Jump to content

Marschträning


Tompa

Recommended Posts

På begäran så lägger jag upp Navy Seal träningsprogram igen.

 

NAVY SEAL PHYSICAL FITNESS GUIDE

 

 

Dessutom skulle jag villa slå ett slag för WWW.UTSIDAN.SE . Dom tar upp allt som handlar om vandring, paddling, cykling etc.

 

Dom har till och med en egen del som handlar om träning,

 

 

 

T R Ä N I N G

 

Väl mött.

 

H O L

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 167
  • Created
  • Last Reply
Jag har varit ute 2 gånger nu. Med 10kg vatten. Känns som det kan vara nyttigt. Skulle dock behöva lite bättre vikter. Parasollstenen var ju en mycket intressant idé. Gick en mil senast och imorgon blir det nog en till. Hur mycket hinner man stärka ryggen på fyra månader? Tillräckligt?

Jag har tränat bodybuilding aktivt i 9 år men ska jag välja en övning blir det ryggresning ( Ligg på mage på tex ett bord med överkroppen hängandes utanför. OBS försök att kila fast fötterna i något! ) Dra dig upp med ländryggen tills kroppen är rak,

kör 3-4 set gånger max antal repetitioner. Stretcha efteråt, även baksida lår som man lätt av misstag kopplar in i början innan

man får klämm på det. Starka magmuskler avlastar ryggen med 40% så det blir till att göra sk sittups också men där ska du absolut INTE fixera benen, låser du benen är det höftböjarmusklerna som jobbar fast det känns som om det tar på magen. På 4 månader

hinner du mer än väl få en stark rygg. Kör hårt och lycka till.

Smärta är bara vekhet som lämnar kroppen

:rocketl:

Link to comment
Share on other sites

Om jag skulle välja en övning som stärker ryggen måste det bli Marklyft. Denna övning stärker hela ryggen och kör du den i 4 mån lär du bli stark som en jävla oxe. Den är iof lite lurig om man inte kan den, ganska stor skaderisk, men kolla med någon som vet hur det ska gå till och be honom/henne att visa dig. Du behöver dock en skivstång och relativt mycket vikter.

"Kroppen har ett bra sätt att tala om för dig när den inte orkar mer.... den ramlar ihop och dör!" -KJ befäl under baskerprov

Link to comment
Share on other sites

Jo jag har både skivstång och vikter. Har till och med gjort ett antal marklyft i gymmet. Vet inte om vi pratar samma dock eftersom mina mest borde stärka benen. Man lyfter skivstången med sträckta armar och en rak rygg. Om den tar på ryggen så ska jag verkligen öva mer på sådant.

 

Brukar köra 3*15 på de styrkeövningar jag kör. Ibland går jag ner i vikt och kör max antal reps. Försöker helt enkelt variera. Nu på våren kommer det blir mer styrka än förr då farsan skaffat träningssaker.

Link to comment
Share on other sites

Jo det är sant att det stärker benan också.. men ryggen främst. Men man får köra med ganska mycket vikter för att det ska kännas. man kan även "palla upp" stången så att man inte behöver böja knäna så mycket utan isolerar ryggen.

 

vet inte riktigt vilka vikter du bör köra med med jag brukar köra 3 x 8 med 90kg och då väger jag ca 70 kg.

Link to comment
Share on other sites

Guest Fågel Fenix
När ni marsh tränar hur långt går ni, och var går ni?

Här i landskrona finns inte så mycket träd och skog , mankan fan inte marshera i stan.

 

Några tips på vartman kan marsha?

kan väl gå på asfalt ?

 

Iaf härdande för knän och fötter. Bör dock kanske varvars med mjukare underlag. tänkte på benhinnor. Ingen "led" som går förbi där du bor ?, motionsspår etc ?

Link to comment
Share on other sites

Guest Sudden
När ni marsh tränar hur långt går ni, och var går ni?

Här i landskrona finns inte så mycket träd och skog , mankan fan inte marshera i stan.

 

Några tips på vartman kan marsha?

Själv så kör jag till ett strövområde några km utanför min stad.

Link to comment
Share on other sites

Jag har varit ute 2 gånger nu. Med 10kg vatten. Känns som det kan vara nyttigt. Skulle dock behöva lite bättre vikter. Parasollstenen var ju en mycket intressant idé. Gick en mil senast och imorgon blir det nog en till. Hur mycket hinner man stärka ryggen på fyra månader? Tillräckligt?

Jag har tränat bodybuilding aktivt i 9 år men ska jag välja en övning blir det ryggresning ( Ligg på mage på tex ett bord med överkroppen hängandes utanför. OBS försök att kila fast fötterna i något! ) Dra dig upp med ländryggen tills kroppen är rak,

kör 3-4 set gånger max antal repetitioner. Stretcha efteråt, även baksida lår som man lätt av misstag kopplar in i början innan

man får klämm på det. Starka magmuskler avlastar ryggen med 40% så det blir till att göra sk sittups också men där ska du absolut INTE fixera benen, låser du benen är det höftböjarmusklerna som jobbar fast det känns som om det tar på magen. På 4 månader

hinner du mer än väl få en stark rygg. Kör hårt och lycka till.

Smärta är bara vekhet som lämnar kroppen

:unsure:

Har man tillgång till gym förändras situationen men jag såg inget som skvallrade om gymträning i texten därav mitt svar. /:huh:

Link to comment
Share on other sites

  • 1 year later...

Denna tråden har inte vart uppe på ett tag... men jag tänkte bara ställa en fråga:

 

Jag rycker in om 4 veckor, och då jag i förrgår var ute och marchtränade med ca 23kg i ryggsäcken hände en sak... under själva marchen kändes allt bra, men senare på kvällen började det kännas i min hälsena, och det har fortsatt kännas...

 

Det är inte så att det gör så ont att jag haltar, men det känns ändå.

 

Så vad råder ni mig till att göra, käka Voltaren om det nu är inflammation, och vila? Och hur länge skall jag vila? Kommer jag bli bra till inryck 2 augusti?

 

Tacksam för svar... :huh:

Link to comment
Share on other sites

Uppsök en sjukgymnast för att få behandling av senan, samt få bra råd över hur du skall göra. Du har gott om tid att få ordning på hälsenan! se dock till att du inte drar på dig fler småskador vilket är lätt att göra när man har fått en skada. Kanske testa att minska lite på packningen och gå lite kortare turer. Men lyssna av med en sjukgymnast över vad som kan vara felet. och ifall det går att behandla på ngt bra/effektivt sätt!

 

Ett råd/tips är att bättre att komma lite sämre tränad toch frisk&hel till inryckningen. jmf med att komma vältränad & halvskadad!

Link to comment
Share on other sites

Jag marchtränar endel tycker det är bra att börja i tid och det faller även ihop med mitt intresse för friluftsliv. Började med att gå 6 timmars kuperade pass med 20kg, därefter har jag gått lite i FBU och dylikt, jag och 2 kompisar gick John Bauerleden (Jönköping-Gränna) på 5mil hyfsat kuperat på 12 timmar med lite ofrivilliga avstickare (blev jagad av diverse djur under kortare sträckor) med en packning på 22kg. Var ute och sprang 2 timmar i söndags ska springa ett 2 timmars pass nu imorn också sen om några helger ska jag genomföra John Bauerleden x2 10 mil i sträck... Det ska bli spännande... men om du går långt så ska du nog inte lasta mer än 20 kg till en början...

Link to comment
Share on other sites

AVBRYT AVBRYT ELDUPPHÖR!

 

När man börjar med marchträna skall man gå med lätt ryggsäck och korta sträckor! för att långsamt öka både vikt och längd. Att börja med en 20kg ryggsäck och gå i 6timmar första gången är DUMT! risken för skador, inflamationer osv är för stor! bättre att börja med en ryggsäck på 7-8kg och gå i en timme! och känna hur kroppen mår efter detta. känns allt bra kanske man kan öka till en ryggsäck med 8-10kg och vara ute i 90minuter. För att långsamt öka vikten. Syftet är att träna upp muskler i kroppen, vänja kroppen med att gå långt! syftet är inte att gå långt för att sedan vara skadad i flera veckor. Syftet med att kunna gå långt är att när man går från punkt A -> B skall man klara av att utföra ett uppdrag vid punkt B. Då är det inte bra att ha kommit fram halvskadad.

 

När ni nu marchtränar så visst det kommer att göra lite ont i kroppen. ni kommer att ev att få skavsår. lär er att tejpa fötterna innan ni går ut! offra dessa 5min på att tejpa fötterna det har ni igen på slutet! ta det lugnt gå hellre lite lättare än att lägga på det där kg extra så att ni snubblar och slår sönder ngt, eller drabbas av ngn annan skada! Meningen är att ni ska komma friska & krya till er värnplikt, Då klarar ni av den mkt mkt bättre än de som kommer lite halvskadade till sin värnplikt!

Link to comment
Share on other sites

Oj jisses, nu har jag läst hela tråden och sitter här lite oroad. jag rycker in den 2a aug som Militärpolisjägare. Jag har börjat med ren löpträning och sen vanliga situps etc, träning med bara kroppen.

 

Här läser man om väldigt seriös marschträning vilket jag inte haft i åtanke. Klarar man sig med vanlig löpträning och kropsstyrke?? Känns som man kommer säcka ihop nu när man får höra om all marschträning som bör göras innan inryck....

Link to comment
Share on other sites

Uppsök en sjukgymnast för att få behandling av senan, samt få bra råd över hur du skall göra. Du har gott om tid att få ordning på hälsenan! se dock till att du inte drar på dig fler småskador vilket är lätt att göra när man har fått en skada. Kanske testa att minska lite på packningen och gå lite kortare turer. Men lyssna av med en sjukgymnast över vad som kan vara felet. och ifall det går att behandla på ngt bra/effektivt sätt!

 

Ett råd/tips är att bättre att komma lite sämre tränad toch frisk&hel till inryckningen. jmf med att komma vältränad & halvskadad!

Ok tack så mycket!

 

Jag var hos en sjukgymnast idag, fick uppmaningen att vila fram till inryck... :baskerHV:

 

Menmen jag får väl ta det lugnt nu då... nu har jag något att skylla på iaf... :)

 

:)

Link to comment
Share on other sites

Jag har problem =(

 

Idag när jag skulle ut och marschträna inför inryck så kändes det inte så bra.. fick avbryta marschen efter bara 2 km :( , anledningen var att jag fick känningar i vänster ljumske, det gjorde inte ont men det kändes lite iaf. Det känns när jag lyfter benet, ungefär som om jag skulle sparka till en fotboll. ;)

 

Jag har aldrig haft problem med marschen tidigare. Dock så får jag samma känningar ibland efter att jag varit ute och sprungit. Till saken hör att jag var ute och sprang i lördags, första gången på flera veckor (student, legat sjuk mm). Och efter löpningen fick jag hyffsat ont i båda ljumskar. Jag tyckte det gick rätt bra men tydligen inte min kropp (jag gjorde lite av en chocköppning, dvs jag sprang i mitt "vanliga tempo", samma sträcka som jag sprang innan uppehållet). Och idag ansåg jag (dum som jag är) att ljumskarna kändes bra så jag drog på mig kängorna och marscherade iväg.

 

Och med knappt en månad kvar tills inryck så börjar man bli orolig som fasen, hinner det läka? hinner det stärkas? någon som känner igen problemet? egna erfarenheter?

 

Det är svårt att förklara hur det känns, och det går över på 2 dagar, men det kommer oftast tillbaka. I lördags starkare än vanligt pga träningsuppehållet..

 

/orolig

Link to comment
Share on other sites

Du bör nog börja stretcha, framförallt "skräddarställningen", du sitter på backen med hälarna in mot pungen så att knäna sticker ut åt vardera sida, ja du vet säkert vad jag menar, hehe :baskerHV: stretching, uppvärmning och nedjogg är viktiga saker för att förhindra skador.

 

mvh

Link to comment
Share on other sites

Guest Kulan

Det är nog inget allvarligt. Jag hade en liknande känning i ljumskarna i vintras när jag var ute och sprang milen i snö och is. det gjorde skitont när jag lyfte benen men det försvann efter några dagars vila. sedan dess har jag inte känt av det. troligen var det att jag lyfte benen högt hela tiden eftersom jag sprang i snö som framkallade "skadan". Men prova att vila ordentligt kanske en vecka och kör sen igång försiktigt igen.

 

Sen om du blir av med det så kan du ju försöka stärka höftböjarna med till exempel sit-ups som tar mer på höftböjarna än på magen. Det kan kanske fungera.

Link to comment
Share on other sites

Jag har de senaste veckorna varken haft tillgång till löpvänliga skor eller min mountainbike. Jag har därför kompletterat min styrketräning med marschträning. Tyvärr så är mina Lundhagskängor (storlek 48) numera för små, vilket resulterade i skapligt trasiga fötter efter en provtur med dem. Jag har därför varit tvungen att marschera iförd ett par slitna löparskor, vilket till min förvåning fungerat överraskande väl.

 

Jag har laborerat lite med turdistanser (10-20 km) och packningsvikter (15-35 kg) och har fastnat tillräckligt mycket för den här motionsformen (ja, jag tycker det är riktigt kul att marschera) för att ha satt som mål, att även när jag får tillgång till vettiga löparskor och moutainbike marschera 20-30 km med 40 kg packning per vecka uppdelat på 1-2 turer (antingen en tur på 20 km eller två turer på 15 km varje vecka). För närvarande så avverkar jag 2-3 stycken 10 km långa turer i veckan med 35 kg packning, vilket tar ungefär 1 timme och 45 minuter per tur i relativt lugnt tempo. Jag marscherar på ett kuperat elljusspår som till en stor del har packad jord och grus som underlag (Graningsskolan -> Vassvika -> Graningeskolan för de som eventuellt har lokalkännedom om Arvika).

 

Min packning består av en Madden Mountaineering Condor (underbar 120 liters softpack), vilken jag packat enligt följande:

 

Ryggsäckstopp

Skivstångsskivor av järn insvepta i handdukar

Täcke

Dyna till trädgårdstol

Dyna till trädgårdstol

Sovsäck i packpåse placerad i "liggande ställning"

Sovsäck i packpåse placerad i "liggande ställning"

Ryggsäcksbotten

 

Jag försöker alltså bära järnvikterna högt och nära ryggen, då mitt underlag inte bjuder på några balansproblem. Hade jag gått i svårare terräng, så hade jag nog funderat på att eventuellt placera vikterna lite lägre för att på så vis få större balans.

 

Mina ben har klarat sig relativt väl. Jag fick en medelsvår svullnad till höger om hälsenan i mitt vänstra ben när jag för en vecka sedan fick ett (idiot)ryck och sprang/joggade en halv tur (5 km) med 30 kg packning (ja, jag vet, det var inte så smart...). Efter vila, extra mat och en kur Diklofenak (3 x 50 mg under några dagar) så försvann svullnaden. Under min tur i dag (10 km med 35 kg packning) så fick jag lite känning i min vänstra hälsena, men det är inte som oroar mig då det redan nu en timme efter turen lugnat ned sig. Rent allmänt så har alla känningar jag haft varit i området där nedre benet övergår i fot (inklusive hälsenorna), vilket jag misstänker kan bero på mitt val av skodon. Jag har alltså inte haft några känningar i övriga delar av kroppen i allmänhet eller benen i synnerhet. Jag är speciellt glad över att mina knän klarat sig så väl, men å andra sidan så har jag aldrig haft knäproblem trots en hel del löpning med en kroppsvikt på över 100 kg. Det kan i sammanhanget vara värt att nämna att jag, regelbundet styrketränar benen, och att även detta kan ha inverkat på att jag klarat mig väl trots ett rätt så snabbt ökande vad gäller packningsvikt. Jag är givetvis även noga med att värma upp och stretcha före varje tur och strecha efter varje tur.

Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...

Et litet tips är ju att alltid vara flera som tränar tillsammans, alltid bra med lite uppmuntrande ord när det känns som tyngst, samtidigt som det är en säkerhetssak ifall nåt skulle hända... man vet ju aldrig när man skulle trilla ihop :baskerKav: Sedan e de viktigt att ta de lugnt i början så man inte överanstränger sig.... lycka till allihop! Å sätt höga mål och korta delmål!!! /Hero

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...
När det gäller skador så kan ni ta mig som exempel: När jag kom tillbaka till KA2 efter min UBK så hade vi avverkat 13 mil till fots, och så här såg min kropp ut: Skavsår på hälarna, blodfyllda blåsor (stora svarta fläckar under trampdynorna), Tejpen under fötterna hade blivit ett med skinnet och var ett helvete att få bort sen, Skavsår i ryggslutet, tryckskador på axlarna efter ryggsäckens bärremmar ( säcken vägde mellan 40-50 kilo beroende på när man bar radion) och slutligen infanterield på insidan av låren plus lite småsår över allt. Jag kunde inte gå på trampdynorna så ont hade jag i fötterna utan jag fick gå på ytterkanterna på dem. Och jag hade ändå tejpat mina fötter jättenoga och vi hade marschtränat väldigt mycket.

Somliga kanske behöver en till kurs i tejpning =) Det var visserligen en bit ni hade gått men jag lovar att du hade kunnat komma undan betydligt lindrigare hehe....

Själv föredrar jag compeed med leukoplast utanpå, mot tryckskador e det skönt att lägga in dubbla skumgummiplattor under tejpen, men rätt fippligt så då kan man lika gärna bita ihop lite...Elastoplast är svårt att få tilll det bra med, den släpper ändå förr eller senare. :Malaj:

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Marschträning, "tung löpning", och träning med egen kropp (i syfte att träna upp bål och allmän styrka) är det enda som behövs tränas på inför mer fysisk krävande värnplikt modell jägare eller liknande.

 

Om värnplikten som ni siktar på har med större moment som snabbmarscher och marschprov, så är det bara att börja kötta på!

 

Jag började på 20 kg, och låg på 42 kg precis innan inryck (juni i år). Försök att göra det obekvämt för er om ni nu känner för det. Jag gick många av snabbmarscherna och trossbärningen på nätterna (alt. sena kvällar och helst efter fyspass) i skog och på åkrar i trakten. Bra för att härda pannbenet lite, och få något av en försmak på jägarlivet.

 

När ni väl fått in "rutinen" så kommer du inte få några som helst problem med vare sig baskermarsch, övning Neptuni eller vad ditt förband har knåpat ihop för roliga strapatser. En viktig detalj är att du blir bekant med "ryggan" eller trossen, snabb på att laga om den går sönder och att känna om den sitter snett eller är felbelastad. Jag själv råkade tyvärr ut för en marschfraktur i mitten av GSU under en jobbig marsch, och det tog flera veckor för den att läka ( ingen höjdare!), detta berodde på att en av bärremmarna till Berghausen helt enkelt gick av när jag slängde upp den på ryggen, och resultatet blev att vänsterfoten fick ta emot tyngden under hela dagen..KRACK!

 

Men, som tidigare nämnt --> March on! Let those feet bleed! :lol:

Link to comment
Share on other sites

  • 2 years later...

Jag måste bara säga att HA KUL när ni går ut och marscherar det första så ni får lite mersmak för det! Jag och en kompis går ut och går milen och efter ungefär halva rätt ut i skogen för att få lite terrängkänning. Sedan sätter vi oss någonstans på ett gött ställe och fikar med lite bullar som dagen innan är bakade med kärlek B-) . Det är perfekt nu när den underbara vårsolen börja titta fram också!

 

Klart man ska köra hårt men man måste ju börja någonstans! Lycka till med marscherandet!

 

Ha kul!

Link to comment
Share on other sites

Archived

This topic is now archived and is closed to further replies.




×
×
  • Create New...