ett annat exempel är när vi frågar om vi på ett visst förband får ställa värnpliktiga en enkätfråga av typen "vad ska du göra efter muck?" eller "vad har varit mest utvecklande med att göra lumpen" och de värnpliktiga säger att jag får inte svara på frågan för infochefen har förbjudit oss att prata med media - men du får gärna ta en bild.

 

Kul föresten att ni orkade läsa mitt långa inlägg. Ser fram emot fler kommentarer och konstruktiv kritik.

 

/Häggroth

Link to comment
Share on other sites

  • BlåGul -1
Självklart håller jag med er om att journalister inte ska medverka till brott mot rikets säkerhet. Men grundlagen gäller såväl i utlandsstyrkan som här. När soldater i utlandsstyrkan inte ens får berätta för svensk media om varför de väljer att tjänstgöra i utlandsstyrkan och hur de trivs så är det fel och ett brott mot yttrandefrihetsgrundlagen och informatören/PIO:n som gör det begår ett icke ringa tjänstefel. Att låta soldaterna - där i alla fall de jag träffat - är stolta över att göra en insats få berätta det kan förhoppningsvis endast leda till positiv reklam för försvaret och soldaterna i utlandsstyrkan.

(Jag menar inte att de ska gå ut och prata som Försvarsmaktens representant och ta ställning för eller emot milisgrupper eller folkgrupper för det kan givetvis skapa otroliga problem och det är något som alla är medvetna om utan att en PIO säger det...)

Samma sak gäller min kommentar om munkavlar här hemma. Tyvärr finns det personer på ett fåtal förband som använder det frekvent och som gör en felaktig tolkning av lagarna. Några exempel är när Värnpliktsnytt frågar om vi får rapportera om en övning på förband X eller Y (vilket för det mesta är uppskattat av såväl soldater som befäl) men inte får det för att värnpliktiga och befäl får inte prata med media på det förbandet utan "alla frågor måste gå genom info". Ett annat exempel är när vi frågar om vi på ett visst förband får ställa värnpliktiga en enkätfråga av typen "vad ska du göra efter muck?" eller "vad har varit mest utvecklande med att göra lumpen" och de värnpliktiga säger att jag får inte svara på frågan för infochefen har förbjudit oss att prata med media - men du får gärna ta en bild.

 

Kul föresten att ni orkade läsa mitt långa inlägg. Ser fram emot fler kommentarer och konstruktiv kritik.

 

/Häggroth

Jag kommenterar nu det som jag har highlightat:

 

Om du som svensk soldat eller officer tjänstgörande i Utlandsstyrkan eller i eljest som anställd personal, uttalar dig i media under pågående tjänstgöring så representerar du Sverige och Försvarsmakten. Då gäller det att veta vad man talar om så att man inte fördärvar för sig och sina kollegor. På soldatnivå så vet man oftast inte bakgrunden till allt och man kan då genom oförsiktiga uttalanden förstöra hela operationer, inte bara genom att gå emot målen för någon informationsoperation utan även opsec-ärenden kan röjas.

 

Lagar är en sak, och jag hoppas att vi aldrig får hela livet lagstiftat, men betänk att det finns mer än lagar. Det finns mål och syften, liv och kamratskap och var ska man dra gränsen mellan vad jag FÅR och vad jag BÖR göra?

Eftersom du Ulrika är välutbildad i ämnet så vet du ju vilken påverkan information och media har. Därför så ska man handskas med den arenan på ett delikat sätt. Detta har accentuerats efter internets intåg och nu är informationsspridningen blixtsnabb och delegerad till enskild.

 

Om inte förbanden har bra styrningar för informationshanteringen så riskerar man inte bara liv och lem, utan även hela operationers framgång. Det är för mig viktigare än att soldaters rätt till yttrande i media begränsas under kontraktstiden.

 

/K

 

Edit: Värnpliktiga under GU är en annan femma och där äger Grundlagarna mer tyngd, tycker jag. Men en titt i Regeringsformen 2 kap 13§ ger en del nyttigt till hands i ärendet. "Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet...."

Link to comment
Share on other sites

.... Att låta soldaterna - där i alla fall de jag träffat - är stolta över att göra en

insats få berätta det kan förhoppningsvis endast leda till positiv reklam för

försvaret och soldaterna i utlandsstyrkan. .....

/Häggroth

 

Återknyter till utlandsstyrkan.

Har du frågat huruvuda de anser sig censcurerade?

Har du upplevt ett missnöje från deras sida?

De kanske resonerar som tex jag och krook och anser

sig fullt nöjda med situationen. Då finns ju så att säga

inget reelt probelm att diskutera, utan det bli ett kvasi-

problem.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...
Den första anmälan som inkom till Justitieombudsmannen i går gäller en dåvarande chef vid Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten som ska ha vägrat lämna ut offentlig handling samt börjat efterforska källa när Häggroth ringde upp. Förfrågan gällde ett svenskt plan som ska ha skjutits ned utomlands.

Ska ha vägrat. Ska ha skjutits ned. Artikeln är vagt skriven i min uppfattning. Om handlingen inte är/var offentlig utan hemligstämplad, då gäller inte samma regler. Meddelarskyddet gäller inte sekretessbelagt material om jag minns rätt.

 

Man är inte skyldig att skicka ut handlingarna via e-post (till och med förbjudet enligt PUL om handlingen innehåller personnummer) utan kan kräva att de läses på plats.

 

Du har rätt att vara anonym och behöver inte tala om vem du är när du vill ha allmänna, offentliga handlingar. Du behöver inte heller berätta varför du vill ha handlingarna. Ingen har heller rätt att fråga dig om detta.

Men om du begär att få ut en allmän handling som innehåller uppgifter som är belagda med sekretess, måste man, för att kunna göra en sekretessprövning, få veta vem du är. Du kan då också behöva legitimera dig.

 

Men om det är offentliga handlingar så är det beklämmande dåligt av dåvarande chefen MUST.

 

Sedan vet vi ju heller inte hur telefonsamtalet gått till..

 

"Hej det är chefredaktör Häggroth, skicka alla papper ni har om nedskjutningen av X i landet Y!"

 

"Hej det är Ulrika, jag skulle vilja komma förbi och titta på rapport x:y vid lämpligt tillfälle i enlighet med offentlighets principen".

 

Men nu när vi har Ulrika här på forumet då och då så kan vi kanske få hennes bild av det hela istället för filtrerat genom en tidningsartikel.

 

/D

 

EDIT: Jag har nu hittat information som gör gällande att jag hade fel om meddelandeskydd vid sekretessbelagd information. My bad!

Edited by Dexter
Link to comment
Share on other sites

Tyvärr är det så att just MUST ibland har svårigheter med att förstå på vilka grunder deras verksamhet vilar. Med all respekt för de hemligheter man hanterar, så är man oerhört kvick i att hävda att allt dom gör har med riktes säkerhet att göra, och att man därmed är undantagen de flesta lagar, förordningar etc. detta minskar istället för ökar respekten för de saker som är viktiga. Jag vill dock jättegärna se anmälan innan jag uttalar mig vidare.

Link to comment
Share on other sites

  • BlåGul -1
Vad vinner Värnpliktssverige på det här?

Vad vinner jag som skattebetalare på det här?

...

Spelar det någon roll för betraktaren? Rätt skall väl vara rätt och fel skall väl vara fel?

Vad det är i detta fallet är upp till JO att bestämma nu.

Ja, det spelar roll.

MUST har inte bara rätt att göra vissa grundlagsöverträdelser utan faktiskt skyldighet att göra det. Detta gällande bland annat källefterforskning.

 

/K

 

Edit: "Grundlagsöverträdelser" var dåligt formulerat av mig. Jag avsåg avsteg från grundlagarnas syften. Dessa i sin tur är reglerade i diverse lagar (SekrL, Lag om Totalförsvarsplikt, LDT, mfl)

Link to comment
Share on other sites

Vad vinner Värnpliktssverige på det här?

Vad vinner jag som skattebetalare på det här?

...

Spelar det någon roll för betraktaren? Rätt skall väl vara rätt och fel skall väl vara fel?

Vad det är i detta fallet är upp till JO att bestämma nu.

Ja, det spelar roll.

MUST har inte bara rätt att göra vissa grundlagsöverträdelser utan faktiskt skyldighet att göra det. Detta gällande bland annat källefterforskning.

 

/K

pratar vi moralisk rätt eller laglig rätt?

Link to comment
Share on other sites

  • BlåGul -1
Hmm, det har jag för mig att dom inte ska, utan att det ska lämnas till polisen i sådana fall där brott mot rikets säkerhet är aktuellt.

Det beror på vilken typ av ärende det är. Givetvis ska de flesta ärenden hanteras av Polis/SÄPO men det finns ärenden som ska hanteras av MUST. Generella fall av källefterforskning borde göras av SÄPO, som du anger.

 

Vad vinner Värnpliktssverige på det här?

Vad vinner jag som skattebetalare på det här?

...

Spelar det någon roll för betraktaren? Rätt skall väl vara rätt och fel skall väl vara fel?

Vad det är i detta fallet är upp till JO att bestämma nu.

Ja, det spelar roll.

MUST har inte bara rätt att göra vissa grundlagsöverträdelser utan faktiskt skyldighet att göra det. Detta gällande bland annat källefterforskning.

 

/K

pratar vi moralisk rätt eller laglig rätt?

Bägge delarna.

Jag förstår inte varför du hackar på mig för att jag ställer frågor om vilken vinning som finns med att JO-anmäla en chef för MUST?

Är det en konstig fråga eller vad?

 

Ulrika tycks inte dela lagens uppfattning om vad Staten får göra, i dess roll som militär myndighet. Därför ställer jag mig frågande till hennes agerande.

 

/K

Link to comment
Share on other sites

@Krook:

Nu var det i och för sig ett tag sedan jag läste den kursen, men om jag minns det hela rätt så är det bara en enda instans som kan besluta om efterforskning av källskyddad källa och det är JK.

 

/mdn

Link to comment
Share on other sites

Hmm, det har jag för mig att dom inte ska, utan att det ska lämnas till polisen i sådana fall där brott mot rikets säkerhet är aktuellt.

Det beror på vilken typ av ärende det är. Givetvis ska de flesta ärenden hanteras av Polis/SÄPO men det finns ärenden som ska hanteras av MUST. Generella fall av källefterforskning borde göras av SÄPO, som du anger.

 

Vad vinner Värnpliktssverige på det här?

Vad vinner jag som skattebetalare på det här?

...

Spelar det någon roll för betraktaren? Rätt skall väl vara rätt och fel skall väl vara fel?

Vad det är i detta fallet är upp till JO att bestämma nu.

Ja, det spelar roll.

MUST har inte bara rätt att göra vissa grundlagsöverträdelser utan faktiskt skyldighet att göra det. Detta gällande bland annat källefterforskning.

 

/K

pratar vi moralisk rätt eller laglig rätt?

Bägge delarna.

Jag förstår inte varför du hackar på mig för att jag ställer frågor om vilken vinning som finns med att JO-anmäla en chef för MUST?

Är det en konstig fråga eller vad?

 

Ulrika tycks inte dela lagens uppfattning om vad Staten får göra, i dess roll som militär myndighet. Därför ställer jag mig frågande till hennes agerande.

 

/K

jag undrade mest om frågan var relevant. Frågan i sig är ganska binär. antingen så är sakerna hemliga och åtgärderna var innom lagens föreskrifter. Fallet avskrivs.

I annat fall, så avskrivs det inte.

Vad anmälaren eller målsägaren har för syfte påverkar inget.

 

Eller så har jag missuppfattat din frågeställning :baskerHV:

 

Du får gärna avse några lagrum angående Must behörighter mot grundlagen mm. Inte för att jag misstror dig, utan för att det sätter en hel del andra saker i andra perspektiv.

Edited by Fu Dahlberg
Link to comment
Share on other sites

  • BlåGul -1
*snip*

jag undrade mest om frågan var relevant. Frågan i sig är ganska binär. antingen så är sakerna hemliga och åtgärderna var innom lagens föreskrifter. Fallet avskrivs.

I annat fall, så avskrivs det inte.

 

Eller så har jag missuppfattat din frågeställning :baskerHV:

 

Du får gärna avse några lagrum angående Must behörighter mot grundlagen mm. Inte för att jag misstror dig, utan för att det sätter en hel del andra saker i andra perspektiv.

Jag ifrågasätter Ulrikas motiv helt enkelt. Det torde inte vara i hennes arbete som Chefsredaktör att bedriva en extern kamp mot sin arbetsgivare. (Den fast anställda personalen på VPL-nytt är anställda av HKV). Kan det bero på den tidigare smutskastningen som hon drabbades av?

 

När det gäller generellt lagstöd för begränsning av rättigheter i YGL så kan man läsa i RF 2:13, men gällande källskyddet och dess upphävande hittar jag inte. Någon annan bevandrad kanske kan stödja?

 

/K

 

Edit: Staten och dess olika myndigheter har i princip alla någon form av rätt att begränsa utrymmet i Grundlagarna. Det är viktigt i debatten.

Link to comment
Share on other sites

Jag ifrågasätter Ulrikas motiv helt enkelt. Det torde inte vara i hennes arbete som Chefsredaktör att bedriva en extern kamp mot sin arbetsgivare. (Den fast anställda personalen på VPL-nytt är anställda av HKV). Kan det bero på den tidigare smutskastningen som hon drabbades av?

/K

Jag tror snarare att det handlar om en attityd som hon vill förändra. Artiklen nämner exempelvis triviala frågor som "vad är roligast med lumpen" som den värnpliktige inte ens får besvara av principskäl. Detta handlar ju då enbart om att man inte vill samarbeta med värnpliktsnytt överhuvudtaget. Nu kanske det finns anledning till ett sådant beteende? Vad vet jag? Men jag tror likväl att det är den attityden som hon hoppas vilja förändra.

 

Sen kan man ju diskutera om en offensiv metod, som detta trots allt är, egentligen är den bästa taktiken? Men kanske har de försökt med att kommunicera via andra vägar men bara mött på motstånd? Att skapa en policy från som behandlar INTERN kommunikation inom FM borde väl inte vara så svårt? Men kanske inget som följs/skulle följas av alla ändå?

Link to comment
Share on other sites

I senaste numret av Värnpliktsnytt

nämns Livgardet

som ett av de förband som

hindrar meddelarfrihet bland

värnpliktiga. G9 har skrivit

följande genmäle som lovats

införas i höstens första nummer.

På Livgardets infoavdelning upplever

vi oss ha ett mycket bra samarbete med

Värnpliktsnytt och vi gör alltid vårt bästa

för att tillgodose deras önskemål. Vid det

tillfälle som tidningen refererar till hade

Livgardet en presskonferens med anledning

av Försvarsministerns besök hos

Tchadstyrkan. Värnpliktsnytt ville komma

tidigare och fick arbeta på egen hand. Det

var ett förtroende eftersom vi alltid annars

följer gästande media innanför grindarna.

 

Livgardet är ett militärt skyddsobjekt och

det är enligt lag fotoförbud innanför kaserngrindarna.

Värnpliktsnytt fick vid detta

tillfälle fototillstånd av informationsavdelningen

utanför en kasern vid en grupp

soldater. Tillståndet gällde endast där och

reportrarna blev vänligt ombedda att stanna

där tills de blev hämtade. Ändå lämnar

tidningen platsen och går in i en annan kasernbyggnad.

Att en officer då frågar vad

Värnpliktsnytt gör i hans kasern innebär

att han gör sitt jobb och ser till att fotoförbudet

på skyddsobjektet efterlevs. Inte att

han vill tysta soldater.

 

Vi tål granskning, vi är stolta över vår

verksamhet och berättar gärna om den

för alla som vill veta. Vi välkomnar Värnpliktsnytt

på samma sätt som övrig media.

Det innebär att vi tar emot i vakten och

följer med under hela besöket men utan

att påverka vad de frågar personalen om.

Att våra anställda och värnpliktiga pratar

med media är något vi uppmuntrar. Det

är en självklarhet i ett demokratiskt samhälle.

Informationsavdelningens uppgift

är att underlätta kommunikationen mellan

organisationen och media.

Veronica Brinck,

Informationschef Livgardet

Taget från Persen, personaltidning Livgardet.

 

Värnpliktsnytts JO-anmälan avslutad

Värnpliktsnytts före detta chefredaktör, Jenny Harlin, anmälde den 10 april i år Försvarsmakten till justitieombudsmannen, JO, för en formulering i Högkvarterets arbetsordning. Där stod att ”den tjänstemässiga kontakten med massmedier skall ske genom informationsavdelningen”. Enligt JO:s uppfattning ger uttrycket ”skall” en antydan om viss begränsning av de anställdas meddelarfrihet. JO menar dock att Försvarsmakten förklarat att syftet med bestämmelsen är att framhålla att informationsavdelningen svarar för att lämna ut information. JO förutsätter att berörd personal är väl införstådd med syftet och att det inte begränsar meddelarfriheten.

Taget från Värnpliktsnytt 2006-11-27

 

En journalist kontaktade en tjänsteman på FMV, men hänvisades till informationsenheten. Hon anmälde FMV till JO för inskränkning av offentliganställdas yttrande- och meddelarfrihet. I en broschyr som då fanns hos FMV rekommenderades personalen att hänvisa journalister till informationsenheten. JO:s yttrande kom den 4 juni:

- Jag anser att de aktuella avsnitten i FMV:s informationspolicy ger intryck av att de anställda mer eller mindre förbjuds att på egen hand ha kontakt med medier... Det som sägs i dessa avsnitt kan enligt min mening inte uppfattas på annat sätt än som inskränkningar i de anställdas rätt till massmediekontakter".

Taget från Värnpliktsnytt 2004-06-22

 

Självklart gäller meddelarfriheten även Försvarsmakten men det gäller att se till att man inte utger sig för att tala för hela Försvarsmakten. Vill man ha ett officiellt uttalande bör man nog vända sig till informationsavdelningen/chefen.

 

Är frågan "Var har du hört det?" efterforskning av källan eller en naturlig respons på ett ev osant påstående?

 

/D

Edited by Dexter
Link to comment
Share on other sites

Jag skulle inte bli förvånad ifall dom även får en hel del tips, påståenden mm varje gång dom besöker värnpliktiga. Förutom det dom säkert får via andra kommunikationsmedel..

 

Och när dom försöker följa upp det blir bemötta med "locket på". Oavsett om det är hemligt eller inte på grund av att Fm lär ut att så skall man göra.

VPL nytt kan ju såklart inte gå ut med lösa rykten, påståeenden mm för då blir dom ju halshuggna ;)

 

Lägg till diverse undantag som gör redan snåriga lagar ännu luddigare och en "info" avdelning som arbetar för att ge en så bra bild av enheten som möjligt..

Tjaa då är det nog lätt hänt att fel personer får frågor och ställer fel motfrågor.

 

 

Sedan om jag inte minns helt fel så har det pratats tidigare här om att det är rätt högt upp i graderna en officerare kommer innan det dyker upp kurser kring offentlighets princip mm.

 

Jag får intrycket att hon vill få till en "rättning i ledet" och helst att Fm ska utbilda sin personal lite bättre än "en svensk tiger"....

FMV fick på skallen för det för ett par år sedan: http://www.varnpliktsnytt.se/nyheter.php?i...atum=2004-06-22

Link to comment
Share on other sites

Jag förstår inte varför du hackar på mig för att jag ställer frågor om vilken vinning som finns med att JO-anmäla en chef för MUST?

Är det en konstig fråga eller vad?

 

Ulrika tycks inte dela lagens uppfattning om vad Staten får göra, i dess roll som militär myndighet. Därför ställer jag mig frågande till hennes agerande.

Jag tycker att det är en ganska märklig fråga.

Både MUST och FM är statliga myndigheter och statliga myndigheter är skyldiga att lämna ut offentliga handlingar. Vad som får lämnas ut och hur finns reglerat i lag. Att lämna ut de begärda handlingarna eller att inte göra det är de två möjligheterna som finns. Att börja fråga "Vem är du och varför vill du veta det?" är under inga omständigheter acceptabelt! Har man gjort det så har man gjort fel och då är det helt rätt att det utreds.

 

Vad finns det att vinna på det?

Tja, vad finns det att vinna på att försvarsmakten följer lagen? Vad finns det att vinna med att ha lagar öht?

Link to comment
Share on other sites

@Dexter: Linda och Ulrika är tydligen goda vänner, så nog "ärvs" det både scoop och attityder, precis som med reportrarna.

 

 

För övrigt anser jag detta vara värst

Aftonbladet:

– Det här är bara ett av ett 30-tal fall som jag har på lager. Jag kommer att göra fler anmälningar men inte på alla incidenter, säger Ulrika Häggroth.

SvD:

– Jag har 20-30 klockrena fall på mitt skrivbord, en del av dessa kommer vi att gå vidare med till JO. Det handlar framför allt om mellanofficerare.

 

Låt mig översätta:

Vi har massor av fall som vi sparar på hög och lägger fram när vi tycker det är lämpligt. Gör FM något illa mot vpl-nytt så kommer vi minsann ta fram saker så de inte vågar kritisera/ifrågasätta oss igen.

 

Skamset av er Ulrika att överhuvudtaget indirekt "hota" med att ta fram något enligt ert egna tycke och val. Allt ni anser är fel ska lämnas/rapporteras direkt, inte läggas på hög och invänta rätt tidpunkt. Ni är väl ingen kvällsblaska!?

Eller är det där ni egentligen vill jobba kanske.

 

 

Vem äger värnpliktsnytt?

Det står längre bak i tråden

Link to comment
Share on other sites

@Dexter: Linda och Ulrika är tydligen goda vänner, så nog "ärvs" det både scoop och attityder, precis som med reportrarna.

 

 

För övrigt anser jag detta vara värst

Aftonbladet:

– Det här är bara ett av ett 30-tal fall som jag har på lager. Jag kommer att göra fler anmälningar men inte på alla incidenter, säger Ulrika Häggroth.

SvD:

– Jag har 20-30 klockrena fall på mitt skrivbord, en del av dessa kommer vi att gå vidare med till JO. Det handlar framför allt om mellanofficerare.

 

Låt mig översätta:

Vi har massor av fall som vi sparar på hög och lägger fram när vi tycker det är lämpligt. Gör FM något illa mot vpl-nytt så kommer vi minsann ta fram saker så de inte vågar kritisera/ifrågasätta oss igen.

 

Skamset av er Ulrika att överhuvudtaget indirekt "hota" med att ta fram något enligt ert egna tycke och val. Allt ni anser är fel ska lämnas/rapporteras direkt, inte läggas på hög och invänta rätt tidpunkt. Ni är väl ingen kvällsblaska!?

Eller är det där ni egentligen vill jobba kanske.

Kan ju vara så att man inte haft varken tid eller ork att ta sig an allt på en gång, eller? Hävdar inte att det är så, men det är en möjlig förklaring.

Edited by 23:e komp.
Link to comment
Share on other sites

Att börja fråga "Vem är du och varför vill du veta det?" är under inga omständigheter acceptabelt! Har man gjort det så har man gjort fel och då är det helt rätt att det utreds.
Det är visst acceptabelt. Det är fullt tillåtet att ställa de frågorna, men bara i den utsträckning som krävs för att kunna ta beslut om huruvida handlingen får lämnas ut eller inte. Det kan nämligen förhålla sig så att handlingen går att lämna ut till en person men inte till en annan. I fall där handlingen kan omfattas av försvarssekretess är frågorna i många fall naturliga. I det fallet ska man också komma ihåg att en tjänsteman som felaktigt lämnar ut en handling kan straffas för det.

 

Det är många i media som glömmer att på bland annat försvarssekretessens område så är meddelarfriheten och handlingsoffentligheten kraftigt begränsade.

 

/mdn

Link to comment
Share on other sites

Att börja fråga "Vem är du och varför vill du veta det?" är under inga omständigheter acceptabelt! Har man gjort det så har man gjort fel och då är det helt rätt att det utreds.
Det är visst acceptabelt. Det är fullt tillåtet att ställa de frågorna, men bara i den utsträckning som krävs för att kunna ta beslut om huruvida handlingen får lämnas ut eller inte. Det kan nämligen förhålla sig så att handlingen går att lämna ut till en person men inte till en annan. I fall där handlingen kan omfattas av försvarssekretess är frågorna i många fall naturliga. I det fallet ska man också komma ihåg att en tjänsteman som felaktigt lämnar ut en handling kan straffas för det.

 

Det är många i media som glömmer att på bland annat försvarssekretessens område så är meddelarfriheten och handlingsoffentligheten kraftigt begränsade.

 

/mdn

Men är inte detta att gå in på extremfallen? Det bör inte vara så svårt att avgöra om en person har rätt att ta del av sekretessbelagda uppgifter i ett sånt här fall. Ytterst få har rätt att ta del av sekretessbelagda handlingar, och dem som har rätt att göra det stövlar inte in i en reception eller begär ut dem via telefon.

Men visst måste man säkerställa att vederbörande har rätt innan man lämnar ut något. Då måste man självklart bevisa vem man är. Den som har behörighet att ta del av sånt här vet givetvis att man måste legitimera sig, och gör säkerligen också det utan uppmaning.

Link to comment
Share on other sites

Men är inte detta att gå in på extremfallen? Det bör inte vara så svårt att avgöra om en person har rätt att ta del av sekretessbelagda uppgifter i ett sånt här fall. Ytterst få har rätt att ta del av sekretessbelagda handlingar, och dem som har rätt att göra det stövlar inte in i en reception eller begär ut dem via telefon.

Men visst måste man säkerställa att vederbörande har rätt innan man lämnar ut något. Då måste man självklart bevisa vem man är. Den som har behörighet att ta del av sånt här vet givetvis att man måste legitimera sig, och gör säkerligen också det utan uppmaning.

 

Även för att ta reda på varför personen vill ha en handling kan påverka beslutet.

 

"Offentlighet och Sekretess", FK

”Men det kan i många situationer vara så att

den sökandes identitet eller syftet med begäran kan påverka eller vara helt

utslagsgivande för prövningen. En och samma uppgift kan nämligen vara

offentlig eller sekretessbelagd, beroende på vem som begär att ta del av den

eller vad den ska användas till.”

 

En originalhandling kan exempelvis vara så ömtålig att den inte kan lämnas ut hursomhelst och därför måste syfte efterforskas. (prop. 1981/82:37)

 

Även sekretessbelagd handling kan lämnas ut till enskild, med förbehåll

”En uppgift kan lämnas ut till en enskild om risken för skada, men eller annan

olägenhet kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker dennes

rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den (14 kap. 9 och 10 §§

SekrL). Vid prövningen ska denna möjlighet beaktas."

 

”Visar det sig att det inte finns något undantag från sekretess och att det inte

heller är möjligt att lämna ut en uppgift med förbehåll, kan det i vissa fall

vara så att det behövs ytterligare upplysningar från den sökande för att kunna

ta ställning till om den begärda informationen kan lämnas ut.

Ett exempel på detta är att den sökande ges möjlighet att ta ställning till om

han eller hon vill röja sin identitet och eventuellt lämna andra upplysningar

av betydelse för prövningen (RÅ 1993 not. 607 och JO:s ämbetsberättelse

1998/99, s. 509).”

 

Så allt är inte bara svart eller vitt (det finns en del grått mellan också).

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.




×
×
  • Create New...