Jump to content

En artikel från försvarsministern


Recommended Posts

Jag snubblade över det här efter helgen:

 

Artikel

Göteborgs Posten 2 maj 2008

Sten Tolgfors, Försvarsminister

 

 

Försvarets framtid bygger på samarbete

De kommande åren kommer svensk försvarspolitik att stå inför en genomgripande förnyelse. Vår säkerhet bygger på mer gemenskap och samarbete med andra länder. Inga frågor kommer att vara heliga när jag i slutet av året ska presentera ett förslag om försvarets framtida inriktning, skriver Sten Tolgfors.

 

Sveriges säkerhet är starkt kopplad till omvärlden och inte minst till grannländers och Europas säkerhet, men vi påverkas också av konflikter och händelser långt borta som kan vara svåra att förutse. Vårt lands framtida säkerhet bygger på gemenskap och samarbete med andra länder. Det är något som regeringen tar fasta på.

 

Inte sedan kalla krigets dagar har försvarspolitiken varit så aktuell och omdebatterad. Delvis har det att göra med att vi idag är en regering som förmår tänka nytt och ansvarsfullt pröva och ompröva olika försvarspolitiska beslut och samarbeten. Delvis befinner vi oss mitt i en omställning från ett tidigare invasionsförsvar till ett modernt insatsförsvar. Bara under mitt första halvår som försvarsminister har Sverige ställts inför flera försvarspolitiska vägval där regeringen valt samarbetets väg.

 

 

Försäljning av Jas välkommet

Det handlar bland annat om vår dialog med Norge om ett fördjupat säkerhetspolitiskt samarbete. Här skulle en möjlig försäljning av de 48 Gripen-planen givetvis vara välkommet, om än inte ett måste för vårt fortsatta samarbete. Eller att vi driver på den säkerhetspolitiska norddialogen med Finland och Norge med målet att bättre samordna våra länders gemensamma försvarsresurser.

Successivt utvidgar vi nu även det säkerhetspolitiska samarbetet med de tre baltiska staterna. Ett exempel på detta är mitt initiativ till nordisk-baltiskt samarbete kring helikoptrar för medicinsk evakuering i samband med internationella fredsfrämjande insatser i Afghanistan.

Det bilaterala samarbetet med USA fördjupas. Vid mitt besök i USA nyligen nådde jag en överenskommelse med försvarsminister Robert Gates om att bredda och fördjupa samarbetet mellan våra länder om skydd mot hemmagjorda bomber. Här handlar det främst om säkerheten för de svenska soldaterna i Afghanistan och andra delar i världen.

Jag träffade även chefen för Department of Homeland Security, Michael Chertoff. Det har resulterat i att vi nu kommer att etablera ett närmare samarbete mellan Kustbevakningen i Sverige och US Coast Guard och Sverige kommer även att stå som värd för en transatlantisk säkerhetsforskningskonferens under hösten 2009.

Den internationella utvecklingen visar att efterfrågan på olika slags fredsinsatser inom ramen för FN, EU och Nato ökar. Regeringens ambition är att Sveriges förmåga till internationella fredsinsatser ska fördubblas. Vi ökar därför anslaget för fredsfrämjande insatser från 1,5 miljarder kronor till närmare 3 miljarder kronor mellan 2006-2009.

Första halvåret i år är Sverige även ledande nation för samarbetet inom den nordiska stridsgruppen (NBG) som står i beredskap att snabbt kunna bidra i EU-ledda internationella krishanteringsinsatser.

 

 

Långsiktiga insatser

Samtidigt ska Sverige kunna ha kapacitet till mer långsiktiga insatser som den i Afghanistan. Som ett led i detta har regeringen tidigare i år presenterat en nationell strategi för Sveriges engagemang i freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Målet är att knyta utrikesbistånds- och försvarspolitiken närmare varandra för att dessa ska samverka bättre.

Annars är bristen på strategisk transportkapacitet ofta en försenande och hindrande faktor vid internationella insatser. Särskilt dyrt och svårt är det för mindre länder som inte äger egna plan. Sverige har därför tillsammans med 14 andra länder förhandlat fram samarbetet SAC, (Strategic Airlift Capability). Genom att dela på tre C17-plan säkras tillgången till transportmöjligheter för att snabbt kunna bidra vid freds- och säkerhetsfrämjande insatser.

Men det räcker inte. Vi måste fortsätta att blicka framåt och anpassa politiken till en ständigt föränderlig omvärld. De kommande åren kommer svensk försvarspolitik att stå inför en genomgripande förnyelse. Jag ser bland annat framför mig att vi dimensionerar försvaret utifrån och in - världen, närområdet och nationen - och gör försvaret användbart i alla dessa perspektiv. Vi har insatsförband som är användbara borta och hemma. Vår säkerhet bygger på mer gemenskap och samarbete med andra länder. Det nordiska försvarssamarbetet har ytterligare fördjupats och är en central del i svensk försvarspolitik.

Vi får ett försvar som kännetecknas av ökad tillgänglighet, användbarhet och kostnadseffektivitet. Något som också kontinuerligt märks i grundorganisationens utveckling och fortsatta rationalisering.

Detta och mycket mer därtill är tänkt att landa i ett förslag om försvarets framtida inriktning och dimensionering som jag ska presentera i slutet av året. Inga frågor ska vara heliga. Vi ska i stället ansvarsfullt pröva och ompröva det svenska försvaret.

 

Sten Tolgfors

försvarsminister (m)

Link to comment
Share on other sites

Det står ju bara en enda konkret sak, ytterligare 1,5 mdkr (som tas från nåt annat område inom FM?) till utlandsstyrkan. Sen är det bara flum, hade varit roligare att höra vilka olika budgetförslag som finns, sist det var stålbad (FB) fanns ju flera alternativ offentligt, typ om FM får 40 mdkr ska detta finnas men om det bara blir 36 mdkr ska nåt annat finnas osv.

Edited by johanp
Link to comment
Share on other sites

Det står ju bara en enda konkret sak, ytterligare 1,5 mdkr (som tas från nåt annat område inom FM?) till utlandsstyrkan. Sen är det bara flum, hade varit roligare att höra vilka olika budgetförslag som finns, sist det var stålbad (FB) fanns ju flera alternativ offentligt, typ om FM får 40 mdkr ska detta finnas men om det bara blir 36 mdkr ska nåt annat finnas osv.

 

En miljard, ett regemente eller ett vapensystem mer eller mindre spelar ingen roll så länge som försvarspolitiken saknar ett tydligt och fungerande mål och försvarsmakten inte arbetar kostnadseffektivt med att nå det målet och därfter gör vad som behövs för att få bredd i förmågan. Om inte det "flummiga" med mål och mening blir fixat kommer det allmänna förfallet att fortsätta.

Link to comment
Share on other sites

Ja, säga vad man vill men det verkar ju faktiskt som om han har tänkt ut en väg att vandra, och det är ju bättre än förrut iallafall...

Om de har för ambition att fördubbla antalet svenskar i US så måste de ju naturligvis se till att det även finns en rekryteringsgrund.

 

Vi får se vart detta barkar hän.

Link to comment
Share on other sites

Om de har för ambition att fördubbla antalet svenskar i US så måste de ju naturligvis se till att det även finns en rekryteringsgrund.

Det är väl det som är det stora problemet? Dom (politikerna) verkar inte ha förstått sambandet mellan värnpliktga -> rekryteringsgrund -> utlandsstyrkan

Link to comment
Share on other sites

Jag ser väldigt lite lovande i det där. Det enda jag kan komma på är slutfrasen att "inga frågor skall vara heliga" inför framtidens försvar. Tyvärr vågar jag nog inte tro på honom i det uttalandet, men man kan ju hoppas.

 

Jag föreslår i samanhanget att inte heller den "heliga frågan" om nedläggning av insatsförsvar och återgång till försvar av egna landet utesluts.

 

Jag bryr mig inte om fjärran länder, jag vill ha skydd här hemma. Jag är inte ensam i denna åsikt heller, majoriteten vill som jag. Ingen vill lägga sina intjänade pengar på att militärt skydda Afganistan. Däremot kan de allra flesta se nyttan av militärt skydd för sin egen bygd. Utlandsfokusering för sveriges försvar är ett sätt att erodera bort folkets vilja att betala. Total nedläggning av det militära försvaret kommer närmare för varje krona som omfördelas från försvar av hembygden till försvar av länder som få vet var de ligger och ännu färre kan stava till.

Link to comment
Share on other sites

Jed: deras svar på rekryteringen är väl som jag förstått det att gå över till en yrkesarmé med värnplikt endast i orostider, och det kan man tycka vad man vill om.

 

Pal: vilken statistik använder du dig av när du gör detta utlåtande?

Link to comment
Share on other sites

Pal: vilken statistik använder du dig av när du gör detta utlåtande?

 

Ingen statistik. Min egen erfarenhet är grunden. Åsikten; "om vi ändå inte kan försvara oss så kan man väl lika gärna lägga ned skiten så slipper man betala så mycket skatt" är väldigt, väldigt vanlig. Prata om saken med människor du möter så märker du att det är så. I min värld är det ju ingen tvekan om att det kostar lika mycket att placera ett kompani i Afganistan som att ha en mobiliserbar brigad till Sveriges försvar. De flesta kan nog vara överens om den saken om man tittar på grannländer med mindre fokus på utlandet än vi.

 

Och några få hundratal i fjärran länder samtidigt som man vet att här hemma skulle vi bli söndersmulande vid minsta angrepp leder ofelbart till den allmänna inställningen; "om vi ändå inte kan försvara oss så kan man väl lika gärna lägga ned skiten så slipper man betala så mycket skatt".

Link to comment
Share on other sites

@Pal

 

Om du inte statistiskt kan underbygga dina åsikter vill jag att du redan i det första inlägget klart och tydligt talar om att du "tror att det är så" samt varför du tror detsamma. På så sätt slipper vi den ordväxling som precis varit.

 

Rokare BG

Link to comment
Share on other sites

Även om Pal´s inlägg kanske inte innehåller någon statistiskt säkerställd grund så är dock resonemanget mycket vettigt...

 

Jag kan också tänka mig att folk ute i landet ser det som lite konstigt att pynta en nätt slant för att skicka svenskar ut till främande land för uppdrag under annat än FN-flagg.

Jag är varesig knuten till FM eller någon utlandsstyrka så jag är inte insatt riktigt i vad alla dessa ISAF, KFOR, och allt vad dom heter, pysslar med och vad kalaset kostar och vilka som åker ... en sak har jag dock noterat... Jag har fått uppfattingen att det är oftar en typ av människor som åker om och om igen... rekryteringsproblem eller "vill-ut-igen tankar"... är detta i så fall bra för den enskilde? tja vad vet jag?!?!

Link to comment
Share on other sites

Budgeten för utlandsstyrkan har legat på cirka 1.5 miljarder per år för cirka 900 soldater (källa: försvarsministerns brev i första inlägget och www2.mil.se/int).

 

Min uppfattning om "försvarsfientlighet" är att uppfattningen kan delas in i ett antal "fack", de som anser att vi aldrig kommer att bli angripna, de som tror att om vi blir angripna så är det ändå ingen idé, militant pacifism (motstånd är alltid fel), och kanske fler grupper också. Jag har stött på nämnda 3 typer, men vilken uppfattning som är vanligast vet jag faktiskt inte. En statistisk undersökning vore intressant.

 

Jag tycker fortfarande det är bra att någon formulerar en idé för försvarsmakten, ett mål att arbeta mot. Det tidigare målet att bli ett "insatsförsvar" har enligt mig, varit minst sagt en aning luddigt.

Link to comment
Share on other sites

Jag tyckte en punkt var intressant i Tolgfors text, "vi har insatsförband som är användbara borta och hemma".

Det här med att dessa förband är användbara hemma skulle jag vilja få en utförligare beskrivning av hur han menar.

 

Naturligtvis är en grupp friska vältränade svenskar i Sverige alltid användbara till något, men exempel hade varit givande.

Finns det tillfällen då ett insatsförband ute på en mission kan tänkas komma hem för viktigare arbetsuppgifter?

Link to comment
Share on other sites

Jag tyckte en punkt var intressant i Tolgfors text, "vi har insatsförband som är användbara borta och hemma".

Det här med att dessa förband är användbara hemma skulle jag vilja få en utförligare beskrivning av hur han menar.

 

Naturligtvis är en grupp friska vältränade svenskar i Sverige alltid användbara till något, men exempel hade varit givande.

Finns det tillfällen då ett insatsförband ute på en mission kan tänkas komma hem för viktigare arbetsuppgifter?

 

Det jag snarare skulle vilja ha ett svar på är om de är verkligen insats.

Hur många gånger har ett så kallat insats förband satts in?

Vi förlitar oss fortfarande på att man skall rekrytera och utbilda soldaterna en gång till för utlandstjänst så det enda vi har är ett "invasions" försvar utan dimension.

Link to comment
Share on other sites

Förvisso har det blivit en livvstil för en del att "alltid" åka på missioner, men en hel del nytta är också förenat med detta. Det är ju inte för att det låter flott som vi i alla tider kallats fredsbevarare...

Och fått ett kollektivt Nobelpris. Sen är det frågan om vi inte missar mycket av detta när vi schakrar med värnplikten. För på något sätt känns den idén som en av stommarna i detta.

 

 

:/:-(

Link to comment
Share on other sites

Visst säger man att tomma tunnor skramlar mest, men hur är det med tomhylsor?

 

:baskerFN::baskerKav:

 

Tomhylsor är saker man med stor möda plockar upp från marken efter att ha gjort någonting kul. Ni får tolka den liknelsen lite hur ni vill ;)

 

 

 

Försvarsministerns uttalande är intetsägande minst sagt. Hur skall antalet utlandssoldater fördubblas när dagens VPL inte får fullgod utbildning till exempel? Han presenterar inget konkret som tex en försvarsdoktrin eller antalet GU-pansarbataljoner. Flum med andra ord.

Link to comment
Share on other sites

Det jag snarare skulle vilja ha ett svar på är om de är verkligen insats.

Hur många gånger har ett så kallat insats förband satts in?

Vi förlitar oss fortfarande på att man skall rekrytera och utbilda soldaterna en gång till för utlandstjänst så det enda vi har är ett "invasions" försvar utan dimension.

Tja. Flera av beredskapförbanden har ju satts in och det torde räknas. Men nu är företeelsen tämligen ny och inte så många insatsförband har utbildats så det är kanske lite tidigt att utvärdera?

 

/K

Link to comment
Share on other sites

Det jag snarare skulle vilja ha ett svar på är om de är verkligen insats.

Hur många gånger har ett så kallat insats förband satts in?

Vi förlitar oss fortfarande på att man skall rekrytera och utbilda soldaterna en gång till för utlandstjänst så det enda vi har är ett "invasions" försvar utan dimension.

Tja. Flera av beredskapförbanden har ju satts in och det torde räknas. Men nu är företeelsen tämligen ny och inte så många insatsförband har utbildats så det är kanske lite tidigt att utvärdera?

 

/K

 

Okej ska förtydliga.

Hur stor del av tiden i tjänst är en soldat insatt? Eller hur stor del kan soldaten vara insatt?

Förutom vissa specifika förband (som mig veterligt rekryteras från poolen av soldater på frivillig basis) som "satts" in krävs det väl fortfarande riksdagsbeslut och i princip mobiliseringsorder för att tvinga någon till utlandstjänst.

Nomenklaturen "insats" är ett försök att rida på en bild där medelsvenson ser USMC. Vi har ca 50 pers eller så (SSG/SIG eller vad de nu heter) som är insats. Sen har vi snart NBG som kan räknas dit och inte skulle kräva tvingande av folk.

Ett bättre namn på förbanden skulle vara "utbildningsförband för eventuellk rekrytering till utlandstjänst" men så länge man inte tar förband som helhet efter GU och sätter in eller kan beordra att sättas in är det inte något insats överhuvud taget för de kan just inte sättas in med mindre än mobilisering. (vilket även i begränsad skala är moraliskt förkastligt för annat än försvar av nationens överlevnad, vilket USA erfor i Vietnam)

Link to comment
Share on other sites

I min värld så är följande förband att anse som Insatsförband (samtliga kända av gemene MÖP):

-IA01-07. 01,03 och 06 har satts in

-EN01-04. Delar av 03 och 04 har satts in

-NL. Sattes inte in.

-NC01. Utgjorde stomme till FS11

-IAS. TD01

-NBG. Ska sättas in i delar.

-IKS. IKS06 sattes in i Libanon

-SWAFRAP. Har inte satts in.

-Shirbrig. Sattes in i Sudan härom året.

-AR. Har inte satts in.

 

Jag har säkert glömt några viktiga enheter men ändå. Det behöver inte vara specialförband för att det ska räknas till insatsförband.

 

/K

Link to comment
Share on other sites

I min värld så är följande förband att anse som Insatsförband (samtliga kända av gemene MÖP):

-IA01-07. 01,03 och 06 har satts in

-EN01-04. Delar av 03 och 04 har satts in

-NL. Sattes inte in.

-NC01. Utgjorde stomme till FS11

-IAS. TD01

-NBG. Ska sättas in i delar.

-IKS. IKS06 sattes in i Libanon

-SWAFRAP. Har inte satts in.

-Shirbrig. Sattes in i Sudan härom året.

-AR. Har inte satts in.

 

Jag har säkert glömt några viktiga enheter men ändå. Det behöver inte vara specialförband för att det ska räknas till insatsförband.

 

/K

 

Skillnaden som jag påpekade är att dessa rekryteras efter speciellt för varje sak och utbildas därefter för just detta.

Det som man försöker sälja som insatsförsvar är att det vi utbildar kan sättas in. Det är lika mycket insats över dagens internationella operationer som det var över de i Cypern på 70 talet. Regeringen bestämmer att vi skall skicka trupp, denna rekryteras sedan för utlandstjänst separat från grundutbildning.

Det är möjligt att det är jag som vägrar acceptera nomenklaturen eftersom den är vilseledande för gemene man och tycker man skall kalla saker för dess rätta namn.

 

Mig veterligt så är det så att en person som mönstrar och "tvingas" till tjänst som skyttesoldat (den mest eftertraktade sorten internationellt förövrigt) kommer inte att kunna placeras någonstans i ett förband som skall sättas in. Därmed har vi inte ett "insatsförsvar" ett insatsförvar skall kunna sättas in. Det är hela grejen med det hela enligt mig (och varför jag anser det vara en enormt myket högre ambitionsnivå än invasionsförsvar vilket gör mig besviken när det är uppenbart att det bara är rökridåer) Alltså vi utbildar ett par tusen soldater per år, varav bara en bråkdel någonsin kommer kunna tänkas sättas in eftersom tjänsten är endast utbildning därefter hemförlovas man och det måste till mobilisering för att få tag i personen så till vida att han inte medvetet och frivilligt anmäler sig för tjänst utomlands och om han gör det så måste han genomgå en utbildning på X antal månader till innan han är "insatsberedd".

Link to comment
Share on other sites

Okej. Alltså så ser du det som att vi aldrig kommer att ha ett Insatsförsvar så länge vi har värnplikt?

Det tycker jag är konstigt eftersom man måste tillåta grundutbildning och missionsutbildning av förbanden. KS17 är ju ett fint (?) exempel på insatsförband. GU 11 månader, missionutbildning 3-4 månader och därefter insats.

 

Nomenklaturen är en sak, effekten en annan. Jag tycker hur som helst att det är bra att våra soldater används till något bra. "Insatsförsvar" innebär för mig att soldaterna och materielen används, mindre om hur utbildningen och kontrakteringen ser ut. Men det är ju min enkla syn.

 

/K

Link to comment
Share on other sites

Är det bra att våra soldater och materiel används utomlands? Ja.

 

Men Peo har en poäng. Det är inte de förband vi grundutbildar som skickas utomlands. Det är inte bara soldaterna som är olika, förbanden ser organisatoriskt ganska annorlunda ut. Vilket rimmar ganska illa med "insatsförband som är användbara borta och hemma". Sedan vet jag inte vad som vore bäst, att skräddarsy förbanden som idag eller verkligen skicka ut förband som ser ut som de vi grundutbildar. Men det vore trevligt om den politiska ledningen talade klarspråk.

Link to comment
Share on other sites

Jag förstår vad ni menar men vill ändå påtala B-Coy KS17. Från GU till Insats, precis som politikerna vill ha det.

I övrigt så bör FM fundera till på vad som grundutbildas. Behöver FM grundutbilda en operativ logistikbataljon? Om ja, är då soldaterna placeringsbara i insatsförband för internationell tjänst? Om soldaterna inte är det så bör den utbildningen göras om.

Vad man än väljer att kalla det så måste GU syfta till att personalförsörja de insatser som genomförs. Sedan om man väljer att kalla det 131. Smålandsskytte eller FS32 är skitsamma enligt mig.

Det är där ute som det ska ge effekt, inte i listorna.

 

/K

Link to comment
Share on other sites

Okej. Alltså så ser du det som att vi aldrig kommer att ha ett Insatsförsvar så länge vi har värnplikt?

Det tycker jag är konstigt eftersom man måste tillåta grundutbildning och missionsutbildning av förbanden. KS17 är ju ett fint (?) exempel på insatsförband. GU 11 månader, missionutbildning 3-4 månader och därefter insats.

 

Nomenklaturen är en sak, effekten en annan. Jag tycker hur som helst att det är bra att våra soldater används till något bra. "Insatsförsvar" innebär för mig att soldaterna och materielen används, mindre om hur utbildningen och kontrakteringen ser ut. Men det är ju min enkla syn.

 

/K

 

Vi kan ha värnplikt och insats men då måste det se ut på ett annat sätt. Först en Xmånader lång GU sen en X månader lång beredskap. Dock anser jag det vara moralsikt förkastligt att använda pliktlagstiftning för att tvinga folk till utlandstjänst. Finns inget som kan vara mer destruktivt för moralen.

 

Om du vill kan vi jämföra med en mekbataljon från Nederländerna, yrkes numer, de har en GU på någonstans runt 6 månader. Sen säkert nån specialistutbildning etc. Men ett förband tar en månad att roteras runt.

 

Nomenklaturen är det som är viktigt här. Av den enkla anledningen att för försvaret att få resurser och uppgifter som står i relation till varandra måste folket vara medvetna om vad det är de får för pengarna. När de hör "insatsförband som kan sättar in hemma och borta" så är jag övertygad om att de ser USMC för sitt inre öga. När de sen förstår att det inte är så minskar deras stöd för försvaret rejält.

 

Hela grejen är att personalen och materielen inte används. De måste genomgå en andra gu varje gång de ska ut. Det är ett himla slöseri men nödvändigt så länge det inte är samma förband som skickas ut som vi utbildar. Alltså för ett riktigt insatsförsvar måste man ha stående förband. Om de sen är tvingade genom plikt eller frivilliga genom anställning är en annan fråga.

Link to comment
Share on other sites

I mångt och mycket håller jag med men jag är helt övertygad om att gemene man INTE ser USMC framför sig när de hör "insatsförband". De flesta har inte den kunskapen.

 

/K

Link to comment
Share on other sites

I mångt och mycket håller jag med men jag är helt övertygad om att gemene man INTE ser USMC framför sig när de hör "insatsförband". De flesta har inte den kunskapen.

 

/K

 

De ser något i den stilen menar jag. Kanske inte exakt en MEU men ett i princip stående förband med hög beredskap som kan användas när staten finner det nödvändigt.

Link to comment
Share on other sites

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1241125.svd

 

Nytt från Tolgfors i SvD.

 

Verkar dock inte innehålla något annat än lite floskler vad jag kan se.

Jag håller med Peo i den analysen. Något som gör mig bekymrad men inte förvånad är att man (Tolgfors) ser Försvarsmaktens ekonomiska problem som ekonomiska i första hand och vill åtgärda dessa med en omgjord ekonomistyrning. Det är först i slutet av inlagan som han tar upp balans mellan uppgift och resurs, men det är något som de ska jobba med i inriktningspropositionen inför 2010!

 

Visst dräller FM lite med sina medel men det är ju tydligt att det inte finns balans mellan vilja, uppgift och resurs.

 

/K

Link to comment
Share on other sites

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1241125.svd

 

Nytt från Tolgfors i SvD.

 

Verkar dock inte innehålla något annat än lite floskler vad jag kan se.

Tycker allt verkar vara en enda stor orgie i administrationsvansinne. Känns som den klassiska modellen för att hantera oordning på en arbetsplats...........vi inför fler rutiner, fler blanketter, fler rapporter, fler möten.......ursäkta men detta är en metod som endast ger ett merarbete och lyfter fokus från kärnverksamheten. Vad sjutton gubbar skall regeringen med månatliga ekonomirapporter till? Så länge man inte använder informationen till något konkret så fyller de ingen funktion. Hur ser det ut i dag.....halvårsrapporter eller? Det enda som sker är att man konstaterar att pengarna inte räcker.......påbörjad verksamhet panikstoppas......å pengarna är förslösade. Ska de va så fruktansvärt komplicerat att göra en budget och hålla sig till den?

 

Utlandsuppdragen blev dyrare än beräknat............den förklaringen kan man inte dra till med varenda gång. Sverige har lång tradition av utlandsinsatser, så vad sånt här kostar kan inte vara nyheter. Valutaförändringar då......ja men detta skall man ju budgetera för så klart. Om man upprättar en budget som går jämnt ut, utan viss buffert så är katastrofen given på förhand.

 

Enda ursäkten för FM skulle vara om man inte får avsätta pengar till en buffert, och det är väl det som är grundproblemet misstänker jag.

 

Jag har noll och intet förtroende för våran försvarsminister som enbart sätter käppar i hjulet för FM med sina floskler.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...